29

okt

Stockholms luftskvalitetsprognoser blir öppna data

Sebastian Bergström och Magnuz Engardt på miljöförvaltningens avdelning SLB-analys.

Stockholms kommande flerdygnsprognoser som visar luftkvaliteten nästan ner på kvartersnivå blir också tillgängliga för fristående apputvecklare som öppna data.

– I första hand är det prognosdata som blir tillgängligt som öppna data. Men eventuellt också mätvärden från de mätstationer för luftföroreningar som vi har i staden, säger Magnuz Engardt, miljöutredare och meteorolog på miljöförvaltningens avdelning SLB-analys som analyserar luftkvalitet i Stockholms stad.

Han är spindeln i nätet i arbetet med utveckla Stockholms kommande luftkvalitetsapp som visar högupplösta flerdygnsprognoser för luftkvaliteten i Stockholm nästan ner på kvartersnivå.

Luftkvalitetsappen beräknas bli klar under nästa år och är ett av de utvecklingsprojekt som finansieras inom ramen för Stockholms smart stad-strategi. De avancerade luftkvalitetsprognoserna kommer också att kunna användas som öppna data i helt andra digitala tjänster.

Det kan exempelvis handla om cykelruttsappar där luftkvalitetsprognoser kan hjälpa användaren att ta fram ruttalternativ som undviker gator som för tillfället har förhöjda koncentrationer av luftföroreningar, säger Sebastian Bergström på SLB-analys. Han kan även tänka sig flera andra typer av digitala tjänster där prognosdata för luftkvalitet kommer att vara intressant.

Luftkvalitetsprognoserna blir ett nytt kraftfullt verktyg för bland annat astmatiker i Stockholm. Istället för att bara redovisa koncentrationer av olika luftföroreningar presenteras istället prognoserna i form av ett speciellt hälsoriskindex. Indexet bygger på studier av hur antalet astmarelaterade akutbesök i sjukvården påverkas vid olika luftföroreningsnivåer.

– Det är ett mer lättförståeligt och objektivt mått för hälsorisker kopplade till luftföroreningar. Eftersom flera olika typer av luftföroreningar ingår i prognoserna, så tror vi att ett sammanvägt hälsoriskindex blir ett tydligare och mer användbart mått, säger Magnuz Engardt.

Just nu är utvecklingsarbetet på väg in i en ny fas, berättar Magnuz Engardt. Själva prognosmodellen är i stort sett klar. Nu fokuseras det fortsatta arbetet på att ta fram själva appen som ska visa luftkvalitetsprognoserna.

– Vi vill att prognoserna ska kunna visas på kartor i appen och att användaren ska kunna ta fram tidsserier av prognosdata på specifika geografiska positioner. Appen ska också innehålla en hälsodagbok riktad till astmatiker, säger Magnuz Engardt.

Luftkvalitetsprognoserna, som sträcker sig över tre eller fyra dygn, baserar sig på en mängd olika typer av data. Viktiga byggstenar för att skapa prognoserna är bland annat data från mätstationer i Stockholm som registrerar lika typer av luftföroreningar och pollen.

Men även vanliga väderprognoser en mycket viktig faktor i luftkvalitetsprognoserna. Regn bidrar till minskade koncentrationer av föroreningspartiklar från vägtrafiken och sydostliga vindar kan öka inflödet av sotpartiklar från Östeuropa, för att nämna ett par exempel.

Exempel på andra data som vägs in i Stockholms prognosmodell är den europeiska luftföreningsprognosen CAMS.

Även miljöförvaltningens emissionsdatabas är en viktig förutsättning för att kunna göra detaljerade luftkvalitetsprognoser i Stockholm nästan ner på kvarternivå, förklarar Sebastian Bergström.

Emissionsdatabasen innehåller data som visar hur trafikintensiteten och utsläppsemissioner ser ut gata för gata i Stockholm under dygnets alla timmar.

– Eftersom vägtrafiken är den stora källan till luftföroreningar i Stockholm så är den här databasen en viktig förutsättning för luftkvalitetsprognoserna, säger Sebastian Bergström.

Här är luftföroreningarna som ingår i Stockholms kommande luftkvalitetsprognoser:

PM10: Partiklar som är upp till en hundradels millimeter i storlek. Handlar i huvudsak om slitagepartiklar från vägtrafiken – partiklar från däck, bromsar och själva vägbanan. Koncentrationerna av PM10-partiklar är som högst under våren när gatorna torkar upp och det vägdamm som samlats i snö och väta under vintern frigörs. Dubbdäck genererar många gånger fler PM10-partiklar än odubbade däck.  Höga koncentrationer av PM10-partiklar ökar framförallt risken för luftvägssjukdomar och orsakar ökade besvär för astmatiker.

Kväveoxider (NOx): Kommer från i huvudsak från motorfordonens avgaser, främst dieselfordon. Kvävedioxid har negativa effekter på luftvägarna. Personer med astma är särskilt utsatta.

Marknära ozon: Högst koncentrationer i luften under våren och försommaren. Irritation och effekter på lungfunktionen särskilt hos astmatiker vid förhöjda koncentrationer.

Björkpollen: Kan orsaka astma- och allergiproblem. I sydligaste Sverige börjar björkens blomning normalt i senare delen av april och avslutas i norra Sverige kring månadsskiftet juni-juli.

Snart inleder Stockholms stad tester av avancerade multifunktionssensorer som kan styra trafiksignaler och mäta alla olika typer av trafikströmmar i realtid.
Realtidsdata från trafiken är en av nycklarna för smartare trafikstyrning för att minska köer och öka framkomligheten.

Korsningen Sankt Eriksgatan/Fleminggatan på Kungsholmen blir inom kort scenen för tester av en ny typ av avancerade trafikmätare, så kallade multifunktionssensorer.

Multifunktionssensorerna kan inte bara registrera realtidsdata om motortrafiken, utan även hur cykel- och gångtrafikströmmar rör sig genom staden.

De kommande testerna har två syften:

Det handlar dels om att undersöka om multisensorer kan ersätta de så kallade slingdetektorer som används idag för att styra trafiksignaler.

Slingdetektorerna är nedgrävda i gatan och känner av när ett fordon närmar sig en trafiksignal. En nackdel med slingorna är att de är underhållskrävande. Underhållet är kostsamt och trafikstörande.

Slingdetektorerna är dessutom dåliga på att känna av cykeltrafik och kan överhuvudtaget inte detektera gående.

De nya multifunktionssensorerna registrerar istället trafiken med hjälp av en slags intelligenta kameror som kan skilja på olika trafikslag – exempelvis bilar, bussar och cyklar.

AI-program i kamerasystemen analyserar bilderna och omvandlar mätresultaten till anonymiserade data som därefter i realtid skickas vidare ut till olika trafikanalyssystem i staden – och till Stockholms stads gemensamma plattform för öppna data.

Till skillnad från dagens slingdetektorer kan multifunktionssensorer inte bara registrera och räkna de fordon som passerar på gatan. De kan också mäta gångtrafikströmmarna på trottoarerna.

De nya sensorerna kan också mäta hastigheter och registrera i vilken riktning fordon, cyklar och fotgängare fortsätter efter att de passerat korsningen.

Ett syfte med testerna på Kungsholmen är också att se hur den här typen av realtidsdata för olika typer av trafikströmmar kan användas för att vidareutveckla stadens planering och styrning av trafiken för att öka framkomligheten, säger Petra Robin, projektledare för Stockholms smart stad-projekt för smart trafikstyrning. Idag baserar sig styrningen av trafiken till stor del på historiska data.

Hon berättar att multifunktionssensorer från tre olika leverantörer kommer att testas i försöket på Kungsholmen. Nu inväntas ett sista godkännande från Datainspektionen innan testerna kan börja.

Om testet faller väl ut kan projektet att föreslå att multifunktionssensorer ersätter dagens slingdetektorer på fler ställen i Stockholm. Projektet av har identifierat 50-100 möjliga gatukorsningar. Idag finns närmare 5 000 slingdetektorer inbyggda i stadens gator.

18

sep

Ny webbsajt: allt om Stockholms smart stad-projekt


Nu öppnar den nya webbplatsen smartstad.stockholm där du kan följa utvecklingen av Stockholms kommande smart stad-tjänster.

  • Smart och uppkopplad gatubelysning.
  • Analys av trafikdata från uppkopplade sensorer i gatumiljön.
  • En ny app som visar detaljerade fyradygnsprognoser för Stockholms luftkvalitet ner på kvartersnivå.

Det är ett par exempel på nya smart stad-tjänster som Stockholms stad just nu arbetar med som en del av Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad.

På den nya smartstad.stockholm – webbplatsen som du befinner dig på just nu – kan du följa arbetet med dessa och ett flertal andra smarta digitaliseringsprojekt som utvecklas och testas i staden. 

På webbplatsen kan du också följa utvecklingen av de fyra huvudprojekt som pågår inom ramen för smart stad-strategin: smarta lås, smart och uppkopplad belysning, trafikstyrning och öppna data.

På den nya sajten hittar du även viktiga beslut och dokument för Stockholms smart stad-strategi. Du kan även läsa mer om våra externa samarbeten kopplade till smart stad och digitalisering, samt om våra inspirationsprojekt och andra exempel på hur Stockholm bygger den smarta staden. 

På smartstad.stockholm hittar du även de senaste nyheterna på vår smart stad-blogg. Här finns också inspiration i form av bildspel och videos.

 

Ökad användning av öppna data från kommuner kommer att vara en viktig katalysator för innovation inom svenskt näringsliv. Forskning från Handelshögskolan i Stockholm menar att helt öppna geodata skulle kunna generera socioekonomiska vinster på cirka 200 miljoner kronor. Och det är bara toppen av isberget.

Därför bjuder Stockholms stad, Storsthlm och Tillväxtverket i samarbete med EU in dig att delta i en utmaning för att komma fram till den mest innovativa tjänsten eller produkten genom att använda öppna data från kommuner.

Vill veta mer? Läs mer här och anta vår utmaning!

Nu är det klart vilka datatyper som släpps först på den kommande regionala öppna dataportalen Ödis (Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen).

Ödis är ett regionalt samarbete mellan samtliga 26 stockholmskommuner för att användningen av kommunernas öppna data. Satsningen är ett EU-projekt och arbetet leds inom ramen för Stockholms stads smart stad-program.

Det främsta syftet med Ödis är att kommunernas öppna data ska främja innovation och tillväxt. Projektet har nära kontakt med näringslivet och arbetar utifrån användarnas behov av öppna data.

Senare i år öppnar EU-projektet Ödis en ny gemensam portal med öppna data från samtliga Stockholmskommuner. De flesta av kommunerna i Stockholms län har ingen egen öppna data-portal och i och med detta kan alla komma igång och tillhandahålla öppna data.

Nu står det klart vilka typer av öppna data som blir först ut på den nya portalen:

*  Data om laddstolpar för elfordon kommer att placera sig på topplistan.

* Skoldata. Det handlar bland annat om skolformer och geografisk data om var skolorna ligger.

15

apr

Projektet för ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen, Ödis, har marknadsfört regionens öppna data på Sweden Demo Day. Här rapporterar Ödis projektledare Beatrice Sablone om evenemanget:

Inom projektet Ödis – Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen – har vi bland annat fokus på de små och medelstora företagens behov av kommunal öppna Data. Vad passar då inte bättre än att mingla och berätta om Ödis på Sweden Demo Day som hölls den 4 april på Stockholmsmässan.

Sweden Demo Day är en stor un-conference för startups, investerare och företag på den digitala arenan där ca 3 000 entreprenörer, investerare, media och andra intressenter deltog.

Entreprenörer fick göra en Brown-paper pitch, och även en pitch-tävling från scenen. Det var många spännande företag pitchade inför investerare och andra intresserade. Det var nästan så man kunde ta på entreprenörsandan i luften.

Jag och två av mina team Ödis-kollegor, Agust Wadström och Johan Treutiger, gick runt och pratade med alla entreprenörer som vi såg hade ett möjligt behov av kommunal data.

Vi fick många bra kontakter som vi hoppas kunna arbeta vidare med.

Och ännu mer spännande blir det när vi inom kort lanserar vår Challenge på https://challengesgov.se/ . Det är en plattform utvecklad för att främja öppen och datadriven innovation.

Där publiceras aktuella samhällsutmaningar som du kan lösa med hjälp av öppna data och digital samverkan. Så är du intresserad av att rädda världen med hjälp av Öppna Data – intresseanmäl genast.

Vi kommer skriva mer om vår Challenge när den är lanserad.

Projektet för ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen, Ödis, har marknadsfört regionens öppna data på Sweden Demo Day. Här rapporterar Ödis projektledare Beatrice Sablone om evenemanget:

Inom projektet Ödis – Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen – har vi bland annat fokus på de små och medelstora företagens behov av kommunal öppna Data. Vad passar då inte bättre än att mingla och berätta om Ödis på Sweden Demo Day som hölls den 4 april på Stockholmsmässan.

Sweden Demo Day är en stor un-conference för startups, investerare och företag på den digitala arenan där ca 3 000 entreprenörer, investerare, media och andra intressenter deltog.

Entreprenörer fick göra en Brown-paper pitch, och även en pitch-tävling från scenen. Det var många spännande företag pitchade inför investerare och andra intresserade. Det var nästan så man kunde ta på entreprenörsandan i luften.

Jag och två av mina team Ödis-kollegor, Agust Wadström och Johan Treutiger, gick runt och pratade med alla entreprenörer som vi såg hade ett möjligt behov av kommunal data.

Vi fick många bra kontakter som vi hoppas kunna arbeta vidare med.

Och ännu mer spännande blir det när vi inom kort lanserar vår Challenge på https://challengesgov.se/ . Det är en plattform utvecklad för att främja öppen och datadriven innovation.

Där publiceras aktuella samhällsutmaningar som du kan lösa med hjälp av öppna data och digital samverkan. Så är du intresserad av att rädda världen med hjälp av Öppna Data – intresseanmäl genast.

Vi kommer skriva mer om vår Challenge när den är lanserad.

20

mar

Snart startar en ny gemensam portal med öppna data från samtliga 26 kommuner i Stockholmsregionen. Här berättar projektledaren Beatrice Sablone mer om planerna:

I projektet Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen, Ödis, identifierades tidigt behovet av en gemensam portal för öppna data som kan användas av alla 26 kommuner i Stockholms län.

De flesta av kommunerna i Stockholms län har ingen egen öppna data-portal och i och med detta kan alla komma igång och testa detta spännande och viktiga område.

Ödis är ett EU-projekt vars främsta syfte är att främja innovation och tillväxt. Därför är det viktigt att vara i nära kontakt med näringslivet och arbeta utifrån användare av Öppna Data och deras behov. Vi ser också att det är viktigt att så långt det är möjligt använda befintliga standarder för Öppna Data.

Den öppna data som vi publicerar i portalen kommer att vara tillgängligt för entreprenörer, organisationer eller privatpersoner som vill använda den. Vi kommer att publicera i ett enkelt och användarvänligt gränssnitt.

Tekniken bakom:

Civitys plattform, ”City Innovation Platform”, är ledande i Nederländerna och levereras till mer än 30 städer, kommuner och regioner. Plattformen är baserad på CKAN och FIWARE och stödjer alla typer av data som till exempel realtidsdata från sensorer, geografisk data, skyddad intern data och öppen data. Avtalspart är Civitys samarbetspartner Sensative som levererar en IoT-plattform, Yggio, som kan integreras med Civitys lösning.

Pågående aktiviteter i projektet:

Ungefär varannan månad har vi en workshop med deltagare från alla 26 kommunerna där vi går igenom alla aspekter av att arbeta med öppna data. Allt ifrån hur man bäst organiserar sig inom kommun och förvaltningar för att arbeta med detta långsiktigt, till att företag vi är i kontakt med presenterar deras behov av öppna data från kommunerna.

I dagsläget har vi träffat mer än 50 olika företag och organisationer inom olika områden som alla har visat intresse och kommit med önskemål om vilken vilka data de vill ha från kommunerna.

De dataset vi aktivt arbetar med nu är position för laddstolpar till elbilar, koordinater och information om Skolorskolor, evenemang och kurser i kommunerna samt realtidsdata för snöröjning.

Vi kommer att uppdatera bloggen löpande med information om projektet från och med nu. För dig som arbetar inom offentlig sektor så kommer även allt vårt arbetsmaterial inom kort vara tillgängligt på Dela Digitalt.

26

Nov

Här är trafikkontorets nya öppna data

Här är ett par på den nya öppna data som trafikkontoret nu släpper. Från vänster: sopsaltade cykelbanor, data om stadens belysning, trafikflöden för cykeltrafik på Norrmalm gata för gata samt heatmaps för trafikolyckor i Stockholm. (Klicka för större bild)

Trafikkontoret släpper ett drygt tiotal typer helt ny öppen data för utvecklare som vill använda stadens data i nya digitala tjänster för stockholmarna.

Trafikkontoret satsar också på utveckla den visuella presentationen av sina öppna data. Heatmaps av trafikolycksdata blir det första exemplet.

Bland den nya öppna data som trafikkontoret nu släpper märks bland annat trafikflöden gata för gata för motorfordon, cyklister och fotgängare. Andra exempel är data om stadens gatubelysning och cykelbanor som sopsaltas på vintern.

Öppna data handlar i grunden om att myndigheter tillgängliggör exempelvis sina trafikdata och kartdata så att exempelvis externa utvecklare kan använda dem fritt när de utvecklar nya appar och andra digitala tjänster. Att ge fler tillgång till data stimulerar innovationskraften och ökar utbudet av nya och smartare digitala tjänster för medborgarna. Det är i mycket kort sammandrag drivfjädern bakom myndigheternas arbete med öppna data.

Ett exempel där öppna data bidragit till en snabb digital tjänsteutveckling är väderappar. När SMHI – och dessförinnan den norska motsvarigheten Yr – tillgängliggjorde sina väder- och prognosdata som öppna data ökade inte bara utbudet av väderappar kraftigt. När fler utvecklare tog sig an uppgiften att presentera och visualisera väderdata på nya sätt ledde det också till en snabbare kvalitetsutveckling för väderappar överlag.

Stockholms stad har i flera politiska beslut lagt fast högt ställda mål när det gäller öppna data. En av de förvaltningar som kommit allra längst är trafikkontoret.

Trafikkontoret en dataintensiv förvaltning. Här finns stor mängd system med olika typer av verksamhetsdata, även realtidsdata. Här finns också en egen teknisk infrastruktur för att dela data vidare till andra verksamheter inom staden.

Den egna infrastrukturen används också för att publicera kvalitetssäkrad data externt som öppna data på Stockholms stads gemensamma portal för öppna data. Trafikkontoret har också tagit fram speciella utvecklarsidor med omfattande information och handledningar för de som vill använda öppna data i egna digitala tjänster.

Trafikkontoret har i dagsläget tillgängliggjort ett sextiotal dataset som öppna data. Nyligen öppnades ett drygt tiotal helt nya dataset som öppna data.

Här är några av nyheterna:

* Trafikflöden, uppdelat på lätta och tunga motorfordon gata för gata. För hela Norrmalm finns även trafikflöden gata för gata för cykeltrafik och fotgängare. I dagsläget handlar det om historiska data, men trafikkontorets ambition framåt är klar:

– Nästa steg är att kunna tillhandahålla trafikflöden i realtid som öppna data, säger Stefan Norlin, geodatasamordnare som arbetar med datafrågor på trafikkontoret.

* Data om stadens belysning. Stadens belysningsmontage som klickbara prickar. Innehåller info om bland annat driftstatus. Datasetet uppdateras två gånger per vecka.

Tittar man framåt med smart belysning och uppkopplade mätsensorer i lyktstolpar kan den här typen av öppna data-set i framtiden även innehålla realtidsdata om allt från antalet fordonspassager till vilka lampor som är tända och vilka gått sönder, säger Stefan Norlin.

* Sopsaltade cykelbanor vintertid. Visar det nät av cykelbanor som sopsaltas under vintern.

Trafikkontoret vidareutvecklar även metoderna för att visualisera sina öppna data för utvecklare. Först är en heatmap för trafikolyckor i Stockholm. Genom att dra i tidsreglage kan man exempelvis se vilka gatukorsningar som varit mest olycksdrabbade under olika tidsperioder. Funktionen publiceras inom kort på trafikkontorets utvecklarsida.

Hösten rusar fram och med den följer alla intressanta event och seminarier. Även ÖDIS (Öppna data i Stockholmsregionen) har haft det första av tre Workshops och vi är mycket glada över den stora uppslutningen trots allas fullpackade kalendrar.

Jag och Björn Hagström, som vi nu är mycket glada över att ha knutit till projektet, höll i en workshop den 16 oktober i Stadshuset. Björn har arbetat med Öppna Data i mer än 6 års tid inom offentlig sektor och har strategisk och praktisk erfarenhet i hur man arbetar behovsdrivet och kopplar datatill faktiska målgrupper och användare.

Workshopens deltagare kom från nästan alla länets kommuner, från olika förvaltningar och bolag inom från olika kommuner och Stockholms Läns Landsting.

Vi gick igenom följande grundtankar:

* Offentlighetsprincipens bakgrund kopplad till dagens öppna offentliga data.

* Hur definierar man öppna data och öppna offentlig data.

* Vad ska man tänka på för att komma igång med Öppna Data i verksamheten.

Kommande workshops fokuserar på taktik för att komma igång med att öppna och katalogisera data, få in det som en naturlig del i arbetssättet och checklistor för att göra rätt hela vägen. Ser mycket fram emot att få samarbeta med alla kloka personer runt om i länet i dessa frågor.

Spännande skede

Hur går det för projektet ÖDIS förutom detta? Projektet är i ett spännande skede just nu, vi har knutit ett antal företag till projektet och de är i full gång med att kravställa vilka datamängder de önskar, och på vilket sätt de önskar få ut öppna data av kommuner och landstinget i länet.

Vi samverkar även med de andra verksamhetsprojekten inom Smart Stad programmet för att även så småningom kunna testa realtidsdata och sensordata. Att säkerställa en ökad mängd realtidsdata genom standardiserade API:er är en förutsättning för att värdet av öppna data verkligen ska kunna realiseras.

Nationellt sett har ansvaret för Öppna Data varit anförtrott Riksarkivet, men är nu överflyttat till DIGG, myndigheten för Digital Förvaltning.

Vi ser mycket fram emot att se hur DIGG kommer ta sig an detta spännande och viktiga område.

Varför Öppna Data?

För att erbjuda öppna data krävs att varje aktör har god kontroll över sina egna processer, rutiner och system. Öppna data blir därmed en katalysator för ordning och reda och kan bidra till ett processorienterat arbetssätt, vilket skapar effektivitet och högre kvalitet. Öppna data kan även användas som verksamhetsstöd och utgöra underlag för analys av verksamheter, vilket kan leda till förbättrad kvalitet.

Forskning vid Handelshögskolan i Stockholm visar att helt öppna geodata skulle kunna generera samhällsekonomiska vinster på omkring 200 miljoner kronor Samtidigt skulle de möjliggöra effektivisering av exempelvis offentlig upphandling, eftersom fler skulle få tillgång till bra underlag för t.ex. kravställning och prisberäkningar.

Om ni vill veta mer om projektet eller vill bli delaktiga i det – kontakta Beatrice Sablone, huvudprojektledare ÖDIS.

Vad är ÖDIS?

Ökad användning av Öppna Data i Stockholmsregionen – är ett projekt delfinansierat av EU´s Strukturfond. Projektet syftar till att öka mängden både öppna data och realtidsdata från kommuner i Stockholmsregionen, till förmån för innovation inom näringslivet.

Vi samarbetar med ett flertal företag för att ta del av vad de vill ha för data, kommunerna i länet och Stockholms Läns Landsting. Projektet är den del av Smart Stad programmet som drivs av Stockholm Stad men är ett samarbetsprojekt mellan alla 26 kommuner i länet.

Nu kraftsamlar kommunerna i Stockholmsregionen för att driva arbetet med öppna data framåt med hjälp av pengar från Strukturfonden.

I projektet som heter “Öppna data i Stockholmsregionen” ska Beatrice Sablone fungera som Stockholms stads länk till företag samt övriga kommuner och myndigheter i regionen. Hon är digital strateg och delar sin tid mellan Stockholms stad och stockholmskommunernas samarbetsorganisationStorsthlm .

-Det var specificerat när pengarna tilldelades detta projekt, att det skulle finnas en delad resurs mellan Storsthlm och Stockholms stad, som den största kommunen i regionen. Detta för att kunna uppnå hela regionens mål, att tillgängliggöra öppna data från kommunerna till företag och andra, berättar Beatrice Sablone.

Beatrice Sablone ingår nu i Stockholms stads projektkontor för Smart stad som innefattas av flera olika delar; smarta lås, smart och uppkopplad belysning, smart trafikstyrning och nu alltså även öppna data.

-Jag kommer att arbeta mest med öppna data, men det är ju något som även de andra projekten behöver ta hänsyn till, säger Beatrice.

Arbetet går i första steget ut på att informera och engagera regionens kommuner för att i nästa steg kunna sätta gemensamma standarder för att tillgängliggöra mer öppna data. Trycket för att tillgängliggöra mer öppen och delad data växer sig starkare utifrån. Sverige ligger dåligt till i jämförelse med övriga Europa.


-Det finns mycket att göra, säger Beatrice. Att inte arbeta med detta är att hindra samhällsutvecklingen.

Det finns oändligt många exempel på hur öppna data skulle kunna underlätta för medborgarna Till exempel kanske man i en bostadsannons inte bara skulle kunna se var den närmsta förskolan ligger, utan även få bullerdata och andra data som kan tänkas påverka köpbeslutet.

-För egen del är det intressant att göra något som kan bidra till att faktiskt göra skillnad i samhället, avslutar Beatrice.

Ännu finns ingen nationell satsning kring öppna data. Däremot finns flera andra regionala satsningar. Bland annat i Göteborg, Helsingborg och Trelleborg.