Nyheter

2020

Stadsbyggnadskontorets projektet att ta fram automatgenererade 3D-modeller av Stockholms alla byggnader började med Slakthusområdet. Men nu finns över 100 000 3D-modeller för hela Stockholms stad plats. De nya 3D-modellerna är första steget mot att bygga en ”digital tvilling” av Stockholm.

Nu kan du gå in och ta en titt i stadsbyggnadskontorets nya 3D-kopia av Stockholm. Databasen innehåller över 100 000 fristående 3D-modeller av Stockholms byggnader.

I nästa steg kan den digitala tvillingkopian av Stockholm kopplas ihop med olika typer av dataflöden från den verkliga staden. Då kan 3D-modellen även börja användas för avancerade simuleringar inom trafik- och stadsplanering.

Klicka: Kolla in den digitala tvillingkopian av Stockholm – 3D-modeller av över 100 000 byggnader 

 

Sergels torg med Högtorgsskraporna till vänster i bilden.

I den nya  3D-kopian av Stockholm är varje byggnad ett eget fristående 3D-objekt, vilket öppnar för flera nya användningsområden.

Man kan exempelvis koppla olika typer av data till enskilda byggnader eller områden i 3D-modellen, berättar Maria Uggla, geodatastrateg och tf enhetschef på stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad.

Det kan vara allt från realtidsdata från stadens trafikströmmar och infrastruktursystem till olika typer av väder- och klimatdata. Och även statiska data, exempelvis hållfasthetsdata för komponenter i broar eller byggnader.

Skatteskrapan och Götgatan mot Skanstull.

En digital tvillingkopia av en hel stad öppnar på lite längre sikt möjligheter till nya typer av AI-understödda simuleringar och prediktioner, exempelvis inom trafik- och stadsplanering, förklarar Maria Uggla.

Läs mer: Stockholm, Göteborg och Malmö samarbetar om digitala tvillingstäder

 

Den digitala tvilling-kopian av Stockholm kan också användas för att testa olika exploateringsscenarier genom att ”bygga in” planerad bebyggelse i 3D-modellen. Eller exempelvis simulera hur luftföroreningar sprider sig i stadsmiljön vid olika vindförhållanden.

Uppenbarelsekyrkan i Hägersten.

Den nya 3D-modellen av Stockholm kommer också att visas på speciella 3D-bord  i Stockholmsrummet i Kulturhuset.

I ett sådant här 3D-bord i Stockholmsrummet kommer de nya 3D-modellerna att visas.

3D-modellerna av Stockholms byggnader är framtagna i en i det närmaste helt automatiserad process. Datorprogram skapar 3D-modellerna på egen hand utifrån data som redan finns tillgängliga i stadsbyggnadskontorets befintliga databaser.

Fördelen med den automatiserade processen är att den går snabbt och är kostnadseffektiv. Nackdelen är att 3D-modellerna inte alltid blir helt perfekta från början. Men beroende på användningsområde kan man öka detaljnivån och slutjustera 3D-modellerna manuellt i efterhand. Stadsbyggnadskontoret använder bland annat bilddata från egna flygningar med drönare för att förbättra 3D-modellernas utseende.

Kista centrum.

Så här gick det till att skapa 3D-modellerna av Stockholms byggnader steg för steg:

1. Första steget är att ett speciellt datorprogram plockar in de exakta geografiska koordinaterna och yttermåtten för den byggnad som ska avbildas som 3D-modell. Den informationen hämtas in från stadsbyggnadskontorets baskarta.

2. I nästa steg för programmet är att skapa en enkel 3D-modell av byggnadens tak. För detta används information från en databas med så kallade laserpunktmoln där stadens byggnader laserkannats från luften. Programmet letar fram rätt hustak i laserpunktdatan genom att använda de geografiska koordinater som hämtades från baskartan. I vissa fall finns hustak uppmätta sedan tidigare och då används dessa.

3. Nu vet programmet hur byggnadens yttermått och själva taket ser ut. Med ledning av den informationen kan programmet på egen hand lägga till byggnadens ytterväggar.

4. Nu har programmet en enkel 3d-modell av byggnaden. Modellens yttermått är exakta, men byggnadens fasader saknar fortfarande detaljer, färger och texturer. Det hämtar programmet från flygbilder av Stockholm som tagits ur flera olika vinklar. Med hjälp av byggnadens geografiska koordinater från baskartan letar programmet upp bildinformationen för rätt byggnad i flygbilderna. Fotona av byggnaden ”hälls” sedan över 3d-modellen som en yttextur.

Fler bilder från stadsbyggnadskontoret nya 3D-databas av Stockholms byggnader:

Södermalm – Katarina kyrka.

Tallkrogen.

Skärholmen.

Kungsträdgården.

Kista.

Humlegården.

För fjärde året i rad genomför Stockholms stad en undersökning som tar tempen på stockholmarnas inställning till stadens digitala tjänster? Hur kommer de helst i kontakt med staden? Och vilka nya digitala tjänster vilja kunna använda i sin vardag?

I stadens olika digitala kontaktytor har det skett en liten uppgång av användningen sedan förra året. I år har sju av tio använt någon kontaktyta, vilket är en tydlig ökning.

* De digitala kontakterna är flest i hushåll som har barn i skolåldern.

* Liksom tidigare är digital information inom trafik och gatumiljö det som efterfrågas av flest och det som också har använts mest.

* Frågan ställs kring vad man tycker om Stockholms vision om att vara en smart stad i världen, och sju av tio ställer sig bakom den. Färre än en av tio är kritiska, resten är neutrala.

Läs även: Här är stockholmarnas digitaliseringsförslag

Synen på automatisering av tjänster i den kommunala servicen och dess följder är fortsatt polariserad. Andelen negativa ökar och är nu något större än andelen positiva. Man är inte övertygad om att servicenivån från staden kommer att öka i takt med ökad automatisering.

Det råder också en splittrad bild över huruvida staden hanterar personlig data på ett säkert och ansvarsfullt sätt. Här är dock uppfattningen om stadens hantering i paritet med hur man uppfattar hur övriga svenska myndigheter generellt hanterar personliga uppgifter, vilket indikerar att det handlar mer om ett generellt förtroende för myndigheters hantering av personlig data än om staden specifikt. Myndigheter har dock ett bättre förtroende i detta avseende än vad privata företag har.

I förhållande till förra året har det skett en uppgång i användningen av samtliga digitala kanaler. Ökningen är särskilt påtaglig när det gäller appar och e-tjänster. Totalt har två av tre stockholmare haft kontakt med staden via någon kanal.

Två slutsatser man kan dra i gällande kontakter med staden är att samtliga kanaler används klart mest av de som har barn i hushållet, samt mindre av de som bor i innerstan.

Tyck till-appen omnämns som en särskilt bra digital kontaktyta i staden, medan Skolplattformen tas upp som ett exempel på digital kontaktyta som fungerar dåligt. Respondenterna önskar också överlag mer överskådlighet och tydlig information i stadens digitala kontaktytor.

I stadens årligt återkommande enkätundersökning om hur stockholmarna använder stadens digitala tjänster finns fler spännande förslag på nya appar eller vidareutvecklingar av digitala tjänster inom en rad olika områden.

I årets undersökning finns många förslag på smarta tjänster kopplade till sophantering och återvinning. Det speglar samhällets ökade intresse för miljö- och hållbarhetsfrågor. Det finns även flera förslag på tjänster som syftar till att göra det lättare att hitta lediga parkeringsplatser så att man slipper åka runt och leta och bidra till onödig trafik och onödiga utsläpp.

En ny kategori för i år är förslag kopplade till trivsel och trygghet i stadsmiljö. Det handlar om allt från hur man kan använda belysning bättre till musik i det offentliga rummet och uppkopplade parkbänkar.

Läs även: Så tycker stockholmarna om stadens digitala kontaktytor

En app för att äldre ska hitta umgänge och en tjänst för att idrottsintresserade stockholmare lättare ska kunna boka fotbollsplaner är andra exempel på digitala tjänster som stockholmarna gärna vill se. Detta kanske kan tolkas som att stockholmarnas bild av en smart stad, har breddats och inte längre bara handlar om “hårda” frågor som exempelvis trafik, vilket varit dominerande i tidigare års undersökningar.

Här är några av stockholmarnas digitaliseringsförslag sorterade efter ämnesområde:

Sport, fritid:
* App med öppna halltider där personer som inte tillhör en specifik sportklubb kan boka lokaler. Exempelvis ett kompisgäng som vill träna/spela något ihop spontant.
* App för att hitta umgänge med närboende.
* Smart bokningssystem för fotbollsplaner.
* Alla seniorer vill veta var man kan umgås/äta lunch och middag till rabatterat pris.
* Badkarta-app – med aktuella badtemperaturer, vattenkvalitet, om det är brygg-, klipp- el strandbad o närliggande service (papperskorgar, toalett, vatten, lekplats, parkering, busshållplats osv). Vore så bra!

Hemtjänst, omsorg:
* Ett forum (typ Tinder) eller liknande för att bryta ensamhet för äldre.
* Tjänst för lediga platser på äldreboenden/servicehus.

Miljö:
* App för när jag vill ha mitt avfall hämtat.
* Appar där man får information om värme- och elförbrukning.
* App för att beställa sophämtning vid behov, samma med grovsopor, elskrot.
* App för att hitta återvinning enklare och arrangemang för klädbytardagar.
* App med kartor över återvinningscentraler för olika material. Folk har i dagsläget ingen sortering i sin bil, när de kommer till centralen. Det gör att de springer runt som yra höns.

Trafik:
* En app som kan visa var jag finner närmaste lediga parkeringsplats.
* En gps-app som informerar om aktuell köbildning/förväntad tid att nå målet och som anger alternativ väg.
* Att kunna hitta en ledig parkeringsplats för cykel digitalt vore bra. Det är ofta jag vill parkera i city för att göra ett ärende och det är väldigt ofta fullt i cykelställen.
* App för att se var det är sopsaltat vid halka.
* Digital ansökan av handikapparkering.
* En app där man kan se var det finns lediga p-platser på gatorna så vi slipper cirkulera med bilarna och förstöra miljön.
* En app där man kan se orsaken till varför gatuarbeten, trafikomläggningar, cykelbanor, snöröjning, parkeringsplatser genomförs.
* Induktionsladdning av elfordon vid ex trafikljus.
* Inför digital skyltning om aktuell gata faktiskt ska städas och då måste vara utrymd. Många veckor städas det inte alls och då kan ju vi medborgare parkera där istället. Det skulle utöka antalet tillgängliga parkeringsplatser.

Skola, utbildning:
* Jobbguide för unga som kan svara på frågor och ge rådgivning kring t.ex. ”har du tänkt på att jobba inom xxxx? – Här finns några öppna tjänster just nu!”

Kontakter med staden:
* En tjänst som hjälper mig navigera i kommunens stödsystem med direkt meddelartjänst till sin handläggare i en app!
* Få bättre överblick av kommunfullmäktiges beslut.
* Många blanketter borde finnas digitalt.
* ”Mina sidor” där man kan se alla sina ärenden och kontaktytor med stadsdelen.
* Aktuellt, på gång-aktiviteter, kulturella, fritid, etc runt om i staden.
* Alla typer av ansökningar och ärendehantering, kunna göra ansökan online och sedan följa den under handläggningen.
* En digital tjänst där politiker och tjänstemän lyssnar till medborgarna.
* Individuellt läge och köplats inom t ex förskola, äldreomsorg, annan omsorg och bostäder.
* Direktdemokrati, rösta på förslag i mobilen.

Bygg:
* Alla godkända byggnadsritningar bör finnas digitalt för alla byggnader.
* Att kunna se på kartor vilka byggnationer som planeras inom de närmaste åren.
* Att kunna söka efter de byggnadsplaner som finns och hur de fortskrider.

Trygghet och trivsel:
* Många platser skulle också kunna bli vackrare och säkrare med snygg belysning. Tycker att alla broar skulle vara upplysta underifrån också. Ljuskonst har vi nästan inget av i vår stad.
Smarta parkbänkar med solpaneler, wifi, mobilladdning, belysning etc.
* Belysning i trottoaren. Musik på torg ifrån upplysta hål. Hörs bara om man kommer nära och olika musik i olika igenglasade hål.
* Trygghets-Drönare: Kunna (supersnabbt) beställa en drönare (med filmkamera, strålkastare, högtalare och mikrofon – kopplat live till trygghetscentral) via mobilen som följer den som känner sig osäker – tills personen känner sig trygg.
* App där man kan se skyddsrummen.
* Välkommen till Stockholm-app.
* App med info om tex offentliga toaletter eller annan service.
* Fler möjligheter att ladda mobiler i offentlig miljö. Idag så läggs allt mer service in i mobiler, biljetter och dylikt, men det byggs inga förutsättningar för att hålla mobiler vid liv.

2019

Stadshuset förvandlades under helgen till en programmeringsverkstad när Europas största hackathon för kvinnor gick av stapeln. 
Över 800 kvinnliga programutvecklare från hela världen tog sig an uppgiften för att under ett dygn ta fram nya digitala tjänster som löser kvinnors utmaningar.

Hackathonet är en del av Stockholm Tech Fest och bakom arrangemanget står ett flertal it-företag samt Invest Stockholm. Syftet är bland annat att sätta fingret på snedfördelningen mellan kvinnor och män i it-branschen. Målet är en mer jämställd tekniksektor och att få fler riskkapitalister att investera i kvinnliga företagare.

Deltagarnas uppgift var att ta fram lösningar på tolv olika utmaningar som presenterades under det dryga dygn som hackathonet pågick.

Stockholms stads utmaning till deltagarna handlade om att hitta lösningar till hur fler investeringar ska gå till startup-bolag grundade av kvinnor. 2018 gick 93 procent av allt riskkapital till bolag med enbart manliga grundare. Endast två procent av kapitalet gick till team bestående av kvinnliga grundare.

Hackathonet inleddes på lördagskvällen med mingel och tal av Stockholms stads finansborgarråd Anna König Jerlmyr.

– Det är fantastiskt att vi har Europas största hackaton i stadshuset. Stockholm är en stad för innovation och företagande, att vi bjuder in till hackaton är helt i linje med stadens ambitioner att locka fler kvinnor till techsektorn, säger hon.

Deltagarna fick därefter en 15 minuters crash-course i hur ett hackathon går till. Resten av kvällen fram till klockan ett på natten var avsatt till problemlösning.

På söndagen flyttade deltagarna över till de bolag som stod bakom den valda utmaningen. På kvällen var det åter samling i Stadshuset där den bästa lösningen ur varje grupp fick presentera och vinnaren slutligen kunde koras. 

Vinnaren av Stockholms stads utmaning blev en idé som bygger på att skapa ett rollspel online som simulerar verkliga scenarion för entreprenörer som förbereder sig på att pitcha verksamhetsidéer för investerare. 

Vinnaren av hela hacket var “The Case For Her”, en filantropisk investeringsportfölj som arbetar för jämställdhet. Genom att ta sig an underfinansierade frågor kring kvinnors hälsa.  Idag har The Case For Her två investeringsportföljer – en inom menstruation och en för kvinnors sexualitet.

Läs mer om Stadshushacket. 

Fler bilder från helgens hackathon i Stadshuset:

2018

Längs Tenstagången ligger Tech Tensta. Det är fritidsgård som inriktar sig på teknik och bemannas av tech-coacher. Just nu är temat på Tech Tensta smart belysning.

-Dörren till Tech Tensta är i stort sett alltid öppen. Man kan komma hit med en uppgift eller fråga, eller för att lära sig något nytt, säger Mimmi Lindberg som är anställd tech-coach.

Att vara tech-coach innebär att man är fritidsledare, fast man håller i workshops och visar hur man använder teknik.

-Många ungdomar här  är återkommande besökare. Då och då har de med sig lite kompisar, eller så går folk förbi och undrar vad som händer där inne, berättar Mimmi Lindberg.

På Tech Tensta hålls workshops och utbildningar dagligen. Besökarna, som är mellan 13-19 år får testa på allt möjligt; såsom VR, programmering, videoredigering. I lokalen finns utrustning som; ipads, datorer, 3D-skrivare, VR-glasögon.

Just idag är Openlab på plats och håller en workshop kring smart belysning. Hur ska framtidens belysning se ut och fungera? Deltagarna fick börja med att besöka en park i närheten för att fundera över behov utifrån situationen- hur hade smart belysning kunnat fungera precis här?

-Målet är att ta fram belysning som faktiskt matchar medborgarnas behov, säger Maria Holm, projektledare för Smart belysning i Stockholms stad.

Resultatet av workshopen kommer hon att använda i arbetet med att ta fram den smarta belysningen som faktiskt ska finnas i Stockholms stad.

Kategori:Okategoriserade

3 av 4 stockholmare som tillfrågades i undersökningen är positiva eller mycket positiva till Stockholms mål att ta en ledande position som en ”smart stad” i världen.

Varje år görs en demoskopundersökning där 3000 stockholmare får svara på frågor kopplade till Stockholms stads arbete med digitalisering och utvecklingen av den smarta staden.

Nu har vi fått resultatet av årets undersökning och tar ivrigt del av svaren. Bland annat kan vi läsa oss till att:

  • Bostäder, miljö, trafik och stadsplanering intresserar mest

  • Hälften vill ha möjligheter att digitalt söka information, göra beställningar, ställa frågor eller få tillgång till annan service från staden avseende trafik och stadsplanering samt bostad

  • Även de som i liten utsträckning använder internet dagligen söker digital information från kommunen i en inte helt obetydlig omfattning

  • Stockholmarna vill bo i en smart stad i världen. Tre av fyra uppskattar visionen om att Stockholm ska ta en ledande position som en smart stad i världen

  • Stockholms vision om att bli världens smartaste stad mottas mer positivt bland yngre än äldre

  • Stockholms vision om att bli världens smartaste stad mottas mer positivt ju fler timmar man använder internet dagligen

  • Polariserad syn på automatiseringen inom den kommunala servicen

  • Lättillgänglig information om exempelvis trafik och parkering samt cykelvägar, är en av de digitala tjänster som stockholmarna upplever att de skulle ha nytta av i vardagen.

Skillnaden är inte så stor från förra året, gällande svaren på undersökningens kryssfrågor. En annan del av undersökningen innefattade däremot möjlighet till fritextsvar och där fanns många goda tankar och idéer. En summering av dem finns här och här.

En app där man kan se exakt när hemtjänstpersonalen dyker upp – och vid behov även boka om tiden. Och varför inte även en app där de äldre kan välja den mat som körs ut av hemtjänsten.

Det är ett par av stockholmarnas förslag till nya digitala tjänster i Stockholms stad. 

(Klicka för större bild)

Det är inte bara smartare reseappar som finns med bland förslagen när stockholmarna skissar upp de framtida digitala tjänster som de helst vi se i Stockholms stad.

I stadens årligt återkommande enkätundersökning av hur stockholmarna använder stadens digitala tjänster finns förslag på nya appar eller vidareutvecklingar av befintliga digitala tjänster inom en rad olika områden.

En hel del förslag handlar om mer utvecklade och lättanvända söktjänster för hitta fram till rätt tjänsteman i staden. Det borde även gå att boka tid eller telefonmöten med stadens tjänstemän via söktjänsten, menar en förslagsställare.

Socialtjänsten är ett annat område där nya digitala tjänster föreslås.  Här handlar det om allt från möjlighet för barn att självständigt ta direktkontakt med socialtjänsten via chatt-kanaler till digitala tjänster där man enkelt och överskådligt kan se exakt var i beslutskedjan ens ärende befinner sig.

Här är några av stockholmarnas digitaliseringsförslag sorterade efter ämnesområde:

 

Sport, fritid:

• Vinter-app som visar skridskotider och skidföre på allmänna anläggningar.

• Badplatsapp som visar vattentemperaturer och badmöjligheter på ett snyggt och lättillgängligt sätt.

• App som visar utbudet av träningsaktiviteter dag för dag.

• En bättre tjänst för att bokning av stadens idrottsanläggningar.

• Skulle vilja en tjänst där man kan se vilka tider som det är mest belastning på exempelvis simhallar, så jag kan välja andra tider.

• Pushnotiser om aktiviteter för ungdomar/fältassistenter.

Hemtjänst, omsorg:

• App för att lätt komma i kontakt med hemtjänsten för ändring av tid och liknande.

• App där man kan se var hemtjänsten befinner sig så att man vet när de kommer.

• Tjänst där man kan se kötiden till äldreboenden utan att behöva ringa.

• Samlingsapp för hemvårdstjänster.

• App där man kan se när hemtjänsten kommer.

• En app för äldre där de kan välja den mat som skall köras ut till dem via hemtjänsten.

Socialtjänst:

• Möjlighet för barn att självständigt ta kontakt med socialtjänsten via chatt-kanaler.

• ”Spindeln-i-nätet-tjänst” som kopplar ihop ett behov med stadens utbud av tillgängliga tjänster och bistånd. Om jag exempelvis skriver in ”barn funktionshinder” så får jag upp en förslagslista på olika specialskolor, samtalsstöd och fritidsaktiviteter för funktionshindrade.

• En ”one stop” lösning där man kan se status på sina pågående ärenden samt lätt sammanfattad information om vilket steg i processen man befinner sig. Bra vid längre och mer komplexa flerstegsprocesser.

• Tjänst för att ansöka om ekonomiskt bistånd digitalt.

Miljö:

• En app som mäter ens personliga miljöpåverkan.

• En app som talar om hur stor miljöpåverkan du har, som exempelvis kan visa hur mycket koldioxid som sparas genom att du åker kollektivt istället för bil.

• App som i realtid visar luftkvaliteten i olika delar av Stockholm.

Skola, utbildning:

• En app som kan koppla ihop elever som behöver studie hjälp efter skoltid med lärare.

• De som går i skolan kan ha nytta av en läxhjälps app.

• När gäller barnens gymnasieval skulle behövas bättre digitalt stöd för att få en helhetsbild över alternativen och beslutsstöd för val.

• Möjlighet för både föräldrar och elever att ge betyg på skolor i kommunen.

Kultur:

• 3D besök på museum, exempelvis Vasamuseet, där du kan gå omkring på din dator som om du faktiskt är där men ändå inte. Du kan studera detaljer, läsa information i lugn och ro. I princip alla museum, utställningar eller installationer kan här få en helt ny publik.

• Samlad info med lätt sökfunktion för kulturella evenemang, exempelvis kulturnatten eller vad som händer på de olika biblioteken.

Förslag inom övriga områden:

• Intuitiv söktjänst för att hitta rätt medarbetare i staden. Även möjlighet att boka möte eller telefontid med rätt tjänsteman.

• Bättre söktjänst när man inte vet exakt till vilken person i staden man ska vända sig till.

• En app för att dela info om evenemang i vår stadsdel skulle behövas, tycker jag.

• Jag skulle vilja en app som automatiskt notifierar innan kommunen genomför förändringar i mitt närområde så att man har möjlighet att påverka istället för som nu, när man bara ställa in för fullbordat faktum.

• Skippa webblösningar för stadens tjänster, de fungerar dåligt på smartphone. Skaffa en app-plattform som används för alla appar, samma gränssnitt, support för alla handtag.

• Man skulle kanske utvidga befintliga appar ännu mer med information. Man kan använda kartvyn och peka på olika saker och få ytterligare kunskap om vad som gäller, exempelvis ”denna sopkorg töms två gånger i veckan…” eller ”plaskdammen byter vatten fredagar”.

En smartare reseapp står högst upp på listan när stockholmarna skissar upp vilka framtida digitala tjänster de helst vill se i huvudstaden.

Reseappen ska med hjälp av realtidsdata om trafiksituationen ska kunna visa den för ögonblicket bästa rutten förbi t-banestopp och köer – och gör det oberoende av färdsätt.

För tredje året i rad har Stockholms stad låtit Demoskop genomföra en enkätundersökning av hur stockholmarna använder stadens digitala tjänster. I undersökningen kan de 3 000 tillfrågade även redogöra för vilka nya digitala tjänster som de helst skulle vilja se i Stockholm.

I undersökningsresultatet återvinns många hundra smarta förslag och idéer på nya eller vidareutvecklade digitala tjänster i Stockholms stad.

Ett område dominerar starkt bland förslagen – idéer till nya och bättre digitala tjänster inom trafik, kommunikationer och arbetspendling i Stockholm. Här är några exempel:

* Smarta parkeringsappar som guidar användaren till områden där det för ögonblicket finns lediga p-platser – och sedan automatiskt kollar p-reglerna och betalar avgiften där man parkerat.

* Trafik- och ruttplaneringsappar specialiserade för cyklister som ger realtidsinformation om trafikhinder, väglag och halkbekämpningsläget på olika vägsträckor.

* Appar där man i realtid kan följa var snöröjning på gångvägar och gator och som visar antal timmar sedan senaste snöröjning på olika gatusträckningar.

* Ljusskyltar på t-baneperronger som visar hur många människor det är i varje vagn på det tåg som är på väg in så att resenärerna kan söka sig mot de vagnar där det finns mest plats.

Men det finns en tjänst som höjer sig över alla de övriga och som väldigt många stockholmare sätter överst på önskelistan: en smartare reseapp.

(Klicka för större bild)

De reseappar som skissas upp i förslagen bygger på realtidsinformation av hur trafikströmmarna i staden ser ut för ögonblicket. Apparna hjälper användaren att snabbast ta sig från punkt A till punkt B genom att undvika köer eller tillfälliga trafikstopp i kollektivtrafiken. Apparna uppdaterar rutten kontinuerligt – även under resans gång – alltefter hur trafiksituationen utvecklas. Rutterna i apparna byggs upp av alla tillgängliga transportmedel – kollektivtrafik, hyrcyklar, bil, taxi eller gångtrafik.

Idéerna och förslagen ansluter i långa stycken till den utveckling av så kallade Mobility as a Service-tjänster (MaaS) som just nu pågår i många storstäder, bland annat Stockholm.

Även här är grundprincipen att reseappen hjälper användaren att ta fram den för ögonblicket bästa rutten till färdmålet baserat på alla tillgängliga färdmedel. Och att det sedan även går att boka och betala för samtliga resor som ingår i rutten direkt i reseappen.

De smartare reseapparna som föreslås stockholmarna i undersökningen förutsätter även realtidsdata av hur trafikströmmarna i Stockholm ser ut i varje givet ögonblick. I Slakthusområdet pågår just nu ett försök där flera olika sensornät mäter alla typer av trafikströmmar i realtid.

Försöket leds av Stockholms stad inom ramen för EU-projektet GrowSmarter. Syftet är bland annat att utveckla analysmetoder av realtidsdata från trafikströmmar som i framtiden kan användas i exempelvis nästa generations reseappar.

När det gäller smartare parkeringstjänster pågår det högintressanta tester i Stockholm just nu. I Årsta testar trafikkontoret ett nytt parkeringssystem med en mätbil utrustad med laserskanner (Lidar) och ett kamerainläsningssystem. När mätbilen åker runt på gatorna registrerar laserskannern alla lediga p-platser. Informationen skickas vidare till en app där alla bilister i området kan se var det för ögonblicket är störst chans att hitta lediga p-platser.

Här är några av stockholmarnas idéer och förslag till nya digitala tjänster inom kommunikations- och trafikområdet:

 

Smartare reseappar med realtidsinfo:

• En reseapp med realtidsinformation för alla färdmedel som hjälper oss att ta oss fram genom staden.

• App för alla typer av resor (bil, cykel, till fots, kollektivt) med realtidsbaserad trafikinformation. Det vore intressant för vardagligt användande.

• Bättre ”framkomlighetsappar” med realtidsinfo.

• App som visar alternativa resvägar när det uppstår problem i kollektivtrafiken.

• En live-uppdaterad reseapp med trafikstatus (för både bil och cykel)

• Jag vill ha en trafikinformationstjänst som är helt inriktad på vägledning. Hur kan jag spara tid, minimera resursåtgång, reducera köer och utnyttja befintliga resurser optimalt. Tjänsten är sannolikt en kombination av app, webb och informationstavlor. Idag kan jag använda SLs app för att hitta en väg med kollektivtrafiken med fokus på optimering av restid. Men jag vill se ett större grepp som inkluderar andra sätt att förflytta sig, delning av resurser och liknande.

• App som visar ”äkta” realtidsinformation för kollektivtrafiken. Idag fungerar inte detta ens vid hållplatser och perronger.

• Mobilapp där man kan välja lämpligaste färdväg med hänsyn till aktuellt trafikläge.

• Reseapp som visar miljösmartaste sättet att ta sig från punkt A till punkt B.

• Aktiva ”ping” i mobilen direkt vid förseningar i kollektivtrafiken förutsatt att man har skrivit in vilka bussar/tåg/tunnelbanor man avser att åka den dagen.

 

Ruttplaneringsappar med trafikinfo för cyklister:

• App för cyklister som fungerar ungefär som Trafiken.nu fungerar för bilister. Cyklisterna kan lägga in standardrutter i appen och få push-meddelanden om trafiksituation och trafikhinder på sträckan. Kan exempelvis vara glas i körbanan, felfungerande trafikljus m.m.

• App som visar trafikflöden för cykel och begränsning av hastigheter på cykeltrafiken.

• Realtidsbaserad ruttplaneringsapp med fokus på cykelvägar och cykeltrafik.

• App för att planera cykelrutt.

 

Smarta parkeringsappar:

• App som känner av var jag parkerar och automatiskt sköter om betalningen av p-avgifter.

• Appar som visar var man kan parkera i Stockholm (med liveuppdatering av lediga p-platser)

• Parkeringsapp som kan känna av var jag parkerar och automatiskt meddela om det är tillåtet, om det är en avgift, om det kommer att bli städgata inom 24h och liknande.

• Lösning för parkering där en app känner av var man parkerat, automatiskt kollar av mot aktuella p-regler och sedan även sköter eventuell betalning per automatik.

• App som visar var det finns lediga parkeringsplatser på gatorna.

• App som hittar lediga p-platser och där man ser vad det kostar att parkera.

• Tjänst som ger översikt av lediga garageplatser i innerstan och på korttidsuthyrning av sådana.

 

Snöröjning:

• App som visar snöröjning på gångvägar och gator i realtid.

• Kartapp med stadens gatunät som visar antal timmar sedan senaste snöröjning.

• Snörobotar och soprobotar som städar och röjer dygnet runt för oss cyklister och gångtrafikanter.

• En app där man kan rapportera när det akut blivit mycket halt på en plats där många gångtrafikanter rör sig så att den snabbt kan halkbekämpas. Det skulle spara en del benbrott på äldre personer.

 

Smarta trafikljus:

• Ljusskylt som visar sekunder kvar för rött ljus vid korsningar med trafikljus så man vet nyttan med att stänga av motorn för dem som inte har el- eller hybrid-bil.

• Synka trafikljusen så att trafiken flyter på bättre.

 

Övrigt – trafik, kommunikationer:

• Tjänst på t-baneperronger som visar hur många människor det är i varje vagn på det tåg som är på väg in, så att man kan söka mot de vagnar där det finns mest plats.

• Självkörande bussar i bostadsområden som går att enkelt kalla till sig via en app.

• Laddare till gadgets i lokaltrafiken.

• Bättre systemstöd för lokaltrafiken för att samordna ersättningstrafik vid tågstopp.

• Släckning av gatubelysning när ingen vistas på platsen.

• Säkra cykelställ som funkar med hjälp av mobilen eller visakort.

• App som visar var jag hittar en ledig laddare till min el-bil.

(Del 2 – Stockholmarnas digitaliseringsförslag – inte bara smarta reseappar) 

Kidega Carlsson och Katarina Persson, visualiseringsexperter på stadsbyggnadskontoret.

Tekniken för att visualisera planerade bostadsområden vid samråd med medborgarna utvecklas snabbt. Från ritningar och frigolitmodeller till virtual reality där man själv kan vandra runt bland planerade byggnader.
I dag jobbar stadsbyggnadskontorets visualiseringsexperter med samma utvecklingsplattformar som används av datorspelsutvecklare.

Visualisering inom stadsbyggnad och arkitektur lånar idag en hel del verktyg och kunskaper från datorspelsvärlden när planerade byggnader och bostadsområden ska gestaltas på ett realistiskt sätt inför exempelvis samråd med medborgarna. Det gäller inte minst spelvärldens utvecklingsplattformar, de så kallade spelmotorer som dataspelsindustrin använder för att utveckla nya speltitlar.

– Man ser hur allt fler branscher tar hjälp av spelteknik. Det har blivit väldigt populärt bara under det senaste året. Och det är inte bara inom arkitektur och stadsbyggnad. Även många teknik- och industribolag använder sig av spelmotorer för att visualisera sin teknik, säger Kidega Carlsson, som tillsammans med kollegan Katarina Persson är visualiseringsexperter på Stadsbyggnadskontoret.

De är själva exempel på kopplingarna mellan dataspelsutveckling och visualisering inom stadsbyggnad. Katarina Persson är utbildad datorspelsutvecklare i grunden medan Kidega Carlsson har sin bakgrund som 3D-grafiker och arkitekt.

Deras arbete handlar om att visualisera och konkretisera Stockholms stads detaljplaner så att stockholmarna – när det drar ihop sig till samråd och medborgardialoger – kan göra sig en realistisk bild av hur ett planerat bostadsområde kommer att se ut.

– Vi är ofta med genom hela processen när nya områden planeras, från starten ända till det färdiga samrådsmaterialet, säger Kidega Carlsson.

VR 360-bild på Spångadalen.

Det är svårt att föreställa sig hur ett nytt bostadsområde kommer att se ut bara genom att titta på vanliga ritningar, det kräver förkunskap och erfarenhet. Därför jobbar Katarina Persson och Kidega Carlsson mycket med olika former av 3D-grafik, ofta med inslag av vanligt foto, och virtual reality, för att visualisera planerade bostadsområden.

– Man förstår ett byggprojekt på ett helt annat sätt än om man tittar på ritningar och vanliga bilder. Du kan vandra runt i ett område och välja själv vad du vill titta närmare på, säger Katarina Persson.

Katarina jobbar just nu med en visualisering av ett område i Skarpnäck som heter Rustmästaren. Hon har gjort solstudier i en 3D-modell av området för att se hur skuggorna faller in på innergårdarna. Nu har hon precis lagt in hela 3d-modellen av området i program som heter Cityplanner som ska användas i ett kommande samråd.

Den spelmotor som Katarina och Kidega använder när de arbetar med 3D-modellerna heter Unreal Engine. Det som är spelmotorns styrka är man kan testa olika scenarier i realtid, menar Katarina Persson.

– Den lämpar sig väldig bra exempelvis för visualisering av arkitektur, säger hon.

Kidega Carlsson jobbar med ett område i Hässelby strand som heter Riddersvik.

– Det är flera kvarter där som ska visualiseras för VR 360-bilder, säger han.

VR 360 är en ”light-version” av virtual reality där 3D-modellerna visas i 360-gradersbilder. Kidega ser många fördelar med VR 360. Arbetsprocessen blir kortare eftersom man endast renderar ut stillbilder i 360, jämfört med Virtual Reality som inkluderar interaktivitet.  VR 360 kräver ingen specifik hårdvara eller app utan kan upplevas direkt via webbläsaren i mobil eller dator, vilket gör att tekniken kan nå ut till fler.

Det senaste i utvecklingen av stadsbyggnadskontorets VR 360-bilder är att ”smälta ihop” 3D-modeller med vanliga fotografiska 360-bilder av de omgivande miljöerna. Katarina visar en 360-kamera som används för att ta bilder på de platser där 3D-modellerna visas.

– Det ger en intressant kombination 360-foton och datorgenererade 3D-modeller, säger Kidega Carlsson.

* Vad blir nästa steg för att visualisera planerade byggnader och bostadsområden?

– När den här tekniken fått mer fotfäste, kommer vi att se mer augmented reality och mixed reality där 3D-modeller av planerade byggnader via en mobil eller surfplatta visas på plats i den miljö där där de ska byggas, säger Kidega Carlsson.

 

Här kan du se hur tre aktuella områden i Stockholms stad ser ut i VR 360 (klicka i 360 graders-bilderna för att ”se dig omkring”):

Skärholmen

Årstafältet

Spångadalen

Så här här såg det ut när virtual reality testades i ett mobilt samråd på Skärholmens torg.

Virtual reality används allt oftare för att ge en visuellt mer utvecklad bild av hur ett nytt bostadsområde kan komma att se ut färdigt skick. 

Nu har Stockholms stad även börjat använda en ”light-version” av VR, specialutvecklad för mobila samråd ute i bostadsområden. 

Stockholms stad satsar allt mer även på mobila, uppsökande samråd när nya bostadsområden planeras. Det handlar om att få igång samtal, få in förslag och synpunkter tidigt i processen – och att samråden ska nå ut till fler stockholmare.

Ett nytt sätt att vidareutveckla de mobila samråden som just nu testas är en light-version av virtual reality, där man kan ”se sig omkring” i ett planerat bostadsområde med hjälp av enkla VR-glasögon kopplade till en vanlig mobiltelefon.

– Det är alltid själva samtalen och dialogen som är det viktiga. Men VR-glasögon fångar människors uppmärksamhet och väcker intresse när vi är ute. Det är ett av flera komplement i mobila dialoger som vi testar och tittar närmare på, berättar Martin Ottosson, kommunikationsstrateg på exploateringskontoret.

De enklare virtual reality-miljöerna som används i de mobila samråden är uppbyggda kring 360 gradersbilder. Användaren kan med hjälp av VR-glasögonen se sig omkring i det planerade bostadsområdet i 3D.

– Det är en mer lättillgänglig och mobil teknik för att visualisera detaljplaner som man kan ta del av via enkla VR-headset och mobiler. Det gör att vi kan nå ut fler i samråden, säger Kidega Carlsson, visaualiseringsexpert på stadsbyggnadskontoret, som tillsammans med kollegan Katarina Persson tagit fram den nya förenklade VR-modellerna.

Skärholmen är en stadsdel där man redan testat den enklare virtual reality-versionen. Fyra aktuella projekt i stadsdelen visades upp i VR-version i ett mobilt samråd, berättar Lena Remaeus, kommunikatör exploateringskontoret som var med och arbetade med det mobila samrådet i Skärholmen.

– Vi hade en lådcykel som vi utrustade med ett bilbatteri som gav ström åt två mobiler kopplade till VR-glasögon. Vi nådde definitivt ut till andra målgrupper än de som traditionellt tar del av och tycker till om detaljplaneförslag.

Hon tycker att virtual reality-visualiseringarna fungerade väldigt bra i det mobila samrådet.

– Vi planerar redan för en fortsättning. Att visualisera förslag med bilder på det här sättet är fungerar väldigt bra, exempelvis i kontakter med personer som inte talar svenska, säger Lena Remaeus.

Bildexempel, Skärholmen:

Bildexempel Årstafältet:

Bildexempel, Spångadalen: