12

jul

Sommaruppehåll

Nu tar vi några veckors sommaruppehåll! I augusti är vi tillbaka, för att berätta vidare om digitaliseringen som pågår runt omkring i Stockholms stad. 

17

jun

Snart inleder Projekt smart trafikstyrning – en del av Stockholms smart stad-satsning – tester av ny teknik för att göra övergångsställen säkrare.

Om dagens tryckknappslådor vid övergångsställen i Stockholms stad går sönder finns det ingen automatiserad funktion för felanmälan. Slutar tryckknappen att fungera kan trafiksignalen vid vissa övergångsställen visa ständigt rött för gående utan att någon gång slå över till grön gubbe.

Projekt Smart trafikstyrning börjar nu testa ny teknik för att göra övergångsställen säkrare. Genom en ny funktion för uppkopplad felanmälan kan trafikkontoret få information direkt om att tryckknappslådan är trasig. Reparationer kan göras snabbare och mer kostnadseffektivt.

Den nya funktionen ska testas vid två platser på Kungsholmen mellan juni och oktober i korsningarna Norrmälarstrand-Kungsholms hamnplan och Mariebergsgatan-Sankt Göransgatan.

3

jun

Mötesplats Smart stad på Stokab

I eftermiddag är det dags för Mötesplats Smart stad – en ny seminarieserie för erfarenhetsutbyte och samverkan mellan alla de olika smart stad-projekt som planeras eller redan är på gång inom Stockholms stads förvaltningar och bolag. 

– Temat för detta första seminarium är samverkan. Hur organiserar vi oss framöver för att optimera samarbete och samverkan kring den smarta staden, berättar Claes Johannesson, programledare för Programmet för Smart stad på stadsledningskontoret.

Möteplats Smart stad är plattformen för att utbyta kunskap och erfarenheter om allt från innovation, IoT-lösningar till verksamhetsnära digitalisering och nya arbetssätt inom Stockholms stad, säger Claes Johannesson. Tisdagens seminarium äger rum hos stadens nätbolag Stokab. Bland deltagarna märks bland andra biträdande stadsdirektör Anna och Håkansson och Veronica Thunholm, tf VD på Stokab.

– Även temat för nästa Mötesplats Smart stad är spikat. Det kommer att handla om säkerhetsfrågor som berör alla som arbetar med smart stad-projekt, säger Claes Johannesson.

Programmet Smart och uppkopplad stad har i uppdrag att börja realisera stadens Strategi för smart och uppkopplad stad.

Live-bevakning från eftermiddagens Mötesplats Smart stad hittar du på @smartsthlm på Twitter.

Ökad användning av öppna data från kommuner kommer att vara en viktig katalysator för innovation inom svenskt näringsliv. Forskning från Handelshögskolan i Stockholm menar att helt öppna geodata skulle kunna generera socioekonomiska vinster på cirka 200 miljoner kronor. Och det är bara toppen av isberget.

Därför bjuder Stockholms stad, Storsthlm och Tillväxtverket i samarbete med EU in dig att delta i en utmaning för att komma fram till den mest innovativa tjänsten eller produkten genom att använda öppna data från kommuner.

Vill veta mer? Läs mer här och anta vår utmaning!

Hur kan vi hitta ett nytt sätt att utbilda och kompetensutveckla stadens medarbetare inom äldreomsorgen? Det var frågan Lena Alksten ställde sig. Resultatet: en app där personalen kan spela sig till kunskap.

-Många medarbetare har dåliga svenskkunskaper, dyslexi, eller koncentrationssvårigheter och skräms därför av tanken på att plugga. Samtidigt ökar kraven på vårdarna – det finns ett behov att vidareutbilda dem. Med utbildning har du lättare att byta arbetsplats och göra karriär, säger Lena Alksten och förklarar hur behoven ser ut.

Hon menar att spelmomentet skapar en nyfikenhet. I spelifierad utbildning bygger utbildningen på en historia med en dramaturgisk kurva och vid konflikten väcks intresse. Spelet utgår från medarbetarnas erfarenheter från verkliga situationer i äldreomsorgen,

-När vi hade medarbetarnas historier skrev vi rent dem, och kontaktade två vårdlärare, som hjälpte oss att fylla på ur befintlig kurslitteratur. De kollade vilka moment vi kunde koppla till kapitel ur boken och sedan skickade vi dem till en spelmakare som byggde scenarior av dem. En iterativ process ledde fram till slutresultatet, berättar Lena Alksten.

50 chefer inom staden fick testa spelet, och tyckte att det var ett bra och modernt sätt att arbeta med vidareutbildning och kompetensutveckling på.

Resultatet blev ett spel i mobilen som man kan spela när det finns en lucka under arbetsdagen, eller avsätta en tid för det. Lyckas man få till ett spännande spel kanske folk till och med väljer att  spela på bussen hem.

En annan tanke Lena har är att man ska spela om man är nyfiken på yrket.

-Tänk om en person på samhällsvetenskapliga programmet eller en nyanländ, någon som inte vet vart man ska jobba någonstans, kunde testa spelet för att förstå hur det verkligen är att jobba inom äldreomsorgen, säger Lena Alksten.

Mikrolärande och arbetsplatslärande är två olika begrepp som skulle kunna beskriva omsorgsspelet. Spelet kan skapa engagemang på jobbet och leda till diskussioner kring hur man ska agera i olika situationer.

-Vi har också en dröm om att man ska få poäng om man tar kontakt med en kollega och frågor om hjälp i spelet. Vi vill bygga en lärande organisation, där man samverkar och hjälper varandra, säger Lena Alksten.

-Om vi gör ett tillräckligt bra spel och bygger upp ett arbetssätt kring storytelling, så skulle man kunna använda samma metod för att få folk att förstå hur parkeringssystemet ser ut i staden, eller hur sopsorteringssystemet fungerar, avslutar Lena Alksten.

16

maj

Mathias Arionzi testar översättningstjänsten på Vintertullen tillsammans med Abdiwahab Jirde, Erica Brandt och Mattias Olsson.

Det är inte lätt att fylla i svenska myndighetsblanketter som nyanländ och man knappt kan språket.

Nu testar Södermalms stadsdelsförvaltning ett flertal nya översättningstjänster på genomgångsboendet Vintertullen.

Vintertullen på Södermalm är Stockholms stads största genomgångsboende för nyanlända. Här bor över 700 personer från en rad olika länder.

– De flesta här är arabisktalande. Sedan kan ju många engelska eller franska också, berättar Abdiwahab Jirde, en av samhällsvägledarna på Vintertullen.

Samhällsvägledarnas jobb är bland annat hjälpa de boende i olika samhälls- och myndighetskontakter. Det kan handla om allt från att fylla i en blankett till bostadsförmedlingen till kontakter med försäkringskassan eller socialtjänsten.

I en av Vintertullens datorsalar testar Södermalms stadsdelsförvaltning just nu en ny tjänst för att översätta myndighetsblanketter till de boendes hemspråk. På datorskärmen ser man blanketten översatt till sitt eget språk samtidigt som man fyller i en svensk version av blanketten på papper.

– För närvarande har vi 7-8 blanketter som är översätta till arabiska, franska och engelska. Men de kan översättas till i princip vilket språk som helst, säger Mattias Olsson, strateg som arbetar med digitalisering och verksamhetsutveckling på Södermalms stadsdelsförvaltning.

Det bästa vore naturligtvis att man kunde fylla i blanketten i datorn på sitt eget språk och sedan översätta den ifyllda blanketen till svenska. Men just nu sätter juridiken stopp för det sättet att arbeta, tillägger han.

Översättningstesterna på Vintertullen genomförs i samarbete med Microsoft och Dell.

Abdiwahab Jirde säger att det är många på Vintertullen som uppskattar översättningstjänsten.

– De boende tycker att det är guld värt att kunna fylla i blanketter utan att behöva fråga och be om hjälp hela tiden.

Mathias Arionzi som bor på Vintertullen berättar att han kollat in tjänstens översättningar till engelska. Han tycker den fungerar bra.

Stadsdelsförvaltningen testar fler översättningstjänster på Vintertullen, exempelvis direktöversättning av webbsidor och en chattjänst där man kan fråga och få svar på sitt eget språk.

– Vi har förprogrammerat tjänsten med svar på de vanligaste frågorna som vi vet att de boende har. Men tjänsten kommer även att kunna svara på andra frågor, säger Mattias Olsson.

Erica Brandt, projektchef på Vintertullen, menar att den här typen av översätttningstjänst skulle kunna vara användbar även inom många andra verksamheter där man möter många människor, exempelvis äldreomsorg och förskola, men även inom exempelvis besöksnäringen.

– Den skulle också kunna användas receptioner på förvaltningar och myndigheter, säger hon.

Nu är det klart vilka datatyper som släpps först på den kommande regionala öppna dataportalen Ödis (Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen).

Ödis är ett regionalt samarbete mellan samtliga 26 stockholmskommuner för att användningen av kommunernas öppna data. Satsningen är ett EU-projekt och arbetet leds inom ramen för Stockholms stads smart stad-program.

Det främsta syftet med Ödis är att kommunernas öppna data ska främja innovation och tillväxt. Projektet har nära kontakt med näringslivet och arbetar utifrån användarnas behov av öppna data.

Senare i år öppnar EU-projektet Ödis en ny gemensam portal med öppna data från samtliga Stockholmskommuner. De flesta av kommunerna i Stockholms län har ingen egen öppna data-portal och i och med detta kan alla komma igång och tillhandahålla öppna data.

Nu står det klart vilka typer av öppna data som blir först ut på den nya portalen:

*  Data om laddstolpar för elfordon kommer att placera sig på topplistan.

* Skoldata. Det handlar bland annat om skolformer och geografisk data om var skolorna ligger.

7

maj

Så fungerar AI-screeningen i praktiken

Nya Elementar grundskola i Bromma är en av de skolor som börjat använda AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter. Screeningen startade som ett inspirationsprojekt i liten skala och finns nu tillgängligt för alla skolor inom staden.

-Ledarskapet är en viktig del i detta. Vi måste ta vårt ansvar och förbereda våra barn för den framtid som kommer. När vi fick höra talas om AI-screeningen kände vi direkt att vi ville prova, säger Stojanka Drinic.

Den AI-baserade screeningen går ut på att ett barn läser en kort text på en skärm, medan en kamera scannar ögonrörelserna. Ett AI jämför därefter rörelsemönstret mot en databas i molnet. Resultatet är lika träffsäkert som manuella metoder, men den automatiserade screeningen tar bara ett par minuter per elev.

-Vi vet ju hur viktig den tidiga kartläggningen av barns läsutveckling är, då kan man även göra tidiga, anpassade insatser för att stötta dem på bästa sätt. Läsning handlar mycket om självkänsla, säger Louise Brunnander, speciallärare.

Tre specialpedagoger på Nya Elementar blev utbildade för att kunna genomföra screening och för ett år sedan genomfördes de första, på årskurs 1. Då gjordes screeningen utöver den vanliga analysen, för att kunna jämföra resultatet från de två olika metoderna och se att screeningen verkligen hittade samma elever.

Sedan dess har de följt den klassen och screenat dem en gång per termin.

-Vår uppgift som specialpedadoger är att ge elever förutsättningar för att kunna lära sig läsa och skriva. Att använda screeningverktyget går snabbt och smidigt och vi kan istället lägga tiden på att vara med barnen, säger Susanne Lennström.

Hon menar att resultatet blir väldigt konkret i dialog med vårdnadshavare, samt ett tydligt resultat att skicka till ledningsgruppen för att visa på hur resurser bör användas.

-Vi kan visa att HÄR behöver vi sätta in resurser, och kan direkt fokusera på åtgärd. Systematiken kliver in och det blir lättare att fånga upp elever, samt att ge fler elever stöd samtidigt.

Att genomföra screeningen är enkelt, och behöver inte göras av en speciallärare. På Nya Elementar spånar man kring ifall det är något som fritidspersonal skulle kunna göra. På så sätt skulle speciallärarna ha ännu mer tid för samtalet kring läsningen och för att hjälpa elever att knäcka koden.

Nya Elementar hoppas att de kan inspirera fler skolor att använda sig av digitala verktyg som detta, och Stojanka Drinic välkomnar alla som vill att komma på studiebesök för att se hur de arbetar!

I slutet av förra veckan avslutades den PoC som genomförts inom ramen för projekt Smarta lås i Stockholms stad tillsammans med ett antal lås-, telekom- och IT-leverantörer. Syftet har varit att öka kunskapen kring en möjlig central låsplattform.

En PoC (proof of concept) är en metod för att i ett tidigt skede utvärdera en idé. I detta fall kring stadens kommande införande av smarta lås som ska ge rätt person, rätt behörighet, till rätt utrymme, i rätt tid.

Ingen process är den andra lik i stadens skilda verksamheter. Det kan handla om att hemtjänsten behöver komma in hos ett stort antal brukare varje dag, eller att miljöarbetare ska komma in i en fastighetsägares soprum med hjälp av smarta lås. Fastighetsägare kan behöva släppa in olika entreprenörer för uppdrag och vi invånare kan också vilja ta emot olika former av leveranser i hemmet.

Inom arbetet med PoC central låsplattform fick leverantörerna i uppgift att bryta ner visioner och mål kring en central låsplattform till konkreta lösningsförslag, som de kunde presentera först för projektet och sedan kort även för andra leverantörer under slutmötet.

Förutom representanter från Stockholms stads verksamheter och från leverantörer har också forskare varit med i arbetet med PoC:en.

-Det här är ett unikt projekt där Sveriges kompetens kring smarta lås samlas och bidrar till utvecklingen av nya idéer och framtida lösningar. För oss forskare har det varit mycket givande att se hur praktiker tänker kring smart låsteknik, plattformar och samverkan mellan organisationer, säger Martin Henkel, forskare på Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet (DSV).

Många intressanta spår presenteras under slutmötet, bland annat om staden ska ta ett centralt ägarskap kring plattformen i form av en övergripande lösning, eller snarare ingå som en viktig aktör i en förmedlande lösning som fungerar som ett ekosystem. En knäckfråga som diskuterades var hur stadens verksamheter ska komma in i de 90% av fastigheterna som ägs av andra aktörer.

Arbetssättet kring PoC:en har varit uppskattat av alla medverkande. Det har gett leverantörerna en bredare förståelse för vad stockholmarna och stadens egna verksamheter faktiskt har för behov gällande lås och passage.

-När företag möter användare kan användarnas behov och mål få bli ledstjärnan i utvecklingen, säger Åke Rydgren, från leverantören Tunstall.

Flera av leverantörerna har berättat att de har hittat varandra genom detta projekt, och flera säger att de till och med påbörjat samarbeten. Det är naturligtvis väldigt roligt, och verkligen en positiv bieffekt av den här delen i projektet, säger Gunilla Gruvegård, projektledare.

Hon är glad över att inblandade parter har tagit lärdom av varandra eftersom det är en marknad i så snabb förändring.

-Jag tycker att det här har varit fantastiskt kul. Vi har fått till det berömda trippel helix- samarbetet mellan staden som offentlig verksamhet, näringslivet och akademin, och skapat tidiga win-win för alla, avslutar Gunilla Gruvegård.

Kategori:Okategoriserade

 

Magnuz Engardt och Christer Johansson på miljöförvaltningens avdelning SLB-analys.

Om ett drygt år får Stockholms astmatiker ett nytt kraftfullt verktyg i sin hand. Miljöförvaltningen utvecklar just nu en app med fyradygnsprognoser för luftföroreningar i Stockholmsluften.

De detaljerade prognoserna kommer att visa luftföroreningsläget nästan ner på kvartersnivå.

Luftkvalitetskarta för centrala Stockholm.

– Vi är just nu inne i en testfas där vi utvärderar själva prognosmetoden och användbarheten med hjälp av en försöksgrupp med astmatiker, säger Magnuz Engardt, miljöutredare och meteorolog på miljöförvaltningens avdelning SLB-analys som analyserar luftkvalitet i Stockholms stad.

Nästa steg tas nästa år då själva appen tas fram för att presentera de nya luftkvalitetsprognoserna. Den kommande appen är ett av projekten som finansieras inom ramen för Stockholms smart stad-strategi.

– Det vi arbetar med i det här projektet är att automatisera stadens luftkvalitetsprognoser och presentera dem i en mobilapp. Det handlar geografiskt högupplösta prognoser som sträcker sig över fyra dygn och som även väger in faktorer som björkpollen och påverkan från europeiska luftföroreningar. Detta är något som inte gjorts tidigare, berättar Magnuz Engardt.

Täckningsområde för fyradygnsprognoser.

Förutom superlokala fyradygnprognoser för Stockholm ner till en geografisk noggrannhet på 100 meter, kommer appen att innehålla en ytterligare en viktig nyhet. Istället för att bara redovisa koncentration av olika luftföroreningar i Stockholmsluften presenteras luftkvalitetsprognoserna istället i form av ett speciellt hälsorisk-index.

Detta index – Air Quality Health Index, AQHI – är direkt kopplat till de hälsorisker som olika nivåer av luftföroreningar kan innebära för exempelvis astmatiker. Hälsoriskindexet bygger på att forskare jämfört hur antalet astmarelaterade akutbesök i sjukvården påverkats av luftföroreningsnivåerna vid samma tidpunkt.

– Det är ett objektivt och mer lättförståeligt mått på hur allvarlig den sammantagna luftföroreningssituationen är för exempelvis en astmatiker, säger Magnuz Engardt.

– Men vi har även flera andra idéer kring appens funktioner. Vi vill exempelvis att den ska kunna fungera som en personlig hälsodagbok för användaren. Vi vill också att man visuellt ska kunna se prognoserna för olika delar av Stockholm på kartor, tillägger han.

Den nya prognosappen kommer att innebära en ordentlig förbättring för alla som vill hålla koll på luftkvaliteten i olika delar av Stockholm.

Prognosen på SLB-analys hemsida.

Idag finns en enklare prognostjänst på SLB-analys hemsida. Den ger en generaliserad luftföroreningsprognos för ett dygn framåt och gäller gatumiljön i hela innerstaden. På europeisk nivå finns en avancerad prognostjänst som heter CAMS. Den ger prognoser för fyra dygn framåt för luftföroreningar i hela Europa.

–  Men CAMS-prognoserna är tyvärr inte alls tillräckligt geografiskt detaljerade för att kunna säga något om hur förorenad luften är på enskilda adresser i Stockholm, säger Magnuz Engardt.

För pollen finns generaliserade endygnsprognoser som gäller för hela Stockholm på Naturhistoriska Riksmuseets sajt Pollenrapporten.se.

CAMS europeiska luftföroreningsprognos.

Data från samtliga dessa prognostjänster ingår även som byggstenar i de nya fyradygnsprognoserna som utvecklas för den kommande Stockholmsappen.

Men sedan tillkommer även en mängd andra data. Exempelvis data från en rad mätstationer runt om i Stockholm som registrerar luftföroreningar och vägbanornas fuktighet. Och inte minst väderprognoser.

– Våra luftkvalitetsprognoser påverkas starkt av hur väderprognoserna ser ut, förklarar Magnuz Engardt.

När det regnar sjunker exempelvis koncentrationerna av slitagepartiklar från vägtrafiken kraftigt (PM10-partiklar – se faktaruta nedan). Även vindriktningen kan påverka luftföroreningsläget i Stockholm rejält. Sydostlig vind kan exempelvis öka inflödet av sot och andra småpartiklar frånluftföroreningar i Östeuropa.

Men sett som helhet är det trafiken som är den viktigaste faktorn bakom luftföroreningar i Stockholm, berättar Christer Johansson, som både arbetar på miljöförvaltningens SLB-analys men också är professor på institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi vid Stockholms universitet.

– Den stora källan till luftföroreningar i Stockholm är trafiken. Vi har få utsläpp från industrier i Stockholm, så här är det dubbdäck och dieselavgaser som är de stora luftföroreningskällorna, säger Christer Johansson.

 

Här är luftföroreningarna som ingår i de kommande fyradygnsprognoserna:

PM10: Partiklar som är upp till en hundradels millimeter i storlek. Handlar i huvudsak om slitagepartiklar från vägtrafiken – partiklar från däck, bromsar och själva vägbanan. Koncentrationerna av PM10-partiklar är som högst nu på våren när gatorna torkar upp och det vägdamm som samlats i snö och väta under vintern frigörs och virvlar upp i luften. Dubbdäck genererar många gånger fler PM10-partiklar än odubbade däck.

PM10-partiklar ökar framförallt risken för luftvägssjukdomar. Höga koncentrationer av PM10-partiklar i luften orsakar ökade besvär för astmatiker och kan dessutom orsaka hjärt- och kärlsjukdomar och försämrad utveckling av lungfunktionen hos barn.

-PM10-halterna har sjunkit stadigt i Stockholm sedan millennieskiftet. Nu ligger vi under gränsvärdet. Det beror på faktorer som lokala dubbdäcksförbud och att vi binder vägdammet genom att vattna vägbanor med fuktbevarande lösningar. Samtidigt har nivåerna i övriga Europa också sjunkit, vilket påverkat luftkvaliteten även i Stockholm, berättar Christer Johansson, på miljöförvaltningens avdelning för luftanalyser.

Kväveoxider (NOx): Kommer från i huvudsak från motorfordonens avgaser, främst dieselfordon. Kvävedioxid har negativa effekter på luftvägarna. Personer med astma är särskilt utsatta.

Marknära ozon: Högst koncentrationer i luften under våren och försommaren. Irritation och effekter på lungfunktionen särskilt hos astmatiker vid förhöjda koncentrationer.

Björkpollen: Kan orsaka astma- och allergiproblem. I sydligaste Sverige börjar björkens blomning normalt i senare delen av april och avslutas i norra Sverige kring månadsskiftet juni-juli.