Smarta lås har underlättat för Laila Jonsson, Oskar Wihrén och Carina Berglund som alla arbetar i hemtjänsten i Årsta. Foto: Maria Sturegård.

I höstas påbörjades ett införande av smarta lås i hemtjänsten, vilket Stockholms stad berättade om i september. Nu finns smarta lås installerade hos drygt ett tjugotal hemtjänsttagare, och hemtjänstpersonalen i Årsta har använt låsen i över en månad.

– Det är skönt att veta att jag kommer komma in både genom port och dörr med samma nyckel. Det är enkelt, bara att köra, säger Laila Jonsson som är undersköterska vid hemtjänsten i Årsta.

– Det är heller inte tekniskt svårt att förstå hur man ska använda det smarta låset när man har övat några gånger, fortsätter Oskar Wihrén, vårdbiträde.

Hemtjänsten i Årsta har haft tillgång till testlås att öva på. Låset t.v: Den boende använder sin vanliga nyckel medan hemtjänstpersonalen har en digital nyckel som passar i nyckelhålet under det ”vanliga”. Låset t.h: Demonstrerar en nyckelgömma som öppnas med den digitala nyckeln. Foto: Maria Sturegård

Både Laila och Oskar menar också att de smarta låsen gör arbetsdagen mer flexibel eftersom de har med sig sin digitala nyckel med sig under hela arbetspasset.

– Jag kan gå till apoteket åt en pensionär om jag har lite tid över, och sedan lämna varorna utan att först behöva hämta en nyckel, förklarar Laila.

Några hemtjänsttagare var lite skeptiska när de först fick information om att smarta lås skulle installeras.

– Men när jag förklarade för dem att de kommer fortsätta använda sina egna nycklar och att det inte blir någon skillnad för dem, så blev de direkt mer positiva, säger Oskar.

– Hemtjänsttagarna är också måna om oss anställda och tycker det är bra att vi slipper gå runt med stora nyckelknippor, fortsätter Laila.

Hittills har bara en begränsad del av hemtjänsttagarna fått smarta lås installerade, och både Laila och Oskar ser fram emot att det nya arbetssättet införs i hela verksamheten. Då kommer det bli en större frihet för hela enheten och fördelarna med att slippa hämta och lämna nycklar blir ännu tydligare.

– Våra kollegor är lite avundsjuka och tycker att det verkar spännande, så de vill också komma igång, avslutar Oskar.

Mårten Lindskog som är äldreförvaltningens projektledare för införandet av smarta lås ser också fram emot att öka införandetakten ytterligare. Innan året är slut är tanken att införandet ska breddas och inkludera ännu fler hemtjänstutförare, hemtjänstpersonal, hemtjänsttagare och fastighetsägare inom Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsområde. Under 2021 kommer det som under hösten 2020 har varit en pilot övergå till ett breddinförande, och då kommer söderort stå i fokus med stadsdelarna Skarpnäck, Farsta och Hägersten-Älvsjö på tur.

Att personalen är så positivt inställd till smarta lås tycker Mårten är jätteroligt. Det är ett kvitto på att tekniken har en positiv inverkan på arbetsmiljön.

– När väl tekniken är på plats ser jag fram emot att jobba ännu mer med hur vi kan komplettera de smarta låsen med smarta arbetssätt så att vi nyttjar teknikens potential till fullo, säger Mårten.

För mer information om införandet av smarta lås i hemtjänsten, kontakta projektledare Mårten Lindskog (marten.lindskog@stockholm.se).

Igår sände SVT ett klipp om de smarta låsen i Stockholms stads hemtjänst, som vi tidigare berättat om.

Se SVT:s klipp om smarta lås

Smarta lås innebär att personalen öppnar hemtjänsttagarens dörr med en digital nyckel, vilket underlättar i nyckelhanteringen och förbättrar säkerheten. Hemtjänsttagarna och deras anhöriga fortsätter att använda sina vanliga dörrnycklar som tidigare.

Införandet berör till att börja med cirka 40 hemtjänsttagare, 10 anställda i Årsta hemtjänst och omkring 10 fastighetsägare i området. Anställda i hemtjänsten i Årsta står nu redo att börja använda den smarta låslösningen.

Mer om smarta lås

I slutet av förra veckan avslutades den PoC som genomförts inom ramen för projekt Smarta lås i Stockholms stad tillsammans med ett antal lås-, telekom- och IT-leverantörer. Syftet har varit att öka kunskapen kring en möjlig central låsplattform.

En PoC (proof of concept) är en metod för att i ett tidigt skede utvärdera en idé. I detta fall kring stadens kommande införande av smarta lås som ska ge rätt person, rätt behörighet, till rätt utrymme, i rätt tid.

Ingen process är den andra lik i stadens skilda verksamheter. Det kan handla om att hemtjänsten behöver komma in hos ett stort antal brukare varje dag, eller att miljöarbetare ska komma in i en fastighetsägares soprum med hjälp av smarta lås. Fastighetsägare kan behöva släppa in olika entreprenörer för uppdrag och vi invånare kan också vilja ta emot olika former av leveranser i hemmet.

Inom arbetet med PoC central låsplattform fick leverantörerna i uppgift att bryta ner visioner och mål kring en central låsplattform till konkreta lösningsförslag, som de kunde presentera först för projektet och sedan kort även för andra leverantörer under slutmötet.

Förutom representanter från Stockholms stads verksamheter och från leverantörer har också forskare varit med i arbetet med PoC:en.

-Det här är ett unikt projekt där Sveriges kompetens kring smarta lås samlas och bidrar till utvecklingen av nya idéer och framtida lösningar. För oss forskare har det varit mycket givande att se hur praktiker tänker kring smart låsteknik, plattformar och samverkan mellan organisationer, säger Martin Henkel, forskare på Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet (DSV).

Många intressanta spår presenteras under slutmötet, bland annat om staden ska ta ett centralt ägarskap kring plattformen i form av en övergripande lösning, eller snarare ingå som en viktig aktör i en förmedlande lösning som fungerar som ett ekosystem. En knäckfråga som diskuterades var hur stadens verksamheter ska komma in i de 90% av fastigheterna som ägs av andra aktörer.

Arbetssättet kring PoC:en har varit uppskattat av alla medverkande. Det har gett leverantörerna en bredare förståelse för vad stockholmarna och stadens egna verksamheter faktiskt har för behov gällande lås och passage.

-När företag möter användare kan användarnas behov och mål få bli ledstjärnan i utvecklingen, säger Åke Rydgren, från leverantören Tunstall.

Flera av leverantörerna har berättat att de har hittat varandra genom detta projekt, och flera säger att de till och med påbörjat samarbeten. Det är naturligtvis väldigt roligt, och verkligen en positiv bieffekt av den här delen i projektet, säger Gunilla Gruvegård, projektledare.

Hon är glad över att inblandade parter har tagit lärdom av varandra eftersom det är en marknad i så snabb förändring.

-Jag tycker att det här har varit fantastiskt kul. Vi har fått till det berömda trippel helix- samarbetet mellan staden som offentlig verksamhet, näringslivet och akademin, och skapat tidiga win-win för alla, avslutar Gunilla Gruvegård.

Kategori:Okategoriserade

Tomas Green, låsexpert, och Gunilla Gruvegård, projektledare Smarta lås i Stockholms stad framför testtavlorna som används i projektet.

Lås och passage är en viktig del i en smart och uppkopplad stad. Men vad menas egentligen med smarta lås? Tillsammans med ett antal lås-, telekom- och IT-leverantörer genomför Stockholms stad just nu en så kallad PoC vid Urban ICT Arena i syfte att öka förståelsen från olika perspektiv.

Nyckeladministration är kostsamt och utrymmeskrävande, fysiska nycklar kan förloras eller stjälas och det går inte heller att kontrollera vem som passerar en dörr och när. Med ett smart lås kan man t ex jobba med tidsstyrning och schemalägga tillträdet till en dörr efter behov. Dessutom minskar miljöpåverkan genom färre transporter.

Som en del i projektet Smarta lås i Stockholms stad genomförs just nu en så kallad Proof of Concept (PoC). Syftet med PoC:en är både att få kunskap om hur ett antal lås-, telekom- och IT-leverantörer ser på utvecklingen av lås och plattformar och att dela med oss av stadens behov inom detta område.

Vid testbädden Urban ICT Arena i Kista har det sedan några veckor tillbaka funnits testtavlor med exempel på de låslösningar som finns i Stockholm idag. Där har de leverantörer som vill, kunnat testa och fundera på nya smartare lösningar. Leverantörerna har också fått utgå från ett antal användningsfall, för att bättre förstå komplexiteten i stadens breda verksamhet.

-Det är intressant att ta del av leverantörernas tankar om hur hela infrastrukturen för smarta lås utvecklas. Vi har fått många kloka inspel och idéer som vi tar med oss. När vi samarbetar så här, offentlig verksamhet, marknaden och akademin, får alla en bättre grund att stå på, säger Gunilla Gruvegård, projektledare för projekt Smarta lås i Stockholms stad.

Frågor som projektet vill ha svar på är: Hur kan en teknisk lösning smarta lås se ut på kort och lång sikt? Hur kan data delas? Hur garanteras säkerheten? Hur kan en affärsmodell se ut?

Ett antal lås-, telekom- och IT-leverantörer har bjudits in för att hålla en presentation på en och en halv timme, med valfritt upplägg och har därför olika fokus på sina dragningar.

De som lyssnar till leverantörernas presentationer är projektgruppens deltagare från olika verksamhetsområden i staden. En person från Stockholm Vatten och Avfall ställer många frågor om hur avfallshanteringen sköts med föreslagen lösning. Representant från Micasa Fastigheter lyssnar utifrån ett fastighetsägarperspektiv. Med under dessa dagar är också forskare från Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet.

Tomas Green sitter med i projektet som låsexpert, och han är positiv till arbetssättet.

– Vi får en problembild från olika perspektiv, vilket ger oss en förståelse för marknaden inte bara utifrån här och nu utan också utifrån vart vi är på väg, säger Tomas Green.

Den 25 april avslutas PoC:en med en slutpresentation för alla deltagare. Då kommer de viktigaste lärdomarna från arbetet att diskuteras.

-Det är viktigt att vi framtidssäkrar för att kunna hantera sådant som stockholmarna och staden kommer att efterfråga även på sikt, avslutar Gunilla Gruvegård.