Arbetet med Stockholms strategi för en smart och uppkopplad stad ska ses som ett avstamp för stadens fortsatta digitaliseringsresa. Det sade stadsdirektör Magdalena Bosson på Mötesplats Smart stads seminarium.

På seminariet summerades de viktigaste lärdomarna och erfarenheterna från de alla de olika projekt som ingått i stadens program för en smart och uppkopplad stad.

Erfarenheter och lärdomar från Stockholms smart stad-projekt – ladda ner powerpoint-presentationerna från seminariet

– Vi började inte från noll, Stockholm har en historia som ledande inom informations- och kommunikationsteknik och av att jobba med teknisk utveckling. Det är en bottenplatta både i strategin och i arbetet runt om, sade Magdalena Bosson.

– Nu måste vi se till att vi verkligen tar del av erfarenhetsarbetet som gjorts inom ramen för smart stad, förklarade Magdalena Bosson.

– Det är ett privilegium att arbeta i en stad som ständigt förändras. Många saker är med och styr vår utvecklingsagenda och våra förutsättningar.

Moderator för seminariet var stadens biträdande innovationsdirektör, Karin Ekdahl Wästberg. Hon skickade efter sin inledning ut deltagarna i två olika spår, där man kunde välja att höra mer om de olika projekt som ingått i smart stad-programmet – allt från smart trafikstyrning och smart och uppkopplad belysning till smarta lås inom hemtjänsten.

När Claes Johannesson, programledare för Smart och uppkopplad stad, fick frågan om vad som varit programmets framgångsfaktorer, pratade han om tid och engagemang.

– Det är ett jobb som har fått ta tid, vi funderade länge i början över hur vi skulle arbeta, vad vi skulle göra av det otroliga engagemang som projektledare och medarbetare har haft.
Det var en helhetskänsla i staden – alla vill göra något bra och gemensamt. Men även om viljan finns är det svårt. Det är många beslutslager.

– Nu när vi dragit så många lärdomar i våra projekt, hoppas jag verkligen att de som startar nya projekt läser våra rapporter och tar till vara på allt som gjorts. De behöver förstå vilka processer som behöver gås igenom för att göra detta på rätt sätt.

I ett avslutande panelsamtal deltog flera tunga namn från staden. CTO Stefan Carlson, CDO Kristina Lundevall, Innovationsdirektör Gunnar Björkman och biträdande stadsdirektör Staffan Ingvarsson.

Deras medskick till publiken var många men kan sammanfattas med att:

• Vi behöver tänka och fortsätta jobba över organisationsgränserna, både i Stockholms stad men också utanför. Stockholm ur ett medborgarperspektiv är inte Stockholms kommun, utan Stockholm som plats. Framtida smart stad-tjänster behöver fungera över kommungränserna.

• Vi behöver skapa forum och tänka stadsövergripande. Vi måste också våga fråga andra – som akademin och näringslivet – hur har ni löst detta? Kan vi lära av er?

• Tekniken ska göra det tekniken är bra på, människan ska göra det människan är bra på. Kan vi frigöra människan från vissa saker och låta tekniken ta över, får människan mer tid över till annat. Tekniken måste fortsätta vara en möjliggörare.

Moderatorn Karin Ekdahl Wästberg summerade dagen:

– Vi fortsätter! Alla vi som vill göra staden smartare- vi fortsätter och bygger årsringar på denna smarta och digitala stad.

På Kungsholmen har ny smart teknik för att styra trafiken och samtidigt samla in trafikdata i realtid med hjälp av ny sensorteknik testats. Resultatet visar att det är för tidigt att skala upp tekniken. Det behövs ytterligare testning för att kunna ersätta dagens nedgrävda detektorer, men testet har gett trafikkontoret många nyttiga lärdomar.

Testet ingår i projektet Smart trafikstyrning som är en del av stadens program Smart och uppkopplad stad. För att öka framkomligheten och trafiksäkerheten på stadens gator har projektet testat ny teknik för att styra trafiksignalerna. Idag används oftast induktionsslingor som ligger nedfrästa i körbanan för att registrera att ett fordon närmar sig korsningen. Dessa skadas lätt när vägbanan slits ned med kostsamt underhållsarbete och avstängda gator som följd.

Bild från sensorn.

Bild från sensorn.

Ny teknik med multifunktionssensorer, en slags intelligenta kameror, använder i stället bildanalys med hjälp av AI och kan på det sättet styra trafiksignalerna. Sensorerna genererar även trafikdata om alla typer av trafikantslag, såväl motorfordon som cyklar och fotgängare.

– Den här typen av nya teknologiska lösningar som använder AI kan fånga in mycket mer data i realtid från trafikmiljön. Idag är vi begränsade av vad vi får fram i de mätanläggningar som sitter uppe. Detektorerna vi har idag kan till exempel inte fånga upp cyklar och fotgängare, berättar Ivan Stankovic, projektledare på trafikkontoret och en av de ansvariga för testet.

Realtidsdata om hur trafiken rör sig är en av nycklarna för en smartare trafikstyrning. För att verifiera kvaliteten och funktionerna har projektet tagit fram en utvärderingsmetodik och följt upp hur leverantörerna tränat och utvecklat AI-lösningarna.

Projektledare Ivan Stankovic framför styrapparaten som styr trafiksignalerna.

Projektledare Ivan Stankovic framför styrapparaten som styr trafiksignalerna.

–  Vi ser bra resultat men det är för tidigt att skala upp tekniken. Vi behöver gå vidare och testa mer och i större skala, kanske med fler metoder och olika typer av kameror som kombineras i en korsning, säger Ivan Stankovic.
En annan del i testet är att trafikdata från sensorerna kan göras tillgänglig i realtid som öppen data på stadens dataportal. Här vill projektet ta in återkoppling på vad denna data kan användas till.

– Det viktigaste i utvecklingsarbetet har varit att utforma systemet så att det på ett säkert sätt kan hantera den data som samlas in av sensorerna, avslutar Ivan Stankovic.

Sensorerna finns kvar till april 2021 men redan nu planerar trafikkontoret för hur resultatet ska tas vidare. Nästa steg blir ett utvecklat test, men hur och var är ännu inte beslutat.

För mer information om användandet av multifunktionssensorn och om hantering se dokument Information multifunktionssensorer.

Information multifunktionssensorer (pdf, 17 kB, nytt fönster)

Den 30 november 2020 höll projekt Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen (ÖDIS) ett webbinarium om hur man kommer igång med sitt arbete kring öppna data. Syftet var att dela resultat och lärdomar från projektet, samt att presentera de processer och stödmaterial som tagits fram.

Blid från webbinariumet om hur man kommer igång med sitt arbete kring öppna data.

Bild från ÖDIS Webbinarium

Våren 2018 startade projekt ÖDIS som ett samarbete mellan kommunsamarbetet Storsthlm och Stockholms stad med deltagare från alla kommuner i Stockholms län. Projektet har finansierats av EU/Tillväxtverket och Stockholms stad med syftet att öka mängden öppna data från kommunerna. Detta för att stärka innovations- och utvecklingsmöjligheterna för regionens företag och utvecklare. Projektet har även varit viktigt för att förbereda deltagande kommuner inför EU:s skärpta öppna data-krav som träder i kraft sommaren 2021.

Eftersom ÖDIS avslutas i december i år anordnade projektet ett webbinarium för att dela med sig av resultat och lärdomar samt presentera de processer och stödmaterial som tagits fram. Över 100 personer deltog från olika kommuner, regioner, statliga myndigheter och andra organisationer runt om i landet.

Under webbinariet presenterades:

  • Varför det är viktigt att arbeta med öppna data
  • Pågående nationella utredningar om lagar och direktiv gällande öppna data
  • Projektets resultat och lärdomar
  • Projektets nya hemsida och publicerat stödmaterial
  • Vad som händer efter projektets slut – det fortsatta samarbetet i Stockholmsregionen

Publiken i webbinariet visade stort engagemang och många intressanta frågor kom upp och diskuterades.

Missade du webbinariet? På ÖDIS hemsida finns en inspelning av mötet samt presentationen som visades.

Odis webbinarium

Vad händer nu?

Hösten 2020 beslutade kommundirektörerna i Stockholmsregionen att Storsthlm ges i uppdrag att fortsätta driva samverkan mellan kommunerna. I samband med det gavs Storsthlm även i uppdrag att driva en samordnad upphandling av en långsiktig regional portal för öppna data. För mer information om det fortsatta regionala öppna data-samarbetet, kontakta oppnadata@storsthlm.se.

I Stockholms stad tas projektets resultat och lärdomar vidare av stadsledningskontoret. Kontakta kvalitet.SLK@stockholm.se för mer information.

1

dec

Smarta lås har underlättat för Laila Jonsson, Oskar Wihrén och Carina Berglund som alla arbetar i hemtjänsten i Årsta. Foto: Maria Sturegård.

I höstas påbörjades ett införande av smarta lås i hemtjänsten, vilket Stockholms stad berättade om i september. Nu finns smarta lås installerade hos drygt ett tjugotal hemtjänsttagare, och hemtjänstpersonalen i Årsta har använt låsen i över en månad.

– Det är skönt att veta att jag kommer komma in både genom port och dörr med samma nyckel. Det är enkelt, bara att köra, säger Laila Jonsson som är undersköterska vid hemtjänsten i Årsta.

– Det är heller inte tekniskt svårt att förstå hur man ska använda det smarta låset när man har övat några gånger, fortsätter Oskar Wihrén, vårdbiträde.

Hemtjänsten i Årsta har haft tillgång till testlås att öva på. Låset t.v: Den boende använder sin vanliga nyckel medan hemtjänstpersonalen har en digital nyckel som passar i nyckelhålet under det ”vanliga”. Låset t.h: Demonstrerar en nyckelgömma som öppnas med den digitala nyckeln. Foto: Maria Sturegård

Både Laila och Oskar menar också att de smarta låsen gör arbetsdagen mer flexibel eftersom de har med sig sin digitala nyckel med sig under hela arbetspasset.

– Jag kan gå till apoteket åt en pensionär om jag har lite tid över, och sedan lämna varorna utan att först behöva hämta en nyckel, förklarar Laila.

Några hemtjänsttagare var lite skeptiska när de först fick information om att smarta lås skulle installeras.

– Men när jag förklarade för dem att de kommer fortsätta använda sina egna nycklar och att det inte blir någon skillnad för dem, så blev de direkt mer positiva, säger Oskar.

– Hemtjänsttagarna är också måna om oss anställda och tycker det är bra att vi slipper gå runt med stora nyckelknippor, fortsätter Laila.

Hittills har bara en begränsad del av hemtjänsttagarna fått smarta lås installerade, och både Laila och Oskar ser fram emot att det nya arbetssättet införs i hela verksamheten. Då kommer det bli en större frihet för hela enheten och fördelarna med att slippa hämta och lämna nycklar blir ännu tydligare.

– Våra kollegor är lite avundsjuka och tycker att det verkar spännande, så de vill också komma igång, avslutar Oskar.

Mårten Lindskog som är äldreförvaltningens projektledare för införandet av smarta lås ser också fram emot att öka införandetakten ytterligare. Innan året är slut är tanken att införandet ska breddas och inkludera ännu fler hemtjänstutförare, hemtjänstpersonal, hemtjänsttagare och fastighetsägare inom Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsområde. Under 2021 kommer det som under hösten 2020 har varit en pilot övergå till ett breddinförande, och då kommer söderort stå i fokus med stadsdelarna Skarpnäck, Farsta och Hägersten-Älvsjö på tur.

Att personalen är så positivt inställd till smarta lås tycker Mårten är jätteroligt. Det är ett kvitto på att tekniken har en positiv inverkan på arbetsmiljön.

– När väl tekniken är på plats ser jag fram emot att jobba ännu mer med hur vi kan komplettera de smarta låsen med smarta arbetssätt så att vi nyttjar teknikens potential till fullo, säger Mårten.

För mer information om införandet av smarta lås i hemtjänsten, kontakta projektledare Mårten Lindskog (marten.lindskog@stockholm.se).

19

nov

Under kvällen den 11 november genomförde projektet Smart och uppkopplad belysning i Stockholms stad en demo av belysningen på Taxingeplan i Tensta. Under demo-tillfället där trafikkontoret, stadsledningskontoret och stadsdelsförvaltningen i Spånga-Tensta deltog testades ett antal olika ljusscener i olika färger. Ljusslingan kommer bidra till både bättre ljus men också till en mer lekfull stämning och en känsla av ett ”rum i rummet”.

Effektbelysning på Taxingeplan, som är en del av projekt Smart och uppkopplad belysnings pilotinförande, syftar framförallt till att skapa ökad trivsel på platsen. Redan under demo-tillfället visade förbipasserande uppskattning. Många tog bilder på belysningen, berättade att de tyckte den var fin och att de hoppades att den inte skulle plockas ner. En annan förbipasserande frågade om ”vi inte kunde göra något liknande även i Rinkeby”.

Själva belysningen består av 183 stycken små lampor som hänger på slingor i ett sicksackmönster över trappan på platsen, som har utformningen som en läktare. Ljuset är både statiskt och skiftar i olika färger när den lyser. Skiftningarna är dock långsamma för att inte uppfattas störande av de som bor eller arbetar i närheten av platsen.

Varje veckodag har fått en egen ljus-scen som kommer lysa fram till klockan 22.00 på kvällen. Efter klockan 22.00 och fram till 06.00 lyser en nattscen i vitt ljus. Även ett antal högtider har fått specifika ljus-scener. I dagsläget är det Nobeldagen, julveckan och nyårsafton men fler högtider går att lägga till. Festbelysningen på Nobeldagen och nyårsafton är glittrande och vid tolvslaget på nyårsafton glittrar ljuset lite extra under tio minuter.

Måndagsbelysningen

Onsdagsbelysningen

Lördagsbelysningen

Belysningen vid tolvslaget på nyår som glimrar

När belysningen inte är tänd

18

nov

Projektet Smart trafikstyrning inom programmet Smart och uppkopplad stad, publicerar nu Stockholms stads första öppna realtidsdata i form av trafikdata från ett projekt-samarbete mellan stadsledningskontoret och trafikkontoret.

I projektet testas olika typer av multifunktionssensorer (en slags kameror) fram till april 2021 för att samla in data om trafikflödet. Syftet är att få fram realtidsdata som kan användas till att utveckla smarta lösningar som kan ge bättre framkomlighet samt öka trafiksäkerhet och hållbart resande i staden.

Bild på sensorn

Sensorerna har monterats upp i korsningen Sankt Eriksgatan – Fleminggatan på Kungsholmen, och fångar upp information om varje passage med till exempel trafikanter, hastighet, riktning mm.

– Google och Waze har ju redan data om hur trafiken flyter, men den är inte så exakt gällande hur många fordon som passerar och inget om cyklister eller fotgängare på så lokal nivå. Det gör detta nytt och spännande, berättar Tobias Johansson, trafikanalytiker på trafikkontoret och en av de ansvariga för testet.

Realtidsdata nu tillgängligt via ett API

Data från testet, till exempel om trafikanter och hastigheter, är nu tillgängligt för alla via ett API där information kan hämtas ned.

– Vi önskar att så många som möjligt testar att se vad man kan använda data till och vi välkomnar all feedback. Det är otroligt värdefullt för stadens långsiktiga arbete, säger Petra Robin, projektledare för projektet Smart trafikstyrning.

Öppna realtidsdata om trafik – här:

All metadata och nödvändig dokumentation för att använda APIet finns på dataportalens webbplats. (Användare görs uppmärksamma på att publiceringen är ett pilottest vilket innebär att det kan finnas brister i data och tillgänglighet. APIet kommer att finnas tillgängligt t.o.m. april 2021. För frågor eller feedback, kontakta gärna trafikdata.tk@stockholm.se)

Dataportalen

Bild från sensorn

Arbetet påbörjades 2018 tillsammans med projektet Öppna och delade data (ÖDD), och senare har även EU-projektet Ökad användning av öppna data i Stockholms-regionen (ÖDIS) deltagit. Arbetet med att tillgängliggöra data har följt en speciellt utarbetad process som använts inom programmet Smart och uppkopplad stad.

Enligt Stockholms stads strategi för en smart och uppkopplad stad ska data både tillgängliggöras inom staden och öppnas externt. Under 2019 hölls två workshops för att identifiera olika behov av trafikdata i realtid, en med interna deltagare från staden och en med externa aktörer.

– Intresset visade sig vara stort. Över 40 personer från externa organisationer deltog och nästan lika många deltog från stadens förvaltningar och bolag, berättar Petra Robin.

I blogginlägget workshop kring öppna och delade trafikdata kan du läsa mer om den externa workshopen.

Workshop kring öppna och delade trafikdata

Värdefullt för trafikkontoret och utvecklare

Om pilotprojektet skalas upp finns det många möjliga användningsområden, både inom staden och för externa utvecklare, som utifrån den delade datan kan bygga appar och lösningar som ger värde till stadens invånare.

– Genom att tillgängliggöra det här APIet för alla, hoppas vi väcka nyfikenhet och intresse för vad som kan göras om pilotprojektet skalas upp. Datan kommer att vara värdefull för våra trafikplanerare och jag tror att den också kan underlätta för de som sköter driften av snöröjning, städning och underhåll av belysning, för att nämna några exempel säger Tobias Johansson.

Framöver hoppas Tobias Johansson att trafikkontoret kan testa och utveckla sensorerna vidare i ytterligare pilotprojekt, men det finns ännu inga beslut om hur det kommer att ske.

– Vi behöver förstå mer om vad som går att göra med den nya tekniken, avslutar han.

Bättre flyt i busstrafiken och mindre köer på utvalda platser – det blev ett resultat i stadens innovationsprojekt Smart trafikstyrning. Nu kommer den nya tekniken att införas i större skala för att förbättra för busstrafiken i Stockholm. 

Trafiksignalerna styrs vanligtvis av fasta tidsscheman vid olika tider på dygnet. Med den nya tekniken Dynamisk kapacitetsanpassning används istället restidsdata i realtid för att förutse köbildning, redan innan köerna har uppstått. Genom att korta ner tiden för grönt ljus i vissa korsningar och därigenom minska inflödet av biltrafik på utvalda gator skyddas gatorna från köbildning.

Testet som gjordes på Kungsholmen ingår i projektet Smart trafikstyrning som är en del av stadens innovationsprogram Smart och uppkopplad stad. Det visade att busstrafiken flödade bättre med minimal påverkan på övriga bilister. Med så goda resultat finns det ingen anledning att vänta med att använda tekniken i kommande utveckling av trafiken i Stockholm.

Nytt projekt på Södermalm ska använda tekniken

Det projekt som kommer använda sig av den dynamiska styrningen är ett test för att förbättra framkomligheten för buss 4 på Hornsgatan, Södermalm. På sträckan mellan Hornstull och Zinkensdamm ska det under en försöksperiod införas busskörfält för att se till att bussen inte fastnar i köer.

– Vi kommer att använda tekniken i projektet och hoppas att genom det kunna sprida ut köerna där de påverkar framkomligheten minst. Tanken är att flytta flödet till bland annat Liljeholmsbron och Ringvägen och förhoppningsvis förbättra framkomligheten för buss 4 på Hornsgatan, säger Lotten Svedberg, projektledare för framkomlighetsförsöket.

Erik Lokka Hollander är projektledare för Dynamisk kapacitetsanpassning och gläds åt att tekniken nu skalas upp och används i nya projekt.

– Det här är ett sätt att använda oss av de lärdomar vi dragit i försöken på Kungsholmen. Det är glädjande att vi så snabbt kan införliva tekniken och hitta nya platser att använda den på för att förbättra trafikflödena i Stockholm, säger Erik Lokka Hollander, trafikplanerare på trafikkontoret och projektledare för Dynamisk kapacitetsanpassning.

Mer information

Så kan smartare styrning av trafiksignaler flytta köer och öka framkomligheten i morgonrusningen

Försök för ökad framkomlighet för buss 4 – Stockholm växer webbplats

Vill du veta mer om hur du och din organisation kan komma igång med öppna data? Den 30 november bjuder projektet Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen (ÖDIS) in till ett webbinarium för att dela lärdomar och tips angående arbete med öppna data.

Våren 2018 drog projektet ÖDIS igång som en gemensam satsning av samtliga 26 kommuner i kommunsamarbetet Storsthlm. Projektet finansieras av EU/Tillväxtverket och Stockholms stad. ​

Syftet med projektet är att öka mängden öppna data för att stärka innovations- och utvecklingsmöjligheterna för regionens företag och utvecklare. Över hundra företag i regionen har intervjuats och deras behov har sedan legat till grund för de datamängder som valts ut att publiceras av de deltagande kommunerna.

Projektet har också varit viktigt för att förbereda deltagande kommuner inför EU:s skärpta öppna data-krav som träder i kraft sommaren 2021.

I december i år avslutas ÖDIS och i samband med det bjuder projektet in till ett webbinarium. Då kommer projektet att dela resultat och lärdomar samt presentera de processer och stödmaterial som projektet tagit fram och som använts av deltagande kommuner. Stödmaterialet underlättar flera av de processer som ett öppna data-arbete innebär och kan användas fritt av alla som vill komma igång med ett öppna data arbete. Materialet kommer finnas på en hemsida som blir klar inom kort.

Webbinarium 30 november

Webbinariet riktar sig till dig som arbetar i en offentlig organisation och är intresserad av öppna data, men är öppet för alla som vill delta. Vidarebefordra gärna inbjudan till intresserade.

Var? Digitalt via Teams. Kalenderinbjudan med länk skickas när du anmält dig.

När? Måndagen 30 november klockan10.00-11.30

Anmälan Till anmälningsformuläret

Varmt välkomna!​

Jonas Nordqvist (Storsthlm), Uwe Stephan (Stockholms stad) och resten av ÖDIS-gruppen

För frågor om webbinariet, kontakta uwe.stephan@stockholm.se

Du hittar mer information om projektet på smartstad.stockholm/odis

Norra Djurgårdsstaden inleder genom Connected Stockholm Royal Seaport, ett innovationssamarbete med ”SMARTer Greener Cities”.

18 lokala väderstationer som mäter solstrålning, temperatur, luftfuktighet, regn och vind placeras under hösten 2020 ut vid gårdar, torg, lekplatser, parker och gröna tak i Norra Djurgårdsstaden och Hjorthagen. Det är en del i ett nordiskt forskningssamarbete ”SMARTer Greener Cities” där även Helsingfors och Köpenhamn ingår.

Syftet är att bättre förstå hur stadsgrönska tillsammans med ny teknik kan stärka så väl människors välbefinnande som biologisk mångfald. En väl förvaltad och fungerande grönblå infrastruktur bidrar till att ekosystemen blir motståndskraftigare mot störningar, som exempelvis klimatförändringar.

Forskningsprojektet ”SMARTer Greener Cities” finansieras av Nordiska ministerrådet genom Nordforsk och drivs i Stockholm av Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet i partnerskap med Stockholms stad. Projektet pågår i tre år och är särskilt lämpat att genomföras i Norra Djurgårdstaden med tanke på det strategiska arbete med vatten och grönska som genomförs i stadsplaneringen och möjligheten att jämföra olika miljöer och förutsättningar med varandra. Data från väderstationerna blir tillgänglig för boende och andra intresserade under 2021. Om du är intresserad att ta del av datan mejla till smartergreenercities@gmail.com och märk e-posten med ’data access’.

Du kan läsa mer om innovationsprojektet på webbplatsen Stockholm växer samt följa projektet hos Smarter Greener Cities.

Smarter Greener Cities, Stockholm växer

Smarter Greener Cities webbplats

Inbjudan till seminarium om Smart och uppkopplad belysning den 1 december

Är du verksam inom belysningsbranschen eller intresserad av smart belysning? Då ska du anmäla dig till projektet Smart och uppkopplad belysnings seminarium den 1 december klockan 09.00-12.00 som kommer att ske via Skype.

Projektet kommer dela med sig av resultat och lärdomar från sitt pilotinförande. Under dagen kommer även utmaningar och tankar om uppskalning av den smarta och uppkopplade belysningsanläggningen att diskuteras tillsammans med er som deltar.

Till anmälningsformuläret

Projektet Smart och uppkopplad belysning startade 2018 och är en del av programmet Smart och uppkopplad stad. För att läsa mer om projektet, se mer information på projektsidan på smartstad.stockholm.

Smartstad Stockholm

Under hösten har projektet även fått dela med sig av sina insikter i tidningen Ljuskultur.

Läs artiklarna i sin helhet:

Artikel ”Smart uppkopplat Stockholm”

Artikel ”Integritet i den smarta staden”