Aktuellt

2020

december

Över 100 deltagare på ÖDIS webbinarium om hur man kommer igång med öppna data

Den 30 november 2020 höll projekt Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen (ÖDIS) ett webbinarium om hur man kommer igång med sitt arbete kring öppna data. Syftet var att dela resultat och lärdomar från projektet, samt att presentera de processer och stödmaterial som tagits fram.

Blid från webbinariumet om hur man kommer igång med sitt arbete kring öppna data.

Bild från ÖDIS Webbinarium

Våren 2018 startade projekt ÖDIS som ett samarbete mellan kommunsamarbetet Storsthlm och Stockholms stad med deltagare från alla kommuner i Stockholms län. Projektet har finansierats av EU/Tillväxtverket och Stockholms stad med syftet att öka mängden öppna data från kommunerna. Detta för att stärka innovations- och utvecklingsmöjligheterna för regionens företag och utvecklare. Projektet har även varit viktigt för att förbereda deltagande kommuner inför EU:s skärpta öppna data-krav som träder i kraft sommaren 2021.

Eftersom ÖDIS avslutas i december i år anordnade projektet ett webbinarium för att dela med sig av resultat och lärdomar samt presentera de processer och stödmaterial som tagits fram. Över 100 personer deltog från olika kommuner, regioner, statliga myndigheter och andra organisationer runt om i landet.

Under webbinariet presenterades:

  • Varför det är viktigt att arbeta med öppna data
  • Pågående nationella utredningar om lagar och direktiv gällande öppna data
  • Projektets resultat och lärdomar
  • Projektets nya hemsida och publicerat stödmaterial
  • Vad som händer efter projektets slut – det fortsatta samarbetet i Stockholmsregionen

Publiken i webbinariet visade stort engagemang och många intressanta frågor kom upp och diskuterades.

Missade du webbinariet? På ÖDIS hemsida finns en inspelning av mötet samt presentationen som visades.

Odis webbinarium

Vad händer nu?

Hösten 2020 beslutade kommundirektörerna i Stockholmsregionen att Storsthlm ges i uppdrag att fortsätta driva samverkan mellan kommunerna. I samband med det gavs Storsthlm även i uppdrag att driva en samordnad upphandling av en långsiktig regional portal för öppna data. För mer information om det fortsatta regionala öppna data-samarbetet, kontakta oppnadata@storsthlm.se.

I Stockholms stad tas projektets resultat och lärdomar vidare av stadsledningskontoret. Kontakta kvalitet.SLK@stockholm.se för mer information.

november

Staden öppnar realtidsdata för första gången

Projektet Smart trafikstyrning inom programmet Smart och uppkopplad stad, publicerar nu Stockholms stads första öppna realtidsdata i form av trafikdata från ett projekt-samarbete mellan stadsledningskontoret och trafikkontoret.

I projektet testas olika typer av multifunktionssensorer (en slags kameror) fram till april 2021 för att samla in data om trafikflödet. Syftet är att få fram realtidsdata som kan användas till att utveckla smarta lösningar som kan ge bättre framkomlighet samt öka trafiksäkerhet och hållbart resande i staden.

Bild på sensorn

Sensorerna har monterats upp i korsningen Sankt Eriksgatan – Fleminggatan på Kungsholmen, och fångar upp information om varje passage med till exempel trafikanter, hastighet, riktning mm.

– Google och Waze har ju redan data om hur trafiken flyter, men den är inte så exakt gällande hur många fordon som passerar och inget om cyklister eller fotgängare på så lokal nivå. Det gör detta nytt och spännande, berättar Tobias Johansson, trafikanalytiker på trafikkontoret och en av de ansvariga för testet.

Realtidsdata nu tillgängligt via ett API

Data från testet, till exempel om trafikanter och hastigheter, är nu tillgängligt för alla via ett API där information kan hämtas ned.

– Vi önskar att så många som möjligt testar att se vad man kan använda data till och vi välkomnar all feedback. Det är otroligt värdefullt för stadens långsiktiga arbete, säger Petra Robin, projektledare för projektet Smart trafikstyrning.

Öppna realtidsdata om trafik – här:

All metadata och nödvändig dokumentation för att använda APIet finns på dataportalens webbplats. (Användare görs uppmärksamma på att publiceringen är ett pilottest vilket innebär att det kan finnas brister i data och tillgänglighet. APIet kommer att finnas tillgängligt t.o.m. april 2021. För frågor eller feedback, kontakta gärna trafikdata.tk@stockholm.se)

Dataportalen

Bild från sensorn

Arbetet påbörjades 2018 tillsammans med projektet Öppna och delade data (ÖDD), och senare har även EU-projektet Ökad användning av öppna data i Stockholms-regionen (ÖDIS) deltagit. Arbetet med att tillgängliggöra data har följt en speciellt utarbetad process som använts inom programmet Smart och uppkopplad stad.

Enligt Stockholms stads strategi för en smart och uppkopplad stad ska data både tillgängliggöras inom staden och öppnas externt. Under 2019 hölls två workshops för att identifiera olika behov av trafikdata i realtid, en med interna deltagare från staden och en med externa aktörer.

– Intresset visade sig vara stort. Över 40 personer från externa organisationer deltog och nästan lika många deltog från stadens förvaltningar och bolag, berättar Petra Robin.

I blogginlägget workshop kring öppna och delade trafikdata kan du läsa mer om den externa workshopen.

Workshop kring öppna och delade trafikdata

Värdefullt för trafikkontoret och utvecklare

Om pilotprojektet skalas upp finns det många möjliga användningsområden, både inom staden och för externa utvecklare, som utifrån den delade datan kan bygga appar och lösningar som ger värde till stadens invånare.

– Genom att tillgängliggöra det här APIet för alla, hoppas vi väcka nyfikenhet och intresse för vad som kan göras om pilotprojektet skalas upp. Datan kommer att vara värdefull för våra trafikplanerare och jag tror att den också kan underlätta för de som sköter driften av snöröjning, städning och underhåll av belysning, för att nämna några exempel säger Tobias Johansson.

Framöver hoppas Tobias Johansson att trafikkontoret kan testa och utveckla sensorerna vidare i ytterligare pilotprojekt, men det finns ännu inga beslut om hur det kommer att ske.

– Vi behöver förstå mer om vad som går att göra med den nya tekniken, avslutar han.

Webbinarium: Så här kommer du igång med öppna data – tips från projekt ÖDIS

Vill du veta mer om hur du och din organisation kan komma igång med öppna data? Den 30 november bjuder projektet Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen (ÖDIS) in till ett webbinarium för att dela lärdomar och tips angående arbete med öppna data.

Våren 2018 drog projektet ÖDIS igång som en gemensam satsning av samtliga 26 kommuner i kommunsamarbetet Storsthlm. Projektet finansieras av EU/Tillväxtverket och Stockholms stad. ​

Syftet med projektet är att öka mängden öppna data för att stärka innovations- och utvecklingsmöjligheterna för regionens företag och utvecklare. Över hundra företag i regionen har intervjuats och deras behov har sedan legat till grund för de datamängder som valts ut att publiceras av de deltagande kommunerna.

Projektet har också varit viktigt för att förbereda deltagande kommuner inför EU:s skärpta öppna data-krav som träder i kraft sommaren 2021.

I december i år avslutas ÖDIS och i samband med det bjuder projektet in till ett webbinarium. Då kommer projektet att dela resultat och lärdomar samt presentera de processer och stödmaterial som projektet tagit fram och som använts av deltagande kommuner. Stödmaterialet underlättar flera av de processer som ett öppna data-arbete innebär och kan användas fritt av alla som vill komma igång med ett öppna data arbete. Materialet kommer finnas på en hemsida som blir klar inom kort.

Webbinarium 30 november

Webbinariet riktar sig till dig som arbetar i en offentlig organisation och är intresserad av öppna data, men är öppet för alla som vill delta. Vidarebefordra gärna inbjudan till intresserade.

Var? Digitalt via Teams. Kalenderinbjudan med länk skickas när du anmält dig.

När? Måndagen 30 november klockan10.00-11.30

Anmälan Till anmälningsformuläret​

Varmt välkomna!​

Jonas Nordqvist (Storsthlm), Uwe Stephan (Stockholms stad) och resten av ÖDIS-gruppen

För frågor om webbinariet, kontakta uwe.stephan@stockholm.se

Du hittar mer information om projektet på smartstad.stockholm/odis

maj

Stockholmskommunernas öppna data om laddstationer används nu inom hela Norden!


En av de mest efterfrågade datamängderna inom ÖDIS-projektet är data om laddstationer för elfordon. Projektet har därför tagit fram en rekommendation för hur det ska publiceras och kommunerna arbetar med att publicera datan. Hittills har 11 kommuner publicerat datan enligt rekommendationen, vilket gör datan enhetlig och därmed enklare att använda för företag.

Kommunernas data har laddats upp till laddinfra.se, som underhålls av Energimyndigheten. Här finns data om laddstationer i hela Norden och är öppen att använda för vem som helst. Redan idag når datan breda användargrupper i Sverige, genom tjänster som t.ex. Eniro, Open Charge Map, Laddkoll m.fl.

Rekommendationen som ÖDIS-projektet tagit fram skalas nu även upp nationellt av projektet NSÖD (Nationell Skalning Öppna Data), vilket innebär att än fler kommuner inom Sverige kommer att ladda upp datan på ett enhetligt sätt.

Om ni vill ta del av rekommendationen så finns den här. Här ligger även annat projektmaterial som ÖDIS delar externt, eftersom allt ska delas så öppet som möjligt!

2019

oktober

Stockholms luftskvalitetsprognoser blir öppna data

Sebastian Bergström och Magnuz Engardt på miljöförvaltningens avdelning SLB-analys.

Stockholms kommande flerdygnsprognoser som visar luftkvaliteten nästan ner på kvartersnivå blir också tillgängliga för fristående apputvecklare som öppna data.

– I första hand är det prognosdata som blir tillgängligt som öppna data. Men eventuellt också mätvärden från de mätstationer för luftföroreningar som vi har i staden, säger Magnuz Engardt, miljöutredare och meteorolog på miljöförvaltningens avdelning SLB-analys som analyserar luftkvalitet i Stockholms stad.

Han är spindeln i nätet i arbetet med utveckla Stockholms kommande luftkvalitetsapp som visar högupplösta flerdygnsprognoser för luftkvaliteten i Stockholm nästan ner på kvartersnivå.

Luftkvalitetsappen beräknas bli klar under nästa år och är ett av de utvecklingsprojekt som finansieras inom ramen för Stockholms smart stad-strategi. De avancerade luftkvalitetsprognoserna kommer också att kunna användas som öppna data i helt andra digitala tjänster.

Det kan exempelvis handla om cykelruttsappar där luftkvalitetsprognoser kan hjälpa användaren att ta fram ruttalternativ som undviker gator som för tillfället har förhöjda koncentrationer av luftföroreningar, säger Sebastian Bergström på SLB-analys. Han kan även tänka sig flera andra typer av digitala tjänster där prognosdata för luftkvalitet kommer att vara intressant.

Luftkvalitetsprognoserna blir ett nytt kraftfullt verktyg för bland annat astmatiker i Stockholm. Istället för att bara redovisa koncentrationer av olika luftföroreningar presenteras istället prognoserna i form av ett speciellt hälsoriskindex. Indexet bygger på studier av hur antalet astmarelaterade akutbesök i sjukvården påverkas vid olika luftföroreningsnivåer.

– Det är ett mer lättförståeligt och objektivt mått för hälsorisker kopplade till luftföroreningar. Eftersom flera olika typer av luftföroreningar ingår i prognoserna, så tror vi att ett sammanvägt hälsoriskindex blir ett tydligare och mer användbart mått, säger Magnuz Engardt.

Just nu är utvecklingsarbetet på väg in i en ny fas, berättar Magnuz Engardt. Själva prognosmodellen är i stort sett klar. Nu fokuseras det fortsatta arbetet på att ta fram själva appen som ska visa luftkvalitetsprognoserna.

– Vi vill att prognoserna ska kunna visas på kartor i appen och att användaren ska kunna ta fram tidsserier av prognosdata på specifika geografiska positioner. Appen ska också innehålla en hälsodagbok riktad till astmatiker, säger Magnuz Engardt.

Luftkvalitetsprognoserna, som sträcker sig över tre eller fyra dygn, baserar sig på en mängd olika typer av data. Viktiga byggstenar för att skapa prognoserna är bland annat data från mätstationer i Stockholm som registrerar lika typer av luftföroreningar och pollen.

Men även vanliga väderprognoser en mycket viktig faktor i luftkvalitetsprognoserna. Regn bidrar till minskade koncentrationer av föroreningspartiklar från vägtrafiken och sydostliga vindar kan öka inflödet av sotpartiklar från Östeuropa, för att nämna ett par exempel.

Exempel på andra data som vägs in i Stockholms prognosmodell är den europeiska luftföreningsprognosen CAMS.

Även miljöförvaltningens emissionsdatabas är en viktig förutsättning för att kunna göra detaljerade luftkvalitetsprognoser i Stockholm nästan ner på kvarternivå, förklarar Sebastian Bergström.

Emissionsdatabasen innehåller data som visar hur trafikintensiteten och utsläppsemissioner ser ut gata för gata i Stockholm under dygnets alla timmar.

– Eftersom vägtrafiken är den stora källan till luftföroreningar i Stockholm så är den här databasen en viktig förutsättning för luftkvalitetsprognoserna, säger Sebastian Bergström.

Här är luftföroreningarna som ingår i Stockholms kommande luftkvalitetsprognoser:

PM10: Partiklar som är upp till en hundradels millimeter i storlek. Handlar i huvudsak om slitagepartiklar från vägtrafiken – partiklar från däck, bromsar och själva vägbanan. Koncentrationerna av PM10-partiklar är som högst under våren när gatorna torkar upp och det vägdamm som samlats i snö och väta under vintern frigörs. Dubbdäck genererar många gånger fler PM10-partiklar än odubbade däck.  Höga koncentrationer av PM10-partiklar ökar framförallt risken för luftvägssjukdomar och orsakar ökade besvär för astmatiker.

Kväveoxider (NOx): Kommer från i huvudsak från motorfordonens avgaser, främst dieselfordon. Kvävedioxid har negativa effekter på luftvägarna. Personer med astma är särskilt utsatta.

Marknära ozon: Högst koncentrationer i luften under våren och försommaren. Irritation och effekter på lungfunktionen särskilt hos astmatiker vid förhöjda koncentrationer.

Björkpollen: Kan orsaka astma- och allergiproblem. I sydligaste Sverige börjar björkens blomning normalt i senare delen av april och avslutas i norra Sverige kring månadsskiftet juni-juli.

Här testas nya trafikmätare som mäter stadens alla trafikströmmar i realtid

Snart inleder Stockholms stad tester av avancerade multifunktionssensorer som kan styra trafiksignaler och mäta alla olika typer av trafikströmmar i realtid.
Realtidsdata från trafiken är en av nycklarna för smartare trafikstyrning för att minska köer och öka framkomligheten.

Korsningen Sankt Eriksgatan/Fleminggatan på Kungsholmen blir inom kort scenen för tester av en ny typ av avancerade trafikmätare, så kallade multifunktionssensorer.

Multifunktionssensorerna kan inte bara registrera realtidsdata om motortrafiken, utan även hur cykel- och gångtrafikströmmar rör sig genom staden.

De kommande testerna har två syften:

Det handlar dels om att undersöka om multisensorer kan ersätta de så kallade slingdetektorer som används idag för att styra trafiksignaler.

Slingdetektorerna är nedgrävda i gatan och känner av när ett fordon närmar sig en trafiksignal. En nackdel med slingorna är att de är underhållskrävande. Underhållet är kostsamt och trafikstörande.

Slingdetektorerna är dessutom dåliga på att känna av cykeltrafik och kan överhuvudtaget inte detektera gående.

De nya multifunktionssensorerna registrerar istället trafiken med hjälp av en slags intelligenta kameror som kan skilja på olika trafikslag – exempelvis bilar, bussar och cyklar.

AI-program i kamerasystemen analyserar bilderna och omvandlar mätresultaten till anonymiserade data som därefter i realtid skickas vidare ut till olika trafikanalyssystem i staden – och till Stockholms stads gemensamma plattform för öppna data.

Till skillnad från dagens slingdetektorer kan multifunktionssensorer inte bara registrera och räkna de fordon som passerar på gatan. De kan också mäta gångtrafikströmmarna på trottoarerna.

De nya sensorerna kan också mäta hastigheter och registrera i vilken riktning fordon, cyklar och fotgängare fortsätter efter att de passerat korsningen.

Ett syfte med testerna på Kungsholmen är också att se hur den här typen av realtidsdata för olika typer av trafikströmmar kan användas för att vidareutveckla stadens planering och styrning av trafiken för att öka framkomligheten, säger Petra Robin, projektledare för Stockholms smart stad-projekt för smart trafikstyrning. Idag baserar sig styrningen av trafiken till stor del på historiska data.

Hon berättar att multifunktionssensorer från tre olika leverantörer kommer att testas i försöket på Kungsholmen. Nu inväntas ett sista godkännande från Integritetsskyddsmyndigheten innan testerna kan börja.

Om testet faller väl ut kan projektet att föreslå att multifunktionssensorer ersätter dagens slingdetektorer på fler ställen i Stockholm. Projektet av har identifierat 50-100 möjliga gatukorsningar. Idag finns närmare 5 000 slingdetektorer inbyggda i stadens gator.

september

Ny webbsajt: allt om Stockholms smart stad-projekt


Nu öppnar den nya webbplatsen smartstad.stockholm där du kan följa utvecklingen av Stockholms kommande smart stad-tjänster.

  • Smart och uppkopplad gatubelysning.
  • Analys av trafikdata från uppkopplade sensorer i gatumiljön.
  • En ny app som visar detaljerade fyradygnsprognoser för Stockholms luftkvalitet ner på kvartersnivå.

Det är ett par exempel på nya smart stad-tjänster som Stockholms stad just nu arbetar med som en del av Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad.

På den nya smartstad.stockholm – webbplatsen som du befinner dig på just nu – kan du följa arbetet med dessa och ett flertal andra smarta digitaliseringsprojekt som utvecklas och testas i staden. 

På webbplatsen kan du också följa utvecklingen av de fyra huvudprojekt som pågår inom ramen för smart stad-strategin: smarta lås, smart och uppkopplad belysning, trafikstyrning och öppna data.

På den nya sajten hittar du även viktiga beslut och dokument för Stockholms smart stad-strategi. Du kan även läsa mer om våra externa samarbeten kopplade till smart stad och digitalisering, samt om våra inspirationsprojekt och andra exempel på hur Stockholm bygger den smarta staden. 

På smartstad.stockholm hittar du även de senaste nyheterna på vår smart stad-blogg. Här finns också inspiration i form av bildspel och videos.

 

maj

Stockholms stad, Storsthlm och Tillväxtverket lanserar utmaning kopplad till öppna data

Ökad användning av öppna data från kommuner kommer att vara en viktig katalysator för innovation inom svenskt näringsliv. Forskning från Handelshögskolan i Stockholm menar att helt öppna geodata skulle kunna generera socioekonomiska vinster på cirka 200 miljoner kronor. Och det är bara toppen av isberget.

Därför bjuder Stockholms stad, Storsthlm och Tillväxtverket i samarbete med EU in dig att delta i en utmaning för att komma fram till den mest innovativa tjänsten eller produkten genom att använda öppna data från kommuner.

Vill veta mer? Läs mer här och anta vår utmaning!

Klart med första regionala dataseten – öppna data om laddstolpar och skolor

Nu är det klart vilka datatyper som släpps först på den kommande regionala öppna dataportalen Ödis (Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen).

Ödis är ett regionalt samarbete mellan samtliga 26 stockholmskommuner för att användningen av kommunernas öppna data. Satsningen är ett EU-projekt och arbetet leds inom ramen för Stockholms stads smart stad-program.

Det främsta syftet med Ödis är att kommunernas öppna data ska främja innovation och tillväxt. Projektet har nära kontakt med näringslivet och arbetar utifrån användarnas behov av öppna data.

Senare i år öppnar EU-projektet Ödis en ny gemensam portal med öppna data från samtliga Stockholmskommuner. De flesta av kommunerna i Stockholms län har ingen egen öppna data-portal och i och med detta kan alla komma igång och tillhandahålla öppna data.

Nu står det klart vilka typer av öppna data som blir först ut på den nya portalen:

* Data om laddstolpar för elfordon kommer att placera sig på topplistan.

* Skoldata. Det handlar bland annat om skolformer och geografisk data om var skolorna ligger.

april

Öppna data i Stockholmsregionen på Sweden Demo Day

Projektet för ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen, Ödis, har marknadsfört regionens öppna data på Sweden Demo Day. Här rapporterar Ödis projektledare Beatrice Sablone om evenemanget:

Inom projektet Ödis – Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen – har vi bland annat fokus på de små och medelstora företagens behov av kommunal öppna Data. Vad passar då inte bättre än att mingla och berätta om Ödis på Sweden Demo Day som hölls den 4 april på Stockholmsmässan.

Sweden Demo Day är en stor un-conference för startups, investerare och företag på den digitala arenan där ca 3 000 entreprenörer, investerare, media och andra intressenter deltog.

Entreprenörer fick göra en Brown-paper pitch, och även en pitch-tävling från scenen. Det var många spännande företag pitchade inför investerare och andra intresserade. Det var nästan så man kunde ta på entreprenörsandan i luften.

Jag och två av mina team Ödis-kollegor, Agust Wadström och Johan Treutiger, gick runt och pratade med alla entreprenörer som vi såg hade ett möjligt behov av kommunal data.

Vi fick många bra kontakter som vi hoppas kunna arbeta vidare med.

Och ännu mer spännande blir det när vi inom kort lanserar vår Challenge på https://challengesgov.se/ . Det är en plattform utvecklad för att främja öppen och datadriven innovation.

Där publiceras aktuella samhällsutmaningar som du kan lösa med hjälp av öppna data och digital samverkan. Så är du intresserad av att rädda världen med hjälp av Öppna Data – intresseanmäl genast.

Vi kommer skriva mer om vår Challenge när den är lanserad.

Projektet för ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen, Ödis, har marknadsfört regionens öppna data på Sweden Demo Day. Här rapporterar Ödis projektledare Beatrice Sablone om evenemanget:

Inom projektet Ödis – Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen – har vi bland annat fokus på de små och medelstora företagens behov av kommunal öppna Data. Vad passar då inte bättre än att mingla och berätta om Ödis på Sweden Demo Day som hölls den 4 april på Stockholmsmässan.

Sweden Demo Day är en stor un-conference för startups, investerare och företag på den digitala arenan där ca 3 000 entreprenörer, investerare, media och andra intressenter deltog.

Entreprenörer fick göra en Brown-paper pitch, och även en pitch-tävling från scenen. Det var många spännande företag pitchade inför investerare och andra intresserade. Det var nästan så man kunde ta på entreprenörsandan i luften.

Jag och två av mina team Ödis-kollegor, Agust Wadström och Johan Treutiger, gick runt och pratade med alla entreprenörer som vi såg hade ett möjligt behov av kommunal data.

Vi fick många bra kontakter som vi hoppas kunna arbeta vidare med.

Och ännu mer spännande blir det när vi inom kort lanserar vår Challenge på https://challengesgov.se/ . Det är en plattform utvecklad för att främja öppen och datadriven innovation.

Där publiceras aktuella samhällsutmaningar som du kan lösa med hjälp av öppna data och digital samverkan. Så är du intresserad av att rädda världen med hjälp av Öppna Data – intresseanmäl genast.

Vi kommer skriva mer om vår Challenge när den är lanserad.

Senaste blogginläggen

Kategorier

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier