Aktuellt

2018

december

Här testar trafikkontoret ny teknik för gångtrafikmätningar

Här mäts gångtrafiken. De sju röda prickarna visar de nya 3D-baserade mätsensorerna som trafikkontoret testar. De blå prickarna är enklare gångtrafikmätare som sitter i reklamskyltar.

Det blir allt viktigare att mäta även hur trafikströmmar av fotgängare rör sig genom staden i realtid.

Nu testar trafikkontoret en ny typ av 3D-baserad sensor för att mäta gångtrafik på sju platser i Stockholm.

Trafikkontoret mäter sedan länge hur fordonstrafiken och trafikströmmarna av cyklister rör sig genom Stockholm. Som ett led i stadens framkomlighetsstrategi har trafikkontoret sedan ett par år tillbaka även börjat mäta gångtrafik.

Den här typen av realtidsdata kommer att bli allt viktigare komponent i allt från stadsplanering till nästa generations smarta reseappar.

Gångtrafikmätningarna kan exempelvis ge underlag för var staden bör bredda trottoarerna eller var akuta halkbekämpningsåtgärder ska sättas in vintertid. I reseappar kan trängseldata från gångtrafikmätningar användas för ge exaktare tidsuppskattningar för gångsträckor i uppgjorda rutter.

I dagsläget har trafikkontoret tillgång till ett knappt tjugotal uppkopplade sensorer som mäter gångtrafik i realtid. Ett tiotal är enklare mätsensorer inbyggda i reklamskyltar. Här räknas fotgängarna när de passerar förbi en svag ljusstråle. Nackdelen är att sensorerna inte kan skilja på cyklister och fotgängare. De fungerar även sämre när det är trängsel och flera fotgängare går i bredd på trottoaren.

Men på sju olika platser i Stockholm testar trafikkontoret just nu en mycket mer avancerad mätsensor för gångtrafik. De här mätsensorerna kan både skilja cyklister från fotgängare – och mäta antalet förbipasserande även när det är trångt på trottoaren. Mätsensorerna kan också se hur snabbt fotgängarna rör sig.

Så här ser mätstationerna ut.

De nya avancerade mätstationerna använder 3D-teknik där två kameror och ett program med en självlärande algoritm bygger upp en slags kraftigt förenklad 3D-modell av alla rörelser på trottoaren. Informationen omvandlas därefter till sifferdata innan den skickas vidare från mätsensorn till ett centralt system.

– Den data som vi på trafikkontoret ser är form av listor som visar antal och hastighet för de fotgängare och cyklister som passerat mätsensorna, berättar Tobias Johansson, analytiker på trafikkontoret.

I Slakthusområdet genomför EU-projektet Growsmarter tester av ytterligare en teknik för gångtrafikmätningar. Där används ett femtontal sensorer som räknar wifi-signaler från förbipasserande fotgängares mobiltelefoner.

Ut med beslutskraften; så arbetar Mats Pettersson för att vara en digital ledare

Att vara med och bygga den kunskapsintensiva organisationen, det är Mats mål. Han är en av de digitala ledarna inom staden som vill stötta digital transformation, genom agila arbetssätt, självledarskap och att delegera beslutskraft.

-Vi måste samverka inom staden, och nyttja kraften i vår organisation. Vi jobbar ju med liknande processer och måste nå fram till varandra. Det är det som driver mig! Säger Mats Pettersson.

Genom att skapa arenor för möten och erfarenhetsutbyten, både fysiska och digitala, tror han att man kan hjälpa staden med sin förflyttning inom digitalisering. Mats Pettersson menar att vi måste dra nytta av stadens storlek  och värdet av att vi har gemensamma begrepp och arbetssätt.

Han är själv med och arbetar fram stadens förvaltningsriktlinjer, F-Guide, som bidrar till just detta – en guide för hur vi bedriver förvaltning, men det gäller även hur vi driver projekt eller jobbar med test, release, change, incident och problem..

-Kan vi enas så blir det lättare att prata med varandra över gränserna, menar Mats Pettersson.

Om sitt eget ledarskap så anser han att hans viktigaste uppgift är att få andra att lyckas. Han tror att det görs genom att beslutskraften flyttas utåt i organisationen, så att medarbetare känner ägandeskap för sina egna frågor.

I Stockholms stads nya budget står det att vi ska tillämpa “ett modernt ledarskap baserat på tillit präglat av en öppen och tillåtande kultur”, påpekar han.

– Vi kan inte tackla de komplexa utmaningar vi står inför med gamla synsätt på ledarskap. Att det står i budgeten är ett tecken på detta, säger Mats Pettersson och menar att digitaliseringen har förändrat kulturen på många arbetsplatser.

Inte minst på stadsledningskontoret, där han själv jobbar med verksamhetsutveckling och förvaltning inom it och digitalisering. När han kom till staden tidigare i våras, var han ny inom offentlig förvaltning. Han lockades av storskaligheten och spännvidden i stadens verksamhet – och fokuset  på medborgarnytta. Han betonar att det vi gör bidrar till ett bättre samhälle, man får inte glömma syftet med det man gör.

-Komplexiteten är spännande, hela den tekniska förflyttningen och den digitala mognaden. Det är roligt att få vara med på den resan. Det kommer att hända! Kanske inte imorgon men det är dit vi är på väg, säger Mats Pettersson.

Han lockades även av att få arbeta med digital transformation, vilket han menar handlar mer om förändrade beteenden, än om it-lösningar. Även om Mats har ett stort intresse även kring it.

-På 80-talet var jag utvecklare, nu rekreationsprogrammerar jag när jag har tid, men jag gillar att förstå tekniken, avslutar Mats Pettersson.

Sista chansen- Besök Digitalakademin innan 14 december

I maj invigdes Digitalakademins pop-up lokal på Jakobsbergsgatan 34 i centrala Stockholm.

Sedan dess har över +1000 workshops, +1500 utbildningstimmar och mer än 400 personliga coachingsamtal genomförts i lokalen.

Det är Google som står bakom Digitalakademin och dess koncept, som i vanliga fall bara erbjuds online. Pop-up lokalen har drivits i samarbete med Almi, Arbetsförmedlingen och oss – Stockholms stad.

Den 14e december stänger lokalen – passa på att höj din digitala kompetens innan dess. Se utbildningar och anmäl dig här.

november

Stockholms stad på Smarta städer-mässan

Under onsdag och torsdag har Stockholms stad deltagit i Smarta städer-mässan i Kista.

En fullspäckad monter, med konkreta exempel på hur vi arbetar mot att bli världens smartaste stad, lockade många nyfikna besökare. Under luncherna riggade vi med mikrofoner och högtalare och bjöd på tio minuters-dragningar av digitala ledare inom staden.

Vinnare Digitaliseringspriset 2018 – Norrmalms Digitala skräpkorgar

 

Park och miljö-avdelningen på Norrmalms stadsdelsförvaltning tilldelas årets Digitaliseringspris för sitt innovativa arbete med att skapa rena parker i staden – med hjälp av digitala skräpkorgar.

Under en en högtidlig ceremoni i Blå hallen i eftermiddags delades årets Digitaliseringspris ut av Anna König Jerlmyr. Priset delas ut till en verksamhet som med digitalisering som katalysator, skapat nytta för medborgarna.

Så här löd juryns motivering:

“Vinnarna av Digitaliseringspriset 2018 har visat att man genom att använda miljövänlig och aktuell teknik kan höja kvaliteten för medborgarna, utan att öka kostnaderna för staden.

De har en mångårig erfarenhet av arbetet och har gjort en viktig pionjärinsats på området. De har utarbetat en innovativ strategi som inneburit tydliga ekonomiska och miljömässiga vinster.

Det vinnande bidraget har redan inspirerat flera förvaltningar och juryn ser en stor potential i att skala upp och implementera lösningen i övriga staden.

Vinnare av Digitaliseringspriset 2018 är Norrmalms stadsdelsförvaltning och de Digitala skräpkorgarna.”

Prissumman är 75 000 kronor att använda för verksamhetsutveckling – och den här prisskulpturen är speciellt skapad för Digitaliseringspriset vinnare av skulptören Christian Partos.

Här är trafikkontorets nya öppna data

Här är ett par på den nya öppna data som trafikkontoret nu släpper. Från vänster: sopsaltade cykelbanor, data om stadens belysning, trafikflöden för cykeltrafik på Norrmalm gata för gata samt heatmaps för trafikolyckor i Stockholm. (Klicka för större bild)

Trafikkontoret släpper ett drygt tiotal typer helt ny öppen data för utvecklare som vill använda stadens data i nya digitala tjänster för stockholmarna.

Trafikkontoret satsar också på utveckla den visuella presentationen av sina öppna data. Heatmaps av trafikolycksdata blir det första exemplet.

Bland den nya öppna data som trafikkontoret nu släpper märks bland annat trafikflöden gata för gata för motorfordon, cyklister och fotgängare. Andra exempel är data om stadens gatubelysning och cykelbanor som sopsaltas på vintern.

Öppna data handlar i grunden om att myndigheter tillgängliggör exempelvis sina trafikdata och kartdata så att exempelvis externa utvecklare kan använda dem fritt när de utvecklar nya appar och andra digitala tjänster. Att ge fler tillgång till data stimulerar innovationskraften och ökar utbudet av nya och smartare digitala tjänster för medborgarna. Det är i mycket kort sammandrag drivfjädern bakom myndigheternas arbete med öppna data.

Ett exempel där öppna data bidragit till en snabb digital tjänsteutveckling är väderappar. När SMHI – och dessförinnan den norska motsvarigheten Yr – tillgängliggjorde sina väder- och prognosdata som öppna data ökade inte bara utbudet av väderappar kraftigt. När fler utvecklare tog sig an uppgiften att presentera och visualisera väderdata på nya sätt ledde det också till en snabbare kvalitetsutveckling för väderappar överlag.

Stockholms stad har i flera politiska beslut lagt fast högt ställda mål när det gäller öppna data. En av de förvaltningar som kommit allra längst är trafikkontoret.

Trafikkontoret en dataintensiv förvaltning. Här finns stor mängd system med olika typer av verksamhetsdata, även realtidsdata. Här finns också en egen teknisk infrastruktur för att dela data vidare till andra verksamheter inom staden.

Den egna infrastrukturen används också för att publicera kvalitetssäkrad data externt som öppna data på Stockholms stads gemensamma portal för öppna data. Trafikkontoret har också tagit fram speciella utvecklarsidor med omfattande information och handledningar för de som vill använda öppna data i egna digitala tjänster.

Trafikkontoret har i dagsläget tillgängliggjort ett sextiotal dataset som öppna data. Nyligen öppnades ett drygt tiotal helt nya dataset som öppna data.

Här är några av nyheterna:

* Trafikflöden, uppdelat på lätta och tunga motorfordon gata för gata. För hela Norrmalm finns även trafikflöden gata för gata för cykeltrafik och fotgängare. I dagsläget handlar det om historiska data, men trafikkontorets ambition framåt är klar:

– Nästa steg är att kunna tillhandahålla trafikflöden i realtid som öppna data, säger Stefan Norlin, geodatasamordnare som arbetar med datafrågor på trafikkontoret.

* Data om stadens belysning. Stadens belysningsmontage som klickbara prickar. Innehåller info om bland annat driftstatus. Datasetet uppdateras två gånger per vecka.

Tittar man framåt med smart belysning och uppkopplade mätsensorer i lyktstolpar kan den här typen av öppna data-set i framtiden även innehålla realtidsdata om allt från antalet fordonspassager till vilka lampor som är tända och vilka gått sönder, säger Stefan Norlin.

* Sopsaltade cykelbanor vintertid. Visar det nät av cykelbanor som sopsaltas under vintern.

Trafikkontoret vidareutvecklar även metoderna för att visualisera sina öppna data för utvecklare. Först är en heatmap för trafikolyckor i Stockholm. Genom att dra i tidsreglage kan man exempelvis se vilka gatukorsningar som varit mest olycksdrabbade under olika tidsperioder. Funktionen publiceras inom kort på trafikkontorets utvecklarsida.

Så bygger vi den smarta staden

 

Besök Stockholms stads monter på Smarta Städer, Kistamässan 28–29 november, som är öppen för allmänheten från kl 12.00 och fram till 18.00. I vår monter D:12 samlar vi flera av dem som är med och bygger den smarta staden idag.

Stockholms stad ska bli världens smartaste stad. Genom att bygga en smart och uppkopplad stad kan vi erbjuda stockholmarna högsta möjliga livskvalitet och det bästa klimatet för företagande.

Stadens avdelning för digital utveckling och innovationsplattformen Digital Demo, testbädden Urban ICT Arena, det hållbara stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden och EU-finansierade GrowSmarter, kommer alla att finnas på plats på Kistamässan för att berätta mer om spännande utvecklingsprojekt. Prata en stund med experter från Norra Djurgårdsstaden, Grow Smarter, avdelningen för digital utveckling och Stokab, lyssna på lunchföredrag eller följ med i en teknikdemonstration. Inträde till mässan är gratis.

I stadens monter kan du testa AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter, diskutera med våra experter hur sopsugar och sensornätverk kan underlätta för invånarna, samt spåna kring hur framtidens smarta belysning bör fungera.

Flera andra aktörer inom staden som Stockholmshem, SISAB och STOKAB kommer för att presentera nya projekt och prata hållbarhet, digitalisering och infrastruktur.

Onsdag 28/11

● 12.15 Christer Forsberg Philip, biträdande it-direktör, Stockholms stad
Hur blir Stockholm världens smartaste stad 2040?

● 12.25 Petra Dalunde, Urban ICT Arena
Not Boring! Vad gör testbädden här i Kista?

● 12.35 Gunnar Björkman, innovationsdirektör, Stockholms stad
DigitalDemo – ett samarbete som löser samhällsutmaningar med digital teknik

Torsdag 29/11

● 12.15 Torbjörn Kumlin, projektchef nyproduktion, Stockholmshem
Plusenergihus – allt vi behöver veta om den innovativa tekniken i husen

● 12.25 Mika Hakosalo, projektledare, GrowSmarter/miljlförvaltningen Stockholms stad
Hur använder vi sensorer i staden för smart trafikstyrning och belysning?

● 12.35 Niklas Dalgrip, driftchef SISAB
Digital teknik som ger stora besparingar

Inträde i mässhallen är kostnadsfritt. Du registrerar dig här. Mässan öppnar kl. 12.00.

Vill du delta i konferensen går det att köpa biljetter för en eller två dagar. Läs mer och anmäl dig här.

Förra veckan samlades världens smartaste städer

Stockholms stad fanns självklart på plats på kongressen Smartcity Expo i Barcelona, som pågick under tre dagar förra veckan och hade drygt 21 000 besökare.

Stockholms stad hade en del av den “Nordiska Paviljongen”.  Många besökare kom för att höra hur vi jobbar mot målet. Vi berättade om vår strategi att jobba utifrån fyra olika hållbarhetsperspektiv, samt ambitionen att vara öppna, innovativa och uppkopplade.

Vid flera tillfällen höll personer från Stockholms stad anföranden på scenen i den Nordiska paviljongen. Bland annat innovationsdirektör Gunnar Björkman samt projektledarna för “smart belysning”, Norra Djurgårdsstaden och Growsmarter.

I anslutning till kongressen höll staden även i rundabordssamtal, kring innovationssamarbeten och IoT-plattformar. De fulltecknades snabbt, och blev väldigt intressanta diskussioner.

Kategori:Okategoriserade

Här är Digitaliseringsprisets slutfinalister 2018

Nästkommande vecka delas stadens Digitaliseringspris ut. Priset går till en verksamhet i Stockholms stad som använder sig av digitaliseringen för att öka nyttan för stockholmarna.

Priset delas ut för initiativ som gör skillnad och skapar värde för boende, besökare eller företagare i Stockholm genom användning av digitalisering som katalysator.

Nu är årets finalister utsedda:

Juryn består av f.d. biträdande stadsdirektör Fredrik Jurdell, innovationsdirektör Gunnar Björkman, it-direktör Johanna Engman samt Stokabs VD Staffan Ingvarsson. Priset delas ut av stadsledningskontorets avdelning för digital utveckling i syfte att driva den digitala utvecklingen framåt.

Digitaliseringsprisets arbetsgrupp tackar för alla fina ansökningar!

Här är tidigare års Digitaliseringsprisvinnare:

Finalisterna till Digitaliseringspriset: Kursportalen

8 av 10 lärare säger att de inte har den kompetens som krävs för att kunna lära ut programmering enligt Skolverkets instruktioner. Det har däremot Mikael Kring, it-pedagog på Årstaskolan.

Kursportalen har blivit hans plattform för att dela med sig av kunskapen, inte bara till stadens utan hela landets lärarkår.

-Utgångspunkten var att jag ville nå min personal, Årstaskolan växer och växer, och det är omöjligt att samla alla pedagoger för att utbilda dem, berättar Micke Kring. Jag kan inte ens ha kurser för all vår personal och insåg att jag måste hitta sätt att skala upp.

Därför startade han Kursportalen. Där finns de instruktionsfilmer och material för lärare som vill lära ut programmering på olika nivåer. Idag är det närmare tvåtusen personer som använder kurserna på portalen och antalet stiger stadigt.

-Vissa lärare är rädda för programmering, de vet att eleverna kan mer, berättar Micke Kring. Medan andra lärare, kastar sig ut i det här.

Alla ska ha möjlighet att göra kurserna -lärare med olika förkunskap, men även föräldrar som vill kunna förklara för sina barn eller barn som har svårt att hänga med och behöver en extra genomgång. Därför är allt som Micke producerar öppet för alla.

-Det kostar inget att skala upp och när man delar med sig får man även input tillbaka, vilket förbättrar tjänsten, säger Micke Kring.

Kursportalen innehåller inte bara kurser i programmering. Här finns allt från ”att skriva för webben”, ”Skapa i 3D” till ”hur internet fungerar. Micke har utgått från kursplaner i sin framtagning av kurser och får samlar in mycket feedback för att förstå om kurserna fungerar eller inte.

-De amerikanska universiteten är förebilder, de lägger upp precis allt och alla kurser de håller finns i digital form på internet, avslutar Micke Kring. Allt ska vara transparent eftersom vi jobbar med samma skattepengar, och mot samma mål – att höja den digitala kompetensen.

Se film om Kursportalen här.

Se Kursportalen här.