Magnuz Engardt och Christer Johansson på miljöförvaltningens avdelning SLB-analys.

Om ett drygt år får Stockholms astmatiker ett nytt kraftfullt verktyg i sin hand. Miljöförvaltningen utvecklar just nu en app med fyradygnsprognoser för luftföroreningar i Stockholmsluften.

De detaljerade prognoserna kommer att visa luftföroreningsläget nästan ner på kvartersnivå.

– Vi är just nu inne i en testfas där vi utvärderar själva prognosmetoden och användbarheten med hjälp av en försöksgrupp med astmatiker, säger Magnuz Engardt, miljöutredare och meteorolog på miljöförvaltningens avdelning SLB-analys som analyserar luftkvalitet i Stockholms stad.

Luftkvalitetskarta för centrala Stockholm.

Nästa steg tas nästa år då själva appen tas fram för att presentera de nya luftkvalitetsprognoserna. Den kommande appen är ett av projekten som finansieras inom ramen för Stockholms smart stad-strategi.

– Det vi arbetar med i det här projektet är att automatisera stadens luftkvalitetsprognoser och presentera dem i en mobilapp. Det handlar geografiskt högupplösta prognoser som sträcker sig över fyra dygn och som även väger in faktorer som björkpollen och påverkan från europeiska luftföroreningar. Detta är något som inte gjorts tidigare, berättar Magnuz Engardt.

Täckningsområde för fyradygnsprognoser.

Förutom superlokala fyradygnprognoser för Stockholm ner till en geografisk noggrannhet på 100 meter, kommer appen att innehålla en ytterligare en viktig nyhet. Istället för att bara redovisa koncentration av olika luftföroreningar i Stockholmsluften presenteras luftkvalitetsprognoserna istället i form av ett speciellt hälsorisk-index.

Detta index – Air Quality Health Index, AQHI – är direkt kopplat till de hälsorisker som olika nivåer av luftföroreningar kan innebära för exempelvis astmatiker. Hälsoriskindexet bygger på att forskare jämfört hur antalet astmarelaterade akutbesök i sjukvården påverkats av luftföroreningsnivåerna vid samma tidpunkt.

– Det är ett objektivt och mer lättförståeligt mått på hur allvarlig den sammantagna luftföroreningssituationen är för exempelvis en astmatiker, säger Magnuz Engardt.

– Men vi har även flera andra idéer kring appens funktioner. Vi vill exempelvis att den ska kunna fungera som en personlig hälsodagbok för användaren. Vi vill också att man visuellt ska kunna se prognoserna för olika delar av Stockholm på kartor, tillägger han.

Den nya prognosappen kommer att innebära en ordentlig förbättring för alla som vill hålla koll på luftkvaliteten i olika delar av Stockholm.

Prognosen på SLB-analys hemsida.

Idag finns en enklare prognostjänst på SLB-analys hemsida. Den ger en generaliserad luftföroreningsprognos för ett dygn framåt och gäller gatumiljön i hela innerstaden. På europeisk nivå finns en avancerad prognostjänst som heter CAMS. Den ger prognoser för fyra dygn framåt för luftföroreningar i hela Europa.

–  Men CAMS-prognoserna är tyvärr inte alls tillräckligt geografiskt detaljerade för att kunna säga något om hur förorenad luften är på enskilda adresser i Stockholm, säger Magnuz Engardt.

För pollen finns generaliserade endygnsprognoser som gäller för hela Stockholm på Naturhistoriska Riksmuseets sajt Pollenrapporten.se.

CAMS europeiska luftföroreningsprognos.

Data från samtliga dessa prognostjänster ingår även som byggstenar i de nya fyradygnsprognoserna som utvecklas för den kommande Stockholmsappen.

Men sedan tillkommer även en mängd andra data. Exempelvis data från en rad mätstationer runt om i Stockholm som registrerar luftföroreningar och vägbanornas fuktighet. Och inte minst väderprognoser.

– Våra luftkvalitetsprognoser påverkas starkt av hur väderprognoserna ser ut, förklarar Magnuz Engardt.

När det regnar sjunker exempelvis koncentrationerna av slitagepartiklar från vägtrafiken kraftigt (PM10-partiklar – se faktaruta nedan). Även vindriktningen kan påverka luftföroreningsläget i Stockholm rejält. Sydostlig vind kan exempelvis öka inflödet av sot och andra småpartiklar frånluftföroreningar i Östeuropa.

Men sett som helhet är det trafiken som är den viktigaste faktorn bakom luftföroreningar i Stockholm, berättar Christer Johansson, som både arbetar på miljöförvaltningens SLB-analys men också är professor på institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi vid Stockholms universitet.

– Den stora källan till luftföroreningar i Stockholm är trafiken. Vi har få utsläpp från industrier i Stockholm, så här är det dubbdäck och dieselavgaser som är de stora luftföroreningskällorna, säger Christer Johansson.

Här är luftföroreningarna som ingår i de kommande fyradygnsprognoserna:

PM10: Partiklar som är upp till en hundradels millimeter i storlek. Handlar i huvudsak om slitagepartiklar från vägtrafiken – partiklar från däck, bromsar och själva vägbanan. Koncentrationerna av PM10-partiklar är som högst nu på våren när gatorna torkar upp och det vägdamm som samlats i snö och väta under vintern frigörs och virvlar upp i luften. Dubbdäck genererar många gånger fler PM10-partiklar än odubbade däck.

PM10-partiklar ökar framförallt risken för luftvägssjukdomar. Höga koncentrationer av PM10-partiklar i luften orsakar ökade besvär för astmatiker och kan dessutom orsaka hjärt- och kärlsjukdomar och försämrad utveckling av lungfunktionen hos barn.

-PM10-halterna har sjunkit stadigt i Stockholm sedan millennieskiftet. Nu ligger vi under gränsvärdet. Det beror på faktorer som lokala dubbdäcksförbud och att vi binder vägdammet genom att vattna vägbanor med fuktbevarande lösningar. Samtidigt har nivåerna i övriga Europa också sjunkit, vilket påverkat luftkvaliteten även i Stockholm, berättar Christer Johansson, på miljöförvaltningens avdelning för luftanalyser.

Kväveoxider (NOx): Kommer från i huvudsak från motorfordonens avgaser, främst dieselfordon. Kvävedioxid har negativa effekter på luftvägarna. Personer med astma är särskilt utsatta.

Marknära ozon: Högst koncentrationer i luften under våren och försommaren. Irritation och effekter på lungfunktionen särskilt hos astmatiker vid förhöjda koncentrationer.

Björkpollen: Kan orsaka astma- och allergiproblem. I sydligaste Sverige börjar björkens blomning normalt i senare delen av april och avslutas i norra Sverige kring månadsskiftet juni-juli.

De digitala skräpkorgarna sprids över staden.

Först ut i Stockholm var Norrmalms stadsdelsförvaltning, som nu inte har en enda vanlig skräpkorg i parkerna. De uppkopplade skräpkorgarna säger till när de är fulla, vilket lett till att transporter för tömning och koldioxidutsläpp har minskat. Det har i sin tur lett till att parkerna är renare.

En smart stad är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar.

Se film om de digitala skräpkorgarna här. 

Park och miljö-avdelningen på Norrmalms stadsdelsförvaltning tilldelas årets Digitaliseringspris för sitt innovativa arbete med att skapa rena parker i staden – med hjälp av digitala skräpkorgar.

Under en en högtidlig ceremoni i Blå hallen i eftermiddags delades årets Digitaliseringspris ut av Anna König Jerlmyr. Priset delas ut till en verksamhet som med digitalisering som katalysator, skapat nytta för medborgarna.

Så här löd juryns motivering:

“Vinnarna av Digitaliseringspriset 2018 har visat att man genom att använda miljövänlig och aktuell teknik kan höja kvaliteten för medborgarna, utan att öka kostnaderna för staden.

De har en mångårig erfarenhet av arbetet och har gjort en viktig pionjärinsats på området. De har utarbetat en innovativ strategi som inneburit tydliga ekonomiska och miljömässiga vinster.

Det vinnande bidraget har redan inspirerat flera förvaltningar och juryn ser en stor potential i att skala upp och implementera lösningen i övriga staden.

Vinnare av Digitaliseringspriset 2018 är Norrmalms stadsdelsförvaltning och de Digitala skräpkorgarna.”

Prissumman är 75 000 kronor att använda för verksamhetsutveckling – och den här prisskulpturen är speciellt skapad för Digitaliseringspriset vinnare av skulptören Christian Partos.