I miljöförvaltningens app Livsmedelskollen kan du snabbt få koll på vilka restauranger och storkök i Stockholm som fått allvarliga anmärkningar för sin livsmedelshantering.

Nu finns även den data som används i appen tillgänglig som öppna data på Stockholms stad öppna data-portal. Jonas Arnqvist, it-strateg på miljöförvaltningen som arbetat med utvecklingen av appen Livsmedelskollen, hoppas att det ska leda till att fristående programutvecklare vidareutvecklar tjänsten.

– Det är en utveckling som vi gärna skulle vilja se, säger Jonas Arnqvist.

Livsmedelskollen bygger på data från de livsmedelsinspektioner som miljöförvaltningen genomför på stadens runt 8 000 restauranger, storkök och livsmedelsbutiker. När man går in i appen dyker alla matställen upp som olikfärgade symboler på en karta.

De allra flesta är gröna, vilket betyder att restaurangen klarat miljöförvaltningens livsmedelsinspektioner utan anmärkningar. Men de röda symbolerna betyder att restaurangen fått anmärkningar som kräver extra kontroll.

I Livsmedelskollen man även anmäla brister i livsmedelshantering och misstänkt matförgiftning efter restaurangbesök.

Informationen i appen hämtas direkt från miljöförvaltningens verksamhetssystem. Som öppna data på Stockholms dataportal uppdateras informationen på daglig basis.

Ett tänkbart nästa utvecklingssteg för Livsmedelskollen som Jonas Arnqvist tycker skulle vara positivt vore att integrera livsmedelsinspektioner från fler stockholmskommuner i appen.

– Vi vill undersöka möjligheterna att inleda samarbeten med grannkommuner, säger Jonas Arnqvist.

Mohammad Alaliwi, en av Stockholms nya it-värdar som hjälper stadens seniorer med krånglande datorer och mobiler.

Den första februari i år startades projektet “Unga it-värdar” i Stockholm. Ett samverkansprojekt mellan kulturförvaltningen, äldreförvaltningen och arbetsförmedlingen som finansieras av delegationen för unga och nyanlända i arbete.

Fokus är att minska den digitala klyftan i samhället, och går ut på att unga nyanlända hjälper seniorer och besökare med it-frågor på bibliotek, äldreboenden, servicehus och träffpunkter.

– Grundtanken är att de nyanlända ungdomarna ska få vara experter på något, de ska få ett jobb och de ska få möjlighet att öva på svenska. Seniorerna får i sin tur lära sig om it och digital teknik. Det blir ett tillfälle för integration, berättar Henning Sundvall, projektledare för Unga it-värdar.

När första omgången ungdomar rekryterades i april, fanns ett par olika kriterier. e sökande ska vara boende i Stockholms stad, 18-24 år och de ska helst vara på en c-nivå i det svenska språket enligt SFI:s skala. Till sist måste de ha antingen ett permanent eller ett tillfälligt uppehållstillstånd som inte är äldre än 36 månader.

Jobbtorg Stockholm, har tagit fram en egen it-utbildning för it-värdarna. Utbildningen är fokuserad på smartphones och surfplattor. Alltifrån hur de används, till hur man laddar ner appar och vad kan man göra med dem. Mycket basics och fokus på att informera om vilka möjligheter som finns; vad kan man göra med sin digitala enhet. Även pedagogik ingår den två veckor långa kursen och tanken är att it-värdarna ska inspirera till digital utveckling.

Idag arbetar 31 st ungdomar som it-värdar. De jobbar i små team och handledare finns alltid på plats. Varje team har en surfplatta och en smartphone med sig till träffen.

Förutom att svara på frågor från drop in-besökare håller it-värdarna även Ipad-kurser, och Iphone-kurser. Då kan de som vill komma och lära sig grunderna.

Alla som får hjälp av it-värdarna får svara på en enkät med två frågor: har du fått hjälp? och känner du dig mer nyfiken på it?

– 99 procent svarar ja på båda frågorna vilket kan ses som ett kvitto på att det går bra, säger Henning Sundvall.

Vid projektets slut, i november nästa år, är målet att 80 it-värdar ska ha varit i tjänst. En stor drivkraft för ungdomarna är att de vill komma ut i samhället och prata med andra medborgare, för att få öva på sin svenska. De flesta kombinerar detta arbete, som alltid är på eftermiddagarna, med att plugga på förmiddagarna, berättar Henning Sundvall.

– Målet är att vi i detta projekt ska testa en modell för hur unga nyanlända kan jobba som it-värdar med att minska den digitala klyftan i samhället, för att sedan kunna implementera det i ordinarie verksamhet, avslutar han.

It-värdarna arbetar på olika arbetsplatser i staden på eftermiddagarna, se schemat i vilka stadsdelar du kan träffa en IT-värd. 

Stockholmskällan blev årets vinnare av det prestigefyllda Heritage in Motion Award 2017.  Stockholmskällan vann priset i kategorin “Websites and Online content”

Bakom priset står organisationerna European Museum Academy, Europa Nostra och Europeana som alla arbetar med att uppmärksamma och utveckla kulturarv och museer i Europa.

“Det känns väldigt roligt och är ett kvitto på att arbetet med Stockholmskällan verkligen ger utdelning. Alla vi som jobbar med Stockholmskällan – på arkiv, bibliotek, museer och utbildningsförvaltning – och alla som använder Stockholmskällan – i skolan och på fritiden – vet att webbplatsen är fantastisk. Genom priset kommer fler personer – både i Stockholm, Sverige och världen – få upp ögonen för Stockholmskällan och bli frälsta de med” säger Sofia Dahlquist, redaktör på Stockholmskällan.

När priset delades ut på European Museum Academys konferens i Skopje i fredags, löd juryns motivering så här:

 “A thorough collection of data and a best-practice example of cooperation between cultural institutions, initiating a process of actively learning history directly from the primary sources. A good project with solid tech and rich content.”

Det är första gången det ärofyllda priset går till en svensk verksamhet.

Stockholmskällan drivs av Stockholms stad. Sajten är ett samarbete mellan Stadsmuseet med Medeltidsmuseet och Stockholmia, Stadsarkivet, Stadsbiblioteket och utbildningsförvaltningen.

“Utmärkelsen är ett bevis på att Stockholmskällans innehåll, form och arbetssätt har en hög kvalitet och kan fungera som en förebild för utbildning, museer och kulturinstitutioner i ett internationellt sammanhang. Det visar också att de pengarna staden satsat på digital förnyelse verkligen gett avkastning.” säger Sofia Dahlquist, redaktör på Stockholmskällan.

Tidigare texter om Stockholmskällan.

Ett arkiv måste utvecklas i en stad som ständigt tar nya steg inom digitaliseringen. På Stockholms Stadsarkiv spånas det på ett nytt arkivsystem där ett dokument kan tala om ”här finns jag”, ”det här är mitt namn” och ”det här kan du använda mig till”.

I sju år har Lennart Ploom varit förvaltningschef på Stadsarkivet. Tillsammans med sina 70 kollegor jobbar han för att verksamheten och de 85 000 hyllmeter handlingar de förvarar ska bli så lättillgängliga som möjligt för Stockholmarna.

När de nu påbörjar byggandet av ännu en lokal i Liljeholmen, är det en del i projektet ”smart och uppkopplat arkiv” som ingår i stadens digitala strategi. Ett steg i arbetet mot världens smartaste stad 2040.

På stadsarkivet finns idag ungefär olika 5000 arkiv.

-Det är stadsarkivets uppgift är att få folk att förstå vilken information arkiven faktiskt innehåller och att hjälpa våra besökare att få svar på sina frågor, säger Lennart Ploom.

-Nästa steg i vårt arbete handlar om att vi ska utveckla verktyg som gör att vi enkelt kan besvara vilken information som finns och vad man kan göra med den.

För att förklara detta jämför Lennart Ploom arkivinformation med en hammare.

-Man måste dels veta att verktygslådan innehåller en hammare. Sedan måste man veta att man kan slå i en spik med den, och kanske till och med bygga ett hus med hjälp av just den informationen.

När man digitaliserar handlingar så analyseras informationsinnehållet, vilket gör att man kan bygga ihop kluster av information. På så sätt kommer man i framtiden kanske kunna få reda på information från alla kategorier i arkivet om man har ett namn och ett personnummer. Hittar du till exempel din morfars farfars födelsebevis i arkiven, kan du även se var han jobbade, sökte bygglov och satt i rättegång. Man ska i princip kunna googla i arkivet, även fast det kommer att fortsätta vara analogt.

Idag hittar man information genom att veta vilket arkiv den tillhör och vilken hylla den står på. Nu undersöker stadsarkivet möjligheterna att i ett framtida arkivsystem vända på denna logik. Man ska istället kunna anropa dokumenten, genom att förse varje dokument med ett slags enkelt elektroniskt chip.

-I ett nytt arkivsystem vill vi även att det ska finnas en funktion där det registreras vad olika arkiv används till. Denna metadata ska sedan fungera som förslag på användningsområde till kommande besökare. Kan en person ta vid där en annan slutade, istället för att uppfinna hjulet på nytt, kommer utvecklingen att gå snabbare, säger Lennart Ploom.

Genom det samspel som digitaliseringen av arkiven kommer att skapa får vi större nytta av verksamheten som bedrivs på Stadsarkivet. Alla kommer att kunna använda den information som finns utifrån sina egna behov. Smartness handlar om att vi får lättare att lyssna på vad vi själva vill, genom interaktivitet, genom medskapande och dialog. Detta kommer att leda till en bättre relation mellan vad folk vill ha – och vad arkivet kan erbjuda.

FAKTARUTA:

Stadsarkivet är en av de förvaltningar inom Stockholms stad som inlett ett samarbete med Urban ICT Arena, för att få hjälp med sin digitaliseringsprocess. Till testbädden i Kista är alla inom Stockholm välkomna att komma med ett problem, formulerat som ett behov. Under gemensamma workshops arbetas sedan tankar och idéer fram på hur detta behov kan tillfredsställas med hjälp av digitala verktyg och nya arbetssätt. Läs mer om samarbetet här. (http://www.urbanictarena.se/stockholm-city-archives-smart-connected/)

Mer om Stadsarkivet