28

feb

Livsmedelskollen – nu även som öppna data

I miljöförvaltningens app Livsmedelskollen kan du snabbt få koll på vilka restauranger och storkök i Stockholm som fått allvarliga anmärkningar för sin livsmedelshantering.

Nu finns även den data som används i appen tillgänglig som öppna data på Stockholms stad öppna data-portal. Jonas Arnqvist, it-strateg på miljöförvaltningen som arbetat med utvecklingen av appen Livsmedelskollen, hoppas att det ska leda till att fristående programutvecklare vidareutvecklar tjänsten.

– Det är en utveckling som vi gärna skulle vilja se, säger Jonas Arnqvist.

Livsmedelskollen bygger på data från de livsmedelsinspektioner som miljöförvaltningen genomför på stadens runt 8 000 restauranger, storkök och livsmedelsbutiker. När man går in i appen dyker alla matställen upp som olikfärgade symboler på en karta.

De allra flesta är gröna, vilket betyder att restaurangen klarat miljöförvaltningens livsmedelsinspektioner utan anmärkningar. Men de röda symbolerna betyder att restaurangen fått anmärkningar som kräver extra kontroll.

I Livsmedelskollen man även anmäla brister i livsmedelshantering och misstänkt matförgiftning efter restaurangbesök.

Informationen i appen hämtas direkt från miljöförvaltningens verksamhetssystem. Som öppna data på Stockholms dataportal uppdateras informationen på daglig basis.

Ett tänkbart nästa utvecklingssteg för Livsmedelskollen som Jonas Arnqvist tycker skulle vara positivt vore att integrera livsmedelsinspektioner från fler stockholmskommuner i appen.

– Vi vill undersöka möjligheterna att inleda samarbeten med grannkommuner, säger Jonas Arnqvist.

På dataportalen.stockholm.se finns nu miljöförvaltningens livsmedelsinspektioner tillgängligt som öppen data.

13

feb

Bibblix hjälper tröskelläsare att hitta läslust

Sedan starten 2016 har det digitala barnbiblioteket Bibblix haft ett och samma fokus: att väcka läslust hos tröskelläsarna.

-Tröskelläsarna är de som inte fått igång sin läsförmåga och ligger efter sina kompisar eller som kan läsa hyggligt men har inte hittat sin läslust, säger Marianne Wallin, anställd på Stockholms stadsbibliotek och produktägare för Bibblix.

Bibblix vill tillgängliggöra en värld av läsning, i digital form för barn mellan 6 och 12 år gamla. I många fall har dessa barn ingen förmedlare. Ingen som tar dem till ett bibliotek eller har möjlighet att köpa fysiska böcker som väcker barns läslust.

För att inspirera en tröskelläsare till läsning gäller det att göra det enkelt och detta är något Bibblix satsar stenhårt på.

– Läser man förlagens beskrivning av en bok är den ofta skriven för de vuxna, som ska köpa boken och inte för barnet – som ska vilja läsa den, berättar Marianne Wallin.  I Bibblix finns istället beskrivningar av alla böcker, skrivna direkt till barn.

Bibblix har idag cirka 2850 titlar och jobbar ständigt med att bygga ut och utveckla sortimentet. Målet är inte att ha så många böcker som möjligt, utan att ha innehåll som passar målgruppen.

-Det är svårt att hitta lättlästa böcker som finns digitalt, det är främst där vi vill utöka utbudet, berättar Marianne Wallin.

I appen kan man hitta böcker som liknar den bok man valt, alternativt någon som är lite svårare eller enklare. Man också kan justera textstorleken och det blir anonymt vad man läser.

-Det kan vara en stor låsning hos barn, att någon annan ser vad de läser, förklarar Marianne Wallin och menar att om alla läser i en surfplatta märks ingen skillnad.

Förutom efter svårighetsgrad presenteras böckerna efter genre, eller i teman.

-Just nu håller vi på med en mello-lista, med böcker som har musik, disco och fest-tema säger Marianne och skrattar. Allt för att väcka intresse och lust för läsningen.

I framtiden finns förhoppningar om att Bibblix ska användas nationellt. Ju fler lån som görs, ju större inflytande kan de få. T.ex. på att få förlag att digitalisera fler lättlästa böcker.

2

Nov

Dörren till Tech Tensta alltid öppen

Längs Tenstagången ligger Tech Tensta. Det är fritidsgård som inriktar sig på teknik och bemannas av tech-coacher. Just nu är temat på Tech Tensta smart belysning.

-Dörren till Tech Tensta är i stort sett alltid öppen. Man kan komma hit med en uppgift eller fråga, eller för att lära sig något nytt, säger Mimmi Lindberg som är anställd tech-coach.

Att vara tech-coach innebär att man är fritidsledare, fast man håller i workshops och visar hur man använder teknik.

-Många ungdomar här  är återkommande besökare. Då och då har de med sig lite kompisar, eller så går folk förbi och undrar vad som händer där inne, berättar Mimmi Lindberg.

På Tech Tensta hålls workshops och utbildningar dagligen. Besökarna, som är mellan 13-19 år får testa på allt möjligt; såsom VR, programmering, videoredigering. I lokalen finns utrustning som; ipads, datorer, 3D-skrivare, VR-glasögon.

Just idag är Openlab på plats och håller en workshop kring smart belysning. Hur ska framtidens belysning se ut och fungera? Deltagarna fick börja med att besöka en park i närheten för att fundera över behov utifrån situationen- hur hade smart belysning kunnat fungera precis här?

-Målet är att ta fram belysning som faktiskt matchar medborgarnas behov, säger Maria Holm, projektledare för Smart belysning i Stockholms stad.

Resultatet av workshopen kommer hon att använda i arbetet med att ta fram den smarta belysningen som faktiskt ska finnas i Stockholms stad.

Kategori:Okategoriserade

Just nu pågår All Digital Week, en europeisk kampanjvecka för ökad digital delaktighet. Runt om på biblioteken i Stockholms stad är aktiviteterna i full gång.

På Stadsbiblioteket har de bland annat programmering för barn, och it-värdar som svarar på tekniska frågor.

Programmeringen sker dels i programmet Scratch på surfplatta och dator, samt genom den lilla roboten Bluebot.

Tina Mansourian och Carina Granberg arbetar som bibliotekarier på Stadsbiblioteket.e är positiva till att tidigt introducera barn för programmering. De berättar att besökarna är väldigt nyfikna och glada över att få testa.

En våning upp finns unga it-värdar på plats, redo att hjälpa folk som har it relaterade problem. Det kan vara allt ifrån att ladda ned en e-bok till att skicka ett mail, eller skanna något.

Hamza al Salkini och Tirhas Haile har båda arbetat som it-värdar i en månad. De finns på plats på Stadsbiblioteket varje vecka måndag till fredag, 13.30–17.30.

Läs mer om All digital week: https://www.mynewsdesk.com/se/stockholms_stadsbibliotek/news/all-digital-week-paa-stockholms-stadsbibliotek-19-23-mars-298631

Stockholms stad har fått mycket uppmärksamhet för sina automatiserade processer kopplade till e-tjänster. Ett bra exempel på hur detta fungerar i praktiken är Tyck till-tjänsten. Nu är tjänsten nominerad till Stockholms stads Digitaliseringspris.

Tyck till finns både som mobilapp och som e-tjänst. Synpunkter och felanmälningar som stockholmarna lämnar hamnar direkt hos rätt handläggare i staden.

– Det är inte bara själva appen som är bra, det är processerna runt omkring också. Synpunkterna och felanmälningarna som kommer in via appen går med automatik vidare till rätt verksamhetssystem i staden, berättar Hélène Rundqvist, it-tjänstansvarig på Trafikkontoret.

I appen får hon och hennes kollegor in synpunkter i fem olika kategorier; beröm, felanmälningar, frågor, idéer eller klagomål. Det kan röra sig om allt från att det är klotter på skolgården, att en gångväg anses vara för dåligt upplyst om kvällarna eller att det är fina blomsterplanteringar på torget.

Varje kategori är knuten mot rätt handläggargrupp. Tycker du till om exempelvis parker, då kommer ditt ärende automatiskt till stadsdelarna. Det är ingen som sitter och manuellt fördelar ärendena, vilket är tidsbesparande.

100 000 ärenden kom in via Tyck till under 2016. I år har man redan passerat det antalet och går därmed mot ett nytt rekord. Riktlinjen är att alla som lämnar en synpunkt eller ett förslag via appen och som vill ha återkoppling ska få ett svar inom tre dagar.

Felanmälningar kommer direkt till utförarna, det vill säga de i staden som har till uppgift att tömma papperskorgarna, utföra snöröjningen, utan handpåläggning från verksamheterna.

– Kartpositionen i ärendet styr, det är det som är häftigt, säger Hélène Rundqvist. Vi har satsat mycket på att handlägga ärendena snabbt.

 Appen har funnits sedan februari 2014 och vid årsskiftet ska en uppdatering ske. Då ska man även kunna se felanmälningar som andra har gjort runt den plats där man befinner sig. Man kommer även kunna få återkoppling när saker är åtgärdade, alternativt när det planeras att åtgärdas. Även detta ska ske utan handpåläggning.

På Trafikkontoret är det runt 20 personer som jobbar heltid med synpunktsportalen. Dessa 20 personer besvarar synpunkter som kommer in och sköter den administration som krävs. Detta gör att parkingenjörer och gatudriftsingenjörer får färre samtal, och kan ägna sig åt vad de faktiskt ska.

 – Vi vill att appen ska vara en enkel ingång för medborgarna att få sina röster hörda och det är fantastiskt kul att den har blivit uppmärksammad. Inte bara som app, utan hela automatiseringen och arbetssättet runt den, avslutar Hélène Rundqvist.

Här är alla finalister till Stockholms stads Digitaliseringspris:

* Solcellsdrivna digitala parkeringsautomater

* Roboteket – ”lånerobotar” för skolan

* AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan

* Stockholmskällan

* Livsmedelskollen

* Tyck till-appen

I Stockholmskällan sammanförs tid och rum. Nu är tjänsten, som finns på webben och i sociala medier, ett av de nominerade bidragen till årets Digitaliseringspris.

Det började för drygt tio år sedan som ett samarbete där lärare kunde skicka efter cd-skivor med historiskt källmaterial från stadens arkiv och museer och använda i sin undervisning. Idag är Stockholmskällan inne på tredje versionen av sin webbplats.

Tjänsten är ett samarbete mellan kulturförvaltningen, utbildningsförvaltningen och stadsarkivet.

– Stockholmskällan är ett kollektivt projekt – arkivarier, bibliotekarier, antikvarier och museipedagoger – gör tillsammans Stockholmskällan till en inspirerande och användbar webbplats, berättar Samuel Branting, verksamhetssamordnare för Stockholmskällan.

Den nyaste funktionen på Stockholmskällan kallas “Visa vad som finns nära mig”. Genom den kan man ta del av olika sorters källmaterial relaterat till platsen man befinner sig på, direkt i mobilen. Detta eftersom alla filer är geotaggade.

En annan funktion är kartfunktionen. Där man kan på ett enkelt sätt jämföra kartor från olika tidsepoker och exempelvis se hur det egna bostadsområdet såg ut för hundra år sedan jämfört med idag. Funktionen används både i historieundervisning i skolan, men också av den historieintresserade allmänheten.

– Vi får mail från bland annat fastighetsförvaltare, journalister, samhällsplanerare och  arkitekter som alla använder funktionen i olika sammanhang, säger Samuel Branting.

Stockholmskällans arbete med att göra Stockholms historiska källmaterial tillgängligt och begripligt för alla har gett resultat. De har 350 000-400 000 unika användare om året och hoppas på ännu fler under kommande år.

Det finns mycket roligt man skulle kunna fortsätta att vidareutveckla och bygga vidare på, säger Samuel Branting.

– Vi har mängder av idéer vad vi skulle kunna utveckla. Vi spånar på hur vi skulle kunna utveckla det till en app med AR- eller VR-teknik, berättar Samuel Branting.

Om Stockholmskällan kammar hem Digitaliseringspriset så skulle det enligt Samuel Branting vara ett kvitto på att allt arbete som lagts ner verkligen har lönat sig. Många personer är inblandade i att driva Stockholmskällans utveckling framåt.

–  Senaste året har vi haft en snabb utveckling, det har varit väldigt roligt. Vi har fått mycket uppmärksamhet och tre olika priser. Självklart hoppas vi att även detta pris ska tillfalla oss, avslutar Samuel Branting.

Här är alla finalister till Stockholms stads Digitaliseringspris:

Solcellsdrivna digitala parkeringsautomater

Roboteket – ”lånerobotar” för skolan

AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan

* Stockholmskällan

* Tyck till-appen

* Livsmedelskollen

7

Nov

Unga nyanlända hjälper seniorer med it-krångel

Mohammad Alaliwi, en av Stockholms nya it-värdar som hjälper stadens seniorer med krånglande datorer och mobiler.

Den första februari i år startades projektet “Unga it-värdar” i Stockholm. Ett samverkansprojekt mellan kulturförvaltningen, äldreförvaltningen och arbetsförmedlingen som finansieras av delegationen för unga och nyanlända i arbete.

Fokus är att minska den digitala klyftan i samhället, och går ut på att unga nyanlända hjälper seniorer och besökare med it-frågor på bibliotek, äldreboenden, servicehus och träffpunkter.

– Grundtanken är att de nyanlända ungdomarna ska få vara experter på något, de ska få ett jobb och de ska få möjlighet att öva på svenska. Seniorerna får i sin tur lära sig om it och digital teknik. Det blir ett tillfälle för integration, berättar Henning Sundvall, projektledare för Unga it-värdar.

När första omgången ungdomar rekryterades i april, fanns ett par olika kriterier. e sökande ska vara boende i Stockholms stad, 18-24 år och de ska helst vara på en c-nivå i det svenska språket enligt SFI:s skala. Till sist måste de ha antingen ett permanent eller ett tillfälligt uppehållstillstånd som inte är äldre än 36 månader.

Jobbtorg Stockholm, har tagit fram en egen it-utbildning för it-värdarna. Utbildningen är fokuserad på smartphones och surfplattor. Alltifrån hur de används, till hur man laddar ner appar och vad kan man göra med dem. Mycket basics och fokus på att informera om vilka möjligheter som finns; vad kan man göra med sin digitala enhet. Även pedagogik ingår den två veckor långa kursen och tanken är att it-värdarna ska inspirera till digital utveckling.

Idag arbetar 31 st ungdomar som it-värdar. De jobbar i små team och handledare finns alltid på plats. Varje team har en surfplatta och en smartphone med sig till träffen.

Förutom att svara på frågor från drop in-besökare håller it-värdarna även Ipad-kurser, och Iphone-kurser. Då kan de som vill komma och lära sig grunderna.

Alla som får hjälp av it-värdarna får svara på en enkät med två frågor: har du fått hjälp? och känner du dig mer nyfiken på it?

– 99 procent svarar ja på båda frågorna vilket kan ses som ett kvitto på att det går bra, säger Henning Sundvall.

Vid projektets slut, i november nästa år, är målet att 80 it-värdar ska ha varit i tjänst. En stor drivkraft för ungdomarna är att de vill komma ut i samhället och prata med andra medborgare, för att få öva på sin svenska. De flesta kombinerar detta arbete, som alltid är på eftermiddagarna, med att plugga på förmiddagarna, berättar Henning Sundvall.

– Målet är att vi i detta projekt ska testa en modell för hur unga nyanlända kan jobba som it-värdar med att minska den digitala klyftan i samhället, för att sedan kunna implementera det i ordinarie verksamhet, avslutar han.

It-värdarna arbetar på olika arbetsplatser i staden på eftermiddagarna, se schemat i vilka stadsdelar du kan träffa en IT-värd. 

4

okt

Stockholmskällan blev årets vinnare av det prestigefyllda Heritage in Motion Award 2017.  Stockholmskällan vann priset i kategorin “Websites and Online content”

Bakom priset står organisationerna European Museum Academy, Europa Nostra och Europeana som alla arbetar med att uppmärksamma och utveckla kulturarv och museer i Europa.

“Det känns väldigt roligt och är ett kvitto på att arbetet med Stockholmskällan verkligen ger utdelning. Alla vi som jobbar med Stockholmskällan – på arkiv, bibliotek, museer och utbildningsförvaltning – och alla som använder Stockholmskällan – i skolan och på fritiden – vet att webbplatsen är fantastisk. Genom priset kommer fler personer – både i Stockholm, Sverige och världen – få upp ögonen för Stockholmskällan och bli frälsta de med” säger Sofia Dahlquist, redaktör på Stockholmskällan.

När priset delades ut på European Museum Academys konferens i Skopje i fredags, löd juryns motivering så här:

 “A thorough collection of data and a best-practice example of cooperation between cultural institutions, initiating a process of actively learning history directly from the primary sources. A good project with solid tech and rich content.”

Det är första gången det ärofyllda priset går till en svensk verksamhet.

Stockholmskällan drivs av Stockholms stad. Sajten är ett samarbete mellan Stadsmuseet med Medeltidsmuseet och Stockholmia, Stadsarkivet, Stadsbiblioteket och utbildningsförvaltningen.

“Utmärkelsen är ett bevis på att Stockholmskällans innehåll, form och arbetssätt har en hög kvalitet och kan fungera som en förebild för utbildning, museer och kulturinstitutioner i ett internationellt sammanhang. Det visar också att de pengarna staden satsat på digital förnyelse verkligen gett avkastning.” säger Sofia Dahlquist, redaktör på Stockholmskällan.

Tidigare texter om Stockholmskällan.

27

sep

Så vill Stadsarkivet bli smart och uppkopplat

Ett arkiv måste utvecklas i en stad som ständigt tar nya steg inom digitaliseringen. På Stockholms Stadsarkiv spånas det på ett nytt arkivsystem där ett dokument kan tala om ”här finns jag”, ”det här är mitt namn” och ”det här kan du använda mig till”.

I sju år har Lennart Ploom varit förvaltningschef på Stadsarkivet. Tillsammans med sina 70 kollegor jobbar han för att verksamheten och de 85 000 hyllmeter handlingar de förvarar ska bli så lättillgängliga som möjligt för Stockholmarna.

När de nu påbörjar byggandet av ännu en lokal i Liljeholmen, är det en del i projektet ”smart och uppkopplat arkiv” som ingår i stadens digitala strategi. Ett steg i arbetet mot världens smartaste stad 2040.

På stadsarkivet finns idag ungefär olika 5000 arkiv.

-Det är stadsarkivets uppgift är att få folk att förstå vilken information arkiven faktiskt innehåller och att hjälpa våra besökare att få svar på sina frågor, säger Lennart Ploom.

-Nästa steg i vårt arbete handlar om att vi ska utveckla verktyg som gör att vi enkelt kan besvara vilken information som finns och vad man kan göra med den.

För att förklara detta jämför Lennart Ploom arkivinformation med en hammare.

-Man måste dels veta att verktygslådan innehåller en hammare. Sedan måste man veta att man kan slå i en spik med den, och kanske till och med bygga ett hus med hjälp av just den informationen.

När man digitaliserar handlingar så analyseras informationsinnehållet, vilket gör att man kan bygga ihop kluster av information. På så sätt kommer man i framtiden kanske kunna få reda på information från alla kategorier i arkivet om man har ett namn och ett personnummer. Hittar du till exempel din morfars farfars födelsebevis i arkiven, kan du även se var han jobbade, sökte bygglov och satt i rättegång. Man ska i princip kunna googla i arkivet, även fast det kommer att fortsätta vara analogt.

Idag hittar man information genom att veta vilket arkiv den tillhör och vilken hylla den står på. Nu undersöker stadsarkivet möjligheterna att i ett framtida arkivsystem vända på denna logik. Man ska istället kunna anropa dokumenten, genom att förse varje dokument med ett slags enkelt elektroniskt chip.

-I ett nytt arkivsystem vill vi även att det ska finnas en funktion där det registreras vad olika arkiv används till. Denna metadata ska sedan fungera som förslag på användningsområde till kommande besökare. Kan en person ta vid där en annan slutade, istället för att uppfinna hjulet på nytt, kommer utvecklingen att gå snabbare, säger Lennart Ploom.

Genom det samspel som digitaliseringen av arkiven kommer att skapa får vi större nytta av verksamheten som bedrivs på Stadsarkivet. Alla kommer att kunna använda den information som finns utifrån sina egna behov. Smartness handlar om att vi får lättare att lyssna på vad vi själva vill, genom interaktivitet, genom medskapande och dialog. Detta kommer att leda till en bättre relation mellan vad folk vill ha – och vad arkivet kan erbjuda.

 

FAKTARUTA:

Stadsarkivet är en av de förvaltningar inom Stockholms stad som inlett ett samarbete med Urban ICT Arena, för att få hjälp med sin digitaliseringsprocess. Till testbädden i Kista är alla inom Stockholm välkomna att komma med ett problem, formulerat som ett behov. Under gemensamma workshops arbetas sedan tankar och idéer fram på hur detta behov kan tillfredsställas med hjälp av digitala verktyg och nya arbetssätt. Läs mer om samarbetet här. (http://www.urbanictarena.se/stockholm-city-archives-smart-connected/)

Mer om Stadsarkivet

6

sep

”Historia är nutidens berättelse om dåtiden” menar Stockholmskällan som har blivit nominerad till Svenska designpriset 2017. Med en design byggd för mobilitet, levandegör sajten Stockholms historia genom inkörsportar till olika tidsepoker.

Bakom de 30 000 källorna som sajten är uppbyggd av ligger ett utvecklingsarbete där Stockholms stad, Stadsmuseet, Stadsarkivet och Stadsbiblioteket arbetat tillsammans.

Det är alltifrån bilder, video, musik, texter och inskannade dokument, som alla är utvalda för att de berättar något om Stockholms historia och tillsammans bildar de en större berättelse. Projektet att mobilanpassa och vidareutveckla Stockholmskällan har finansierats av Stockholms stads program för digital förnyelse.

Sedan starten 2006 har de flesta av Stockholms skolelever kommit i kontakt med den populära sajten, som används i undervisning för att på ett enkelt, pedagogiskt och visuellt spännande sätt ge återblickar i huvudstadens historia. Bland de 500 000 besökare som Stockholmskällan har varje år, är den mest populära tjänsten en där man kan se och jämföra stockholmskartor från olika tidsepoker. På så sätt kan man tydligt se hur ett visst område förändrats under århundrandenas gång.

Svenska Designpriset är en tävling i design som är öppen för alla som arbetar med grafisk design, formgivning och inom liknande kreativa områden. Omröstningen pågår 4-10 september, om du vill rösta fram Stockholmskällan går du in på designpriset.se

Stockholmskällan har även ett populärt instagramkonto som du kan följa på @stockholmskallan. Stockholmskällan har också en Facebookgrupp.