Nyheter

2020

Stadsbyggnadskontorets projektet att ta fram automatgenererade 3D-modeller av Stockholms alla byggnader började med Slakthusområdet. Men nu finns över 100 000 3D-modeller för hela Stockholms stad plats. De nya 3D-modellerna är första steget mot att bygga en ”digital tvilling” av Stockholm.

Nu kan du gå in och ta en titt i stadsbyggnadskontorets nya 3D-kopia av Stockholm. Databasen innehåller över 100 000 fristående 3D-modeller av Stockholms byggnader.

I nästa steg kan den digitala tvillingkopian av Stockholm kopplas ihop med olika typer av dataflöden från den verkliga staden. Då kan 3D-modellen även börja användas för avancerade simuleringar inom trafik- och stadsplanering.

Klicka: Kolla in den digitala tvillingkopian av Stockholm – 3D-modeller av över 100 000 byggnader 

 

Sergels torg med Högtorgsskraporna till vänster i bilden.

I den nya  3D-kopian av Stockholm är varje byggnad ett eget fristående 3D-objekt, vilket öppnar för flera nya användningsområden.

Man kan exempelvis koppla olika typer av data till enskilda byggnader eller områden i 3D-modellen, berättar Maria Uggla, geodatastrateg och tf enhetschef på stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad.

Det kan vara allt från realtidsdata från stadens trafikströmmar och infrastruktursystem till olika typer av väder- och klimatdata. Och även statiska data, exempelvis hållfasthetsdata för komponenter i broar eller byggnader.

Skatteskrapan och Götgatan mot Skanstull.

En digital tvillingkopia av en hel stad öppnar på lite längre sikt möjligheter till nya typer av AI-understödda simuleringar och prediktioner, exempelvis inom trafik- och stadsplanering, förklarar Maria Uggla.

Läs mer: Stockholm, Göteborg och Malmö samarbetar om digitala tvillingstäder

 

Den digitala tvilling-kopian av Stockholm kan också användas för att testa olika exploateringsscenarier genom att ”bygga in” planerad bebyggelse i 3D-modellen. Eller exempelvis simulera hur luftföroreningar sprider sig i stadsmiljön vid olika vindförhållanden.

Uppenbarelsekyrkan i Hägersten.

Den nya 3D-modellen av Stockholm kommer också att visas på speciella 3D-bord  i Stockholmsrummet i Kulturhuset.

I ett sådant här 3D-bord i Stockholmsrummet kommer de nya 3D-modellerna att visas.

3D-modellerna av Stockholms byggnader är framtagna i en i det närmaste helt automatiserad process. Datorprogram skapar 3D-modellerna på egen hand utifrån data som redan finns tillgängliga i stadsbyggnadskontorets befintliga databaser.

Fördelen med den automatiserade processen är att den går snabbt och är kostnadseffektiv. Nackdelen är att 3D-modellerna inte alltid blir helt perfekta från början. Men beroende på användningsområde kan man öka detaljnivån och slutjustera 3D-modellerna manuellt i efterhand. Stadsbyggnadskontoret använder bland annat bilddata från egna flygningar med drönare för att förbättra 3D-modellernas utseende.

Kista centrum.

Så här gick det till att skapa 3D-modellerna av Stockholms byggnader steg för steg:

1. Första steget är att ett speciellt datorprogram plockar in de exakta geografiska koordinaterna och yttermåtten för den byggnad som ska avbildas som 3D-modell. Den informationen hämtas in från stadsbyggnadskontorets baskarta.

2. I nästa steg för programmet är att skapa en enkel 3D-modell av byggnadens tak. För detta används information från en databas med så kallade laserpunktmoln där stadens byggnader laserkannats från luften. Programmet letar fram rätt hustak i laserpunktdatan genom att använda de geografiska koordinater som hämtades från baskartan. I vissa fall finns hustak uppmätta sedan tidigare och då används dessa.

3. Nu vet programmet hur byggnadens yttermått och själva taket ser ut. Med ledning av den informationen kan programmet på egen hand lägga till byggnadens ytterväggar.

4. Nu har programmet en enkel 3d-modell av byggnaden. Modellens yttermått är exakta, men byggnadens fasader saknar fortfarande detaljer, färger och texturer. Det hämtar programmet från flygbilder av Stockholm som tagits ur flera olika vinklar. Med hjälp av byggnadens geografiska koordinater från baskartan letar programmet upp bildinformationen för rätt byggnad i flygbilderna. Fotona av byggnaden ”hälls” sedan över 3d-modellen som en yttextur.

Fler bilder från stadsbyggnadskontoret nya 3D-databas av Stockholms byggnader:

Södermalm – Katarina kyrka.

Tallkrogen.

Skärholmen.

Kungsträdgården.

Kista.

Humlegården.

2019


Nu öppnar den nya webbplatsen smartstad.stockholm där du kan följa utvecklingen av Stockholms kommande smart stad-tjänster.

  • Smart och uppkopplad gatubelysning.
  • Analys av trafikdata från uppkopplade sensorer i gatumiljön.
  • En ny app som visar detaljerade fyradygnsprognoser för Stockholms luftkvalitet ner på kvartersnivå.

Det är ett par exempel på nya smart stad-tjänster som Stockholms stad just nu arbetar med som en del av Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad.

På den nya smartstad.stockholm – webbplatsen som du befinner dig på just nu – kan du följa arbetet med dessa och ett flertal andra smarta digitaliseringsprojekt som utvecklas och testas i staden. 

På webbplatsen kan du också följa utvecklingen av de fyra huvudprojekt som pågår inom ramen för smart stad-strategin: smarta lås, smart och uppkopplad belysning, trafikstyrning och öppna data.

På den nya sajten hittar du även viktiga beslut och dokument för Stockholms smart stad-strategi. Du kan även läsa mer om våra externa samarbeten kopplade till smart stad och digitalisering, samt om våra inspirationsprojekt och andra exempel på hur Stockholm bygger den smarta staden. 

På smartstad.stockholm hittar du även de senaste nyheterna på vår smart stad-blogg. Här finns också inspiration i form av bildspel och videos.

 

Nya Elementar grundskola i Bromma är en av de skolor som börjat använda AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter. Screeningen startade som ett inspirationsprojekt i liten skala och finns nu tillgängligt för alla skolor inom staden.

-Ledarskapet är en viktig del i detta. Vi måste ta vårt ansvar och förbereda våra barn för den framtid som kommer. När vi fick höra talas om AI-screeningen kände vi direkt att vi ville prova, säger Stojanka Drinic.

Den AI-baserade screeningen går ut på att ett barn läser en kort text på en skärm, medan en kamera scannar ögonrörelserna. Ett AI jämför därefter rörelsemönstret mot en databas i molnet. Resultatet är lika träffsäkert som manuella metoder, men den automatiserade screeningen tar bara ett par minuter per elev.

-Vi vet ju hur viktig den tidiga kartläggningen av barns läsutveckling är, då kan man även göra tidiga, anpassade insatser för att stötta dem på bästa sätt. Läsning handlar mycket om självkänsla, säger Louise Brunnander, speciallärare.

Tre specialpedagoger på Nya Elementar blev utbildade för att kunna genomföra screening och för ett år sedan genomfördes de första, på årskurs 1. Då gjordes screeningen utöver den vanliga analysen, för att kunna jämföra resultatet från de två olika metoderna och se att screeningen verkligen hittade samma elever.

Sedan dess har de följt den klassen och screenat dem en gång per termin.

-Vår uppgift som specialpedadoger är att ge elever förutsättningar för att kunna lära sig läsa och skriva. Att använda screeningverktyget går snabbt och smidigt och vi kan istället lägga tiden på att vara med barnen, säger Susanne Lennström.

Hon menar att resultatet blir väldigt konkret i dialog med vårdnadshavare, samt ett tydligt resultat att skicka till ledningsgruppen för att visa på hur resurser bör användas.

-Vi kan visa att HÄR behöver vi sätta in resurser, och kan direkt fokusera på åtgärd. Systematiken kliver in och det blir lättare att fånga upp elever, samt att ge fler elever stöd samtidigt.

Att genomföra screeningen är enkelt, och behöver inte göras av en speciallärare. På Nya Elementar spånar man kring ifall det är något som fritidspersonal skulle kunna göra. På så sätt skulle speciallärarna ha ännu mer tid för samtalet kring läsningen och för att hjälpa elever att knäcka koden.

Nya Elementar hoppas att de kan inspirera fler skolor att använda sig av digitala verktyg som detta, och Stojanka Drinic välkomnar alla som vill att komma på studiebesök för att se hur de arbetar!

Markus Bylund, expert på AI i kommunsektorn.

Första steget för kommuner som vill dra full nytta av AI-tjänster handlar om att koppla ihop och  integrera och sina dataflöden.

Det säger Markus Bylund, expert på AI i kommunal sektor – och en av huvudtalarna på Stockholms stads AI-dag Horizon Scanning[VIDEO]

AI-tjänster behöver tillgång till väldigt mycket data att för att fungera. Och landets kommuner sitter på enorma datamängder.

En perfekt kombination för framtida AI-tjänster?

Nej, inte riktigt, enligt Markus Bylund. För idag är kommunernas data oftast inlåst i hundratals olika verksamhetssystem som inte kan tala med varandra.

– En grundläggande förutsättning för att AI ska funka är att vi har integrerade dataflöden av god kvalitet. Tillgång till stora mängder strukturerad data är det som föder ett AI i grunden, säger Markus Bylund, som är strategichef för IT och digitalisering i Uppsala kommun.

Johanna Engman, Stockholms stads it-direktör, känner igen problemet:

– Vårt problem är inte data. Vi har hur mycket data som helst. Vårt problem är att kunna analysera och utvinna ny kunskap ur den. Det är vi fortfarande ganska dåliga på idag.

På Stockholms stads AI-dag fick ett hundratal av stadens högsta chefer en heldagsgenomgång av hur tjänster baserade på artificiell intelligens, AI, framöver kan påverka – och hjälpa till – inom stadens olika verksamhetsområden.

– Vi står inför stora utmaningar när det gäller exempelvis kompetensförsörjning och vi behöver ta teknik och AI till hjälp. Vi hoppas få se smarta tjänster baserade på AI som också är säkra och kvalitativa, sa biträdande stadsdirektör Anna Håkansson när hon inledde AI-dagen[VIDEO]

Deltagarna fick även höra mer om de AI-tjänster som redan används i Stockholms stad idag – AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan och Stockholm Vatten och Avfalls AI-system för att förutse läckage i ledningsnätet.

Cheferna fick också tillfälle att själva skissa idéer för framtida AI-tjänster i Stockholms stad under ledning av studenter från Thorlidsplans gymnasium.

Stockholms stads AI-dag.

Markus Bylund fokuserade på två huvudområden där AI kan göra verklig nytta i kommunernas verksamhet. Men han började med att ringa in ett område som AI är riktigt dåligt på – kommunernas regelstyrda arbetsprocesser.

– Vi har en uppsjö av lagar som detaljstyr exakt vad och hur vi ska göra. Mycket av vår kommunala verksamhet är helt regelstyrd. Och detta är inte en paradgren för AI.

Regelstyrd verksamhet ställer höga krav på likabehandling och transparens. Det är saker som AI är genuint dåligt på, enligt Markus Bylund.

– Här finns det andra tekniker som lämpar sig mycket bättre, exempelvis RPA:er. Så vi kan absolut bryta ny mark även när det gäller regelstyrda processer. Men det kommer inte ske med hjälp av AI, säger han.

VIDEO: Så använder serviceförvaltningen RPA:er för att automatisera monotona arbetsprocesser

Men det som AI istället är riktigt bra på är att identifiera avvikelser och mönster i stora flöden av regelstyrda ärenden, exempelvis ansökningar om försörjningsstöd eller avvikelser i fakturaflöden.  Det AI kan bidra med här är att höja varningsflaggor när det uppstår avvikande mönster i sådana ärendeströmmar, menar Markus Bylund.

– När det kommer till att identifiera avvikelser, då kan AI verkligen hjälpa till. Här kan AI tillsammans med mänsklig kompetens bli så otroligt mycket vassare än mänsklig kompetens eller AI kan bli var för sig, säger Markus Bylund.

Det andra området där AI kan bli till mycket stor hjälp handlar om att göra förutsägelser utifrån all den data som kommunerna redan förfogar över.

– Om vi kan förutse kommande förändringar och sätta in tidiga insatser – oavsett om det gäller fastighetsunderhåll eller en människa som är på väg in i demens – så blir det bättre kvalitet på vår insats och också mycket billigare för kommunen, säger Markus Bylund.

– Förutsatt att vi har integrerade och sammanflätade dataflöden där vi kan titta på stora mängder data samtidigt. Då är AI ett jättebra verktyg för att förutse förändringar.

Det finns en stor potential för AI i kommunal sektor, avslutar Markus Bylund.

– Men för att komma dit behöver vi digitala arbetsprocesser och integrerade dataflöden. Utan detta står vi oss slätt.

För dig som missade AI-dagen

På vår videosida finns Markus Bylunds hela presentation och alla övriga debatter och programpunkter från AI-dagen.
Ett par av höjdpunkterna från AI-dagen:

Grundskolechef Adelinde Schmidhuber berättar hur staden använder AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan.

Biträdande stadsdirektör Anna Håkansson om AI-tjänster i Stockholms stad

Så förutspår Stockholm Vatten och Avfall rörläckage med AI

EN DIGITAL TVILLING av Stockholms stad skulle öppna stora möjligheter till avancerade simuleringar och prediktioner inom exempelvis stadsplanering och trafik, säger Stockholms stads CTO Stefan Carlson.

En digtial kopia av Stockholm där realtidsdata från trafikströmmar, luftkvalitetsmätningar och även väderdata pulserar fram i kombination med en exakt 3D-modell av staden.

En digital tvilling av staden öppnar nya möjligheter för avancerade simuleringar inom exempelvis trafik och stadsplanering, säger Stockholms stads CTO Stefan Carlson.

– Kopplar man dessutom på ett lager av artificiell intelligens till en sådan här digital modell av Stockholm öppnar sig även nya möjligheter för staden när det gäller prediktioner baserade på stadens data, inklusive realtidsdata, säger Stefan Carlson.

Konceptet med digitala tvillingar används redan på flera håll inom exempelvis industrin. Det kan handla om enkla saker som att simulera stormvindar mot en digital kopia av ett vindkraftverk. Eller avancerade simuleringar i en digital tvilling av ett kärnkraftverk.

Nästa utvecklingssteg kan bli digitala tvillingar av hela städer, menar Stefan Carlson.

En första byggsten för vad som skulle kunna vidareutvecklas till en digital tvilling av Stockholms stad är redan på gång.

Stadsbyggnadskontoret bygger just nu upp 3D-modeller av samtliga byggnader i Stockholm. Det handlar om en till stor del automatiserad process där datorprogram skapar över 100 000 3D-modeller av stadens byggnader genom att kombinera data från befintliga databaser.

Kopplar man sedan ihop 3D-modellen med all statisk data som staden redan har om fysisk infrastruktur och trafikströmmar, då börjar man närma sig vad som skulle kunna kallas en digital tvilling av Stockholm.

– Men i min värld bör en digital tvilling av en stad också vara så nära som möjligt realtidsidentisk. När vi tittar på de initiativ som är på gång i staden kring öppna och delade data, uppkopplade sensorer i trafiken och även smart trafikstyrning så ser vi att det kommer att genereras enorma mängder realtidsdata om vad som händer i staden, säger Stefan Carlson.

– Om man kombinerar all den här statiska datan med realtidsdata som beskriver stadens flöden, då skulle vi få en digital tvilling av Stockholms stad på riktigt, menar Stefan Carlson.

Lägger man även till ett lager av artificiell intelligens (AI) till den digitala tvillingen av staden, då har man fått kraftfullt verktyg för att göra simuleringar och förutsägelser av hur olika typer av förändringar kan påverka staden.

– Man kan tänka sig ett scenario där staden planerar en ny stadsdel. Vad händer om vi placerar en skola här och hur påverkas trafikflödena då? Har vi en digital tvilling som innehåller både statisk data och realtidsdata i kombination med AI och andra typer av analysverktyg så kan vi göra den här typen av simuleringar, säger Stefan Carlson.

Stefan Carlson vill inte gissa hur många år det kommer att ta innan det finns en sådan här digital tvilling av Stockholms stad. Om vi beslutar oss för att göra det kommer en sådan här modell av staden att växa fram gradvis, säger han.

– Vi ser ju redan idag att flera ansökningar om att starta nya smart stad-projekt är på väg i riktning mot konceptet med digitala tvillingar. Stadsbyggnadskontoret har exempelvis börjat skissa på något som de kallar City Information Model som utgår från en avancerad 3D-modell av staden. Där kan man börja tala på riktigt om att man börjar se konturerna av en digital tvilling av Stockholms stad, Men det krävs stadsövergripande samordning i de här frågorna om vi ska lyckas fullt ut, avslutar Stefan Carlson.

En digital tvilling av staden – här är byggstenarna:

Statiska data – exempelvis kartdata, statistik, 3d-modeller av stadens byggnader, gaturum och övriga infrastruktur.
Realtidsdata – exempelvis stadens trafikströmmar, väder- och klimatdata, luftkvalitet, vattennivå i dagvattenbrunnar,
Analysverktyg och AI – tolkar och simulerar och gör förutsägelser för vad som händer när man ändrar i dataparametrar i den digitala tvillingmodellen av staden.
Visualisering – olika plattformar och tjänster för att visualisera data och den digitala tvillingen (AR, VR m.m.).

VIDEO: Så arbetar serviceförvaltningen med Robot Process Automation, RPA. (Se länken nedan)

Serviceförvaltningen var först ut i Stockholms stad med att arbeta med RPA – även kallat mjukvarurobotar.

Deras erfarenhet så här långt:

Robotarna kan bidra till ökad kvalitet för både medarbetare och kunder genom att ta över vissa monotona och tidsödande arbetsuppgifter och samtidigt frigöra tid för medarbetarna att ta sig an de mer kvalificerade arbetsuppgifterna.

RPA (Robotic Process Automation) handlar inte AI-robotar som kan ”tänka” själv och fatta egna självständiga beslut. Istället handlar det om en slags datorprogram som kan automatisera strikt regelstyrda och ofta tidsödande administrativa arbetsprocesser i olika it-system.

VIDEO: Så arbetar serviceförvaltningen med RPA

 

Men sådana strikt regelstyrda arbetsprocesser kan mjukvaruroboten utföra på ungefär samma sätt som en mänsklig medarbetare. Mjukvaruroboten kan exempelvis själv logga in med egen användarbehörighet in i de olika system som den är instruerad att arbeta i.

Serviceförvaltningen var först ut med att testa RPA i Stockholms stad. Idag har förvaltningen automatiserat två regelstyrda arbetsprocesser med hjälp av RPA-program – fakturareversering och produktionen av ett dagligt planeringsunderlag kallat daglig styrning.  Båda är väldigt tidsödande och monotona arbetsuppgifter att utföra manuellt.

I den här videon visar Marijana Schmidt, löneadministratör och strategen Anne-Sofie Ohlsson hur serviceförvaltningen använder RPA för att automatisera vissa monotona och repetitiva arbetsmoment och berättar hur detta har påverkat arbetet.

– Det här gör att vi kan jobba smartare och vidareutveckla kvaliteten i våra arbetsprocesser, säger Anne-Sofie Ohlsson.

Hennes råd till andra förvaltningar i Stockholms stad som funderar på att börja arbeta med RPA:

– Jag tror att det är viktigt man börja med att gå igenom sina egna arbetsprocesser och att man börjar ute i verksamheten. Det är där man vet bäst vilka arbetsprocesser som är monotona och regelstyrda. Och involvera medarbetarna i det arbetet, säger hon.

Stockholms stads arbete med RPA går nu in i en ny fas som öppnar för fler förvaltningar att automatisera regelstyrda administrativa arbetsprocesser. En gemensam teknikplattform för RPA:er har tagit fram avdelningen för digital utveckling. Plattformen innehåller från start tre stycken mjukvarurobotar.

2018

Det började med serviceförvaltningens test av RPA – även kallat mjukvarurobotar. Nu kommer nästa steg för att automatisera de mest repetitiva och regelstyrda delarna i stadens administrativa arbetsprocesser – en central teknikplattform för RPA som fler förvaltningar i Stockholms stad kan använda.

Anne Sofie Ohlsson och Ingeborg Brenton.

RPA (Robotic Process Automation) handlar inte robotar med armar och ben. Inte heller om AI-robotar som kan ”tänka” själv och fatta egna självständiga beslut. RPA är helt enkelt datorprogram som kan automatisera strikt regelstyrda administrativa arbetsprocesser i olika it-system.

Serviceförvaltningen var först ut med att testa RPA i Stockholms stad. Här fick RPA-programmet bland annat ta över en helt och hållet regelstyrd del av förvaltningens arbetsprocess för att reversera fakturor.

RPA-programmet utförde sin regelstyrda del av arbetsprocessen på ungefär samma sätt som en mänsklig medarbetare. RPA-programmet hade exempelvis egen användarbehörighet och kunde själv logga in i de olika system som den var instruerad att arbeta i.

Försöket fick positiv respons av alla inblandade på serviceförvaltningen. Slutsatsen blev att RPA-programmet klarade av att ta över de mest monotona och repetitiva delarna av de regelstyrda arbetsprocesserna – och därmed frigöra mer tid för medarbetarna att ta sig an de mer kvalificerade arbetsuppgifterna.

– Det här gör att vi kan jobba smartare och vidareutveckla kvaliteten i våra arbetsprocesser, konstaterade Anne Sofie Ohlsson strateg på serviceförvaltningen, som tillsammans projektledaren Ingeborg Brenton höll i testerna.

Nu går Stockholms stads arbete med RPA in i ny fas som öppnar för fler förvaltningar att automatisera regelstyrda administrativa arbetsprocesser. En gemensam teknikplattform för RPA:er har tagit fram. Plattformen innehåller från start tre stycken mjukvarurobotar.

En robot kommer att användas serviceförvaltningen som i ett första steg går vidare och driftsätter den automatisering av de arbetsprocesser som var föremål för de tidigare testerna.  En av robot ska användas för automatisering av arbetsprocesser i ekonomisystemet Agresso på stadens finansavdelning.

Hur den tredje roboten i den gemensamma teknikplattformen ska användas är ännu inte beslutat, berättar Lina Jacobi, projektledare för RPA-plattformen. Men flera förvaltningar och bolag i staden har flaggat för att de är intresserade att testa automatisering av arbetsprocesser.

Har du frågor eller vill veta mer om Stockholms stads nya teknikplattform för RPA – kontakta leveransledare Lina Jacobi.

Stockholm Vatten och Avfall testar AI för att förutspå läckage i va-nätet. Det inledande pilotförsöken har varit framgångsrika. Nu planerar Stockholm Vatten och Avfall att se över hur de kan gå vidare i större skala.

– Piloten är genomförd och gav de resultatet vi hade hoppats på, så nu vill vi skala upp projektet. AI-teknik i rörbranschen är något som ännu inte finns, men det finns ett stort intresse för lösningarna, berättar Åsa Lindblom, it-chef för Stockholm Vatten.

Det AI-baserade systemet gör beräkningar utifrån stora mängder data om alla rör i Stockholm Vatten och Avfalls ledningsnät. Det handlar om vilken dimension av rör det är, när de anlades, vilket material det är gjorda av. Det tas även med i beräkningarna vilken jordmån som finns runt omkring rören samt historiska väderförhållanden och därtill nuvarande tryck.

Projektledare är en tidigare student från KTH, David Rehn. Stockholm Vatten och Avfall fick kontakt med honom via ett tidigare examensjobb i samband vid planering av en dagvattenmässa. Han var intresserad av att testa AI i rörbranschen.

Många leverantörer vill samarbeta med Stockholm Vatten och Avfall i frågan. För några veckor sedan kom ett samtal från ett företag i Silicon Valley som hört talas om AI-projektet.

– Det här är ett typiskt exempel på hur teknik kan hjälpa oss att arbeta smartare. Istället för att tekniker ska åka runt och leta efter läckor, kan vi nu hänvisa dem direkt till rätt område.

En förlängning av arbetet skulle kunna vara att installera ytterligare sensorer i nätet och analyser kontinuerlig data.

– Det här är digitalisering, när även vår ledningsgruppen sitter och diskuterar hur vi kan utveckla verksamheten med stöd av teknik, avslutar Åsa Lindblom.

Igår besökte Louise Callenberg Googles Digitalakademi och berättade om arbetet med att göra Stockholm till världens smartaste stad. Hon berättade hur AI kommer att ta en allt större plats i vår vardag – och hur kommunikationsrobotar kan hjälpa långtidssjuka barn att hålla kontakten kompisarna i skolan.

Louise Callenberg är enhetschef på Stockholms stads avdelning för digital utveckling och en av dem som leder digitaliseringsarbetet i Stockholms stad. Hon fokuserade sitt framträdande på stadens huvudsakliga mål – att livskvaliteten för stockholmarna ska bli så bra som möjligt. För att konkretisera hur, tog Louise upp flertalet exempel på tjänster som finns till för stadens invånare.

Bland annat berättade hon hur Stockholms stad jobbar med digitala inköp i hemtjänsten. Detta för att personalen ska kunna spendera sin tid med brukaren, istället för i en matbutik. Det innebär större delaktighet och valfrihet för brukaren, som själv kan välja varor genom en ipad.

Ett annat exempel var hur vi arbetar med en kommunikationsrobot för barn som inte kan delta fysiskt i undervisningen i skolan. Genom en ipad kan eleven på distans styra robotens ögon för att se vad som händer i klassrummet, robotens mun som högtalare för att prata och robotens öron för att höra vad som sägs. Roboten är även enkel att ta med ut på rast, eller till matsalen.

Hon avslutade med att prata framtid och om nästa steg för staden. Hon delade med sig av spaningar om hur AI kommer att ta större plats i vår vardag – och rekommenderade ungdomar att utbilda sig till programmerare.

“Trots att Stockholm är topp 5 bland europeiska städer vad det gäller personer med specialistkompetens inom it, så är det det mest efterfrågade yrket”, säger Louise Callenberg.

Missade du Louise denna gång har du chansen att höra samma föreläsning 12/9.

Hon kommer att även att hålla föreläsningar specifikt inriktade på hur AI ska hjälpa Stockholm att bli världens smartaste stad den 30/8 samt 25/9.

 

Anne-Sofie Ohlsson och Ingeborg Brenton på Stockholms stads serviceförvaltning.

Som en osynlig medarbetare som outtröttligt utför de mest repetitiva och regelstyrda arbetsmomenten.

Serviceförvaltningen genomförde nyligen ett försök med en ny typ av mjukvarurobot. Slutsatsen är att roboten kan bidra till ökad kvalitet genom att frigöra tid för personalen att ta sig an de mer kvalificerade arbetsuppgifterna.

– Det här gör att vi kan jobba smartare och vidareutveckla kvaliteten i våra arbetsprocesser, säger Anne Sofie Ohlsson, strateg på Stockholms stads serviceförvaltning.

Det är hon som tillsammans med kollegan Ingeborg Brenton, projektledare på serviceförvaltningen, hållit i projektet.

Serviceförvaltningens bekantskap med mjukvarurobotar började med att de fick se en demonstration av hur program kunde automatisera vissa administrativa arbetsprocesser.

– Vi jobbar ju kontinuerligt med processutveckling och insåg att det där kunde vara något för oss att titta närmare på, berättar Ingeborg Brenton.

Men själva ordet robot riskerar att leda tankarna lite fel när man ska beskriva serviceförvaltningens försöksprojekt. Det handlar inte om robot med armar och ben. Det handlar inte heller om en ”tänkande” robot baserad på artificiell intelligens som drar egna slutsatser eller kan fatta självständiga beslut. Det rör sig om en helt och hållet programvarubaserad robot som enbart kan utföra strikt regelstyrda arbetsprocesser.

Ett av jobben som roboten sattes att utföra på serviceförvaltningen är just ett exempel på en sådan nästan helt regelstyrd arbetsprocess – att reversera leverantörsfakturor. Men det första steget i arbetsprocessen – att fatta själva beslutet att reversera en faktura är komplicerat.

– Det kräver kunskap, erfarenhet och innehåller bedömningsinslag. Det klarar inte mjukvaruroboten av. Det beslutet måste måste tas av en människa, säger Ingeborg Brenton.

Men när beslutet att reversera fakturan väl är fattat, då vidtar ett tidskrävande arbete med att hantera fakturan i ekonomisystemet. Det är en del av arbetsprocessen som helt och hållet styrs av entydiga regler. Och det är här som mjukvaruroboten kan göra nytta.

Mjukvaruroboten utför dessa regelstyrda arbetsrutiner på samma sätt som en mänsklig medarbetare. Roboten som serviceförvaltningen testade hade egen användarbehörighet och kunde själv logga in i de system som den var instruerad att arbeta i. Den kunde gå in i systemen och hämta den information som den behövde för att kunna slutföra sin arbetsprocess.

– Här var den som en digital medarbetare, summerar Ingeborg Brenton.

När det gäller de mest repetitiva arbetsmomenten kan robotprogrammet definitivt bidra till en kvalitetshöjning både för medarbetarna och för själva arbetsprocessen, menar Anne Sofie Ohlsson.

– Mjukvaruroboten blir inte som oss andra trött i ögonen av repetitiva arbetsuppgifter. Den kan utföra våra mest regelstyrda och monotona arbetsprocesser på ett säkert sätt och med stor precision, samtidigt som den frigör tid för oss att ta oss an de mer kvalificerade arbetsuppgifterna, säger hon.

Anne Sofie Ohlsson och Ingeborg Brenton säger att testerna av försöksprojektet med mjukvaruroboten mottagits positivt av alla inblandade på serviceförvaltningen. Båda säger sig ha goda förhoppningar om  att snart kunna ta nästa steg och använda roboten på permanent basis.

– För serviceförvaltningen är det självklart att regelbundet jobba med att effektivisera våra administrativa rutiner, säger Ingeborg Brenton.