På Stockholms stads webbplatser använder vi kakor (cookies) för att webbplatserna ska fungera på ett bra sätt för dig. Kakor på webbplatsen

Stäng

23

okt

Nu införs smarta lås i hemtjänsten

Igår fattade äldrenämnden i Stockholms stad beslut om att införa smarta lås i hemtjänsten.

Smarta lås gör att hemtjänstpersonalen kan komma in till brukare med hjälp av smarta nycklar. På så vis förenklas nyckelhanteringen och det blir säkrare och enklare för hemtjänstens personal. Brukare och anhöriga kommer även fortsättningsvis att kunna använda sina egna nycklar.

Dagens nyckelhantering innebär att varje hemtjänstanställd lägger minst 20 minuter per arbetsskift på hantering av fysiska nycklar. Med smarta lås slipper hemtjänstpersonalen extra resor för att hämta nycklar vid exempelvis larm. Smarta lås används redan framgångsrikt i flera kommuner.

Införandet av smarta lås i hemtjänsten kommer att ske etappvis med start under 2020 inom delar av Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning.

Läs äldre- och trygghetsborgarrådet Erik Slottners pressmeddelande här.

 

Hur kan vi hitta ett nytt sätt att utbilda och kompetensutveckla stadens medarbetare inom äldreomsorgen? Det var frågan Lena Alksten ställde sig. Resultatet: en app där personalen kan spela sig till kunskap.

-Många medarbetare har dåliga svenskkunskaper, dyslexi, eller koncentrationssvårigheter och skräms därför av tanken på att plugga. Samtidigt ökar kraven på vårdarna – det finns ett behov att vidareutbilda dem. Med utbildning har du lättare att byta arbetsplats och göra karriär, säger Lena Alksten och förklarar hur behoven ser ut.

Hon menar att spelmomentet skapar en nyfikenhet. I spelifierad utbildning bygger utbildningen på en historia med en dramaturgisk kurva och vid konflikten väcks intresse. Spelet utgår från medarbetarnas erfarenheter från verkliga situationer i äldreomsorgen,

-När vi hade medarbetarnas historier skrev vi rent dem, och kontaktade två vårdlärare, som hjälpte oss att fylla på ur befintlig kurslitteratur. De kollade vilka moment vi kunde koppla till kapitel ur boken och sedan skickade vi dem till en spelmakare som byggde scenarior av dem. En iterativ process ledde fram till slutresultatet, berättar Lena Alksten.

50 chefer inom staden fick testa spelet, och tyckte att det var ett bra och modernt sätt att arbeta med vidareutbildning och kompetensutveckling på.

Resultatet blev ett spel i mobilen som man kan spela när det finns en lucka under arbetsdagen, eller avsätta en tid för det. Lyckas man få till ett spännande spel kanske folk till och med väljer att  spela på bussen hem.

En annan tanke Lena har är att man ska spela om man är nyfiken på yrket.

-Tänk om en person på samhällsvetenskapliga programmet eller en nyanländ, någon som inte vet vart man ska jobba någonstans, kunde testa spelet för att förstå hur det verkligen är att jobba inom äldreomsorgen, säger Lena Alksten.

Mikrolärande och arbetsplatslärande är två olika begrepp som skulle kunna beskriva omsorgsspelet. Spelet kan skapa engagemang på jobbet och leda till diskussioner kring hur man ska agera i olika situationer.

-Vi har också en dröm om att man ska få poäng om man tar kontakt med en kollega och frågor om hjälp i spelet. Vi vill bygga en lärande organisation, där man samverkar och hjälper varandra, säger Lena Alksten.

-Om vi gör ett tillräckligt bra spel och bygger upp ett arbetssätt kring storytelling, så skulle man kunna använda samma metod för att få folk att förstå hur parkeringssystemet ser ut i staden, eller hur sopsorteringssystemet fungerar, avslutar Lena Alksten.

I flera av Stockholms stads verksamheter är hantering av fysiska nycklar en stor del av arbetet. Inom hemtjänsten tar nyckelhantering viktig tid som personalen borde ägna åt individerna. Även inom stadens avfallshantering går mycket tid åt till krångel med nycklar. Därför är smarta lås ett av projekten i stadens framtidssatsning programmet Smart och uppkopplad stad.

– Vi vill skapa smarta låslösningar som ger rätt person rätt behörighet till rätt utrymme, i rätt tid, säger Gunilla Gruvegård, projektledare för projektet Smarta lås i Stockholms stad.

Med smarta lås som är uppkopplade och säkra bestämmer verksamheten redan vid arbetsplaneringen vilka medarbetare eller entreprenörer som ska kunna passera olika dörrar för att kunna utföra sitt uppdrag. Hur verksamhetssystemen sedan ska integreras med de smarta låsen är något som nu utreds och testas inom projektet.

-I projektgruppen finns en bred kompetens från stadens olika verksamheter. Det är deltagare från tre av stadens bostadsbolag, SISAB, Stockholm Vatten och Avfall, Stokab samt från äldreförvaltningen och kulturförvaltningen. Många behov är snarlika, till exempel utmaningarna kring behörighetshantering, förklarar Gunilla Gruvegård.

För personer som får besök av hemtjänsten innebär smarta lås en större trygghet och flexibilitet och för fastighetsägare innebär det en mer enhetlig lösning.

-Äldreförvaltningen uppskattar att 80 procent av personalen inom hemtjänsten ska uppleva en förbättrad arbetsmiljö när man infört smarta lås, berättar Gunilla Gruvegård

-Över hälften av landets kommuner har helt eller delvis infört digitala lås i hemtjänsten. Nu är det dags för Stockholms stad, säger Gunilla Gruvegård.

I Stockholm tar man dock ett större grepp och vill få med fler verksamheter som har snarlika behov kring passager.

– Förutom hemtjänsten kommer även Stokab att delta i låspiloten i stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör, och kanske även Stockholm Vatten och Avfall. Deras personal eller underentreprenörer behöver ofta komma in i samma portar och källardörrar som hemtjänstens personal.

Förra veckan träffade projektet ett antal leverantörer som erbjöds att under ett fem veckors test bidra i utvecklingsarbetet kring en eventuell gemensam låsplattform i staden. Testet ska svara på frågor kring hur en central låsplattform skulle se ut både tekniskt och affärsmässigt. Testet är förlagt till Urban ICT Arena i Kista.

– Projektet behöver ta fram nyttorna med en central låsplattform och också försöka uppskatta den totala kostnaden för inköp, drift och förvaltning av en sådan, säger Gunilla Gruvegård.

Projekt Smarta lås i Stockholm stad, som är en del av stadsledningskontorets framtidssatsning Programmet Smart och uppkopplad stad, ska vara genomfört 2021. Därefter väntar ett införande i delar av staden.

7

mar

Ett smart lås ger rätt person, rätt behörighet till rätt utrymme i rätt tid. Under torsdagsmorgonen invigdes den POC som ska testa idéer på låslösningar i verkligheten.

Stockholms stads arbete med att utveckla morgondagens låslösningar är i full gång. Under fem veckor ska ett antal företag testa och bidra i utvecklingen av framtidens låslösningar. Satsningen är en del av programmet Smart och uppkopplad stad i samarbete med Kista Science City och Urban ICT Arena.

Kategori:Okategoriserade

23

jan

Under mässan för Välfärdsteknologi i Kista 22-23 januari finns Stockholms stad representerade i programmet. Mårten Lindskog och Annica Dominius från stadens äldreförvaltning pratar om hur de testat digitala hjälpmedel för stadens äldre.

-Självklart började vi med att gå till de som ska använda de digitala hjälpmedlen , inledde Mårten Lindskog. Vi kom fram till att två nyttor står i fokus för att skapa en meningsfull tillvaro- stimulans och relationer.

Med stimulans menar man att den äldre ska få vara aktiv, utvecklas, känna valfrihet och trivsel. Med relationer handlar det om att möjliggöra möten och dialog.

Fiktiva brukarprofiler togs fram i samverkan med personal, boende och anhöriga för att förstå se olika människornas behov i olika situationer.

-Utgångspunkten i arbetet var; vad gör man idag och hur kan vi stimulera det digitalt? Ytterligare arbetsbörda i aktiviteterna är svårt att få till, då personalen är pressad redan som det är, berättar Annica Dominius.

Sju digitala stöd valdes ut och testades i liten skala. Det handlade bland annat om att köpa in surfplattor för att tillgängliggöra Stockholmskällans digitala fotoarkiv, för att ladda ner SVT-play och ordna videosamtal med de boendes nära och kära. Det innebar även inköp av robotkatter och VR-glasögon.

Genom piloten kom man även fram till ett antal grundfaktorer som måste finnas på plats för att kunna implementera de digitala verktygen. Dessa var tillgång till utrustning och avtal, infrastruktur som t.ex. wifi, samt resurser och engagerad personal.

Under 2019 implementeras de digitala verktygen i hela Stockholms stad, med Soheil Madjidian som projektledare. Han presenterar sig på scenen och berättar att han är taggad på sitt kommande uppdrag:

-Det finns stora utmaningar men också otroliga drivkrafter bland chefer och ledare, säger Soheil Madjidian.

All information om Stockholms stads test finns på dela digitalt.

 

12

Nov

Var tredje äldre person riskerar att drabbas av undernäring. En siffra som Enskede- Årsta- Vantör vill ändra på genom en tjänst som instruerar hemtjänstpersonal, anhöriga och även brukarna själva hur det bör äta.

Näringsinnehåll i olika livsmedel, förslag på mellanmål, recept, bilder på tallriksmodell utifrån olika behov – allt är exempel på vad man kan hitta hos Nollvision undernäring. Och allting presenteras på ett pedagogiskt sätt med mångabilder och enkla förklaringar.

-Ingen ska behöva leta efter bra kostråd ien kostpärm i sin bokhylla, säger Leif Kananen, avdelningschef på Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning.

Nollvision undernäring är en av de nominerade finalisterna till Stockholms stads Digitaliseringspris. Det delas ut inom Stockholms stad varje år, för att driva den digitala utvecklingen. Kriterierna för att nomineras är att den digitala lösningen ska vara ny, innovativ, skapa direkt medborgarnytta och vara möjlig att skala upp till stadens övriga verksamheter.

Äldrevården är inte en grupp man i första hand förknippar med digitala lösningar, men även den måste följa den digitala utvecklingen.

-Att få i sig tillräckligt med näring är livsavgörande, säger Malin Ljung, dietist för Nollvision undernäring. Vi måste få brukarna att förstå att de inte leva på skogaholmslimpa, eller att det är deras långa nattfasta som gör att de går ner i vikt.

Tjänsten började som en idé på ett personalmöteoch har sedan dess vuxit fram mer och mer. Hittills har den funnits i ett halvår, och användningskurvan pekar rakt uppåt.

Det finns mycket utvecklingspotential i tjänsten. Först och främst ska den lanseras som en app. Längre fram finns tankar om att lägga till push-notiser, som kan varna om det exempelvis kommer värmebölja och då uppmana användarna till att dricka extra vatten.

Tjänsten är inte bunden till Stockholms stad, utan kan användas av vem som helst, och Enskede- Årsta- Vantör vill göra sitt yttersta för att sprida den.

-Detta är ett fint exempel på hur kvaliteten kan höjas betydligt, även fast kostnaden är låg, avslutar Leif Kananen. Idén till appen är i sin enkelhet alldeles genial.

Läs mer om Nollvision undernäring här.

Se filmen om Nollvision undernäring här.

4

sep

Stureby vård- och omsorgsboende har blivit ett centrum för utveckling av nya digitala tjänster inom Stockholms stads äldreomsorg. Med en digital ledare i täten drivs ett samarbete som gynnar många olika parter – men framförallt gynnar det dem äldreomsorgen finns till för: de boende.

-Jag har fått en unik möjlighet, ibland får jag nypa mig själv i armen. Det är så unikt, det finns ingen annanstans.

Hanne Rönnback är lyrisk när hon pratar om sitt jobb, och hon har rätt. Verklighetslabbet är unikt. På Stureby vård- och omsorgsboende, där Hanne är enhetschef, utvecklas nya tjänster och produkter enligt brukarnas behov.

Verklighetslabbet är ett samarbete med Karolinska Institutet och entreprenörer. Det fungerar som ett paraply, under vilket det pågår en rad olika projekt. T.ex. så ska det precis byggas en “dinner-dome” där de boende kan sitta framför en stor, välvd, skärm när de äter middag. På skärmen kan en strand eller kanske en motorcykeltur projiceras. Genom denna lösning ska brukaren ges känslan av miljöombyte och uppleva en ökad livskvalitet.

-Med små medel kan vi höja livskvaliteten för dem som är i slutet av livet, menar Hanne Rönnback.

Pö om pö plockas nya utvecklingsprojekt in i Verklighetslabbet, alla med syfte att stödja kärnverksamheten. Tanken är att personalen och de boende ska vara med i en utveckling av tjänster och produkter, så att entreprenörer tillsammans med forskare och studenter kan få fram hur behov kan tillgodoses och sprida det inom stadens vård och omsorg.

Hanne intresserade sig för digitalisering i mitten av 90-talet, och var med redan under digitaliseringen av patientdokumentation. Hon brinner för att se till att även äldreomsorgen hänger med i den digitaliseringsutvecklingen, även om det är ett område som generellt är ganska konservativt.

Intresset för arbetet är stort, och studiebesök kommer såväl från andra verksamheter inom Stockholms stad, som från andra kommuner och till och med andra länder. Hanne Rönnback delar mer än gärna med sig av sina erfarenheter.

-Det är häftigt att få vara med och påverka, att få driva utveckling framåt och göra det bättre för dem vi är till för, avslutar Hanne Rönnback.

Läs mer om Verklighetslabbet.

Fler fick sova hela natten utan att väckas av nattpersonalen och antalet urinläckage halverades.

Det ett par resultat från de allra första testerna av smarta inkontinensskydd inom Stockholms stads äldreomsorg.

Det nu avslutade testet av smarta inkontinensskydd genomfördes som ett inspirationsprojekt på Axgårdens vård- och omsorgsboende i Fruängen. Inspirationsprojekt är Stockholms stads modell för att i ett tidigt skede testa och utvärdera nya digitaliseringstjänster i liten skala och sedan skala upp de som skapar mest medborgarnytta.

Den aktuella typen av smarta inkontinensskydd är en ny produkt som fortfarande är under utveckling hos leverantören Abena. De tidiga testerna på Axgården är de första som genomförts i Sverige.

Inom Stockholms stads vård och omsorg används inkontinensskydd för omkring 10 miljoner kronor årligen.

De smarta inkontinensskydden har en slags enkla inbyggda sensorer som håller koll på hur pass fyllda med vätska de är. Inkontinensskyddet har också en löstagbar bluetooth-sändare som via leverantörens system skickar informationen från sensorerna till en mobilapp som vård- och omsorgspersonalen använder.

Fördelen med denna typ av inkontinensskydd är att det blir lättare för personalen att med hjälp av informationen i appen byta skydden redan innan brukaren själv känner av att de är fuktiga. En annan stor fördel är att personalen inte behöver störa brukarnas nattsömn för att kontrollera om inkontinensskydden behöver bytas.

De smarta inkontinensskydden testades på två avdelningar på Axgården. Totalt 10 brukare deltog i försöket. Här är några av resultaten:

* Inkontinensskydden upplevdes i högre grad som torra vid byte (95 procent för smarta inkontinensskydd, jämfört med 75 procent för vanliga skydd).

* Antal läckage utanför skydden halverades.

* Brukarna fick i genomsnitt mer än två nätter fler per vecka utan byten, vilket innebär minst sex timmars oavbruten sömn.

* De smarta inkontinensskydden kräver betydande omläggningar i personalens arbetsrutiner.

Rekommendationen i slutrapporten från Axgårdens tester är att gå vidare och genomföra en större utvärdering av smarta inkontinensskydd i större skala.

Smarta lås i hemtjänsten och uppkopplade sensorer i VA-nätet – ett par av innovationsprojekten som visades upp på Digital Demo Day på onsdagen.

Digital Demo-samarbetet, där Stockholms stad, landstinget, KTH och en rad stora företag deltar, har hittat sin form och börjar nu bära frukt, menade flera av deltagarna i den avslutande paneldebatten.

– Det vi ägnar oss åt inom Digital Demo Stockholm kallas Triple Helix, ett område där Sverige idag ligger långt framme i ett internationellt perspektiv. För många är vi själva referensvärdet för hur samverkan mellan akademi, näringsliv och samhälle ska gå till, säger Ulf Ewaldsson, som representerar Ericsson, men även är KTH:s styrelseordförande och medlem i styrgruppen för Digital Demo Stockholm.

Han berättade att han studerat ett stort antal smart stad-satsningar runt om i världen.

– Nästan ingen har kunnat göra det vi har gör här i Stockholm när det gäller samverkan mellan akademi, näringsliv och samhälle.

Stockholms stads innovationsdirektör Gunnar Björkman berättade om utmaningarna som Stockholm står inför till följd av en snabbt ökande befolkning.

– Vi måste lösa stadens utmaningar på ett smartare sätt och digitalisering är en viktig hävstång för att klara detta. Men vi kan inte göra det på egen hand. Vi måste tänka i nya banor och lära oss att samarbeta med akademi och näringsliv.

Gunnar Björkman redovisade också de sex områden som Digital Demo Stockholm valt att fokusera sitt samarbete kring:

* Tillgång till rent vatten

* Ett bättre liv för äldre

* Effektiv framkomlighet

* Teknik för lika villkor

* Energieffektivisering

* Digital vård och omsorg

Inom vart och ett av fokusområdena har Digtal Demo Stockholm dragit igång speciella innovationsprojekt. Det handlar om smarta lås inom hemtjänsten, uppkopplade sensorer i VA-nätet, energieffektiv vård, säker och användarcentrerad vård och omsorg i hemmiljö, smarta trafikljus och TechTensta, som bland annat jobbar med att stödja ungdomar i Järva som vill utveckla sig inom IT.

Ulf Ewaldsson avslutade med att ringa in de viktigaste utmaningarna framåt för Digital Demo Stockholm-samarbetet:

– Vi behöver skapa fler projekt att arbeta med framöver och vi behöver fler utmaningar från Stockholms stad och landstinget att ta tag i.

Fler bilder från Digital Demo Day:

 

 

Enhetschef Hanne Rönnback, till höger, visar upp skisser på projekt som är på gång i Verklighetslabbet.

På Stureby vård- och omsorgsboende “Verklighetslabb” läggs grunden för nya smarta tjänster och innovationer inom Stockholms stads äldreomsorg. Där får forskare och entreprenörer utveckla och testa som fungerar – i verklig miljö.

-Många kommer hit och och vill se hur vi jobbar, säger Hanne Rönnback, enhetschef på Stureby. Vi har en organisation för att driva den här typen av projekt

Projekt ”Verklighetslabb Stureby” startade i september 2017 och pågår till december 2019. Det finansieras av Vinnova.

I stort sett alla boende på sjukhemmet är demenssjuka, och det är med dem i fokus som utvecklingsprojekten drivs.

-Alla pågående projekt i labbet ska stödja kärnverksamheten, berättar Susanna Bjälevik, projektledare.

De olika delprojekten inom labbet är många, och befinner sig i olika faser. De som just nu testas är:

  • Stötabsorberande golv – en matta med gummipiggar på undersidan som absorberar rörelseenergin om någon ramlar. Detta för att undvika skador och benbrott vid fall.

  • Gemensamma rum – hur planerar man lokaler som ska fungera både som ett hem, och som en arbetsplats? Miljön i till exempel kök och korridorer ska stötta båda delarna.

  • Platsminnen – med tillgång till riksarkivets enorma bildbank, får de boende bygga en berättelse kring sig själva med hjälp av bilder. De hjälper dem att minnas, och får dem att prata på ett sätt som de annars kan ha svårt för.

  • Safebase- sensorer som förenklar nattillsyn av äldre, då personalen kan följa de boendes sömn på distans. Sensorerna sitter under sängen på de boendes sängar. De fångar upp om någon sover oroligt, är uppe och går, eller om de helt enkelt sover och därmed inte ska störas.

-Förhoppningsvis kan så många delprojekt som möjligt leva vidare här i Stureby även efter att Verklighetslabbet avslutas, säger Johan Bornebusch, forskare i projektet. Digitalisering är nödvändig för utvecklingen av äldreomsorgen.

Projektets fokus är att se till att tjänsterna de utvecklar är trygghetsskapande, och inte frihetsbegränsande, framhåller Hanne Rönnback.

De har även nära kontakt med aktörer runt omkring för att kunna dela med sig av egna erfarenheter, och ta del av andra. Verklighetslabb Stureby välkomnar nya projektansökningar från verksamheter som vill testa sina idéer i deras labb – och därmed hjälpa till att utveckla äldreomsorgen.

Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.