9

sep

Europas största hack för kvinnor i Stadshuset

Stadshuset förvandlades under helgen till en programmeringsverkstad när Europas största hackathon för kvinnor gick av stapeln. 
Över 800 kvinnliga programutvecklare från hela världen tog sig an uppgiften för att under ett dygn ta fram nya digitala tjänster som löser kvinnors utmaningar.

Hackathonet är en del av Stockholm Tech Fest och bakom arrangemanget står ett flertal it-företag samt Invest Stockholm. Syftet är bland annat att sätta fingret på snedfördelningen mellan kvinnor och män i it-branschen. Målet är en mer jämställd tekniksektor och att få fler riskkapitalister att investera i kvinnliga företagare.

Deltagarnas uppgift var att ta fram lösningar på tolv olika utmaningar som presenterades under det dryga dygn som hackathonet pågick.

Stockholms stads utmaning till deltagarna handlade om att hitta lösningar till hur fler investeringar ska gå till startup-bolag grundade av kvinnor. 2018 gick 93 procent av allt riskkapital till bolag med enbart manliga grundare. Endast två procent av kapitalet gick till team bestående av kvinnliga grundare.

Hackathonet inleddes på lördagskvällen med mingel och tal av Stockholms stads finansborgarråd Anna König Jerlmyr.

– Det är fantastiskt att vi har Europas största hackaton i stadshuset. Stockholm är en stad för innovation och företagande, att vi bjuder in till hackaton är helt i linje med stadens ambitioner att locka fler kvinnor till techsektorn, säger hon.

Deltagarna fick därefter en 15 minuters crash-course i hur ett hackathon går till. Resten av kvällen fram till klockan ett på natten var avsatt till problemlösning.

På söndagen flyttade deltagarna över till de bolag som stod bakom den valda utmaningen. På kvällen var det åter samling i Stadshuset där den bästa lösningen ur varje grupp fick presentera och vinnaren slutligen kunde koras. 

Vinnaren av Stockholms stads utmaning blev en idé som bygger på att skapa ett rollspel online som simulerar verkliga scenarion för entreprenörer som förbereder sig på att pitcha verksamhetsidéer för investerare. 

Vinnaren av hela hacket var “The Case For Her”, en filantropisk investeringsportfölj som arbetar för jämställdhet. Genom att ta sig an underfinansierade frågor kring kvinnors hälsa.  Idag har The Case For Her två investeringsportföljer – en inom menstruation och en för kvinnors sexualitet.

Läs mer om Stadshushacket. 

Fler bilder från helgens hackathon i Stadshuset:

2

Nov

Dörren till Tech Tensta alltid öppen

Längs Tenstagången ligger Tech Tensta. Det är fritidsgård som inriktar sig på teknik och bemannas av tech-coacher. Just nu är temat på Tech Tensta smart belysning.

-Dörren till Tech Tensta är i stort sett alltid öppen. Man kan komma hit med en uppgift eller fråga, eller för att lära sig något nytt, säger Mimmi Lindberg som är anställd tech-coach.

Att vara tech-coach innebär att man är fritidsledare, fast man håller i workshops och visar hur man använder teknik.

-Många ungdomar här  är återkommande besökare. Då och då har de med sig lite kompisar, eller så går folk förbi och undrar vad som händer där inne, berättar Mimmi Lindberg.

På Tech Tensta hålls workshops och utbildningar dagligen. Besökarna, som är mellan 13-19 år får testa på allt möjligt; såsom VR, programmering, videoredigering. I lokalen finns utrustning som; ipads, datorer, 3D-skrivare, VR-glasögon.

Just idag är Openlab på plats och håller en workshop kring smart belysning. Hur ska framtidens belysning se ut och fungera? Deltagarna fick börja med att besöka en park i närheten för att fundera över behov utifrån situationen- hur hade smart belysning kunnat fungera precis här?

-Målet är att ta fram belysning som faktiskt matchar medborgarnas behov, säger Maria Holm, projektledare för Smart belysning i Stockholms stad.

Resultatet av workshopen kommer hon att använda i arbetet med att ta fram den smarta belysningen som faktiskt ska finnas i Stockholms stad.

Kategori:Okategoriserade

16

okt

Stockholmarna vill bo i en smart stad i världen

3 av 4 stockholmare som tillfrågades i undersökningen är positiva eller mycket positiva till Stockholms mål att ta en ledande position som en ”smart stad” i världen.

Varje år görs en demoskopundersökning där 3000 stockholmare får svara på frågor kopplade till Stockholms stads arbete med digitalisering och utvecklingen av den smarta staden.

Nu har vi fått resultatet av årets undersökning och tar ivrigt del av svaren. Bland annat kan vi läsa oss till att:

  • Bostäder, miljö, trafik och stadsplanering intresserar mest

  • Hälften vill ha möjligheter att digitalt söka information, göra beställningar, ställa frågor eller få tillgång till annan service från staden avseende trafik och stadsplanering samt bostad

  • Även de som i liten utsträckning använder internet dagligen söker digital information från kommunen i en inte helt obetydlig omfattning

  • Stockholmarna vill bo i en smart stad i världen. Tre av fyra uppskattar visionen om att Stockholm ska ta en ledande position som en smart stad i världen

  • Stockholms vision om att bli världens smartaste stad mottas mer positivt bland yngre än äldre

  • Stockholms vision om att bli världens smartaste stad mottas mer positivt ju fler timmar man använder internet dagligen

  • Polariserad syn på automatiseringen inom den kommunala servicen

  • Lättillgänglig information om exempelvis trafik och parkering samt cykelvägar, är en av de digitala tjänster som stockholmarna upplever att de skulle ha nytta av i vardagen.

Skillnaden är inte så stor från förra året, gällande svaren på undersökningens kryssfrågor. En annan del av undersökningen innefattade däremot möjlighet till fritextsvar och där fanns många goda tankar och idéer. En summering av dem finns här och här.

En app där man kan se exakt när hemtjänstpersonalen dyker upp – och vid behov även boka om tiden. Och varför inte även en app där de äldre kan välja den mat som körs ut av hemtjänsten.

Det är ett par av stockholmarnas förslag till nya digitala tjänster i Stockholms stad. 

(Klicka för större bild)

Det är inte bara smartare reseappar som finns med bland förslagen när stockholmarna skissar upp de framtida digitala tjänster som de helst vi se i Stockholms stad.

I stadens årligt återkommande enkätundersökning av hur stockholmarna använder stadens digitala tjänster finns förslag på nya appar eller vidareutvecklingar av befintliga digitala tjänster inom en rad olika områden.

En hel del förslag handlar om mer utvecklade och lättanvända söktjänster för hitta fram till rätt tjänsteman i staden. Det borde även gå att boka tid eller telefonmöten med stadens tjänstemän via söktjänsten, menar en förslagsställare.

Socialtjänsten är ett annat område där nya digitala tjänster föreslås.  Här handlar det om allt från möjlighet för barn att självständigt ta direktkontakt med socialtjänsten via chatt-kanaler till digitala tjänster där man enkelt och överskådligt kan se exakt var i beslutskedjan ens ärende befinner sig.

Här är några av stockholmarnas digitaliseringsförslag sorterade efter ämnesområde:

 

Sport, fritid:

• Vinter-app som visar skridskotider och skidföre på allmänna anläggningar.

• Badplatsapp som visar vattentemperaturer och badmöjligheter på ett snyggt och lättillgängligt sätt.

• App som visar utbudet av träningsaktiviteter dag för dag.

• En bättre tjänst för att bokning av stadens idrottsanläggningar.

• Skulle vilja en tjänst där man kan se vilka tider som det är mest belastning på exempelvis simhallar, så jag kan välja andra tider.

• Pushnotiser om aktiviteter för ungdomar/fältassistenter.

Hemtjänst, omsorg:

• App för att lätt komma i kontakt med hemtjänsten för ändring av tid och liknande.

• App där man kan se var hemtjänsten befinner sig så att man vet när de kommer.

• Tjänst där man kan se kötiden till äldreboenden utan att behöva ringa.

• Samlingsapp för hemvårdstjänster.

• App där man kan se när hemtjänsten kommer.

• En app för äldre där de kan välja den mat som skall köras ut till dem via hemtjänsten.

Socialtjänst:

• Möjlighet för barn att självständigt ta kontakt med socialtjänsten via chatt-kanaler.

• ”Spindeln-i-nätet-tjänst” som kopplar ihop ett behov med stadens utbud av tillgängliga tjänster och bistånd. Om jag exempelvis skriver in ”barn funktionshinder” så får jag upp en förslagslista på olika specialskolor, samtalsstöd och fritidsaktiviteter för funktionshindrade.

• En ”one stop” lösning där man kan se status på sina pågående ärenden samt lätt sammanfattad information om vilket steg i processen man befinner sig. Bra vid längre och mer komplexa flerstegsprocesser.

• Tjänst för att ansöka om ekonomiskt bistånd digitalt.

Miljö:

• En app som mäter ens personliga miljöpåverkan.

• En app som talar om hur stor miljöpåverkan du har, som exempelvis kan visa hur mycket koldioxid som sparas genom att du åker kollektivt istället för bil.

• App som i realtid visar luftkvaliteten i olika delar av Stockholm.

Skola, utbildning:

• En app som kan koppla ihop elever som behöver studie hjälp efter skoltid med lärare.

• De som går i skolan kan ha nytta av en läxhjälps app.

• När gäller barnens gymnasieval skulle behövas bättre digitalt stöd för att få en helhetsbild över alternativen och beslutsstöd för val.

• Möjlighet för både föräldrar och elever att ge betyg på skolor i kommunen.

Kultur:

• 3D besök på museum, exempelvis Vasamuseet, där du kan gå omkring på din dator som om du faktiskt är där men ändå inte. Du kan studera detaljer, läsa information i lugn och ro. I princip alla museum, utställningar eller installationer kan här få en helt ny publik.

• Samlad info med lätt sökfunktion för kulturella evenemang, exempelvis kulturnatten eller vad som händer på de olika biblioteken.

Förslag inom övriga områden:

• Intuitiv söktjänst för att hitta rätt medarbetare i staden. Även möjlighet att boka möte eller telefontid med rätt tjänsteman.

• Bättre söktjänst när man inte vet exakt till vilken person i staden man ska vända sig till.

• En app för att dela info om evenemang i vår stadsdel skulle behövas, tycker jag.

• Jag skulle vilja en app som automatiskt notifierar innan kommunen genomför förändringar i mitt närområde så att man har möjlighet att påverka istället för som nu, när man bara ställa in för fullbordat faktum.

• Skippa webblösningar för stadens tjänster, de fungerar dåligt på smartphone. Skaffa en app-plattform som används för alla appar, samma gränssnitt, support för alla handtag.

• Man skulle kanske utvidga befintliga appar ännu mer med information. Man kan använda kartvyn och peka på olika saker och få ytterligare kunskap om vad som gäller, exempelvis ”denna sopkorg töms två gånger i veckan…” eller ”plaskdammen byter vatten fredagar”.

En smartare reseapp står högst upp på listan när stockholmarna skissar upp vilka framtida digitala tjänster de helst vill se i huvudstaden.

Reseappen ska med hjälp av realtidsdata om trafiksituationen ska kunna visa den för ögonblicket bästa rutten förbi t-banestopp och köer – och gör det oberoende av färdsätt.

För tredje året i rad har Stockholms stad låtit Demoskop genomföra en enkätundersökning av hur stockholmarna använder stadens digitala tjänster. I undersökningen kan de 3 000 tillfrågade även redogöra för vilka nya digitala tjänster som de helst skulle vilja se i Stockholm.

I undersökningsresultatet återvinns många hundra smarta förslag och idéer på nya eller vidareutvecklade digitala tjänster i Stockholms stad.

Ett område dominerar starkt bland förslagen – idéer till nya och bättre digitala tjänster inom trafik, kommunikationer och arbetspendling i Stockholm. Här är några exempel:

* Smarta parkeringsappar som guidar användaren till områden där det för ögonblicket finns lediga p-platser – och sedan automatiskt kollar p-reglerna och betalar avgiften där man parkerat.

* Trafik- och ruttplaneringsappar specialiserade för cyklister som ger realtidsinformation om trafikhinder, väglag och halkbekämpningsläget på olika vägsträckor.

* Appar där man i realtid kan följa var snöröjning på gångvägar och gator och som visar antal timmar sedan senaste snöröjning på olika gatusträckningar.

* Ljusskyltar på t-baneperronger som visar hur många människor det är i varje vagn på det tåg som är på väg in så att resenärerna kan söka sig mot de vagnar där det finns mest plats.

Men det finns en tjänst som höjer sig över alla de övriga och som väldigt många stockholmare sätter överst på önskelistan: en smartare reseapp.

(Klicka för större bild)

De reseappar som skissas upp i förslagen bygger på realtidsinformation av hur trafikströmmarna i staden ser ut för ögonblicket. Apparna hjälper användaren att snabbast ta sig från punkt A till punkt B genom att undvika köer eller tillfälliga trafikstopp i kollektivtrafiken. Apparna uppdaterar rutten kontinuerligt – även under resans gång – alltefter hur trafiksituationen utvecklas. Rutterna i apparna byggs upp av alla tillgängliga transportmedel – kollektivtrafik, hyrcyklar, bil, taxi eller gångtrafik.

Idéerna och förslagen ansluter i långa stycken till den utveckling av så kallade Mobility as a Service-tjänster (MaaS) som just nu pågår i många storstäder, bland annat Stockholm.

Även här är grundprincipen att reseappen hjälper användaren att ta fram den för ögonblicket bästa rutten till färdmålet baserat på alla tillgängliga färdmedel. Och att det sedan även går att boka och betala för samtliga resor som ingår i rutten direkt i reseappen.

De smartare reseapparna som föreslås stockholmarna i undersökningen förutsätter även realtidsdata av hur trafikströmmarna i Stockholm ser ut i varje givet ögonblick. I Slakthusområdet pågår just nu ett försök där flera olika sensornät mäter alla typer av trafikströmmar i realtid.

Försöket leds av Stockholms stad inom ramen för EU-projektet GrowSmarter. Syftet är bland annat att utveckla analysmetoder av realtidsdata från trafikströmmar som i framtiden kan användas i exempelvis nästa generations reseappar.

När det gäller smartare parkeringstjänster pågår det högintressanta tester i Stockholm just nu. I Årsta testar trafikkontoret ett nytt parkeringssystem med en mätbil utrustad med laserskanner (Lidar) och ett kamerainläsningssystem. När mätbilen åker runt på gatorna registrerar laserskannern alla lediga p-platser. Informationen skickas vidare till en app där alla bilister i området kan se var det för ögonblicket är störst chans att hitta lediga p-platser.

Här är några av stockholmarnas idéer och förslag till nya digitala tjänster inom kommunikations- och trafikområdet:

 

Smartare reseappar med realtidsinfo:

• En reseapp med realtidsinformation för alla färdmedel som hjälper oss att ta oss fram genom staden.

• App för alla typer av resor (bil, cykel, till fots, kollektivt) med realtidsbaserad trafikinformation. Det vore intressant för vardagligt användande.

• Bättre ”framkomlighetsappar” med realtidsinfo.

• App som visar alternativa resvägar när det uppstår problem i kollektivtrafiken.

• En live-uppdaterad reseapp med trafikstatus (för både bil och cykel)

• Jag vill ha en trafikinformationstjänst som är helt inriktad på vägledning. Hur kan jag spara tid, minimera resursåtgång, reducera köer och utnyttja befintliga resurser optimalt. Tjänsten är sannolikt en kombination av app, webb och informationstavlor. Idag kan jag använda SLs app för att hitta en väg med kollektivtrafiken med fokus på optimering av restid. Men jag vill se ett större grepp som inkluderar andra sätt att förflytta sig, delning av resurser och liknande.

• App som visar ”äkta” realtidsinformation för kollektivtrafiken. Idag fungerar inte detta ens vid hållplatser och perronger.

• Mobilapp där man kan välja lämpligaste färdväg med hänsyn till aktuellt trafikläge.

• Reseapp som visar miljösmartaste sättet att ta sig från punkt A till punkt B.

• Aktiva ”ping” i mobilen direkt vid förseningar i kollektivtrafiken förutsatt att man har skrivit in vilka bussar/tåg/tunnelbanor man avser att åka den dagen.

 

Ruttplaneringsappar med trafikinfo för cyklister:

• App för cyklister som fungerar ungefär som Trafiken.nu fungerar för bilister. Cyklisterna kan lägga in standardrutter i appen och få push-meddelanden om trafiksituation och trafikhinder på sträckan. Kan exempelvis vara glas i körbanan, felfungerande trafikljus m.m.

• App som visar trafikflöden för cykel och begränsning av hastigheter på cykeltrafiken.

• Realtidsbaserad ruttplaneringsapp med fokus på cykelvägar och cykeltrafik.

• App för att planera cykelrutt.

 

Smarta parkeringsappar:

• App som känner av var jag parkerar och automatiskt sköter om betalningen av p-avgifter.

• Appar som visar var man kan parkera i Stockholm (med liveuppdatering av lediga p-platser)

• Parkeringsapp som kan känna av var jag parkerar och automatiskt meddela om det är tillåtet, om det är en avgift, om det kommer att bli städgata inom 24h och liknande.

• Lösning för parkering där en app känner av var man parkerat, automatiskt kollar av mot aktuella p-regler och sedan även sköter eventuell betalning per automatik.

• App som visar var det finns lediga parkeringsplatser på gatorna.

• App som hittar lediga p-platser och där man ser vad det kostar att parkera.

• Tjänst som ger översikt av lediga garageplatser i innerstan och på korttidsuthyrning av sådana.

 

Snöröjning:

• App som visar snöröjning på gångvägar och gator i realtid.

• Kartapp med stadens gatunät som visar antal timmar sedan senaste snöröjning.

• Snörobotar och soprobotar som städar och röjer dygnet runt för oss cyklister och gångtrafikanter.

• En app där man kan rapportera när det akut blivit mycket halt på en plats där många gångtrafikanter rör sig så att den snabbt kan halkbekämpas. Det skulle spara en del benbrott på äldre personer.

 

Smarta trafikljus:

• Ljusskylt som visar sekunder kvar för rött ljus vid korsningar med trafikljus så man vet nyttan med att stänga av motorn för dem som inte har el- eller hybrid-bil.

• Synka trafikljusen så att trafiken flyter på bättre.

 

Övrigt – trafik, kommunikationer:

• Tjänst på t-baneperronger som visar hur många människor det är i varje vagn på det tåg som är på väg in, så att man kan söka mot de vagnar där det finns mest plats.

• Självkörande bussar i bostadsområden som går att enkelt kalla till sig via en app.

• Laddare till gadgets i lokaltrafiken.

• Bättre systemstöd för lokaltrafiken för att samordna ersättningstrafik vid tågstopp.

• Släckning av gatubelysning när ingen vistas på platsen.

• Säkra cykelställ som funkar med hjälp av mobilen eller visakort.

• App som visar var jag hittar en ledig laddare till min el-bil.

(Del 2 – Stockholmarnas digitaliseringsförslag – inte bara smarta reseappar) 

Kidega Carlsson och Katarina Persson, visualiseringsexperter på stadsbyggnadskontoret.

Tekniken för att visualisera planerade bostadsområden vid samråd med medborgarna utvecklas snabbt. Från ritningar och frigolitmodeller till virtual reality där man själv kan vandra runt bland planerade byggnader.

I dag jobbar stadsbyggnadskontorets visualiseringsexperter med samma utvecklingsplattformar som används av datorspelsutvecklare.

Visualisering inom stadsbyggnad och arkitektur lånar idag en hel del verktyg och kunskaper från datorspelsvärlden när planerade byggnader och bostadsområden ska gestaltas på ett realistiskt sätt inför exempelvis samråd med medborgarna. Det gäller inte minst spelvärldens utvecklingsplattformar, de så kallade spelmotorer som dataspelsindustrin använder för att utveckla nya speltitlar.

– Man ser hur allt fler branscher tar hjälp av spelteknik. Det har blivit väldigt populärt bara under det senaste året. Och det är inte bara inom arkitektur och stadsbyggnad. Även många teknik- och industribolag använder sig av spelmotorer för att visualisera sin teknik, säger Kidega Carlsson, som tillsammans med kollegan Katarina Persson är visualiseringsexperter på Stadsbyggnadskontoret.

De är själva exempel på kopplingarna mellan dataspelsutveckling och visualisering inom stadsbyggnad. Katarina Persson är utbildad datorspelsutvecklare i grunden medan Kidega Carlsson har sin bakgrund som 3D-grafiker och arkitekt.

Deras arbete handlar om att visualisera och konkretisera Stockholms stads detaljplaner så att stockholmarna – när det drar ihop sig till samråd och medborgardialoger – kan göra sig en realistisk bild av hur ett planerat bostadsområde kommer att se ut.

– Vi är ofta med genom hela processen när nya områden planeras, från starten ända till det färdiga samrådsmaterialet, säger Kidega Carlsson.

Det är svårt att föreställa sig hur ett nytt bostadsområde kommer att se ut bara genom att titta på vanliga ritningar, det kräver förkunskap och erfarenhet. Därför jobbar Katarina Persson och Kidega Carlsson mycket med olika former av 3D-grafik, ofta med inslag av vanligt foto, och virtual reality, för att visualisera planerade bostadsområden.

– Man förstår ett byggprojekt på ett helt annat sätt än om man tittar på ritningar och vanliga bilder. Du kan vandra runt i ett område och välja själv vad du vill titta närmare på, säger Katarina Persson.

Katarina jobbar just nu med en visualisering av ett område i Skarpnäck som heter Rustmästaren. Hon har gjort solstudier i en 3D-modell av området för att se hur skuggorna faller in på innergårdarna. Nu har hon precis lagt in hela 3d-modellen av området i program som heter Cityplanner som ska användas i ett kommande samråd.

Den spelmotor som Katarina och Kidega använder när de arbetar med 3D-modellerna heter Unreal Engine. Det som är spelmotorns styrka är man kan testa olika scenarier i realtid, menar Katarina Persson.

– Den lämpar sig väldig bra exempelvis för visualisering av arkitektur, säger hon.

Kidega Carlsson jobbar med ett område i Hässelby strand som heter Riddersvik.

– Det är flera kvarter där som ska visualiseras för VR 360-bilder, säger han.

VR 360 är en ”light-version” av virtual reality där 3D-modellerna visas i 360-gradersbilder. Kidega ser många fördelar med VR 360. Arbetsprocessen blir kortare eftersom man endast renderar ut stillbilder i 360, jämfört med Virtual Reality som inkluderar interaktivitet.  VR 360 kräver ingen specifik hårdvara eller app utan kan upplevas direkt via webbläsaren i mobil eller dator, vilket gör att tekniken kan nå ut till fler.

VR 360-bild på Spångadalen.

Det senaste i utvecklingen av stadsbyggnadskontorets VR 360-bilder är att ”smälta ihop” 3D-modeller med vanliga fotografiska 360-bilder av de omgivande miljöerna. Katarina visar en 360-kamera som används för att ta bilder på de platser där 3D-modellerna visas.

– Det ger en intressant kombination 360-foton och datorgenererade 3D-modeller, säger Kidega Carlsson.

* Vad blir nästa steg för att visualisera planerade byggnader och bostadsområden?

– När den här tekniken fått mer fotfäste, kommer vi att se mer augmented reality och mixed reality där 3D-modeller av planerade byggnader via en mobil eller surfplatta visas på plats i den miljö där där de ska byggas, säger Kidega Carlsson.

 

Här kan du se hur tre aktuella områden i Stockholms stad ser ut i VR 360 (klicka i 360 graders-bilderna för att ”se dig omkring”):

Skärholmen

Årstafältet

Spångadalen

20

jun

Så används virtual reality i mobila samråd

Så här här såg det ut när virtual reality testades i ett mobilt samråd på Skärholmens torg.

Virtual reality används allt oftare för att ge en visuellt mer utvecklad bild av hur ett nytt bostadsområde kan komma att se ut färdigt skick. 

Nu har Stockholms stad även börjat använda en ”light-version” av VR, specialutvecklad för mobila samråd ute i bostadsområden. 

Stockholms stad satsar allt mer även på mobila, uppsökande samråd när nya bostadsområden planeras. Det handlar om att få igång samtal, få in förslag och synpunkter tidigt i processen – och att samråden ska nå ut till fler stockholmare.

Ett nytt sätt att vidareutveckla de mobila samråden som just nu testas är en light-version av virtual reality, där man kan ”se sig omkring” i ett planerat bostadsområde med hjälp av enkla VR-glasögon kopplade till en vanlig mobiltelefon.

– Det är alltid själva samtalen och dialogen som är det viktiga. Men VR-glasögon fångar människors uppmärksamhet och väcker intresse när vi är ute. Det är ett av flera komplement i mobila dialoger som vi testar och tittar närmare på, berättar Martin Ottosson, kommunikationsstrateg på exploateringskontoret.

De enklare virtual reality-miljöerna som används i de mobila samråden är uppbyggda kring 360 gradersbilder. Användaren kan med hjälp av VR-glasögonen se sig omkring i det planerade bostadsområdet i 3D.

– Det är en mer lättillgänglig och mobil teknik för att visualisera detaljplaner som man kan ta del av via enkla VR-headset och mobiler. Det gör att vi kan nå ut fler i samråden, säger Kidega Carlsson, visaualiseringsexpert på stadsbyggnadskontoret, som tillsammans med kollegan Katarina Persson tagit fram den nya förenklade VR-modellerna.

Skärholmen är en stadsdel där man redan testat den enklare virtual reality-versionen. Fyra aktuella projekt i stadsdelen visades upp i VR-version i ett mobilt samråd, berättar Lena Remaeus, kommunikatör exploateringskontoret som var med och arbetade med det mobila samrådet i Skärholmen.

– Vi hade en lådcykel som vi utrustade med ett bilbatteri som gav ström åt två mobiler kopplade till VR-glasögon. Vi nådde definitivt ut till andra målgrupper än de som traditionellt tar del av och tycker till om detaljplaneförslag.

Hon tycker att virtual reality-visualiseringarna fungerade väldigt bra i det mobila samrådet.

– Vi planerar redan för en fortsättning. Att visualisera förslag med bilder på det här sättet är fungerar väldigt bra, exempelvis i kontakter med personer som inte talar svenska, säger Lena Remaeus.

Här kan du se hur tre aktuella områden i Stockholms stad ser ut i den enklare, mobilvänligare virtual reality-versionen (webbversioner i 2D – klicka i 360 graders-bilderna för att ”se dig omkring”):

Skärholmen

Årstafältet

Spångadalen

 

Bildexempel, Skärholmen:

 

Bildexempel Årstafältet:

 

Bildexempel, Spångadalen:

 

Finurligare trafikljus – ett av förslagen i Stockholms stads enkät om stockholmarnas digtala önsketjänster.

Smartare reseappar dominerar starkt när stockholmarna skissar upp de framtida digitala tjänster som de helst vill ha. Ett återkommande önskemål är smartare pendlarappar som lotsar användaren förbi förseningar och trafikstopp med hjälp av realtidsdata.

Det framgår av en återkommande undersökning som Stockholms stad låtit göra. Undersökningen genomförs för att fånga in stockholmarnas åsikter, synpunkter och idéer kring Stockholms stads digitalisering. Resultaten baserar sig på drygt 3 000 webbintervjuer. I undersökningssvaren finns hundratals idéer och förslag på nya digitala tjänster som stockholmarna vill ha.

Många förslag och idéer kretsar kring trafik, kommunikation och smartare reseappar. Det handlar om allt från ”finurligare trafiksignaler” till ett förslag på en kombinerad reseplanerar- och hälsoapp som både tar användaren förbi trafikstopp och förseningar och ser samtidigt till att man promenerar ett visst antal steg till och från jobbet varje dag.

Men stockholmarna har också många idéer på nya digitala tjänster när det gäller stadsplanering och inom kultur- och fritid.

Här är några exempel:

Reseappar, framkomlighet:

* ”App som ger överblick av trängsel i trafiken.”

* ”Ännu bättre appar för kollektivtrafiken. Bättre tidtabeller och stöd för att direkt ge dig en notis om något inträffar som påverkar din resa och med realtidsalternativ för hur man kan ta sig till sin destination.”

* ”Realtidsuppdateringar kring trafikflöde och hur kollektivtrafiken fungerar för bästa reseval.”

* ”Planeringsverktyg för kollektivtrafiken som tar hänsyn till förseningar och räknar om färdvägar utifrån det.”

* ”Jag vill kunna resa utan SL-kort och istället använda fingeravtryck som ‘biljett’.”

* ”Förbättrad realtidsinformation på busshållplatserna.”

* ”Finurligare trafikljus.”

* ”En ‘nedräkning’ på stoppljusen.”

* ”Ett uppkopplat dynamiskt kollektivtrafikssystem där resenärens behov är i centrum. Självklart med CO2-neutrala inslag som (el-)cyklar inbakade i systemet.”

* ”Erbjudande om GPS-spårning på samtliga fordon, men framförallt på cyklar. Kanonbra som stöldskydd och dataloggning för cyklisten, perfekt för Stockholms stad att få ut massvis med trafikdata.”

* ”App för luftkvalitet för oss som cyklar.”

* ”Jag skulle vilja ha en app som kombinerar hälsa och kollektivtrafik. Låt oss säga att jag vill gå 10 000 steg om dagen, då skulle appen föreslå en rutt till jobbet kombinerar kollektivtrafik med 4 000 stegs promenad i varje riktning och inte den rutt som ger mig kortaste gångsträckan mellan hållplatsen och arbetsplatsen. Dessutom skulle få olika rutter till arbetet varje dag.”

* ”App  som visar dagsaktuell info om vilka gator som skottas och när. Även funktion för att visa gångrutter på enbart skottade gator.”

* ”Bussar som alltid får grönt ljus när de närmar sig en korsning, tillfälliga hinder och även fast info om exempelvis återkommande p-förbud.”

* ”Allmänt bättre informationsflöde i kollektiv- och privattrafik för att få en bättre fördelning av var och när stadens gator utnyttjas.”

* ”Smartare reseplaneringsappar som väger in alla resesätt, inklusive Citybikes, och i realtid visar hur jag hur jag snabbast tar mig till en adress i stan.”

* ”App som visar var det finns lediga platser på pendlar- och infartsparkeringar.”

* ”Jag skulle gärna se att biltrafiken blev förarlös och tyst i den innersta stadskärnan.”

* ”Bilistapp som snabbt söker söker fram var köer finns och visar alternativa resvägar samt ungefärlig restid. Tycker inte den infon går att hitta idag.”

 

Bostad, stadsplanering:

* ”App som ger översikt av bostadsläget i Stockholm – var köerna är längst och priserna högst, var byggs det, var kan det finnas öppningar för lediga bostäder i framtiden.”

* ”Uppkopplade återvinningsstationer. ‘De är alltid överfulla’.”

* ”Sensorstyrd starkare gatubelysning i just det området som man rör sig för att skapa trygghet och synlighet.”

* ”Stadsplaneringsapp med röstningsmöjligheter för att vara med och påverka.”

* ”Tjänst som visar energiförbrukning per område/kvarter med historisk statistik och prognoser för framtiden givet konkreta förslag på förbättringar.”

* ”Ping i mobilen när sopbilen är på ingång.”

* ”Appar som ger möjlighet att rösta om lokala byggprojekt.”

* ”Finns oerhört mycket man kan vinna bara genom att digitalisera byggnader ordentligt. Effektivare uppvärmning, bättre luftkvalitet och mera komfort för de boende.”

* ”Om polishelikoptern flyger ovanför mitt hem på natten så känns tryggt att veta varför, även om det är ett jättekort beskrivande ord i en app typ ”helikopter, bilbrand”.  Är det en bilbrand så har jag inga problem  att gå ut, men är det en skottlossning då vill jag hålla mig inne. Om det är känsligt att skriva ut rubricering så kanske man kan ha typ polisinsats och sen en efterföljande grön plupp om det inte är fara för allmänheten och röd plupp om det är typ gängkrig.”

* ”Tjänst för lediga garageplatser i stil med ‘bostadskön’.”

* ”Samla stadens alla bokningsbara lokaler i en tjänst för alla som vill boka möteslokaler eller lokaler för barnkalas.”

 

Kultur, fritid:

* ”Stockholmsrelaterade virtual reality-upplevelser, exempelvis möjlighet att vandra på taken, färdas i underjorden, vandra i historiska Stockholm (som en tidsresa tillbaks i tiden).”

* ”App som skannar av närområdet och tipsar om vad som händer just nu, där du är.”

* ”Stadsvandringar med arkitektur/sevärdheter som app i mobilen.”

* ”Finns oerhört mycket man kan vinna bara genom att digitalisera byggnader ordentligt. Effektivare uppvärmning, bättre luftkvalitet och mera komfort för boende.”

* ”Lättare att hitta events i Stockholm via app.”

* ”Evenmangsapp med push-meddelanden för kulturevenemang och sporthändelser i närområdet, så att man inte missar något.”

* ”App eller facebookgrupp för alla event i Kungsträdgården.”

 

Skola, förskola:

* ”Utvecklad tjänst för att jämföra skolor. Inte bara ”hårda” värden som avgångsbetyg och antal behöriga lärare på skolan, utan även om de lagar de egen mat på skolan och om barnen får lära sig att något instrument?”

* ”Bättre skolplattform”.

 

Nätfrågor och systemarkitektur:

* ”Separera back end-logik från front end i stadens digitala tjänstutbud. Investera i en fantastisk front end-upplevelse och ge mig som kund en sammanhållen användarupplevelse av Stockholms stads tjänster.”

* ”Mer öppna data så att andra kan skapa lösningar och få insyn i er verksamhet.”

* ”Gratis wifi i tunnelbanan.”

* ”Utbrett nät med wifi i Stockholm.”

* ”Gratis wifi på offentliga platser och i kollektivtrafiken.”

22

jun

Över 80 procent av de stockholmare som tillfrågades i undersökningen var positiva till att introducera programmering som ett moment i grundskolan.

Stockholmarna är positiva till programmering som en del i skolarbetet. Drygt 80 procent tycker att det vore bra att införa programmering som ett moment i undervisningen i grundskolan. Det visar en ny undersökning Stockholms stad låtit göra.

I våras beslutade regeringen att programmering ska införas som ett inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför matematik och teknik. I Stockholms stad pågår, både centralt och ute på skolor, ett flertal insatser för att öka inslaget av programmering i skolan.

Läs mer: Här är stockholmarnas digitaliseringsförslag

Förra året tillsatte staden en särskild programmeringskommission som under ledning av skolborgarrådet Olle Burell (S) ska ta fram rekommendationer och förslag på hur Stockholms stads skolor kan arbeta med programmering. I våras arrangerade Stockholms stad och Kodcentrum tillsammans Stadshushacket där över 400 femteklassare från hela Stockholm kom till Blå hallen för att testa programmering. Förra veckan arrangerade staden och föreningen Hello World ett veckolångt programmeringsläger för mellanstadiebarn i Kista.

Nu visar en undersökning som Stockholms stad låtit göra att drygt 80 procent av stockholmarna tycker att det är viktigt att öka inslaget av programmering i skolarbetet.

Den årligt återkommande undersökningen görs för att fånga in stockholmarnas åsikter, synpunkter och idéer kring Stockholms stads digitalisering. Resultaten baserar sig på drygt 3 000 webbintervjuer.

För en stor andel av stockholmarna i undersökningen är appar och digitala tjänster sedan länge en del av dagliga livet . En stor andel uppger också att de använder den senaste tekniken i sin vardag. De har en tydlig uppfattning vad som fungerar bra och vad som saknas i de digitala tjänster som de använder idag. I undersökningsresultaten redovisas hundratals idéer och förslag på digitala tjänster som de tillfrågade saknar idag och som de tycker att Stockholms stad borde satsa på att ta fram. (se separat artikel)

Tre av fyra i undersökningen säger att de uppskattar Stockholms stads målsättning att ta en ledande position som en smart och uppkopplad stad i världen. Stockholms smart stad-strategi tas emot positivt i alla grupper, men något mer bland yngre än bland äldre.

När det gäller Stockholms stads appar och digitala tjänster är fortfarande stadens webbplats stockholm.se den klart viktigaste digitala kontaktytan till staden för de tillfrågade i undersökningen. Men andelen digitala kontakter via mobilappar uppvisar en tydlig ökning och ligger nu på  tio procent.

Det områden där stockholmarna är allra mest intresserade av att använda stadens digitala tjänster är trafik och stadsplanering. Även digitala tjänster inom bostad och miljö samt kultur och fritid ligger högt upp på topplistan. Men topplistan skiljer sig åt i olika åldersgrupper. För gruppen 35-54-åringar ligger digitala tjänster om skola och förskola överst på topplistan.

1

jun

Stockholm ska bli en smart och uppkopplad stad. Nu behöver vi din hjälp att beskriva de områden där staden kan bli ännu smartare. Vilka nya digitala tjänster skulle helst du vilja se i Stockholms stad?

I början av april antog kommunfullmäktige Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad. Målet är att Stockholm ska bli världens smartaste stad 2040.

Stadens digitalisering syftar till att underlätta vardagen för stockholmarna. Genom att bygga en smart och uppkopplad stad kan Stockholm tillhandahålla högsta möjliga livskvalitet för invånare och det bästa klimatet för företagande.

Vilka nya digitala tjänster vill du helst att staden tillhandahåller? Och hur tycker du att stadens digitala tjänster fungerar idag? Här kan du vara med i årets undersökning om stadens digitalisering.

Enkäten är anonym och tar cirka 10 minuter att besvara.

Till enkäten