17

jun

Snart inleder Projekt smart trafikstyrning – en del av Stockholms smart stad-satsning – tester av ny teknik för att göra övergångsställen säkrare.

Om dagens tryckknappslådor vid övergångsställen i Stockholms stad går sönder finns det ingen automatiserad funktion för felanmälan. Slutar tryckknappen att fungera kan trafiksignalen vid vissa övergångsställen visa ständigt rött för gående utan att någon gång slå över till grön gubbe.

Projekt Smart trafikstyrning börjar nu testa ny teknik för att göra övergångsställen säkrare. Genom en ny funktion för uppkopplad felanmälan kan trafikkontoret få information direkt om att tryckknappslådan är trasig. Reparationer kan göras snabbare och mer kostnadseffektivt.

Den nya funktionen ska testas vid två platser på Kungsholmen mellan juni och oktober i korsningarna Norrmälarstrand-Kungsholms hamnplan och Mariebergsgatan-Sankt Göransgatan.

Drygt 58 000 nedladdningar under första året. Genomslaget för appversionen av Trafik Stockholms trafikinformationstjänst Trafiken.nu har gått över förväntan.

Appen var efterlängtad av stockholmsbilisterna, konstaterar Joakim Barkman, projektledare för Trafiken.nu på Trafikverket.

– Användarna hör av sig med massor av idéer och förslag på hur appen kan vidareutvecklas, berättar han.

Trafiken.nu-appen finns både i en Stockholms- och en Göteborgsversion. Under sitt första år har Stockholmsversionen laddats ner totalt drygt 58 000 gånger.

Appen har under det sitt första år vidareutvecklats och förbättrats i flera nya versioner. Den senaste, som släpptes så sent som härom dagen, innehåller bland annat en vidareutveckling av hur avstängda vägar presenteras i appen.

– I nästa version kommer även en förbättrad presentation av restidsinformation, säger Joakim Barkman, som även flaggar för att användargränssnitten i appen kommer vidareutvecklas ytterligare i kommande versioner.

Trafikinformationsappen matas dygnet runt med den senaste kvalitetsgranskade trafikinformationen direkt från Trafik Stockholm dygnet runt-bemannade vägtrafikledningscentral i Kristineberg. Trafik Stockholm drivs av Stockholms stad, Trafikverket och Nacka kommun.

I appen kan användarna få en snabb överblick av det aktuella trafikläget på de körsträckor som lagts in för bevakning. Appen ger också tillgång till livebilder från över 300 trafikkameror. Det går även att få push-notiser till mobilen när det inträffar störningar på de körsträckor man lagt in för bevakning.

Vid riktigt allvarliga trafikstörningar som kan påverka trafiken i hela Stockholm kan Trafik Stockholm skicka ut pushnotiser till samtliga som användare av Trafiken.nu-tjänsten. Senaste gången det skedde var när gastankarna på en SL-buss exploderade och fattade eld vid infarten till Klaratunneln i Stockholms city 10 mars.  Meddelandet nådde ut till 53 000 användare och öppnades aktivt av 17 000 användare, berättar Joakim Barkman.

 

Med appen Trafiken.nu får du:

* snabb överblick över trafikläget med aktuell köinformation och eventuella störningar som olyckor, hinder, broöpping, sprängnings- och vägarbeten. Störningarna visas på kartor och i listor i appen.

* tillgång till livebilder från drygt 300 trafikkameror.

* information vid större händelser som påverkar trafiken i hela regionen.

* möjlighet att prenumerera på notiser i de områden du reser i och få meddelande om störningar och trafikhändelser som kan komma att påverka din resa.

20

feb

Sluttester i Årsta av framtidens parkering

öjkljkl

Här rullar slutfinalisterna i trafikkontorets innovationstävling om framtidens parkering fram på gatorna i Årsta. De två mätbilarna har avancerade kamera- och laserradarsystem som kartlägger var det finns lediga p-platser, samtidigt som de kontrollerar att parkerade bilar betalat p-avgift.

Trafikkontorets tester är en del av EU-projektet Civitas Eccentric som bland annat syftar till att få fram system som hjälper bilisterna i ytterstaden att minska den körtid som går åt för att åka runt och leta lediga parkeringsplatser. Det handlar också om testa tekniska lösningar som delvis kan automatisera parkeringsövervakningen i de stora ytterstadsområden där Stockholms stad infört avgifter för gatuparkering.

(Klicka för större bild)

Testerna drivs i form av en innovationstävling där tekniska lösningar från tolv olika leverantörer har utvärderats. I maj inleddes praktiska tester i Årsta med de två finalisterna i innovationstävlingen, tyska Parkling och holländska Brickyard.

I slutet av förra veckan var det dags för sluttester i Årsta och på Kungsholmen. Syftet med sluttestet är att utvärdera precisionen i det parkeringsdata som Parklings och Brickyards mätbilar samlar in.

De båda mätbilarna i åker i kolonn med en kamerabil från Stockholms stad som dokumenterar exakt var de lediga p-platserna finns med gps-position och klockslag. Dokumentationen från kontrollbilen jämförs sedan i efterhand med den data som Parklings och Brickyards mätbilar samlat in med sina automatiserade system.

En slutsats av testerna som kan dras redan nu är att staden, för att kunna gå vidare med den här typen av automatiserade parkeringssystem i stor skala, behöver en samlad databas där det gata för gata framgår exakt var och mellan vilka klockslag som gatuparkering är tillåten, säger Thomas Sjöström, projektledare på trafikkontoret som lett parkeringstesterna i Årsta.


Här funktionerna för framtidens parkering som testats i Årsta:

(Klicka för större bild)

* Automatiserad kartläggning av var det för tillfället finns störst chans att hitta ledig gatuparkering. Parklings och Brickyards mätbilar är utrustade med avancerade kamera- och laserradarsystem som automatisk registrerar var det finns lediga p-platser på gator där parkering för tillfället är tillåten. Mätbilen skickar den insamlade datan till ett centralt system där den bearbetas och skickas vidare till en mobilapp som hjälper bilisterna att hitta fram till de gator där det för tillfället är störst chans att hitta lediga p-platser.

Syftet med tjänsten att korta den körtid som idag går åt för att åka runt och leta efter en ledig p-plats.

* Delvis automatiserad parkeringsövervakning. Mätbilarnas har utrustning för att skanna av registreringsskyltar på gatuparkerade bilar. Så fort registreringsnumret lästs in av mätbilen kontrollerar systemet i realtid i trafikkontorets parkeringsavgiftssystem att p-avgiften är betald. Systemet kollar även mot databas där man se att fordonet står på en plats där gatuparkering är för tillfället är tillåten. Mätbilarna klarar enligt leverantörernas uppgifter att kontrollera upp mot 600-800 fordon i timmen.

Syftet med tjänsten är att kunna sätta in manuell p-övervakning i områden där det för tillfället finns flest felparkerade bilar och att personella resurser inte behöver läggas på områden och gator där rättparkeringsfrekvensen är hög.

Fler bilder från sluttesterna av Parklings och Brickyards system:

 

11

feb

Heatmaps av trafikströmmar i Götgatsbacken (klicka för större bild).

De nya trafikmätare som testas på ett par olika platser i Stockholm kan skilja på cyklister, fotgängare och motorfordon. Bilderna visar hur de olika trafikantströmmarna påverkades av en omläggning i en gatukorsning i Götgatsbacken.  

Vi har tidigare berättat här på smartsthlm-bloggen att trafikkontoret just nu testar avancerade trafikmätare på sju platser i Stockholm. Dessa mätare kan skilja på cyklister, fotgängare och motorfordon – och mäta antalet förbipasserande fotgängare även när det är trångt på trottoaren. Mätsensorerna kan också se hur snabbt fotgängare och fordon rör sig och följa deras förflyttningar genom mätområdet.

Trafikmätarna använder 3D-teknik där två sensorer och ett program med en självlärande algoritm bygger upp en slags kraftigt förenklad 3D-modell av alla rörelser i mätområdet. Informationen omvandlas därefter till sifferdata innan den skickas vidare från mätsensorn till ett centralt system.

Ett exempel hur trafikmätarna använts i praktiken är korsningen Götgatan/St. Paulsgatan på Södermalm. Här gjorde trafikkontoret för ett par år sedan en omläggning som bland annat syftade till att få fler cyklister i Götgatsbacken att fortsätta in på cykelbanan på St. Paulsgatan.

Via de nya trafikmätarna kunde man se exakt hur omläggningen påverkade de olika trafikantströmmarna (se bild ovan). De olika färgskalorna i bilderna representerar antalet passager per kvadratmeter och timme.

Sedan 25 år tillbaka har Stokab lagt grunden för den Smarta staden. Det har pratats om det som ett ess i rockärmen – Stokabs svartfibernät som grävts fram till Stockholms alla flerfamiljshus, kommersiella samt offentliga byggnader.

Stokab bildades år 1994 med uppdraget att leverera IT-infrastruktur på lika villkor för alla. Detta beslut lade grunden till det som idag är världens största öppna fibernät. Totalt finns mer än 45 varv runt jorden med fiber i nätet.

Grunden för beslutet var att man i andra städer såg hur nätlösningar där varje operatör ägde sitt eget nät ledde till begränsade möjligheter och ständigt uppgrävda gator. Beslutet var modigt, och unikt.

Världens största konkurrensneutrala nät

Stokab har byggt är världens största konkurrensneutrala nät och låter alla operatörer som vill verka på det befintliga nätet, under precis samma förutsättningar. Det är fördelen med att de ägs av Stockholms stad.

Hela Stockholm är förberett

Över 15 000 fastigheter i Stockholm är kopplade till Stokabs nät idag. Fibernätet är en grundfaktor för att man ska kunna koppla upp sig trådlöst och trådlös uppkoppling och sakernas internet är framtiden enligt många. Man räknar med att det kommer att explodera av uppkopplade föremål under de närmsta åren.

Ju mer trådlösa föremål som kommer, ju mer fiber behövs det. Och ju mer kapacitetskrävande tjänster som erbjuds i det trådlösa nätet så som spel, film och i nästa skede självkörande bilar med mera desto fortare behöver signalerna komma ner i en fibertråd. Fibernätet behöver alltså fortsätta att byggas ut för att möjliggöra den digitala utvecklingen av samhället.

Före sin tid

När man byggde nätet 1994 var det kanske inga självkörande bilar man såg framför sig, men det är vad man lagt grunden för. Att Stockholm är en av världens mest uppkopplade städer underlättar utvecklingen av den smarta staden enormt.

Detta öppna operatörsnät är unikt och man kan konstatera att Stockholm var före sin tid i beslutet. I år fyller Stokab alltså 25 år, och bolaget känner sig entusiastiska inför framtiden.

Kommande 25 år kommer Stokab alltså att satsa på ännu mer fiber för att det ska vara lätt att koppla upp vad som helst-var som helst. Med blicken fäst på framtiden arbetar de vidare för att  göra Stockholm till världens mest uppkopplade och innovativa plats.

Läs mer om Stokab här.

28

jan

EN DIGITAL TVILLING av Stockholms stad skulle öppna stora möjligheter till avancerade simuleringar och prediktioner inom exempelvis stadsplanering och trafik, säger Stockholms stads CTO Stefan Carlson.

En digtial kopia av Stockholm där realtidsdata från trafikströmmar, luftkvalitetsmätningar och även väderdata pulserar fram i kombination med en exakt 3D-modell av staden.

En digital tvilling av staden öppnar nya möjligheter för avancerade simuleringar inom exempelvis trafik och stadsplanering, säger Stockholms stads CTO Stefan Carlson.

– Kopplar man dessutom på ett lager av artificiell intelligens till en sådan här digital modell av Stockholm öppnar sig även nya möjligheter för staden när det gäller prediktioner baserade på stadens data, inklusive realtidsdata, säger Stefan Carlson.

Konceptet med digitala tvillingar används redan på flera håll inom exempelvis industrin. Det kan handla om enkla saker som att simulera stormvindar mot en digital kopia av ett vindkraftverk. Eller avancerade simuleringar i en digital tvilling av ett kärnkraftverk.

Nästa utvecklingssteg kan bli digitala tvillingar av hela städer, menar Stefan Carlson.

En första byggsten för vad som skulle kunna vidareutvecklas till en digital tvilling av Stockholms stad är redan på gång.

Stadsbyggnadskontoret bygger just nu upp 3D-modeller av samtliga byggnader i Stockholm. Det handlar om en till stor del automatiserad process där datorprogram skapar över 100 000 3D-modeller av stadens byggnader genom att kombinera data från befintliga databaser.

Kopplar man sedan ihop 3D-modellen med all statisk data som staden redan har om fysisk infrastruktur och trafikströmmar, då börjar man närma sig vad som skulle kunna kallas en digital tvilling av Stockholm.

– Men i min värld bör en digital tvilling av en stad också vara så nära som möjligt realtidsidentisk. När vi tittar på de initiativ som är på gång i staden kring öppna och delade data, uppkopplade sensorer i trafiken och även smart trafikstyrning så ser vi att det kommer att genereras enorma mängder realtidsdata om vad som händer i staden, säger Stefan Carlson.

– Om man kombinerar all den här statiska datan med realtidsdata som beskriver stadens flöden, då skulle vi få en digital tvilling av Stockholms stad på riktigt, menar Stefan Carlson.

Lägger man även till ett lager av artificiell intelligens (AI) till den digitala tvillingen av staden, då har man fått kraftfullt verktyg för att göra simuleringar och förutsägelser av hur olika typer av förändringar kan påverka staden.

– Man kan tänka sig ett scenario där staden planerar en ny stadsdel. Vad händer om vi placerar en skola här och hur påverkas trafikflödena då? Har vi en digital tvilling som innehåller både statisk data och realtidsdata i kombination med AI och andra typer av analysverktyg så kan vi göra den här typen av simuleringar, säger Stefan Carlson.

Stefan Carlson vill inte gissa hur många år det kommer att ta innan det finns en sådan här digital tvilling av Stockholms stad. Om vi beslutar oss för att göra det kommer en sådan här modell av staden att växa fram gradvis, säger han.

– Vi ser ju redan idag att flera ansökningar om att starta nya smart stad-projekt är på väg i riktning mot konceptet med digitala tvillingar. Stadsbyggnadskontoret har exempelvis börjat skissa på något som de kallar City Information Model som utgår från en avancerad 3D-modell av staden. Där kan man börja tala på riktigt om att man börjar se konturerna av en digital tvilling av Stockholms stad, Men det krävs stadsövergripande samordning i de här frågorna om vi ska lyckas fullt ut, avslutar Stefan Carlson.

En digital tvilling av staden – här är byggstenarna:

Statiska data – exempelvis kartdata, statistik, 3d-modeller av stadens byggnader, gaturum och övriga infrastruktur.
Realtidsdata – exempelvis stadens trafikströmmar, väder- och klimatdata, luftkvalitet, vattennivå i dagvattenbrunnar,
Analysverktyg och AI – tolkar och simulerar och gör förutsägelser för vad som händer när man ändrar i dataparametrar i den digitala tvillingmodellen av staden.
Visualisering – olika plattformar och tjänster för att visualisera data och den digitala tvillingen (AR, VR m.m.).

18

jan

SVT sände inslag om Stockholms smart stad-arbete

Under juldagarna sände SVT ett inslag om Stockholms arbete för att bli världens smartaste stad.

Stadens biträdande it-direktör Christer Forsberg Philip intervjuades och konkretiserade vad smart stad-arbete kan vara, genom att berätta om några av de projekt som pågår.

Se klippet här.

18

Dec

Här mäts gångtrafiken. De sju röda prickarna visar de nya 3D-baserade mätsensorerna som trafikkontoret testar. De blå prickarna är enklare gångtrafikmätare som sitter i reklamskyltar.

Det blir allt viktigare att mäta även hur trafikströmmar av fotgängare rör sig genom staden i realtid.

Nu testar trafikkontoret en ny typ av 3D-baserad sensor för att mäta gångtrafik på sju platser i Stockholm.

Trafikkontoret mäter sedan länge hur fordonstrafiken och trafikströmmarna av cyklister rör sig genom Stockholm. Som ett led i stadens framkomlighetsstrategi har trafikkontoret sedan ett par år tillbaka även börjat mäta gångtrafik.

Den här typen av realtidsdata kommer att bli allt viktigare komponent i allt från stadsplanering till nästa generations smarta reseappar.

Gångtrafikmätningarna kan exempelvis ge underlag för var staden bör bredda trottoarerna eller var akuta halkbekämpningsåtgärder ska sättas in vintertid. I reseappar kan trängseldata från gångtrafikmätningar användas för ge exaktare tidsuppskattningar för gångsträckor i uppgjorda rutter.

I dagsläget har trafikkontoret tillgång till ett knappt tjugotal uppkopplade sensorer som mäter gångtrafik i realtid. Ett tiotal är enklare mätsensorer inbyggda i reklamskyltar. Här räknas fotgängarna när de passerar förbi en svag ljusstråle. Nackdelen är att sensorerna inte kan skilja på cyklister och fotgängare. De fungerar även sämre när det är trängsel och flera fotgängare går i bredd på trottoaren.

Men på sju olika platser i Stockholm testar trafikkontoret just nu en mycket mer avancerad mätsensor för gångtrafik. De här mätsensorerna kan både skilja cyklister från fotgängare – och mäta antalet förbipasserande även när det är trångt på trottoaren. Mätsensorerna kan också se hur snabbt fotgängarna rör sig.

Så här ser mätstationerna ut.

De nya avancerade mätstationerna använder 3D-teknik där två kameror och ett program med en självlärande algoritm bygger upp en slags kraftigt förenklad 3D-modell av alla rörelser på trottoaren. Informationen omvandlas därefter till sifferdata innan den skickas vidare från mätsensorn till ett centralt system.

– Den data som vi på trafikkontoret ser är form av listor som visar antal och hastighet för de fotgängare och cyklister som passerat mätsensorna, berättar Tobias Johansson, analytiker på trafikkontoret.

I Slakthusområdet genomför EU-projektet Growsmarter tester av ytterligare en teknik för gångtrafikmätningar. Där används ett femtontal sensorer som räknar wifi-signaler från förbipasserande fotgängares mobiltelefoner.

26

Nov

Här är trafikkontorets nya öppna data

Här är ett par på den nya öppna data som trafikkontoret nu släpper. Från vänster: sopsaltade cykelbanor, data om stadens belysning, trafikflöden för cykeltrafik på Norrmalm gata för gata samt heatmaps för trafikolyckor i Stockholm. (Klicka för större bild)

Trafikkontoret släpper ett drygt tiotal typer helt ny öppen data för utvecklare som vill använda stadens data i nya digitala tjänster för stockholmarna.

Trafikkontoret satsar också på utveckla den visuella presentationen av sina öppna data. Heatmaps av trafikolycksdata blir det första exemplet.

Bland den nya öppna data som trafikkontoret nu släpper märks bland annat trafikflöden gata för gata för motorfordon, cyklister och fotgängare. Andra exempel är data om stadens gatubelysning och cykelbanor som sopsaltas på vintern.

Öppna data handlar i grunden om att myndigheter tillgängliggör exempelvis sina trafikdata och kartdata så att exempelvis externa utvecklare kan använda dem fritt när de utvecklar nya appar och andra digitala tjänster. Att ge fler tillgång till data stimulerar innovationskraften och ökar utbudet av nya och smartare digitala tjänster för medborgarna. Det är i mycket kort sammandrag drivfjädern bakom myndigheternas arbete med öppna data.

Ett exempel där öppna data bidragit till en snabb digital tjänsteutveckling är väderappar. När SMHI – och dessförinnan den norska motsvarigheten Yr – tillgängliggjorde sina väder- och prognosdata som öppna data ökade inte bara utbudet av väderappar kraftigt. När fler utvecklare tog sig an uppgiften att presentera och visualisera väderdata på nya sätt ledde det också till en snabbare kvalitetsutveckling för väderappar överlag.

Stockholms stad har i flera politiska beslut lagt fast högt ställda mål när det gäller öppna data. En av de förvaltningar som kommit allra längst är trafikkontoret.

Trafikkontoret en dataintensiv förvaltning. Här finns stor mängd system med olika typer av verksamhetsdata, även realtidsdata. Här finns också en egen teknisk infrastruktur för att dela data vidare till andra verksamheter inom staden.

Den egna infrastrukturen används också för att publicera kvalitetssäkrad data externt som öppna data på Stockholms stads gemensamma portal för öppna data. Trafikkontoret har också tagit fram speciella utvecklarsidor med omfattande information och handledningar för de som vill använda öppna data i egna digitala tjänster.

Trafikkontoret har i dagsläget tillgängliggjort ett sextiotal dataset som öppna data. Nyligen öppnades ett drygt tiotal helt nya dataset som öppna data.

Här är några av nyheterna:

* Trafikflöden, uppdelat på lätta och tunga motorfordon gata för gata. För hela Norrmalm finns även trafikflöden gata för gata för cykeltrafik och fotgängare. I dagsläget handlar det om historiska data, men trafikkontorets ambition framåt är klar:

– Nästa steg är att kunna tillhandahålla trafikflöden i realtid som öppna data, säger Stefan Norlin, geodatasamordnare som arbetar med datafrågor på trafikkontoret.

* Data om stadens belysning. Stadens belysningsmontage som klickbara prickar. Innehåller info om bland annat driftstatus. Datasetet uppdateras två gånger per vecka.

Tittar man framåt med smart belysning och uppkopplade mätsensorer i lyktstolpar kan den här typen av öppna data-set i framtiden även innehålla realtidsdata om allt från antalet fordonspassager till vilka lampor som är tända och vilka gått sönder, säger Stefan Norlin.

* Sopsaltade cykelbanor vintertid. Visar det nät av cykelbanor som sopsaltas under vintern.

Trafikkontoret vidareutvecklar även metoderna för att visualisera sina öppna data för utvecklare. Först är en heatmap för trafikolyckor i Stockholm. Genom att dra i tidsreglage kan man exempelvis se vilka gatukorsningar som varit mest olycksdrabbade under olika tidsperioder. Funktionen publiceras inom kort på trafikkontorets utvecklarsida.

19

Nov

Här läggs grunden för framtidens smarta reseappar

Demonstrationsappen som kan ge realtidsbild av trängselsituationen runt de stora arenorna i Slakthusområdet.

I Slakthusområdet testas just nu ett system där uppkopplade sensorer mäter trafikströmmarna i realtid. Parallellt utvecklas även metoder för hur man bäst ska dra nytta av realtidsdata från trafiken i framtida digitala tjänster, exempelvis smartare reseappar.

Bakom testnätet i Slakthusområdet står GrowSmarter, ett EU-projekt för smarta urbana lösningar där Stockholms stad är en av huvudaktörerna.

Ett trettiotal uppkopplade sensorer mäter i realtid hur trafikströmmarna rör sig genom området. Men det är inte bara vägtrafiken som mäts. Även trafiken av fotgängare realtidsmäts. Utmed gångstråken finns mätsensorer som räknar wifi-signaler från fotgängarnas förbipasserande mobiltelefoner.

Ett syfte med testnätet är lägga grunden för nya system för smartare trafikstyrning. En viktig del projektet är att utveckla metoder för att analysera och använda realtidsdata från stadens olika trafikströmmar i framtida digitala tjänster. Exempelvis smartare reseappar som baserar sina ruttförslag på realtidsdata för alla trafikslag, även gångtrafik.

Holger Hellebro som leder projektet.

Holger Hellebro, på IBM är den som leder arbetet i projektet. Han visar en enkel demonstrationsapp för att konkretisera hur realtidsdata från stadens alla olika trafikströmmar skulle kunna användas i reseappar.

En karta på skärmen visar Slakthusområdet. Runt Globen och Tele2 Arena syns små pulserande cirklar som ändrar storlek och färg. Cirklarna ger en realtidsbild av trängselsituationen för de fotgängare som rör sig i området runt arenorna, exempelvis i samband med matcher och evenemang. När en liten grå cirkel på kartan plötsligt växer till en stor röd boll, då rör sig så många fotgängare på platsen att det blivit trängsel och svårt att ta sig fram.

VIDEO: Demonstrationsappen som visar trängseldata i realtid

En annan typ av symbol på kartan visar platser där det sannolikt kommer att uppstå trängsel inom de närmaste 15 minuterna. Förutsägelserna kommer från IBM:s AI-system Watson som analyserar all realtidsdata av hur strömmarna av fotgängare rör sig området.

– Det är förutsägelser som systemet gör innan det finns indikationer på trängsel i själva realtidsdatan, säger Holger Hellebro.

Med ledning av den realtidsbaserade trängseldatan kan appen exempelvis ta fram den för tillfället snabbaste gångrutten till närmaste t-banestation. Ändras trängselläget justerar appen gångtiden eller räknar fram en ny rutt.

– Den här typen av trängseldata kan bli en ny faktor i många reseappar och andra digitala tjänster, säger Holger Hellebro.

SL skulle i princip redan nu kunna använda vår trängseldata från Slakthusområdet i sin reseapp för att öka precision för gångtider i anslutning till arenorna, menar han.

Men det finns många fler tänkbara användningsområden för den realtidsdata av den typ som samlas in i Slakthusområdet. De mätsensorer som samlar in realtidsdata om vägtrafiken skannar av registreringsskyltar som kopplas till anonymiserade uppgifter från fordonsregistret in uppgifter om motortyp och ägarens bostadsort. Det öppnar möjligheter för datanalyser som exempelvis tar sikte på trafikstyrningsåtgärder som minimerar utsläppen från trafiken.

En sak som projektet jobbar med framåt är att hitta dataanalysmetoder för att mätsensorerna ska kunna skilja på cykeltrafik och gångtrafik.

Just vid det här tillfället registrerade mätsensorerna 662 fotgängare i Slakthusområdet och över 5 700 personer hade vandrat i området dittills under dagen. 3 700 fordon hade åkt in i området, men bara drygt 1 800 hade passerat ut igen, så minst 2 000 fordon befann sig inne i området.

Här är en annan datavy som bland annat visar hur många fordonsom passerat mätsensorerna vid olika klockslag.

Den här grafen visar varifrån i landet fordonen kommer som kör in och ut ur Slakthusområdet.