18

sep

Ny webbsajt: allt om Stockholms smart stad-projekt


Nu öppnar den nya webbplatsen smartstad.stockholm där du kan följa utvecklingen av Stockholms kommande smart stad-tjänster.

  • Smart och uppkopplad gatubelysning.
  • Analys av trafikdata från uppkopplade sensorer i gatumiljön.
  • En ny app som visar detaljerade fyradygnsprognoser för Stockholms luftkvalitet ner på kvartersnivå.

Det är ett par exempel på nya smart stad-tjänster som Stockholms stad just nu arbetar med som en del av Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad.

På den nya smartstad.stockholm – webbplatsen som du befinner dig på just nu – kan du följa arbetet med dessa och ett flertal andra smarta digitaliseringsprojekt som utvecklas och testas i staden. 

På webbplatsen kan du också följa utvecklingen av de fyra huvudprojekt som pågår inom ramen för smart stad-strategin: smarta lås, smart och uppkopplad belysning, trafikstyrning och öppna data.

På den nya sajten hittar du även viktiga beslut och dokument för Stockholms smart stad-strategi. Du kan även läsa mer om våra externa samarbeten kopplade till smart stad och digitalisering, samt om våra inspirationsprojekt och andra exempel på hur Stockholm bygger den smarta staden. 

På smartstad.stockholm hittar du även de senaste nyheterna på vår smart stad-blogg. Här finns också inspiration i form av bildspel och videos.

 

Nu kan även bostadsrättsföreningar, företag och andra större fastigheter använda Stockholms stads prisbelönta e-tjänst för bergvärmeansökningarI den nya versionen av e-tjänsten kan man ansöka om många bergvärmehål på samma fastighet.

E-tjänsten för bergvärmeansökningar används redan av många stockholmare som söker tillstånd för bergvärmeanläggningar. Tjänsten har bland annat belönats med SKL:s digitaliseringspris Guldlänken.

I den nya versionen kan man ansöka om flera borrhål på samma tomt. Det öppnar för flerbostadshus, exempelvis bostadsrättsföreningar och företag, att använda e-tjänsten.

En annan viktig nyhet är att de som redan har borrhål på tomten men vill lägga till fler kan göra det direkt i e-tjänsten.

I dag finns cirka 20 000 borrhål för bergvärme i Stockholms stad, en stor del i småhusområden i Västerort och Söderort.

Stockholms stad var tidigt ute med att digitalisera all data om borrhålen med exakt geografisk positionering – en grundförutsättning för att kunna tillhandahålla e-tjänsten.

– Det finns stora nyttoeffekter med den här e-tjänsten, både för den som ansöker och i stadens handläggning av ansökningarna, säger Jonas Arnqvist, it-strateg på miljöförvaltningen, som arbetat med den nya vidareutvecklade versionen av bergvärmetjänsten.

På en kartbild i e-tjänsten kan den som söker om tillstånd för bergvärmeanläggningar själv testa hur de bäst ska placera de ofta flera hundra meter djupa borrhålen på den egna fastigheten. Man kan prova olika placeringar, olika borrdjup och borrvinklar, tills man hittat fram till ett alternativ som inte kommer nära grannfastigheter, andra bergvärmehål eller olika ledningssystem under marken.

E-tjänsten säger automatiskt ifrån om man försöker placera sitt borrhål i byggnader eller för nära grannars intilliggande bergvärmehål.

– E-tjänsten känner av i realtid exakt var byggnader, tomtgränser och anläggningar befinner sig i förhållande till ett föreslaget borrhål. Det sker en hel del uppkopplingar till andra databaser i bakgrunden i den här tjänsten som användaren inte ser, berättar Jonas Arnqvist.

När ansökan väl skickas in genererar e-tjänsten automatiskt brev till eventuella grannar som ska ges tillfälle att yttra sig. Även skriftliga förfrågningar till exempelvis elbolag som ska yttra sig om borrhålets placering genereras automatiskt i e-tjänsten.

Stadens handläggare får dessutom ett enklare arbete genom att en betydligt större andel av ansökningarna är korrekta och kompletta från början och kan beviljas på kortare tid, förklarar Jonas Arnqvist.

Han berättar att nästa utvecklingssteg för e-tjänsten kanske kan bli att användaren även kan betala ansökningsavgiften direkt på tjänstens webbsida.

Mer om ansökning för bergvärme

Magnuz Engardt och Christer Johansson på miljöförvaltningens avdelning SLB-analys.

Om ett drygt år får Stockholms astmatiker ett nytt kraftfullt verktyg i sin hand. Miljöförvaltningen utvecklar just nu en app med fyradygnsprognoser för luftföroreningar i Stockholmsluften.

De detaljerade prognoserna kommer att visa luftföroreningsläget nästan ner på kvartersnivå.

– Vi är just nu inne i en testfas där vi utvärderar själva prognosmetoden och användbarheten med hjälp av en försöksgrupp med astmatiker, säger Magnuz Engardt, miljöutredare och meteorolog på miljöförvaltningens avdelning SLB-analys som analyserar luftkvalitet i Stockholms stad.

Luftkvalitetskarta för centrala Stockholm.

Nästa steg tas nästa år då själva appen tas fram för att presentera de nya luftkvalitetsprognoserna. Den kommande appen är ett av projekten som finansieras inom ramen för Stockholms smart stad-strategi.

– Det vi arbetar med i det här projektet är att automatisera stadens luftkvalitetsprognoser och presentera dem i en mobilapp. Det handlar geografiskt högupplösta prognoser som sträcker sig över fyra dygn och som även väger in faktorer som björkpollen och påverkan från europeiska luftföroreningar. Detta är något som inte gjorts tidigare, berättar Magnuz Engardt.

Täckningsområde för fyradygnsprognoser.

Förutom superlokala fyradygnprognoser för Stockholm ner till en geografisk noggrannhet på 100 meter, kommer appen att innehålla en ytterligare en viktig nyhet. Istället för att bara redovisa koncentration av olika luftföroreningar i Stockholmsluften presenteras luftkvalitetsprognoserna istället i form av ett speciellt hälsorisk-index.

Detta index – Air Quality Health Index, AQHI – är direkt kopplat till de hälsorisker som olika nivåer av luftföroreningar kan innebära för exempelvis astmatiker. Hälsoriskindexet bygger på att forskare jämfört hur antalet astmarelaterade akutbesök i sjukvården påverkats av luftföroreningsnivåerna vid samma tidpunkt.

– Det är ett objektivt och mer lättförståeligt mått på hur allvarlig den sammantagna luftföroreningssituationen är för exempelvis en astmatiker, säger Magnuz Engardt.

– Men vi har även flera andra idéer kring appens funktioner. Vi vill exempelvis att den ska kunna fungera som en personlig hälsodagbok för användaren. Vi vill också att man visuellt ska kunna se prognoserna för olika delar av Stockholm på kartor, tillägger han.

Den nya prognosappen kommer att innebära en ordentlig förbättring för alla som vill hålla koll på luftkvaliteten i olika delar av Stockholm.

Prognosen på SLB-analys hemsida.

Idag finns en enklare prognostjänst på SLB-analys hemsida. Den ger en generaliserad luftföroreningsprognos för ett dygn framåt och gäller gatumiljön i hela innerstaden. På europeisk nivå finns en avancerad prognostjänst som heter CAMS. Den ger prognoser för fyra dygn framåt för luftföroreningar i hela Europa.

–  Men CAMS-prognoserna är tyvärr inte alls tillräckligt geografiskt detaljerade för att kunna säga något om hur förorenad luften är på enskilda adresser i Stockholm, säger Magnuz Engardt.

För pollen finns generaliserade endygnsprognoser som gäller för hela Stockholm på Naturhistoriska Riksmuseets sajt Pollenrapporten.se.

CAMS europeiska luftföroreningsprognos.

Data från samtliga dessa prognostjänster ingår även som byggstenar i de nya fyradygnsprognoserna som utvecklas för den kommande Stockholmsappen.

Men sedan tillkommer även en mängd andra data. Exempelvis data från en rad mätstationer runt om i Stockholm som registrerar luftföroreningar och vägbanornas fuktighet. Och inte minst väderprognoser.

– Våra luftkvalitetsprognoser påverkas starkt av hur väderprognoserna ser ut, förklarar Magnuz Engardt.

När det regnar sjunker exempelvis koncentrationerna av slitagepartiklar från vägtrafiken kraftigt (PM10-partiklar – se faktaruta nedan). Även vindriktningen kan påverka luftföroreningsläget i Stockholm rejält. Sydostlig vind kan exempelvis öka inflödet av sot och andra småpartiklar frånluftföroreningar i Östeuropa.

Men sett som helhet är det trafiken som är den viktigaste faktorn bakom luftföroreningar i Stockholm, berättar Christer Johansson, som både arbetar på miljöförvaltningens SLB-analys men också är professor på institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi vid Stockholms universitet.

– Den stora källan till luftföroreningar i Stockholm är trafiken. Vi har få utsläpp från industrier i Stockholm, så här är det dubbdäck och dieselavgaser som är de stora luftföroreningskällorna, säger Christer Johansson.

 

Här är luftföroreningarna som ingår i de kommande fyradygnsprognoserna:

PM10: Partiklar som är upp till en hundradels millimeter i storlek. Handlar i huvudsak om slitagepartiklar från vägtrafiken – partiklar från däck, bromsar och själva vägbanan. Koncentrationerna av PM10-partiklar är som högst nu på våren när gatorna torkar upp och det vägdamm som samlats i snö och väta under vintern frigörs och virvlar upp i luften. Dubbdäck genererar många gånger fler PM10-partiklar än odubbade däck.

PM10-partiklar ökar framförallt risken för luftvägssjukdomar. Höga koncentrationer av PM10-partiklar i luften orsakar ökade besvär för astmatiker och kan dessutom orsaka hjärt- och kärlsjukdomar och försämrad utveckling av lungfunktionen hos barn.

-PM10-halterna har sjunkit stadigt i Stockholm sedan millennieskiftet. Nu ligger vi under gränsvärdet. Det beror på faktorer som lokala dubbdäcksförbud och att vi binder vägdammet genom att vattna vägbanor med fuktbevarande lösningar. Samtidigt har nivåerna i övriga Europa också sjunkit, vilket påverkat luftkvaliteten även i Stockholm, berättar Christer Johansson, på miljöförvaltningens avdelning för luftanalyser.

Kväveoxider (NOx): Kommer från i huvudsak från motorfordonens avgaser, främst dieselfordon. Kvävedioxid har negativa effekter på luftvägarna. Personer med astma är särskilt utsatta.

Marknära ozon: Högst koncentrationer i luften under våren och försommaren. Irritation och effekter på lungfunktionen särskilt hos astmatiker vid förhöjda koncentrationer.

Björkpollen: Kan orsaka astma- och allergiproblem. I sydligaste Sverige börjar björkens blomning normalt i senare delen av april och avslutas i norra Sverige kring månadsskiftet juni-juli.

1

feb

De digitala skräpkorgarna sprids över staden

De digitala skräpkorgarna sprids över staden.

Först ut i Stockholm var Norrmalms stadsdelsförvaltning, som nu inte har en enda vanlig skräpkorg i parkerna. De uppkopplade skräpkorgarna säger till när de är fulla, vilket lett till att transporter för tömning och koldioxidutsläpp har minskat. Det har i sin tur lett till att parkerna är renare.

En smart stad är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar.

Se film om de digitala skräpkorgarna här. 

 

28

jan

EN DIGITAL TVILLING av Stockholms stad skulle öppna stora möjligheter till avancerade simuleringar och prediktioner inom exempelvis stadsplanering och trafik, säger Stockholms stads CTO Stefan Carlson.

En digtial kopia av Stockholm där realtidsdata från trafikströmmar, luftkvalitetsmätningar och även väderdata pulserar fram i kombination med en exakt 3D-modell av staden.

En digital tvilling av staden öppnar nya möjligheter för avancerade simuleringar inom exempelvis trafik och stadsplanering, säger Stockholms stads CTO Stefan Carlson.

– Kopplar man dessutom på ett lager av artificiell intelligens till en sådan här digital modell av Stockholm öppnar sig även nya möjligheter för staden när det gäller prediktioner baserade på stadens data, inklusive realtidsdata, säger Stefan Carlson.

Konceptet med digitala tvillingar används redan på flera håll inom exempelvis industrin. Det kan handla om enkla saker som att simulera stormvindar mot en digital kopia av ett vindkraftverk. Eller avancerade simuleringar i en digital tvilling av ett kärnkraftverk.

Nästa utvecklingssteg kan bli digitala tvillingar av hela städer, menar Stefan Carlson.

En första byggsten för vad som skulle kunna vidareutvecklas till en digital tvilling av Stockholms stad är redan på gång.

Stadsbyggnadskontoret bygger just nu upp 3D-modeller av samtliga byggnader i Stockholm. Det handlar om en till stor del automatiserad process där datorprogram skapar över 100 000 3D-modeller av stadens byggnader genom att kombinera data från befintliga databaser.

Kopplar man sedan ihop 3D-modellen med all statisk data som staden redan har om fysisk infrastruktur och trafikströmmar, då börjar man närma sig vad som skulle kunna kallas en digital tvilling av Stockholm.

– Men i min värld bör en digital tvilling av en stad också vara så nära som möjligt realtidsidentisk. När vi tittar på de initiativ som är på gång i staden kring öppna och delade data, uppkopplade sensorer i trafiken och även smart trafikstyrning så ser vi att det kommer att genereras enorma mängder realtidsdata om vad som händer i staden, säger Stefan Carlson.

– Om man kombinerar all den här statiska datan med realtidsdata som beskriver stadens flöden, då skulle vi få en digital tvilling av Stockholms stad på riktigt, menar Stefan Carlson.

Lägger man även till ett lager av artificiell intelligens (AI) till den digitala tvillingen av staden, då har man fått kraftfullt verktyg för att göra simuleringar och förutsägelser av hur olika typer av förändringar kan påverka staden.

– Man kan tänka sig ett scenario där staden planerar en ny stadsdel. Vad händer om vi placerar en skola här och hur påverkas trafikflödena då? Har vi en digital tvilling som innehåller både statisk data och realtidsdata i kombination med AI och andra typer av analysverktyg så kan vi göra den här typen av simuleringar, säger Stefan Carlson.

Stefan Carlson vill inte gissa hur många år det kommer att ta innan det finns en sådan här digital tvilling av Stockholms stad. Om vi beslutar oss för att göra det kommer en sådan här modell av staden att växa fram gradvis, säger han.

– Vi ser ju redan idag att flera ansökningar om att starta nya smart stad-projekt är på väg i riktning mot konceptet med digitala tvillingar. Stadsbyggnadskontoret har exempelvis börjat skissa på något som de kallar City Information Model som utgår från en avancerad 3D-modell av staden. Där kan man börja tala på riktigt om att man börjar se konturerna av en digital tvilling av Stockholms stad, Men det krävs stadsövergripande samordning i de här frågorna om vi ska lyckas fullt ut, avslutar Stefan Carlson.

En digital tvilling av staden – här är byggstenarna:

Statiska data – exempelvis kartdata, statistik, 3d-modeller av stadens byggnader, gaturum och övriga infrastruktur.
Realtidsdata – exempelvis stadens trafikströmmar, väder- och klimatdata, luftkvalitet, vattennivå i dagvattenbrunnar,
Analysverktyg och AI – tolkar och simulerar och gör förutsägelser för vad som händer när man ändrar i dataparametrar i den digitala tvillingmodellen av staden.
Visualisering – olika plattformar och tjänster för att visualisera data och den digitala tvillingen (AR, VR m.m.).
 

Park och miljö-avdelningen på Norrmalms stadsdelsförvaltning tilldelas årets Digitaliseringspris för sitt innovativa arbete med att skapa rena parker i staden – med hjälp av digitala skräpkorgar.

Under en en högtidlig ceremoni i Blå hallen i eftermiddags delades årets Digitaliseringspris ut av Anna König Jerlmyr. Priset delas ut till en verksamhet som med digitalisering som katalysator, skapat nytta för medborgarna.

Så här löd juryns motivering:

“Vinnarna av Digitaliseringspriset 2018 har visat att man genom att använda miljövänlig och aktuell teknik kan höja kvaliteten för medborgarna, utan att öka kostnaderna för staden.

De har en mångårig erfarenhet av arbetet och har gjort en viktig pionjärinsats på området. De har utarbetat en innovativ strategi som inneburit tydliga ekonomiska och miljömässiga vinster.

Det vinnande bidraget har redan inspirerat flera förvaltningar och juryn ser en stor potential i att skala upp och implementera lösningen i övriga staden.

Vinnare av Digitaliseringspriset 2018 är Norrmalms stadsdelsförvaltning och de Digitala skräpkorgarna.”

Prissumman är 75 000 kronor att använda för verksamhetsutveckling – och den här prisskulpturen är speciellt skapad för Digitaliseringspriset vinnare av skulptören Christian Partos.

14

Nov

Bo Höglund, parkingenjör på Norrmalms stadsdelsförvaltning.

Norrmalms parker har inte en enda vanlig skräpkorg – de 400 som stod där tidigare har idag ersatts av drygt 100 digitala skräpkorgar. Resultatet:  minskad nedskräpning och kraftigt minskade tömningskostnader.

– Det började med att vi skulle lösa den skräpproblematik som fanns, till följd av att folk använder våra parker mer och mer. Det blev bara mer och mer skräp och situationen blev ohållbar, berättar Bo Höglund, parkingenjör på Norrmalm stadsdelsförvaltning.

Det var då han hittade de digitala skräpkorgarna, och valde att testa den på utvalda platser i Stockholm. Syftet var att se hur de klarade vårt klimat och undersöka vilken effekt den hade på nedskräpningen i en välbesökt park.

De solcellsdrivna skräpkorgarna är uppkopplade och meddelar själva när de behöver tömmas. Skräpkorgarna komprimerar dessutom allt avfall, vilket har lett till kraftigt minskade transporter

Men det unika med användandet på Norrmalm är strategin att optimera utplaceringen av skräpkorgarna. De står exempelvis vid parkernas entréer, för att besökarna enkelt ska kunna slänga skräp på vägen ut.

Skräpkorgarna används inte bara i Norrmalms parker, utan har också dykt upp på andra ställen i staden. Exempelvis använder Trafikkontoret dem i gatumiljö. Möjligheterna för uppskalning är stora, och likaså effekterna av att använda dem.

– Vi skickar inte ut någon bil i onödan, säger Therese Rosen, avdelningschef för Park och miljö, på Norrmalms stadsdelsförvaltning.

Siffror visar att transporterna för tömning av skräpkorgarna har minskat med 70%, en imponerande statistik. Även behovet att handplocka skräp i parkerna har minskat.

Längre fram finns tankar om att koppla på sensorer som ska kunna möta flödet av besökare i parken, att kanske koppla in wifi på dem, eller att mäta luftkvaliteten via dem.

– Om det här sprids så kanske vi kan få mer draghjälp i satsningen. Goda exempel kommer lätt i skymundan, det måste vi bli bättre på i hela staden, avslutar Therese Rosen.

De uppkopplade skräpkorgarna i Vasaparken meddelar själva när de börjar bli fulla och behöver tömmas.

Slakthusområdet är den första delen av Stockholm som återskapats med stadsbyggnadskontorets automatgenererade 3D-modeller.

Det låter som en nästan omöjlig uppgift. Stadsbyggnadskontoret ska ta fram 3D-modeller av samtliga drygt 100 000 byggnader i Stockholms stad. Och allt ska vara klart på cirka ett halvår.

Men det handlar om en till stor del automatiserad process där datorprogram på egen hand skapar de nya 3D-modellerna genom att kombinera data från befintliga databaser.

3D-modellerna för den första delen av Stockholm – Slakthusområdet – är redan i det närmaste klar. För varenda byggnad i området finns nu en egen fristående 3D-modell.  Nu fortsätter stadsbyggnadskontorets 3D-projekt med övriga delar av Stockholm.

Allt går i en rasande fart. 3D-modeller av Stockholms runt 100 000 byggnader ska tas fram på cirka sex månader. Det handlar om i snitt 20-25 nya 3D-modeller i timmen, varje dag, dygnet runt.

För att klara det krävs en i det närmaste helautomatiserad process där datorprogram skapar 3D-modellerna nästan på egen hand. Fördelen är att går mycket snabbt och kräver ytterst lite mänsklig inblandning. Men en liten nackdel är att de automatgenererade 3D-byggnaderna kan innehålla en del småfel och skönhetsfläckar.

Beroende på vad 3D-modellerna ska användas till kan man efterbearbeta dem för att förbättra finish, öka detaljnivån och lägga till gatumiljöer runt byggnaderna. Men också här finns specialprogram som till viss del kan automatisera även den arbetsprocessen, berättar Maria Uggla, geodatastrateg på stadsbyggnadskontoret och den som leder 3D-projektet.

(Klicka för större bild)

Stadsbyggnadskontoret använder flera olika metoder för att skapa 3D-modellerna automatiskt, berättar Caroline Törnblad, teknisk lantmätare på stadsbyggnadskontoret. Samtliga handlar om att på ett automatiserat sätt kombinera data från antal befintliga databaser. Här är ett exempel på hur de olika stegen i processen kan se ut:

1. Första steget är att ett program plockar in de exakta geografiska koordinaterna och yttermåtten för den byggnad som ska avbildas som 3D-modell. Den informationen hämtas in från stadsbyggnadskontorets baskarta.

2. I nästa steg för programmet är att skapa en enkel 3D-modell av byggnadens tak. För detta används information från en databas med så kallade laserpunktmoln där stadens byggnader laserkannats från luften. Programmet letar fram rätt hustak i laserpunktdatan genom att använda de geografiska koordinater som hämtades från baskartan. I vissa fall finns hustak uppmätta sedan tidigare och då används dessa.

3. Nu vet programmet byggnadens yttermått och hur själva taket ser ut. Med ledning av den informationen kan programmet på egen hand lägga till byggnadens ytterväggar.

4. Nu har programmet en enkel 3d-modell av byggnaden. Modellens yttermått är exakta, men byggnaden saknar fortfarande detaljer och färger. Det hämtar programmet från flygbilder av Stockholm som tagits ur flera olika vinklar. Med hjälp av byggnadens geografiska koordinater från baskartan letar programmet upp rätt byggnad i flygbilderna. Fotona av byggnaden ”hälls” sedan över 3d-modellen som en yttextur.

5. Nu ser 3D-modellen ut som byggnaderna på bilderna från Slakthusområdet. Men beroende på hur 3D-modellen ska användas kan man gå vidare och förbättra modellen på olika sätt. Stadsbyggnadskontoret använder bland annat data från egna flygningar med drönare för att förbättra 3D-modellernas utseende.

3D-modeller av Stockholms byggnader är inget nytt i sig. Inom Stockholms stad flera olika typer av 3D-databaser. Men den befintliga 3D-modell som täcker hela Stockholm börjar bli föråldrad. Här är 3D-modellerna gjorda utifrån flygfoton. Den stora nackdelen är att dessa 3D-byggnader inte kan uppdateras var för sig i takt med att stadsbilden förändras.

I den nya  3D-kartan av Stockholm blir varje byggnad ett eget fristående 3D-objekt, vilket öppnar för flera nya användningsområden. Man kan exempelvis koppla olika typer av data till enskilda byggnader i 3D-kartan. Man kan också testa olika exploateringsscenarier genom att ”bygga in” planerad bebyggelse i 3D-modellen. På lite längre sikt kan den nya 3D-kartan även användas i mer avancerade simuleringar. Exempelvis för att se hur luftföroreningar sprider sig i stadsmiljön vid olika vindförhållanden.

Planen är att den nya 3D-kartan av Stockholm ska bli klar under våren nästa år. Stockholmarna kommer då att kunna se i Stockholmsrummet i Kulturhuset.

Här är ett exempel på hur 3D-modellerna kan användas för vindsimuleringar. (Exemplet är visar dock inte Stockholms stads 3D-modeller.)

6

Nov

Ju fler som hjälps åt desto bättre blir staden. Det är utgångspunkten för trafikkontorets arbete med Tyck till-appen. Målet: att skapa ett rent och snyggt Stockholm för alla.

Tyck till-appen är huvudkanalen in till trafikkontoret dit man enkelt kan skicka in beröm, felanmälningar, klagomål, idéer eller frågor, som rör saker i Stockholms trafik- och utemiljö. Ärendena kommer in till det interna systemet Synpunktsportalen och skickas sedan vidare till den handläggargrupp det berör.

52 000 stockholmare har laddat ner appen. Hittills i år har 96 000 ärenden kommit in. Det handlar om synpunkter på allt ifrån trasiga lyktstolpar till felparkerade bilar och fulla skräpkorgar.

Appen drivs av trafikkontoret och är en av de nominerade finalisterna till årets Digitaliseringspris.

Stockholms stads Digitaliseringspris  delas ut inom Stockholms stad varje år, för att driva den digitala utvecklingen. Kriterierna för att nomineras är att den digitala lösningen ska vara ny, innovativ, skapa direkt medborgarnytta och vara möjlig att skala upp till stadens övriga verksamheter.

-Nyttan för oss är att hanteringen av ärendena blir effektiv och går snabbare eftersom ärendet hamnar hos rätt handläggargrupp direkt. Appen gör också att vi får in fler idéer för framtida projekt och aktiviteter, berättar Sandra Sigebrant, ansvarig för kommunikationen kring appen.

Nytt för i år är att man nu även kan få återkoppling på felanmälningar man skickar in, när det är åtgärdat.

När du går in i appen för att skicka in en synpunkt, känner den av din position på kartan och du kan enkelt anmäla felet samt bifoga bilder. Du kan på kartan även se var de redan pågår ärenden.

Den nya funktionen har lett till att färre skickar in samma felanmälan på sådant som andra redan anmält i appen. Men trots det minskade antalet“dubbletter” i appen ökar antalet ärenden stabilt.

-Ökningen talar sitt tydliga språk, det finns ett stort intresse, säger Helene Rundqvist, förvaltare av appen.

Ökningen av ärenden betyder även det interna arbetet måste stärkas upp. Idag arbetar cirka 20 handläggare heltid med att ta emot ärenden som kommer in i appen. De är utplacerade på olika avdelningar, då de tar hand om olika frågor.

Ett av Stockholms mål är att vara en demokratiskt hållbar stad, vilket Tyck till-appen bidrar till i allra högsta grad.

-Visionen är att hela staden ska använda appen och att man ska kunna tycka till om alla stadens verksamheter, säger Sandra Sigebrant.

Vill du också hjälpa till? Ladda ner appen här.

Se film om Tyck till-appen här.

2

Nov

Dörren till Tech Tensta alltid öppen

Längs Tenstagången ligger Tech Tensta. Det är fritidsgård som inriktar sig på teknik och bemannas av tech-coacher. Just nu är temat på Tech Tensta smart belysning.

-Dörren till Tech Tensta är i stort sett alltid öppen. Man kan komma hit med en uppgift eller fråga, eller för att lära sig något nytt, säger Mimmi Lindberg som är anställd tech-coach.

Att vara tech-coach innebär att man är fritidsledare, fast man håller i workshops och visar hur man använder teknik.

-Många ungdomar här  är återkommande besökare. Då och då har de med sig lite kompisar, eller så går folk förbi och undrar vad som händer där inne, berättar Mimmi Lindberg.

På Tech Tensta hålls workshops och utbildningar dagligen. Besökarna, som är mellan 13-19 år får testa på allt möjligt; såsom VR, programmering, videoredigering. I lokalen finns utrustning som; ipads, datorer, 3D-skrivare, VR-glasögon.

Just idag är Openlab på plats och håller en workshop kring smart belysning. Hur ska framtidens belysning se ut och fungera? Deltagarna fick börja med att besöka en park i närheten för att fundera över behov utifrån situationen- hur hade smart belysning kunnat fungera precis här?

-Målet är att ta fram belysning som faktiskt matchar medborgarnas behov, säger Maria Holm, projektledare för Smart belysning i Stockholms stad.

Resultatet av workshopen kommer hon att använda i arbetet med att ta fram den smarta belysningen som faktiskt ska finnas i Stockholms stad.

Kategori:Okategoriserade