9

mar

Så här ser det ut när en vindsimulering testas i en digital tvilling-kopia av Singapore.

Stockholm – och många andra städer – vill ta fram digitala kopior av sina städer som kan användas för avancerade simuleringar inom exempelvis trafik- och stadsplanering.

Nu samarbetar de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö om standarder för hur de digitala tvillingstäderna kan byggas upp och fungera.

– Vi har mycket som är gemensamt. Om landets tre stora städer samarbetar kan vi vara med och påverka standarder på det här området, säger Maria Uggla, geodatastrateg och tf enhetschef på stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad och en av initiativtagarna till storstadssamarbetet.

Klicka: Kolla in den digitala tvillingkopian av Stockholm – 3D-modeller av över 100 000 byggnader 

 

En digital tvillingstad handlar inte bara om att bygga exakta 3D-modeller av städer i datorn. På stadsbyggnadskontoret har man redan i en automatiserad process tagit fram 3D-modeller av runt 100 000 byggnader i Stockholm. Den nya 3D-modellerna kommer bland annat att visas på speciella 3D-bord  i Stockholmsrummet i Kulturhuset.

Men 3D-modellerna utgör bara skelettet för en digital tvilling av Stockholm.

Slakthusområdet var det första området som stadsbyggnadskontoret gav sig i kast med i projektet att ta fram automatgenererade 3D-modeller av Stockholms alla byggnader.  De nya 3D-modellerna av stadens alla byggnader är första steget mot att bygga en ”digital tvilling” av Stockholm.

Målet är att den digitala tvillingstaden inte bara ska se ut som den verkliga staden. Den ska också fungera som den riktiga staden.

Läs mer: Över 100 000 byggnader i Stockholm som 3D-modeller i stadsbyggnadskontorets nya databas 

 

Därför handlar det i nästa steg om att även koppla in den verkliga stadens olika dataflöden till den virtuella tvillingstaden i datorn. Det kan vara allt från realtidsdata från stadens olika trafikströmmar och infrastruktursystem till olika typer av väder- och klimatdata. Och ovanpå detta även en stor mängd statiska data, exempelvis hållfasthetsdata för komponenter i broar eller byggnader.

En sådan digital tvillingkopia av en hel stad öppnar möjligheter till helt nya typer av avancerade AI-understödda simuleringar och prediktioner, exempelvis inom trafik- och stadsplanering.

– Hur påverkas exempelvis trafiken när en gata stängs av? Det skulle vi först kunna simulera i en digital tvilling av staden innan ett beslut, säger Maria Uggla.

– Idag när vi har tillgång till så oerhört mycket mer data om staden så ser vi nya behov. Vi vill använda våra data på ett bättre sätt för att kunna göra mer och ta fram ännu bättre beslutsunderlag, förklarar hon.

En vy över Katarina kyrka och Södermalm i Stockholms stads nya 3D-databas av stadens byggnader. Databasen innehåller över 100 000 separata 3D-modeller av byggnader. I nästa steg kan en mängd olika typer av dataströmmar från den verkliga staden kopplas in i den digitala tvilling-modellen, som då kan användas för avancerade simuleringar in exempelvis trafik- och stadsplanering.

Sedan tidigare finns en standard för att koppla olika typer av data till datormodeller av enskilda byggnader kallad BIM, Building Information Model. Det Stockholm, Göteborg och Malmö nu samarbetar om är gemensamma standarder för nästa utvecklingssteg – CIM, City Information Model, där handlar om att koppla in dataströmmar till digitala tvillingmodeller av hela städer.

– Man kan säga att CIM är digitala tvillingstadens DNA, säger Maria Uggla.

Konkret handlar samarbetet om att hur man ska använda olika typer av data i digitala tvillingmodeller av städer.

– Hur beskriver vi exempelvis stadens infrastruktur och vägnät i en digital modell av staden. Det kan även handla om så enkla saker som hur vi ska beskriva ett träd i de här modellerna och vilka data vi ska kunna koppla till dem. Det handlar också om att se vad det kan behövas för ny data som vi ännu inte har idag, avslutar Maria Uggla.

Helsingfors är en av de städer som ligger långt fram i utvecklingen av digitala tvillingstäder. Här på bilden en 3D-modell av stadens citykvarter.

 

18

sep

Ny webbsajt: allt om Stockholms smart stad-projekt


Nu öppnar den nya webbplatsen smartstad.stockholm där du kan följa utvecklingen av Stockholms kommande smart stad-tjänster.

  • Smart och uppkopplad gatubelysning.
  • Analys av trafikdata från uppkopplade sensorer i gatumiljön.
  • En ny app som visar detaljerade fyradygnsprognoser för Stockholms luftkvalitet ner på kvartersnivå.

Det är ett par exempel på nya smart stad-tjänster som Stockholms stad just nu arbetar med som en del av Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad.

På den nya smartstad.stockholm – webbplatsen som du befinner dig på just nu – kan du följa arbetet med dessa och ett flertal andra smarta digitaliseringsprojekt som utvecklas och testas i staden. 

På webbplatsen kan du också följa utvecklingen av de fyra huvudprojekt som pågår inom ramen för smart stad-strategin: smarta lås, smart och uppkopplad belysning, trafikstyrning och öppna data.

På den nya sajten hittar du även viktiga beslut och dokument för Stockholms smart stad-strategi. Du kan även läsa mer om våra externa samarbeten kopplade till smart stad och digitalisering, samt om våra inspirationsprojekt och andra exempel på hur Stockholm bygger den smarta staden. 

På smartstad.stockholm hittar du även de senaste nyheterna på vår smart stad-blogg. Här finns också inspiration i form av bildspel och videos.

 

Snart Sveriges mest uppkopplade busshållplats. Petra Dalunde på Urban ICT Arena visar hållplatsen vid Kistagången som snart får egna 5g-basstationer och där glasrutorna i busskuren ersättas av jättestora pekskärmar för trafikinformation.

Nu är arbetet på testbädden Urban ICT Arena i Kista i full gång och allt från förarlösa bussar till utveckling av nya tjänster med drönare finns med i projektprogrammet.

Men Urban ICT Arena har också mycket att erbjuda förvaltningar i Stockholms stad som vill vidareutveckla sin verksamhet genom digitalisering, säger Petra Dalunde som leder arbetet med testbädden.

– Kom hit och ta reda på hur er verksamhet kan bli smart och uppkopplad i enlighet med stadens strategi.  Sedan hjälps vi tillsammans åt att hitta fram till de smartaste lösningarna. Det är vårt erbjudande till Stockholms stad, säger Petra Dalunde.

Hon tycker att det är viktigt att det är verksamheternas utvecklingsbehov som står i centrum i det arbetet, snarare än de tekniska lösningarna.

– Jag brukar säga att digitalisering till 15 procent är teknik och den finns redan. Resten handlar om mindset och organisation, vilket är mycket svårare att definiera, säger Petra Dalunde.

Ett exempel som redan finns med bland Urban ICT Arena-projekten är att tillsammans med Stockholms stadsarkiv ta reda på vad ett smart och uppkopplat arkiv är. I det ingick att titta på hyllsystem, smarta volymer och nya arbetssätt för att öka tillgängligheten och användarnyttan av stadens arkivmaterial.

Urban ICT Arenas testnät i Kista.

Urban ICT Arena är en viktig pusselbit i Stockholms stads strategi för en smart och uppkopplad stad som kommunfullmäktige beslutade om i våras. Testbädden drivs av Stiftelsen i Electrum, där Stockholms stads finansborgarråd Karin Wanngård är vice ordförandet. Urban ICT Arena är ett  samarbetsprojekt där Stockholms stad tillsammans  med länsstyrelsen och en lång rad it-företag och forskare tillsammans utvecklar och testar nya lösningar för den smarta staden.

Stockholms stads nätbolag Stokab har byggt en helt ny fiberinfrastruktur längs Kistagången som ska användas i testerna. Det ovanliga med nätet är att det kopplar upp föremål i utomhusmiljön – exempelvis lyktstolpar och busskurer – med blixtsnabb datakommunikation.

De fiberuppkopplade lyktstolparna längs Kistagången har specialanpassats för att kunna bära en stor mängd uppkopplade sensorer och antenner för olika typer av trådlösa nät som ska användas inom ramen för Urban ICT Arena-testerna.

– I dagsläget ingår över 60 projekt i Urban ICT Arena. Det är inte svårt att hitta projekt till testarenan, berättar Petra Dalunde.

För att fokusera utvecklingsinsatserna och skapa bästa möjliga förutsättningar för kunskapsutbyte mellan de olika projekten har Urban ICT Arena beslutat om tre fokusområden för det kommande årets arbete:

* Drönare: Här är planen att titta brett på möjliga nya användningsområden för drönare, helst tillsammans med tillsynsmyndigheterna. Vilka möjligheter och hinder finns det för Stockholms stad att använda drönare i sina verksamheter framöver?  Kan drönarna kanske användas när parkförvaltningen inspekterar träd, eller för att vintertid kartlägga vilka hustak som måste skottas? Eller kan drönare exempelvis användas för att för att guida folk rätt vid utrymningar?

* Integritetsfrågor kopplade till sensorer som registrerar bilder och ljud: Här ska man titta på hur man bäst ska hantera integritetsfrågorna när man använder sig av uppkopplade sensorer som registrerar bild och i en del fall även ljud. Den här typen av sensorer används ibland vid exempelvis realtidsmätningar av trafikströmmar och bullermätningar.

– Vi tycker att det är angeläget att titta på de här frågorna. En viktig del i arbetet med testbädden är att blanda människor från olika discipliner för att på bästa sätt genomlysa sådana här frågor, säger Petra Dalunde.

 * It-säkerhet i sakernas internet. Här handlar det om att titta på hur man löser säkerhetsfrågorna genom hela kedjan i IoT-system – alltifrån från de uppkopplade sensorerna som samlar in data över till de it-system som hanterar och analyserar den insamlade datan. Hur får vi en säker kedja hela vägen?

– Det här är viktiga områden för en smart stad. Det är lågt hängande frukter för oss att börja ta oss an, säger Petra Dalunde. Om ett år kommer vi att ha skaffat oss stor kunskap. Då kan vi börja utbyta resultat med andra kunskapscentra på de här områdena och på så vis snabbt öka vår egen kunskapsmassa, avslutar Petra Dalunde.