I slutet av förra veckan avslutades den PoC som genomförts inom ramen för projekt Smarta lås i Stockholms stad tillsammans med ett antal lås-, telekom- och IT-leverantörer. Syftet har varit att öka kunskapen kring en möjlig central låsplattform.

En PoC (proof of concept) är en metod för att i ett tidigt skede utvärdera en idé. I detta fall kring stadens kommande införande av smarta lås som ska ge rätt person, rätt behörighet, till rätt utrymme, i rätt tid.

Ingen process är den andra lik i stadens skilda verksamheter. Det kan handla om att hemtjänsten behöver komma in hos ett stort antal brukare varje dag, eller att miljöarbetare ska komma in i en fastighetsägares soprum med hjälp av smarta lås. Fastighetsägare kan behöva släppa in olika entreprenörer för uppdrag och vi invånare kan också vilja ta emot olika former av leveranser i hemmet.

Inom arbetet med PoC central låsplattform fick leverantörerna i uppgift att bryta ner visioner och mål kring en central låsplattform till konkreta lösningsförslag, som de kunde presentera först för projektet och sedan kort även för andra leverantörer under slutmötet.

Förutom representanter från Stockholms stads verksamheter och från leverantörer har också forskare varit med i arbetet med PoC:en.

-Det här är ett unikt projekt där Sveriges kompetens kring smarta lås samlas och bidrar till utvecklingen av nya idéer och framtida lösningar. För oss forskare har det varit mycket givande att se hur praktiker tänker kring smart låsteknik, plattformar och samverkan mellan organisationer, säger Martin Henkel, forskare på Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet (DSV).

Många intressanta spår presenteras under slutmötet, bland annat om staden ska ta ett centralt ägarskap kring plattformen i form av en övergripande lösning, eller snarare ingå som en viktig aktör i en förmedlande lösning som fungerar som ett ekosystem. En knäckfråga som diskuterades var hur stadens verksamheter ska komma in i de 90% av fastigheterna som ägs av andra aktörer.

Arbetssättet kring PoC:en har varit uppskattat av alla medverkande. Det har gett leverantörerna en bredare förståelse för vad stockholmarna och stadens egna verksamheter faktiskt har för behov gällande lås och passage.

-När företag möter användare kan användarnas behov och mål få bli ledstjärnan i utvecklingen, säger Åke Rydgren, från leverantören Tunstall.

Flera av leverantörerna har berättat att de har hittat varandra genom detta projekt, och flera säger att de till och med påbörjat samarbeten. Det är naturligtvis väldigt roligt, och verkligen en positiv bieffekt av den här delen i projektet, säger Gunilla Gruvegård, projektledare.

Hon är glad över att inblandade parter har tagit lärdom av varandra eftersom det är en marknad i så snabb förändring.

-Jag tycker att det här har varit fantastiskt kul. Vi har fått till det berömda trippel helix- samarbetet mellan staden som offentlig verksamhet, näringslivet och akademin, och skapat tidiga win-win för alla, avslutar Gunilla Gruvegård.

Kategori:Okategoriserade

16

apr


Tomas Green, låsexpert, och Gunilla Gruvegård, projektledare Smarta lås i Stockholms stad framför testtavlorna som används i projektet.

Lås och passage är en viktig del i en smart och uppkopplad stad. Men vad menas egentligen med smarta lås? Tillsammans med ett antal lås-, telekom- och IT-leverantörer genomför Stockholms stad just nu en så kallad PoC vid Urban ICT Arena i syfte att öka förståelsen från olika perspektiv.

Nyckeladministration är kostsamt och utrymmeskrävande, fysiska nycklar kan förloras eller stjälas och det går inte heller att kontrollera vem som passerar en dörr och när. Med ett smart lås kan man t ex jobba med tidsstyrning och schemalägga tillträdet till en dörr efter behov. Dessutom minskar miljöpåverkan genom färre transporter.

Som en del i projektet Smarta lås i Stockholms stad genomförs just nu en så kallad Proof of Concept (PoC). Syftet med PoC:en är både att få kunskap om hur ett antal lås-, telekom- och IT-leverantörer ser på utvecklingen av lås och plattformar och att dela med oss av stadens behov inom detta område.

Vid testbädden Urban ICT Arena i Kista har det sedan några veckor tillbaka funnits testtavlor med exempel på de låslösningar som finns i Stockholm idag. Där har de leverantörer som vill, kunnat testa och fundera på nya smartare lösningar. Leverantörerna har också fått utgå från ett antal användningsfall, för att bättre förstå komplexiteten i stadens breda verksamhet.

-Det är intressant att ta del av leverantörernas tankar om hur hela infrastrukturen för smarta lås utvecklas. Vi har fått många kloka inspel och idéer som vi tar med oss. När vi samarbetar så här, offentlig verksamhet, marknaden och akademin, får alla en bättre grund att stå på, säger Gunilla Gruvegård, projektledare för projekt Smarta lås i Stockholms stad.

Frågor som projektet vill ha svar på är: Hur kan en teknisk lösning smarta lås se ut på kort och lång sikt? Hur kan data delas? Hur garanteras säkerheten? Hur kan en affärsmodell se ut?

Ett antal lås-, telekom- och IT-leverantörer har bjudits in för att hålla en presentation på en och en halv timme, med valfritt upplägg och har därför olika fokus på sina dragningar.

De som lyssnar till leverantörernas presentationer är projektgruppens deltagare från olika verksamhetsområden i staden. En person från Stockholm Vatten och Avfall ställer många frågor om hur avfallshanteringen sköts med föreslagen lösning. Representant från Micasa Fastigheter lyssnar utifrån ett fastighetsägarperspektiv. Med under dessa dagar är också forskare från Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet.

Tomas Green sitter med i projektet som låsexpert, och han är positiv till arbetssättet.

– Vi får en problembild från olika perspektiv, vilket ger oss en förståelse för marknaden inte bara utifrån här och nu utan också utifrån vart vi är på väg, säger Tomas Green.

Den 25 april avslutas PoC:en med en slutpresentation för alla deltagare. Då kommer de viktigaste lärdomarna från arbetet att diskuteras.

-Det är viktigt att vi framtidssäkrar för att kunna hantera sådant som stockholmarna och staden kommer att efterfråga även på sikt, avslutar Gunilla Gruvegård.

I flera av Stockholms stads verksamheter är hantering av fysiska nycklar en stor del av arbetet. Inom hemtjänsten tar nyckelhantering viktig tid som personalen borde ägna åt individerna. Även inom stadens avfallshantering går mycket tid åt till krångel med nycklar. Därför är smarta lås ett av projekten i stadens framtidssatsning programmet Smart och uppkopplad stad.

– Vi vill skapa smarta låslösningar som ger rätt person rätt behörighet till rätt utrymme, i rätt tid, säger Gunilla Gruvegård, projektledare för projektet Smarta lås i Stockholms stad.

Med smarta lås som är uppkopplade och säkra bestämmer verksamheten redan vid arbetsplaneringen vilka medarbetare eller entreprenörer som ska kunna passera olika dörrar för att kunna utföra sitt uppdrag. Hur verksamhetssystemen sedan ska integreras med de smarta låsen är något som nu utreds och testas inom projektet.

-I projektgruppen finns en bred kompetens från stadens olika verksamheter. Det är deltagare från tre av stadens bostadsbolag, SISAB, Stockholm Vatten och Avfall, Stokab samt från äldreförvaltningen och kulturförvaltningen. Många behov är snarlika, till exempel utmaningarna kring behörighetshantering, förklarar Gunilla Gruvegård.

För personer som får besök av hemtjänsten innebär smarta lås en större trygghet och flexibilitet och för fastighetsägare innebär det en mer enhetlig lösning.

-Äldreförvaltningen uppskattar att 80 procent av personalen inom hemtjänsten ska uppleva en förbättrad arbetsmiljö när man infört smarta lås, berättar Gunilla Gruvegård

-Över hälften av landets kommuner har helt eller delvis infört digitala lås i hemtjänsten. Nu är det dags för Stockholms stad, säger Gunilla Gruvegård.

I Stockholm tar man dock ett större grepp och vill få med fler verksamheter som har snarlika behov kring passager.

– Förutom hemtjänsten kommer även Stokab att delta i låspiloten i stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör, och kanske även Stockholm Vatten och Avfall. Deras personal eller underentreprenörer behöver ofta komma in i samma portar och källardörrar som hemtjänstens personal.

Förra veckan träffade projektet ett antal leverantörer som erbjöds att under ett fem veckors test bidra i utvecklingsarbetet kring en eventuell gemensam låsplattform i staden. Testet ska svara på frågor kring hur en central låsplattform skulle se ut både tekniskt och affärsmässigt. Testet är förlagt till Urban ICT Arena i Kista.

– Projektet behöver ta fram nyttorna med en central låsplattform och också försöka uppskatta den totala kostnaden för inköp, drift och förvaltning av en sådan, säger Gunilla Gruvegård.

Projekt Smarta lås i Stockholm stad, som är en del av stadsledningskontorets framtidssatsning Programmet Smart och uppkopplad stad, ska vara genomfört 2021. Därefter väntar ett införande i delar av staden.