Stadsbyggnadskontorets projektet att ta fram automatgenererade 3D-modeller av Stockholms alla byggnader började med Slakthusområdet. Men nu finns över 100 000 3D-modeller för hela Stockholms stad plats. De nya 3D-modellerna är första steget mot att bygga en ”digital tvilling” av Stockholm.

Nu kan du gå in och ta en titt i stadsbyggnadskontorets nya 3D-kopia av Stockholm. Databasen innehåller över 100 000 fristående 3D-modeller av Stockholms byggnader.

I nästa steg kan den digitala tvillingkopian av Stockholm kopplas ihop med olika typer av dataflöden från den verkliga staden. Då kan 3D-modellen även börja användas för avancerade simuleringar inom trafik- och stadsplanering.

Klicka: Kolla in den digitala tvillingkopian av Stockholm – 3D-modeller av över 100 000 byggnader 

 

Sergels torg med Högtorgsskraporna till vänster i bilden.

I den nya  3D-kopian av Stockholm är varje byggnad ett eget fristående 3D-objekt, vilket öppnar för flera nya användningsområden.

Man kan exempelvis koppla olika typer av data till enskilda byggnader eller områden i 3D-modellen, berättar Maria Uggla, geodatastrateg och tf enhetschef på stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad.

Det kan vara allt från realtidsdata från stadens trafikströmmar och infrastruktursystem till olika typer av väder- och klimatdata. Och även statiska data, exempelvis hållfasthetsdata för komponenter i broar eller byggnader.

Skatteskrapan och Götgatan mot Skanstull.

En digital tvillingkopia av en hel stad öppnar på lite längre sikt möjligheter till nya typer av AI-understödda simuleringar och prediktioner, exempelvis inom trafik- och stadsplanering, förklarar Maria Uggla.

Läs mer: Stockholm, Göteborg och Malmö samarbetar om digitala tvillingstäder

 

Den digitala tvilling-kopian av Stockholm kan också användas för att testa olika exploateringsscenarier genom att ”bygga in” planerad bebyggelse i 3D-modellen. Eller exempelvis simulera hur luftföroreningar sprider sig i stadsmiljön vid olika vindförhållanden.

Uppenbarelsekyrkan i Hägersten.

Den nya 3D-modellen av Stockholm kommer också att visas på speciella 3D-bord  i Stockholmsrummet i Kulturhuset.

I ett sådant här 3D-bord i Stockholmsrummet kommer de nya 3D-modellerna att visas.

3D-modellerna av Stockholms byggnader är framtagna i en i det närmaste helt automatiserad process. Datorprogram skapar 3D-modellerna på egen hand utifrån data som redan finns tillgängliga i stadsbyggnadskontorets befintliga databaser.

Fördelen med den automatiserade processen är att den går snabbt och är kostnadseffektiv. Nackdelen är att 3D-modellerna inte alltid blir helt perfekta från början. Men beroende på användningsområde kan man öka detaljnivån och slutjustera 3D-modellerna manuellt i efterhand. Stadsbyggnadskontoret använder bland annat bilddata från egna flygningar med drönare för att förbättra 3D-modellernas utseende.

Kista centrum.

Så här gick det till att skapa 3D-modellerna av Stockholms byggnader steg för steg:

1. Första steget är att ett speciellt datorprogram plockar in de exakta geografiska koordinaterna och yttermåtten för den byggnad som ska avbildas som 3D-modell. Den informationen hämtas in från stadsbyggnadskontorets baskarta.

2. I nästa steg för programmet är att skapa en enkel 3D-modell av byggnadens tak. För detta används information från en databas med så kallade laserpunktmoln där stadens byggnader laserkannats från luften. Programmet letar fram rätt hustak i laserpunktdatan genom att använda de geografiska koordinater som hämtades från baskartan. I vissa fall finns hustak uppmätta sedan tidigare och då används dessa.

3. Nu vet programmet hur byggnadens yttermått och själva taket ser ut. Med ledning av den informationen kan programmet på egen hand lägga till byggnadens ytterväggar.

4. Nu har programmet en enkel 3d-modell av byggnaden. Modellens yttermått är exakta, men byggnadens fasader saknar fortfarande detaljer, färger och texturer. Det hämtar programmet från flygbilder av Stockholm som tagits ur flera olika vinklar. Med hjälp av byggnadens geografiska koordinater från baskartan letar programmet upp bildinformationen för rätt byggnad i flygbilderna. Fotona av byggnaden ”hälls” sedan över 3d-modellen som en yttextur.

Fler bilder från stadsbyggnadskontoret nya 3D-databas av Stockholms byggnader:

Södermalm – Katarina kyrka.

Tallkrogen.

Skärholmen.

Kungsträdgården.

Kista.

Humlegården.

För fjärde året i rad genomför Stockholms stad en undersökning som tar tempen på stockholmarnas inställning till stadens digitala tjänster? Hur kommer de helst i kontakt med staden? Och vilka nya digitala tjänster vilja kunna använda i sin vardag?

I stadens olika digitala kontaktytor har det skett en liten uppgång av användningen sedan förra året. I år har sju av tio använt någon kontaktyta, vilket är en tydlig ökning.

* De digitala kontakterna är flest i hushåll som har barn i skolåldern.

* Liksom tidigare är digital information inom trafik och gatumiljö det som efterfrågas av flest och det som också har använts mest.

* Frågan ställs kring vad man tycker om Stockholms vision om att vara en smart stad i världen, och sju av tio ställer sig bakom den. Färre än en av tio är kritiska, resten är neutrala.

Läs även: Här är stockholmarnas digitaliseringsförslag

Synen på automatisering av tjänster i den kommunala servicen och dess följder är fortsatt polariserad. Andelen negativa ökar och är nu något större än andelen positiva. Man är inte övertygad om att servicenivån från staden kommer att öka i takt med ökad automatisering.

Det råder också en splittrad bild över huruvida staden hanterar personlig data på ett säkert och ansvarsfullt sätt. Här är dock uppfattningen om stadens hantering i paritet med hur man uppfattar hur övriga svenska myndigheter generellt hanterar personliga uppgifter, vilket indikerar att det handlar mer om ett generellt förtroende för myndigheters hantering av personlig data än om staden specifikt. Myndigheter har dock ett bättre förtroende i detta avseende än vad privata företag har.

I förhållande till förra året har det skett en uppgång i användningen av samtliga digitala kanaler. Ökningen är särskilt påtaglig när det gäller appar och e-tjänster. Totalt har två av tre stockholmare haft kontakt med staden via någon kanal.

Två slutsatser man kan dra i gällande kontakter med staden är att samtliga kanaler används klart mest av de som har barn i hushållet, samt mindre av de som bor i innerstan.

Tyck till-appen omnämns som en särskilt bra digital kontaktyta i staden, medan Skolplattformen tas upp som ett exempel på digital kontaktyta som fungerar dåligt. Respondenterna önskar också överlag mer överskådlighet och tydlig information i stadens digitala kontaktytor.

I stadens årligt återkommande enkätundersökning om hur stockholmarna använder stadens digitala tjänster finns fler spännande förslag på nya appar eller vidareutvecklingar av digitala tjänster inom en rad olika områden.

I årets undersökning finns många förslag på smarta tjänster kopplade till sophantering och återvinning. Det speglar samhällets ökade intresse för miljö- och hållbarhetsfrågor. Det finns även flera förslag på tjänster som syftar till att göra det lättare att hitta lediga parkeringsplatser så att man slipper åka runt och leta och bidra till onödig trafik och onödiga utsläpp.

En ny kategori för i år är förslag kopplade till trivsel och trygghet i stadsmiljö. Det handlar om allt från hur man kan använda belysning bättre till musik i det offentliga rummet och uppkopplade parkbänkar.

Läs även: Så tycker stockholmarna om stadens digitala kontaktytor

En app för att äldre ska hitta umgänge och en tjänst för att idrottsintresserade stockholmare lättare ska kunna boka fotbollsplaner är andra exempel på digitala tjänster som stockholmarna gärna vill se. Detta kanske kan tolkas som att stockholmarnas bild av en smart stad, har breddats och inte längre bara handlar om “hårda” frågor som exempelvis trafik, vilket varit dominerande i tidigare års undersökningar.

Här är några av stockholmarnas digitaliseringsförslag sorterade efter ämnesområde:

Sport, fritid:
* App med öppna halltider där personer som inte tillhör en specifik sportklubb kan boka lokaler. Exempelvis ett kompisgäng som vill träna/spela något ihop spontant.
* App för att hitta umgänge med närboende.
* Smart bokningssystem för fotbollsplaner.
* Alla seniorer vill veta var man kan umgås/äta lunch och middag till rabatterat pris.
* Badkarta-app – med aktuella badtemperaturer, vattenkvalitet, om det är brygg-, klipp- el strandbad o närliggande service (papperskorgar, toalett, vatten, lekplats, parkering, busshållplats osv). Vore så bra!

Hemtjänst, omsorg:
* Ett forum (typ Tinder) eller liknande för att bryta ensamhet för äldre.
* Tjänst för lediga platser på äldreboenden/servicehus.

Miljö:
* App för när jag vill ha mitt avfall hämtat.
* Appar där man får information om värme- och elförbrukning.
* App för att beställa sophämtning vid behov, samma med grovsopor, elskrot.
* App för att hitta återvinning enklare och arrangemang för klädbytardagar.
* App med kartor över återvinningscentraler för olika material. Folk har i dagsläget ingen sortering i sin bil, när de kommer till centralen. Det gör att de springer runt som yra höns.

Trafik:
* En app som kan visa var jag finner närmaste lediga parkeringsplats.
* En gps-app som informerar om aktuell köbildning/förväntad tid att nå målet och som anger alternativ väg.
* Att kunna hitta en ledig parkeringsplats för cykel digitalt vore bra. Det är ofta jag vill parkera i city för att göra ett ärende och det är väldigt ofta fullt i cykelställen.
* App för att se var det är sopsaltat vid halka.
* Digital ansökan av handikapparkering.
* En app där man kan se var det finns lediga p-platser på gatorna så vi slipper cirkulera med bilarna och förstöra miljön.
* En app där man kan se orsaken till varför gatuarbeten, trafikomläggningar, cykelbanor, snöröjning, parkeringsplatser genomförs.
* Induktionsladdning av elfordon vid ex trafikljus.
* Inför digital skyltning om aktuell gata faktiskt ska städas och då måste vara utrymd. Många veckor städas det inte alls och då kan ju vi medborgare parkera där istället. Det skulle utöka antalet tillgängliga parkeringsplatser.

Skola, utbildning:
* Jobbguide för unga som kan svara på frågor och ge rådgivning kring t.ex. ”har du tänkt på att jobba inom xxxx? – Här finns några öppna tjänster just nu!”

Kontakter med staden:
* En tjänst som hjälper mig navigera i kommunens stödsystem med direkt meddelartjänst till sin handläggare i en app!
* Få bättre överblick av kommunfullmäktiges beslut.
* Många blanketter borde finnas digitalt.
* ”Mina sidor” där man kan se alla sina ärenden och kontaktytor med stadsdelen.
* Aktuellt, på gång-aktiviteter, kulturella, fritid, etc runt om i staden.
* Alla typer av ansökningar och ärendehantering, kunna göra ansökan online och sedan följa den under handläggningen.
* En digital tjänst där politiker och tjänstemän lyssnar till medborgarna.
* Individuellt läge och köplats inom t ex förskola, äldreomsorg, annan omsorg och bostäder.
* Direktdemokrati, rösta på förslag i mobilen.

Bygg:
* Alla godkända byggnadsritningar bör finnas digitalt för alla byggnader.
* Att kunna se på kartor vilka byggnationer som planeras inom de närmaste åren.
* Att kunna söka efter de byggnadsplaner som finns och hur de fortskrider.

Trygghet och trivsel:
* Många platser skulle också kunna bli vackrare och säkrare med snygg belysning. Tycker att alla broar skulle vara upplysta underifrån också. Ljuskonst har vi nästan inget av i vår stad.
Smarta parkbänkar med solpaneler, wifi, mobilladdning, belysning etc.
* Belysning i trottoaren. Musik på torg ifrån upplysta hål. Hörs bara om man kommer nära och olika musik i olika igenglasade hål.
* Trygghets-Drönare: Kunna (supersnabbt) beställa en drönare (med filmkamera, strålkastare, högtalare och mikrofon – kopplat live till trygghetscentral) via mobilen som följer den som känner sig osäker – tills personen känner sig trygg.
* App där man kan se skyddsrummen.
* Välkommen till Stockholm-app.
* App med info om tex offentliga toaletter eller annan service.
* Fler möjligheter att ladda mobiler i offentlig miljö. Idag så läggs allt mer service in i mobiler, biljetter och dylikt, men det byggs inga förutsättningar för att hålla mobiler vid liv.

18

sep

Ny webbsajt: allt om Stockholms smart stad-projekt


Nu öppnar den nya webbplatsen smartstad.stockholm där du kan följa utvecklingen av Stockholms kommande smart stad-tjänster.

  • Smart och uppkopplad gatubelysning.
  • Analys av trafikdata från uppkopplade sensorer i gatumiljön.
  • En ny app som visar detaljerade fyradygnsprognoser för Stockholms luftkvalitet ner på kvartersnivå.

Det är ett par exempel på nya smart stad-tjänster som Stockholms stad just nu arbetar med som en del av Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad.

På den nya smartstad.stockholm – webbplatsen som du befinner dig på just nu – kan du följa arbetet med dessa och ett flertal andra smarta digitaliseringsprojekt som utvecklas och testas i staden. 

På webbplatsen kan du också följa utvecklingen av de fyra huvudprojekt som pågår inom ramen för smart stad-strategin: smarta lås, smart och uppkopplad belysning, trafikstyrning och öppna data.

På den nya sajten hittar du även viktiga beslut och dokument för Stockholms smart stad-strategi. Du kan även läsa mer om våra externa samarbeten kopplade till smart stad och digitalisering, samt om våra inspirationsprojekt och andra exempel på hur Stockholm bygger den smarta staden. 

På smartstad.stockholm hittar du även de senaste nyheterna på vår smart stad-blogg. Här finns också inspiration i form av bildspel och videos.

 

Nu kan även bostadsrättsföreningar, företag och andra större fastigheter använda Stockholms stads prisbelönta e-tjänst för bergvärmeansökningarI den nya versionen av e-tjänsten kan man ansöka om många bergvärmehål på samma fastighet.

E-tjänsten för bergvärmeansökningar används redan av många stockholmare som söker tillstånd för bergvärmeanläggningar. Tjänsten har bland annat belönats med SKL:s digitaliseringspris Guldlänken.

I den nya versionen kan man ansöka om flera borrhål på samma tomt. Det öppnar för flerbostadshus, exempelvis bostadsrättsföreningar och företag, att använda e-tjänsten.

En annan viktig nyhet är att de som redan har borrhål på tomten men vill lägga till fler kan göra det direkt i e-tjänsten.

I dag finns cirka 20 000 borrhål för bergvärme i Stockholms stad, en stor del i småhusområden i Västerort och Söderort.

Stockholms stad var tidigt ute med att digitalisera all data om borrhålen med exakt geografisk positionering – en grundförutsättning för att kunna tillhandahålla e-tjänsten.

– Det finns stora nyttoeffekter med den här e-tjänsten, både för den som ansöker och i stadens handläggning av ansökningarna, säger Jonas Arnqvist, it-strateg på miljöförvaltningen, som arbetat med den nya vidareutvecklade versionen av bergvärmetjänsten.

På en kartbild i e-tjänsten kan den som söker om tillstånd för bergvärmeanläggningar själv testa hur de bäst ska placera de ofta flera hundra meter djupa borrhålen på den egna fastigheten. Man kan prova olika placeringar, olika borrdjup och borrvinklar, tills man hittat fram till ett alternativ som inte kommer nära grannfastigheter, andra bergvärmehål eller olika ledningssystem under marken.

E-tjänsten säger automatiskt ifrån om man försöker placera sitt borrhål i byggnader eller för nära grannars intilliggande bergvärmehål.

– E-tjänsten känner av i realtid exakt var byggnader, tomtgränser och anläggningar befinner sig i förhållande till ett föreslaget borrhål. Det sker en hel del uppkopplingar till andra databaser i bakgrunden i den här tjänsten som användaren inte ser, berättar Jonas Arnqvist.

När ansökan väl skickas in genererar e-tjänsten automatiskt brev till eventuella grannar som ska ges tillfälle att yttra sig. Även skriftliga förfrågningar till exempelvis elbolag som ska yttra sig om borrhålets placering genereras automatiskt i e-tjänsten.

Stadens handläggare får dessutom ett enklare arbete genom att en betydligt större andel av ansökningarna är korrekta och kompletta från början och kan beviljas på kortare tid, förklarar Jonas Arnqvist.

Han berättar att nästa utvecklingssteg för e-tjänsten kanske kan bli att användaren även kan betala ansökningsavgiften direkt på tjänstens webbsida.

Mer om ansökning för bergvärme

Magnuz Engardt och Christer Johansson på miljöförvaltningens avdelning SLB-analys.

Om ett drygt år får Stockholms astmatiker ett nytt kraftfullt verktyg i sin hand. Miljöförvaltningen utvecklar just nu en app med fyradygnsprognoser för luftföroreningar i Stockholmsluften.

De detaljerade prognoserna kommer att visa luftföroreningsläget nästan ner på kvartersnivå.

– Vi är just nu inne i en testfas där vi utvärderar själva prognosmetoden och användbarheten med hjälp av en försöksgrupp med astmatiker, säger Magnuz Engardt, miljöutredare och meteorolog på miljöförvaltningens avdelning SLB-analys som analyserar luftkvalitet i Stockholms stad.

Luftkvalitetskarta för centrala Stockholm.

 

Nästa steg tas nästa år då själva appen tas fram för att presentera de nya luftkvalitetsprognoserna. Den kommande appen är ett av projekten som finansieras inom ramen för Stockholms smart stad-strategi.

– Det vi arbetar med i det här projektet är att automatisera stadens luftkvalitetsprognoser och presentera dem i en mobilapp. Det handlar geografiskt högupplösta prognoser som sträcker sig över fyra dygn och som även väger in faktorer som björkpollen och påverkan från europeiska luftföroreningar. Detta är något som inte gjorts tidigare, berättar Magnuz Engardt.

Täckningsområde för fyradygnsprognoser.

 

Förutom superlokala fyradygnprognoser för Stockholm ner till en geografisk noggrannhet på 100 meter, kommer appen att innehålla en ytterligare en viktig nyhet. Istället för att bara redovisa koncentration av olika luftföroreningar i Stockholmsluften presenteras luftkvalitetsprognoserna istället i form av ett speciellt hälsorisk-index.

Detta index – Air Quality Health Index, AQHI – är direkt kopplat till de hälsorisker som olika nivåer av luftföroreningar kan innebära för exempelvis astmatiker. Hälsoriskindexet bygger på att forskare jämfört hur antalet astmarelaterade akutbesök i sjukvården påverkats av luftföroreningsnivåerna vid samma tidpunkt.

– Det är ett objektivt och mer lättförståeligt mått på hur allvarlig den sammantagna luftföroreningssituationen är för exempelvis en astmatiker, säger Magnuz Engardt.

– Men vi har även flera andra idéer kring appens funktioner. Vi vill exempelvis att den ska kunna fungera som en personlig hälsodagbok för användaren. Vi vill också att man visuellt ska kunna se prognoserna för olika delar av Stockholm på kartor, tillägger han.

Den nya prognosappen kommer att innebära en ordentlig förbättring för alla som vill hålla koll på luftkvaliteten i olika delar av Stockholm.

Prognosen på SLB-analys hemsida.

 

Idag finns en enklare prognostjänst på SLB-analys hemsida. Den ger en generaliserad luftföroreningsprognos för ett dygn framåt och gäller gatumiljön i hela innerstaden. På europeisk nivå finns en avancerad prognostjänst som heter CAMS. Den ger prognoser för fyra dygn framåt för luftföroreningar i hela Europa.

–  Men CAMS-prognoserna är tyvärr inte alls tillräckligt geografiskt detaljerade för att kunna säga något om hur förorenad luften är på enskilda adresser i Stockholm, säger Magnuz Engardt.

För pollen finns generaliserade endygnsprognoser som gäller för hela Stockholm på Naturhistoriska Riksmuseets sajt Pollenrapporten.se.

CAMS europeiska luftföroreningsprognos.

 

Data från samtliga dessa prognostjänster ingår även som byggstenar i de nya fyradygnsprognoserna som utvecklas för den kommande Stockholmsappen.

Men sedan tillkommer även en mängd andra data. Exempelvis data från en rad mätstationer runt om i Stockholm som registrerar luftföroreningar och vägbanornas fuktighet. Och inte minst väderprognoser.

– Våra luftkvalitetsprognoser påverkas starkt av hur väderprognoserna ser ut, förklarar Magnuz Engardt.

När det regnar sjunker exempelvis koncentrationerna av slitagepartiklar från vägtrafiken kraftigt (PM10-partiklar – se faktaruta nedan). Även vindriktningen kan påverka luftföroreningsläget i Stockholm rejält. Sydostlig vind kan exempelvis öka inflödet av sot och andra småpartiklar frånluftföroreningar i Östeuropa.

Men sett som helhet är det trafiken som är den viktigaste faktorn bakom luftföroreningar i Stockholm, berättar Christer Johansson, som både arbetar på miljöförvaltningens SLB-analys men också är professor på institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi vid Stockholms universitet.

– Den stora källan till luftföroreningar i Stockholm är trafiken. Vi har få utsläpp från industrier i Stockholm, så här är det dubbdäck och dieselavgaser som är de stora luftföroreningskällorna, säger Christer Johansson.

 

Här är luftföroreningarna som ingår i de kommande fyradygnsprognoserna:

PM10: Partiklar som är upp till en hundradels millimeter i storlek. Handlar i huvudsak om slitagepartiklar från vägtrafiken – partiklar från däck, bromsar och själva vägbanan. Koncentrationerna av PM10-partiklar är som högst nu på våren när gatorna torkar upp och det vägdamm som samlats i snö och väta under vintern frigörs och virvlar upp i luften. Dubbdäck genererar många gånger fler PM10-partiklar än odubbade däck.

PM10-partiklar ökar framförallt risken för luftvägssjukdomar. Höga koncentrationer av PM10-partiklar i luften orsakar ökade besvär för astmatiker och kan dessutom orsaka hjärt- och kärlsjukdomar och försämrad utveckling av lungfunktionen hos barn.

-PM10-halterna har sjunkit stadigt i Stockholm sedan millennieskiftet. Nu ligger vi under gränsvärdet. Det beror på faktorer som lokala dubbdäcksförbud och att vi binder vägdammet genom att vattna vägbanor med fuktbevarande lösningar. Samtidigt har nivåerna i övriga Europa också sjunkit, vilket påverkat luftkvaliteten även i Stockholm, berättar Christer Johansson, på miljöförvaltningens avdelning för luftanalyser.

Kväveoxider (NOx): Kommer från i huvudsak från motorfordonens avgaser, främst dieselfordon. Kvävedioxid har negativa effekter på luftvägarna. Personer med astma är särskilt utsatta.

Marknära ozon: Högst koncentrationer i luften under våren och försommaren. Irritation och effekter på lungfunktionen särskilt hos astmatiker vid förhöjda koncentrationer.

Björkpollen: Kan orsaka astma- och allergiproblem. I sydligaste Sverige börjar björkens blomning normalt i senare delen av april och avslutas i norra Sverige kring månadsskiftet juni-juli.

1

feb

De digitala skräpkorgarna sprids över staden

De digitala skräpkorgarna sprids över staden.

Först ut i Stockholm var Norrmalms stadsdelsförvaltning, som nu inte har en enda vanlig skräpkorg i parkerna. De uppkopplade skräpkorgarna säger till när de är fulla, vilket lett till att transporter för tömning och koldioxidutsläpp har minskat. Det har i sin tur lett till att parkerna är renare.

En smart stad är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar.

Se film om de digitala skräpkorgarna här. 

 

EN DIGITAL TVILLING av Stockholms stad skulle öppna stora möjligheter till avancerade simuleringar och prediktioner inom exempelvis stadsplanering och trafik, säger Stockholms stads CTO Stefan Carlson.

En digtial kopia av Stockholm där realtidsdata från trafikströmmar, luftkvalitetsmätningar och även väderdata pulserar fram i kombination med en exakt 3D-modell av staden.

En digital tvilling av staden öppnar nya möjligheter för avancerade simuleringar inom exempelvis trafik och stadsplanering, säger Stockholms stads CTO Stefan Carlson.

– Kopplar man dessutom på ett lager av artificiell intelligens till en sådan här digital modell av Stockholm öppnar sig även nya möjligheter för staden när det gäller prediktioner baserade på stadens data, inklusive realtidsdata, säger Stefan Carlson.

Konceptet med digitala tvillingar används redan på flera håll inom exempelvis industrin. Det kan handla om enkla saker som att simulera stormvindar mot en digital kopia av ett vindkraftverk. Eller avancerade simuleringar i en digital tvilling av ett kärnkraftverk.

Nästa utvecklingssteg kan bli digitala tvillingar av hela städer, menar Stefan Carlson.

En första byggsten för vad som skulle kunna vidareutvecklas till en digital tvilling av Stockholms stad är redan på gång.

Stadsbyggnadskontoret bygger just nu upp 3D-modeller av samtliga byggnader i Stockholm. Det handlar om en till stor del automatiserad process där datorprogram skapar över 100 000 3D-modeller av stadens byggnader genom att kombinera data från befintliga databaser.

Kopplar man sedan ihop 3D-modellen med all statisk data som staden redan har om fysisk infrastruktur och trafikströmmar, då börjar man närma sig vad som skulle kunna kallas en digital tvilling av Stockholm.

– Men i min värld bör en digital tvilling av en stad också vara så nära som möjligt realtidsidentisk. När vi tittar på de initiativ som är på gång i staden kring öppna och delade data, uppkopplade sensorer i trafiken och även smart trafikstyrning så ser vi att det kommer att genereras enorma mängder realtidsdata om vad som händer i staden, säger Stefan Carlson.

– Om man kombinerar all den här statiska datan med realtidsdata som beskriver stadens flöden, då skulle vi få en digital tvilling av Stockholms stad på riktigt, menar Stefan Carlson.

Lägger man även till ett lager av artificiell intelligens (AI) till den digitala tvillingen av staden, då har man fått kraftfullt verktyg för att göra simuleringar och förutsägelser av hur olika typer av förändringar kan påverka staden.

– Man kan tänka sig ett scenario där staden planerar en ny stadsdel. Vad händer om vi placerar en skola här och hur påverkas trafikflödena då? Har vi en digital tvilling som innehåller både statisk data och realtidsdata i kombination med AI och andra typer av analysverktyg så kan vi göra den här typen av simuleringar, säger Stefan Carlson.

Stefan Carlson vill inte gissa hur många år det kommer att ta innan det finns en sådan här digital tvilling av Stockholms stad. Om vi beslutar oss för att göra det kommer en sådan här modell av staden att växa fram gradvis, säger han.

– Vi ser ju redan idag att flera ansökningar om att starta nya smart stad-projekt är på väg i riktning mot konceptet med digitala tvillingar. Stadsbyggnadskontoret har exempelvis börjat skissa på något som de kallar City Information Model som utgår från en avancerad 3D-modell av staden. Där kan man börja tala på riktigt om att man börjar se konturerna av en digital tvilling av Stockholms stad, Men det krävs stadsövergripande samordning i de här frågorna om vi ska lyckas fullt ut, avslutar Stefan Carlson.

En digital tvilling av staden – här är byggstenarna:

Statiska data – exempelvis kartdata, statistik, 3d-modeller av stadens byggnader, gaturum och övriga infrastruktur.
Realtidsdata – exempelvis stadens trafikströmmar, väder- och klimatdata, luftkvalitet, vattennivå i dagvattenbrunnar,
Analysverktyg och AI – tolkar och simulerar och gör förutsägelser för vad som händer när man ändrar i dataparametrar i den digitala tvillingmodellen av staden.
Visualisering – olika plattformar och tjänster för att visualisera data och den digitala tvillingen (AR, VR m.m.).
 

Park och miljö-avdelningen på Norrmalms stadsdelsförvaltning tilldelas årets Digitaliseringspris för sitt innovativa arbete med att skapa rena parker i staden – med hjälp av digitala skräpkorgar.

Under en en högtidlig ceremoni i Blå hallen i eftermiddags delades årets Digitaliseringspris ut av Anna König Jerlmyr. Priset delas ut till en verksamhet som med digitalisering som katalysator, skapat nytta för medborgarna.

Så här löd juryns motivering:

“Vinnarna av Digitaliseringspriset 2018 har visat att man genom att använda miljövänlig och aktuell teknik kan höja kvaliteten för medborgarna, utan att öka kostnaderna för staden.

De har en mångårig erfarenhet av arbetet och har gjort en viktig pionjärinsats på området. De har utarbetat en innovativ strategi som inneburit tydliga ekonomiska och miljömässiga vinster.

Det vinnande bidraget har redan inspirerat flera förvaltningar och juryn ser en stor potential i att skala upp och implementera lösningen i övriga staden.

Vinnare av Digitaliseringspriset 2018 är Norrmalms stadsdelsförvaltning och de Digitala skräpkorgarna.”

Prissumman är 75 000 kronor att använda för verksamhetsutveckling – och den här prisskulpturen är speciellt skapad för Digitaliseringspriset vinnare av skulptören Christian Partos.

Bo Höglund, parkingenjör på Norrmalms stadsdelsförvaltning.

Norrmalms parker har inte en enda vanlig skräpkorg – de 400 som stod där tidigare har idag ersatts av drygt 100 digitala skräpkorgar. Resultatet:  minskad nedskräpning och kraftigt minskade tömningskostnader.

– Det började med att vi skulle lösa den skräpproblematik som fanns, till följd av att folk använder våra parker mer och mer. Det blev bara mer och mer skräp och situationen blev ohållbar, berättar Bo Höglund, parkingenjör på Norrmalm stadsdelsförvaltning.

Det var då han hittade de digitala skräpkorgarna, och valde att testa den på utvalda platser i Stockholm. Syftet var att se hur de klarade vårt klimat och undersöka vilken effekt den hade på nedskräpningen i en välbesökt park.

De solcellsdrivna skräpkorgarna är uppkopplade och meddelar själva när de behöver tömmas. Skräpkorgarna komprimerar dessutom allt avfall, vilket har lett till kraftigt minskade transporter

Men det unika med användandet på Norrmalm är strategin att optimera utplaceringen av skräpkorgarna. De står exempelvis vid parkernas entréer, för att besökarna enkelt ska kunna slänga skräp på vägen ut.

Skräpkorgarna används inte bara i Norrmalms parker, utan har också dykt upp på andra ställen i staden. Exempelvis använder Trafikkontoret dem i gatumiljö. Möjligheterna för uppskalning är stora, och likaså effekterna av att använda dem.

– Vi skickar inte ut någon bil i onödan, säger Therese Rosen, avdelningschef för Park och miljö, på Norrmalms stadsdelsförvaltning.

Siffror visar att transporterna för tömning av skräpkorgarna har minskat med 70%, en imponerande statistik. Även behovet att handplocka skräp i parkerna har minskat.

Längre fram finns tankar om att koppla på sensorer som ska kunna möta flödet av besökare i parken, att kanske koppla in wifi på dem, eller att mäta luftkvaliteten via dem.

– Om det här sprids så kanske vi kan få mer draghjälp i satsningen. Goda exempel kommer lätt i skymundan, det måste vi bli bättre på i hela staden, avslutar Therese Rosen.

De uppkopplade skräpkorgarna i Vasaparken meddelar själva när de börjar bli fulla och behöver tömmas.