På Stockholms stads webbplatser använder vi kakor (cookies) för att webbplatserna ska fungera på ett bra sätt för dig. Kakor på webbplatsen

Stäng

29

okt

Stockholms luftskvalitetsprognoser blir öppna data

Sebastian Bergström och Magnuz Engardt på miljöförvaltningens avdelning SLB-analys.

Stockholms kommande flerdygnsprognoser som visar luftkvaliteten nästan ner på kvartersnivå blir också tillgängliga för fristående apputvecklare som öppna data.

– I första hand är det prognosdata som blir tillgängligt som öppna data. Men eventuellt också mätvärden från de mätstationer för luftföroreningar som vi har i staden, säger Magnuz Engardt, miljöutredare och meteorolog på miljöförvaltningens avdelning SLB-analys som analyserar luftkvalitet i Stockholms stad.

Han är spindeln i nätet i arbetet med utveckla Stockholms kommande luftkvalitetsapp som visar högupplösta flerdygnsprognoser för luftkvaliteten i Stockholm nästan ner på kvartersnivå.

Luftkvalitetsappen beräknas bli klar under nästa år och är ett av de utvecklingsprojekt som finansieras inom ramen för Stockholms smart stad-strategi. De avancerade luftkvalitetsprognoserna kommer också att kunna användas som öppna data i helt andra digitala tjänster.

Det kan exempelvis handla om cykelruttsappar där luftkvalitetsprognoser kan hjälpa användaren att ta fram ruttalternativ som undviker gator som för tillfället har förhöjda koncentrationer av luftföroreningar, säger Sebastian Bergström på SLB-analys. Han kan även tänka sig flera andra typer av digitala tjänster där prognosdata för luftkvalitet kommer att vara intressant.

Luftkvalitetsprognoserna blir ett nytt kraftfullt verktyg för bland annat astmatiker i Stockholm. Istället för att bara redovisa koncentrationer av olika luftföroreningar presenteras istället prognoserna i form av ett speciellt hälsoriskindex. Indexet bygger på studier av hur antalet astmarelaterade akutbesök i sjukvården påverkas vid olika luftföroreningsnivåer.

– Det är ett mer lättförståeligt och objektivt mått för hälsorisker kopplade till luftföroreningar. Eftersom flera olika typer av luftföroreningar ingår i prognoserna, så tror vi att ett sammanvägt hälsoriskindex blir ett tydligare och mer användbart mått, säger Magnuz Engardt.

Just nu är utvecklingsarbetet på väg in i en ny fas, berättar Magnuz Engardt. Själva prognosmodellen är i stort sett klar. Nu fokuseras det fortsatta arbetet på att ta fram själva appen som ska visa luftkvalitetsprognoserna.

– Vi vill att prognoserna ska kunna visas på kartor i appen och att användaren ska kunna ta fram tidsserier av prognosdata på specifika geografiska positioner. Appen ska också innehålla en hälsodagbok riktad till astmatiker, säger Magnuz Engardt.

Luftkvalitetsprognoserna, som sträcker sig över tre eller fyra dygn, baserar sig på en mängd olika typer av data. Viktiga byggstenar för att skapa prognoserna är bland annat data från mätstationer i Stockholm som registrerar lika typer av luftföroreningar och pollen.

Men även vanliga väderprognoser en mycket viktig faktor i luftkvalitetsprognoserna. Regn bidrar till minskade koncentrationer av föroreningspartiklar från vägtrafiken och sydostliga vindar kan öka inflödet av sotpartiklar från Östeuropa, för att nämna ett par exempel.

Exempel på andra data som vägs in i Stockholms prognosmodell är den europeiska luftföreningsprognosen CAMS.

Även miljöförvaltningens emissionsdatabas är en viktig förutsättning för att kunna göra detaljerade luftkvalitetsprognoser i Stockholm nästan ner på kvarternivå, förklarar Sebastian Bergström.

Emissionsdatabasen innehåller data som visar hur trafikintensiteten och utsläppsemissioner ser ut gata för gata i Stockholm under dygnets alla timmar.

– Eftersom vägtrafiken är den stora källan till luftföroreningar i Stockholm så är den här databasen en viktig förutsättning för luftkvalitetsprognoserna, säger Sebastian Bergström.

Här är luftföroreningarna som ingår i Stockholms kommande luftkvalitetsprognoser:

PM10: Partiklar som är upp till en hundradels millimeter i storlek. Handlar i huvudsak om slitagepartiklar från vägtrafiken – partiklar från däck, bromsar och själva vägbanan. Koncentrationerna av PM10-partiklar är som högst under våren när gatorna torkar upp och det vägdamm som samlats i snö och väta under vintern frigörs. Dubbdäck genererar många gånger fler PM10-partiklar än odubbade däck.  Höga koncentrationer av PM10-partiklar ökar framförallt risken för luftvägssjukdomar och orsakar ökade besvär för astmatiker.

Kväveoxider (NOx): Kommer från i huvudsak från motorfordonens avgaser, främst dieselfordon. Kvävedioxid har negativa effekter på luftvägarna. Personer med astma är särskilt utsatta.

Marknära ozon: Högst koncentrationer i luften under våren och försommaren. Irritation och effekter på lungfunktionen särskilt hos astmatiker vid förhöjda koncentrationer.

Björkpollen: Kan orsaka astma- och allergiproblem. I sydligaste Sverige börjar björkens blomning normalt i senare delen av april och avslutas i norra Sverige kring månadsskiftet juni-juli.

 

Två gånger om året samlas Stockholms stads it-chefer för att nätverka, dela erfarenheter och få senaste nytt gällande it i staden. Denna gång var Tekniska muséet – och den pågående robotutställningen scenen för en fullspäckad dag.

It-direktör Johanna Engman inleder dagen och berättar om läget i stadens it-arbete. Många stora projekt pågår, och it-cheferna är hårt belastade.

På agendan för dagen finner vi många av stadens stora it-projekt. Först ut är projekt modernisering av sociala system, som tar fram moderna arbetssätt med nya digitala stöd för stadens socialtjänst, överförmyndarverksamhet samt den kommunala hälso- och sjukvården.

– Utvecklingen av de nya digitala stöden har startat, det är nu det händer på riktigt, säger projektledare Petra Lindström.

Hon berättar hur de jobbar med både it-nära och verksamhetsnära kompetens.

Förutom stadens interna arbete med öppna och delade data, leder vi tillsammans med Storsthlm projekt ÖDIS – ökad användning av öppen data i stockholmsregionen. Det är ett samarbete mellan alla 26 stockholmskommuner. Projektledare Agust Wadström berättar om att öppna och delade omskrivits i stadens budget och trycker på vikten av att det behandlas som en ledningsfråga.

– Vi försöker samarbeta med alla olika aktörer i landet, som har kommit någonstans med öppna data, säger Beatrice Sablone, projektledare för ÖDIS.

Hon trycker på vikten av att kommunernas öppna data presenteras på det sätt som företagen vill ha den, så att de faktiskt kan använda den – och så att den kommer till nytta för invånarna i form av nya eller förbättrade digitala tjänster.

En innovationsstrategi togs fram i Stockholms stad 2015. I samband med att den beslutades startade projekt “Idésluss” och Christine Oljelund utsågs till projektledare. Idéslussen stöttar, stimulerar och inspirerar stadens medarbetare att jobba med innovationer. Hon uppmanar sina åhörare att kontakta henne med idéer, förslag eller problem.

Hon berättar även om ett av de testprojekt som drivs av Idéslussen, nämligen en chatbot.

Hon trycker även på vikten av att våga sluta göra saker som inte längre är effektiva och fyller någon funktion. Hon menar att det kommer att frigöra tid, som kan läggas på annat.

Claes Johannesson är programledare för program Smart och uppkopplad stad, han är på plats på it-chefsdagen för att berätta om status i de smart stad-projekt som drivs inom ramen för programmet. Han berättar om den IoT-plattform som upphandlats, om de multifunktionssensorer som nu sätts upp i gatumiljön.

På Tekniska muséet pågår just nu en utställning med robotar, och stadens it-chefer får en guidad tur. Utställningen Robots från Science Museum i London inleder sin världsturné på Tekniska museet. Det är blir sista stoppet i Europa innan utställningen fortsätter sin turné. Människoliknande maskiner är fascinerande men samtidigt skrämmande. Varför skapar vi maskiner som liknar oss människor?”

23

okt

Nu införs smarta lås i hemtjänsten

Igår fattade äldrenämnden i Stockholms stad beslut om att införa smarta lås i hemtjänsten.

Smarta lås gör att hemtjänstpersonalen kan komma in till brukare med hjälp av smarta nycklar. På så vis förenklas nyckelhanteringen och det blir säkrare och enklare för hemtjänstens personal. Brukare och anhöriga kommer även fortsättningsvis att kunna använda sina egna nycklar.

Dagens nyckelhantering innebär att varje hemtjänstanställd lägger minst 20 minuter per arbetsskift på hantering av fysiska nycklar. Med smarta lås slipper hemtjänstpersonalen extra resor för att hämta nycklar vid exempelvis larm. Smarta lås används redan framgångsrikt i flera kommuner.

Införandet av smarta lås i hemtjänsten kommer att ske etappvis med start under 2020 inom delar av Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning.

Läs äldre- och trygghetsborgarrådet Erik Slottners pressmeddelande här.

 

Snart inleder Stockholms stad tester av avancerade multifunktionssensorer som kan styra trafiksignaler och mäta alla olika typer av trafikströmmar i realtid.
Realtidsdata från trafiken är en av nycklarna för smartare trafikstyrning för att minska köer och öka framkomligheten.

Korsningen Sankt Eriksgatan/Fleminggatan på Kungsholmen blir inom kort scenen för tester av en ny typ av avancerade trafikmätare, så kallade multifunktionssensorer.

Multifunktionssensorerna kan inte bara registrera realtidsdata om motortrafiken, utan även hur cykel- och gångtrafikströmmar rör sig genom staden.

De kommande testerna har två syften:

Det handlar dels om att undersöka om multisensorer kan ersätta de så kallade slingdetektorer som används idag för att styra trafiksignaler.

Slingdetektorerna är nedgrävda i gatan och känner av när ett fordon närmar sig en trafiksignal. En nackdel med slingorna är att de är underhållskrävande. Underhållet är kostsamt och trafikstörande.

Slingdetektorerna är dessutom dåliga på att känna av cykeltrafik och kan överhuvudtaget inte detektera gående.

De nya multifunktionssensorerna registrerar istället trafiken med hjälp av en slags intelligenta kameror som kan skilja på olika trafikslag – exempelvis bilar, bussar och cyklar.

AI-program i kamerasystemen analyserar bilderna och omvandlar mätresultaten till anonymiserade data som därefter i realtid skickas vidare ut till olika trafikanalyssystem i staden – och till Stockholms stads gemensamma plattform för öppna data.

Till skillnad från dagens slingdetektorer kan multifunktionssensorer inte bara registrera och räkna de fordon som passerar på gatan. De kan också mäta gångtrafikströmmarna på trottoarerna.

De nya sensorerna kan också mäta hastigheter och registrera i vilken riktning fordon, cyklar och fotgängare fortsätter efter att de passerat korsningen.

Ett syfte med testerna på Kungsholmen är också att se hur den här typen av realtidsdata för olika typer av trafikströmmar kan användas för att vidareutveckla stadens planering och styrning av trafiken för att öka framkomligheten, säger Petra Robin, projektledare för Stockholms smart stad-projekt för smart trafikstyrning. Idag baserar sig styrningen av trafiken till stor del på historiska data.

Hon berättar att multifunktionssensorer från tre olika leverantörer kommer att testas i försöket på Kungsholmen. Nu inväntas ett sista godkännande från Datainspektionen innan testerna kan börja.

Om testet faller väl ut kan projektet att föreslå att multifunktionssensorer ersätter dagens slingdetektorer på fler ställen i Stockholm. Projektet av har identifierat 50-100 möjliga gatukorsningar. Idag finns närmare 5 000 slingdetektorer inbyggda i stadens gator.

Under en regnig onsdag fylldes Paulirummet i Stockholms stadshus av medarbetare från staden som är nyfikna på programmering och kodning. De deltog i seminariet  “Alla har en robot hemma! Programmering, kodning och datalogiskt tänkande – vad är det?”

Syftet med dagen var att visa på hur programmering kan bli ett tankesätt som hjälper till i det dagliga arbetet, oavsett inom vilket område du arbetar inom.

– Vare sig vi vill eller inte kommer vi i kontakt med programmering och kodning, vi behöver förstå, säger Christine Oljelund, projektledare för Idéslussen och initiativtagare till dagens event.

Maria Carlbom från stadsledningskontoret var en av deltagarna. 

– Jag kan inget alls om programmering och tänker att detta var en bra tillfälle att lära sig lite mer. Vilket det också visade sig vara, jag känner att jag förstår syftet med att programmera lite bättre nu. 

Dagen inleddes med en föreläsning kring programmeringens sammanhang, varför datalogiskt kunnande är viktigt och vad en robot egentligen är? Detta för att ge en överblickskunskap inför dagens fortsättning.

Programmering står ju sedan en tid tillbaka i skolans läroplan. Jacob från Roboteket på utbildningsförvaltningen jämförde det med kemi. 

– Alla behöver inte bli kemister, som som en allmänbildning behöver vi alla en viss kunskap om kemi. På samma sätt är det med programmering och kodning.

Deltagarna fick bland annat programmera bollar så att de går i rätt riktning, med hjälp av visuell programmering/block programmering som är en enklare form av programmering, där kodtexten täcks av symboler. De fick även testa Bee-bots, VR-glasögon, och programmera en enkortsdatorer.

Seminariet genomfördes som en del av  Innovationsveckan. Det är en nationell kraftsamling för att visa upp det driv och engagemang som finns inom offentlig sektor när det kommer till innovation och förmågan att tänka nytt. 

Tanken är att alla delar av offentlig sektor ska kunna ta del av och lära från varandra genom att dela exempel och lärdomar. I stadens innovationsstrategi lyfts särskilt att för att bibehålla Stockholms starka position i den globala konkurrensen om investeringar, företagsetableringar och arbetskraft behövs samverkan. Att dela erfarenheter och kunskap med andra på detta sätt ligger därför helt i linje med arbetet med att genomföra strategin.

 

18

sep

Ny webbsajt: allt om Stockholms smart stad-projekt


Nu öppnar den nya webbplatsen smartstad.stockholm där du kan följa utvecklingen av Stockholms kommande smart stad-tjänster.

  • Smart och uppkopplad gatubelysning.
  • Analys av trafikdata från uppkopplade sensorer i gatumiljön.
  • En ny app som visar detaljerade fyradygnsprognoser för Stockholms luftkvalitet ner på kvartersnivå.

Det är ett par exempel på nya smart stad-tjänster som Stockholms stad just nu arbetar med som en del av Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad.

På den nya smartstad.stockholm – webbplatsen som du befinner dig på just nu – kan du följa arbetet med dessa och ett flertal andra smarta digitaliseringsprojekt som utvecklas och testas i staden. 

På webbplatsen kan du också följa utvecklingen av de fyra huvudprojekt som pågår inom ramen för smart stad-strategin: smarta lås, smart och uppkopplad belysning, trafikstyrning och öppna data.

På den nya sajten hittar du även viktiga beslut och dokument för Stockholms smart stad-strategi. Du kan även läsa mer om våra externa samarbeten kopplade till smart stad och digitalisering, samt om våra inspirationsprojekt och andra exempel på hur Stockholm bygger den smarta staden. 

På smartstad.stockholm hittar du även de senaste nyheterna på vår smart stad-blogg. Här finns också inspiration i form av bildspel och videos.

 

18

sep

Stockholms lärare skapar med kod i Gyllene salen

120 lärare i deltog i Gyllene Hacket i Stockholms stadshus på tisdagskvällen. Syftet var att inspirera till ökad användning av programmering som pedagogiskt verktyg i skolan. Lärarna testade allt från robotprogrammering till hur Minecraft kan användas i undervisningen.

Gyllene Hacket är ett samarrangemang som utbildningsförvaltningen i samarbete med Kodcentrum, Mattecentrum, Rymdstyrelsen och Microsoft ligger bakom.

För alla de lärare som dök upp på hacket i den mosaikbeklädda Gyllene salen fanns det tre olika spår att välja mellan.

Första spåret stod Kodcentrum för tillsammans med Mattecentrum och Rymdstyrelsen, som lät lärarna testa att koda i Scratch, i rymdmiljö. 

– Rymden är ett bra tema att använda för programmering, eftersom det fascinerar många och dessutom fungerar bra att jobba ämnesintegrerat kring. Programmering handlar om att lösa problem, att klura och försöka hitta lösningar tillsammans och att förstå att det nästan aldrig finns ett rätt eller fel svar, utan flera möjliga lösningar. Det här försöker vi visa med våra programmeringsuppgifter och datorfria lekar som handlar om just problemlösning och kreativitet, berättar Lisa Söderlund, verksamhetschef på Kodcentrum.

Ett annat spår hölls av Microsoft och gick igenom olika exempel på hur datorspelet Minecraft används som pedagogiskt verktyg. Jerker Porat från Microsoft jämför Minecraft med en sandlåda. Sätter du ett barn i en sandlåda kan de bygga precis vad de vill. Du behöver sedan fråga dem: vad har du byggt? Samma tänk kan appliceras på Minecraft. Eleverna kan bygga precis vad som helst.

Det tredje och sista spåret arrangerades av Roboteket, från Medioteket, utbildningsförvaltningen i Stockholms stad. Det fokuserade på programmeringsmiljöer där man bland annat fick prova på att programmera en robot, samt att textprogrammera i programmeringsspråket Python.

Bakgrunden till Gyllene Hacket är att programmering och digital kompetens är inskrivet i läroplanen för grundskolan sedan hösten 2018. En förändring som berör omkring 100 000 lärare i Sverige. Men sju av tio saknar grundläggande kompetens i ämnet. 

Birgitta Thorander, från utbildningsförvaltningen och projektledare för Gyllene Hacket:

-Det är kul att vi har samlat både offentliga, ideella och privata aktörer här idag. Vi har ett gemensamt ansvar för att höja kompetensen kring programmering i staden, säger hon.

 Även skolborgarrådet Lotta Edholm var på plats för att hälsa alla välkomna.

– Jätteroligt att använda dessa vackra lokaler till lite allt möjligt, sa hon med en svepande rörelse över den glimmande lokalen.

Hon tryckte på vikten av att lära elever språk, inte bara engelska, tyska – utan även programmeringsspråk. Speciellt i Stockholm, där vi ligger i framkant gällande digital utveckling och har en enorm arbetsmarknad men brist på människor med kunskap inom området, avslutade Lotta Edholm.

Fler bilder från Gyllene Hacket i Stadshuset:

9

sep

Europas största hack för kvinnor i Stadshuset

Stadshuset förvandlades under helgen till en programmeringsverkstad när Europas största hackathon för kvinnor gick av stapeln. 
Över 800 kvinnliga programutvecklare från hela världen tog sig an uppgiften för att under ett dygn ta fram nya digitala tjänster som löser kvinnors utmaningar.

Hackathonet är en del av Stockholm Tech Fest och bakom arrangemanget står ett flertal it-företag samt Invest Stockholm. Syftet är bland annat att sätta fingret på snedfördelningen mellan kvinnor och män i it-branschen. Målet är en mer jämställd tekniksektor och att få fler riskkapitalister att investera i kvinnliga företagare.

Deltagarnas uppgift var att ta fram lösningar på tolv olika utmaningar som presenterades under det dryga dygn som hackathonet pågick.

Stockholms stads utmaning till deltagarna handlade om att hitta lösningar till hur fler investeringar ska gå till startup-bolag grundade av kvinnor. 2018 gick 93 procent av allt riskkapital till bolag med enbart manliga grundare. Endast två procent av kapitalet gick till team bestående av kvinnliga grundare.

Hackathonet inleddes på lördagskvällen med mingel och tal av Stockholms stads finansborgarråd Anna König Jerlmyr.

– Det är fantastiskt att vi har Europas största hackaton i stadshuset. Stockholm är en stad för innovation och företagande, att vi bjuder in till hackaton är helt i linje med stadens ambitioner att locka fler kvinnor till techsektorn, säger hon.

Deltagarna fick därefter en 15 minuters crash-course i hur ett hackathon går till. Resten av kvällen fram till klockan ett på natten var avsatt till problemlösning.

På söndagen flyttade deltagarna över till de bolag som stod bakom den valda utmaningen. På kvällen var det åter samling i Stadshuset där den bästa lösningen ur varje grupp fick presentera och vinnaren slutligen kunde koras. 

Vinnaren av Stockholms stads utmaning blev en idé som bygger på att skapa ett rollspel online som simulerar verkliga scenarion för entreprenörer som förbereder sig på att pitcha verksamhetsidéer för investerare. 

Vinnaren av hela hacket var “The Case For Her”, en filantropisk investeringsportfölj som arbetar för jämställdhet. Genom att ta sig an underfinansierade frågor kring kvinnors hälsa.  Idag har The Case For Her två investeringsportföljer – en inom menstruation och en för kvinnors sexualitet.

Läs mer om Stadshushacket. 

Fler bilder från helgens hackathon i Stadshuset:

5

sep

Stockholms stads EU-projekt presenterar sig

Stockholms stad driver en rad olika projekt som helt eller delvis finansieras av EU. 

Under en förmiddag i Tekniska nämndhuset delade flera av dem med sig av sina erfarenheter – och rekommenderade fler att driva projekt  inom ramen för EU-fonder.

“EU-projekten  ger nya perspektiv och möjligheter att jobba med frågor som man annars inte skulle haft utrymme att driva”. Det var en gemensam uppfattning av hur det är att jobba i EU-projekt inom Stockholms stad.

Seminariet “Tillsammans växer vi smartast” anordnas av Miljöförvaltningen, på initiativ av EU-projektet Growsmarter där Stockholms stad är en av huvudaktörerna. 

Grow Smarter  är ett EU-projekt där städer och företag samarbetar för att utveckla smarta, hållbara, lösningar inom miljöteknik. Stockholm är en av tre städer som testat tolv olika lösningar. Projektet går mot sitt slut och nu vill deltagarna dela med sig av lärdomar – samt se till att de lyckade lösningarna skalas upp och implementeras.

Stadens innovationsdirektör Gunnar Björkman inledde dagen med att berätta om de utmaningar staden står inför, och hur vi kan säkerställa bibehållen välfärd för kommande generationer. En av lösningarna han pekade på var just att samverka med andra aktörer och ta in extern finansiering.

Även Anna Hörlén från stadsledningskontorets internationella enhet fanns på plats för att berätta om hur de kan stötta i arbetet med att söka medel från externa finansiärer. Många har en bild av att det är med komplicerat än vad de faktiskt behöver vara.

Fyra olika projekt, förutom GrowSmarter, presenterade sitt arbete: Civitas Eccentric, Stockholm Digital Care, Life Aspire, ÖDIS.

Lisa Enarsson, jobbar i projekt GrowSmarter.

Gunnar Björkman, innovationsdirektör.

Anna Hörlén, internationella enheten.

Paul Fenton, jobbar med projektet Civitas Eccentric.

Emma Eng, jobbar med projekt Stockholm Digital Care

Amanda Baumgartner, jobbar med projekt Life Aspire

Agust Wadström, jobbar med projekt ÖDIS.

 

 

Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.