Nyheter

2017

Efter två och ett halvt år som it-direktör i Stockholms stad avslutade Ann Hellenius med att ta emot priset Årets CIO. För sitt arbete med att driva stadens digitala utveckling, belönades hon under den prestigefyllda galan CIO Awards på Berns igår kväll.

Så här löd juryns motivering:

”Ann Hellenius är super-CIO:n som tagit hela världen med storm och satt it och it-ledarrollen på kartan, långt utanför den gängse skaran it-invigda – och bortom Sveriges gränser. En sällan skådad kommunikatör och visionär som sparar miljoner och sjösätter innovationer. Aldrig släpps fokus på målet – att skapa världens smartaste stad för med­borgarna – och ett hållbart ledarskap.”

Efter sju år lämnar Ann nu Stockholms stad med flaggan i topp, för att gå vidare till en tjänst som CIO på Bankgirot.

 

HELA LISTAN  – STOCKHOLMS STAD SENASTE DIGITALISERINGSPRISER:

* Igår: Stockholms stads it-direktör Ann Hellenius blir Årets CIO på CIO Awards.

* November: Stockholms stad får den prestigefyllda utmärkelsen Sveriges Digitaliseringskommun 2017 på Kvalitetsmässan.

* September: Stockholms stadsbiblioteks populära barnbiblioteksapp Bibblix nomineras som en av slutfinalisterna i eDiamond Award.

* Augusti: Norrmalms strategi för smarta skräpkorgar i parker nomineras bland 468 tävlingsbidrag som en av sex slutfinalister till Götapriset.

* Mars: Ann Hellenius röstas fram till CIO of the Year av CIO-kollegor på 600 Minutes Executive IT.

* December 2016: Charlotte Dingertz och Claes Johannesson på avdelningen för digital utveckling utses till Årets Projektledare av Svenska Projektakademin.

* Maj 2016: Ann Hellenius utses till CIO of the Year av ICT Spring Europe.

 

Marcus Törnqvist, från Ericsson är programchef för forskningsprojektet Smart Energy City i Norra Djurgårdsstaden. Här visar han energistyrningsappen som just nu testas i 153 hushåll.

I Norra Djurgårdsstaden pågår ett forskningsprojekt för att ge hushållen möjlighet styra sin energikonsumtion på ett smartare sätt.

 Målet är att skapa förutsättningar för att öka andelen förnyelsebar elproduktion genom att anpassa vårt konsumtionsmönster av el efter tillgången av förnyelsebar elproduktion över dygnet.

I samband med inflyttning i ett antal nybyggda bostadshus i Norra Djurgårdsstaden startade Forskningsprojektet “Smart Energy City” i början av året.

“De aktiva husen”, som bland annat har solenergipaneler på taken, innefattar totalt 154 lägenheter. De boende tillfrågades i samband inflyttningen om de ville delta i projektet och fick då även utbildning i systemet som används för att styra energiförbrukningen.

– Den första utmaningen handlar om att hitta ett system för energistyrning, som folk faktiskt använder, berättar Marcus Törnqvist från Ericsson som programchef för Smart Energy City.

I Norra Djurgårdsstaden har de tagit fram en speciell app där man enkelt kan se och styra energiförbrukningen i den egna lägenheten. Appen visar vilken förbrukningsnivå man ligger på för vatten, el och värme. Man kan även se hur förbrukningen ser ut i relation till genomsnittsförbrukningen i fastigheten. Man kan också se hur den egna förbrukningen utvecklas i speciella dags-, vecko- och månadsvyer.

Via appen kan hushållen själva styra sin energiförbrukning på en rad olika sätt.

Elenergi från olika källor kostar olika mycket. Energibolagen använder sig i första hand av den billigaste elenergin som finns att tillgå, till exempel el producerad av vattenkraft. Men när förbrukningen i elsystemet är som högst måste energibolagen komplettera även med el som är betydligt dyrare att producera.

Hushållens elförbrukning är normalt högst på morgonen och på kvällen. Då blir normalt även priset i systemet som högst.

– Den besparing som användarna kan göra genom att styra undan en del av sin elkonsumtion från de högsta förbrukningstopparna är idag begränsade på grund av att elpriserna är historiskt låga och prisvariationerna över dygnet normalt är små. I takt med att andelen förnybart ökar, kommer även prisvariationerna att öka vilket ökar incitamenten för användarna. Jag tror dock att det kommer nya affärsmodeller som ger kunderna ännu bättre betalt för att vara flexibla över tid, förklarar Marcus Törnqvist.

De boende i Norra Djurgårdsstadens “Aktiva hus”, kan via sina appar se och styra när det är mest energieffektivt att till exempel tvätta eller torktumla. Vitvarorna i lägenheterna kan ställas in på ett schema-läge där de slås på under de tider på dygnet när totala elförbrukningen är som lägst.

En central fråga för forskningsprojektet är att ta reda på vad som får hushållen att faktiskt ändra sina energikonsumtionsmönster.

– Hittills kan vi se indikationer på att dessa lägenheter drar något mindre el än andra, men analysen av data pågår fortfarande, säger Marcus Törnqvist.

Det som testas är inte färdig teknik. Det handlar om ett utvecklingsprojekt, som syftar till att skapa kunskapsunderlag för framtida arbete, förklarar Marcus Törnqvist. Data som samlas in skapar underlag för beteende- och brukarmönster. Genom att tyda dessa mönster kan även tekniska problem förutses, och snabbare åtgärdas.

Smart City Energy-projektet pågår till sista mars nästa år. En slutrapport ska presenteras våren 2018 och i Almedalen 2018. Smart City Energy ett samarbete mellan ABB, Electrolux, Ellevio, Ericsson och Fortum. KTH står för forskningsdelen i projektet, som delfinansieras av statens energimyndighet.

Cristina Petrescu och Håkan Dahlström från Tieto och stadsdirektör Ingela Lindh skriver under kontraktet i Stockholms stadshus.

Stockholms stad har beslutat att tilldela Tieto kontraktet i upphandlingen av it-service för förvaltningar och bolag. Upphandlingen omfattar arbetsplatstjänster, server- och applikationsdrift samt service desk. Kontrakten skrevs under i Stockholms stadshus.

De produkter och tjänster som upphandlats innehåller bland annat datorer, surfplattor, skärmar, skrivare, tjänster för digitala enheter, operativsystem, kontorsprogram och infrastrukturtjänster. Avtalet med Tieto gäller till och med den 31 december 2023 med möjlighet till förlängning i upp till sex år.

Upphandlingen av nästa generation it-service för förvaltningar och bolag syftar till att erbjuda effektivare infrastruktur och stödfunktioner samt ett bredare utbud av tjänster och produkter.

– Det är glädjande att vi nu tillsammans med Tieto kan starta arbetet med att införa nästa generation it-service till stadens förvaltningar och bolag. Att vi nu får en modern it-service på plats är en viktig del i Stockholms stads digitaliseringsarbete, säger Ann Hellenius, it-direktör i Stockholms stad.

28

nov

Det blev grundskoleavdelningen på utbildningsförvaltningen som till slut vann Stockholms stads Digitaliseringspris 2017. De får priset för sitt innovativa arbete med AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan.

Vinnaren av Stockholms stads Digitaliseringspris korades under en högtidlig prisutdelning i Blå Hallen på tisdagen.

På plats i under Kvalitetsutmärkelsen i Stadshuset fanns representanter från 36 olika enheter inom Stockholms stad. Däribland de andra slutfinalisterna; Trafikkontoret med sina Digitala parkeringsautomater samt Miljöförvaltningens med sin app Livsmedelskollen.

I juryn för Digitaliseringspriset sitter biträdande stadsdirektör Fredrik Jurdell (ordf), Stokabs VD Staffan Ingvarsson, Stockholms stads it-direktör Ann Hellenius och innovationsdirektör Gunnar Björkman.

Här är juryn motivering för att ge priset till grundskoleavdelningen och den AI-baserade screeningen:

”Grundskoleavdelningen på utbildningsförvaltningen tilldelas årets Digitaliseringspris för sitt innovativa arbete med AI-baserad screening för att tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan.

Tjänsten är framtagen med spetsteknik och evidensbaserad forskning i samarbete med Karolinska institutet. Den har framgångsrikt testats på 900 elever i Stockholms stad.

Screeningmetoden ger en objektiv bedömning av elevers läsförmåga och effektiviserar en process som idag är resurskrävande för skolorna.

En tidig diagnos av läs- och skrivsvårigheter ökar elevens chanser att höja skolresultaten och bidrar därmed till en bättre livskvalitet för både elever och föräldrar. Därför ser vi med glädje fram emot att tjänsten nu tillgängliggörs för många fler av stadens grundskolor.”

Nu är det klart vilka som blir de tre slutfinalisterna till Stockholms stads Digitaliseringspris. Priset delas ut i samband med Kvalitetsutmärkelsen i Stadshuset på tisdag.

Från början var det sex finalister som nominerats för Stockholms stads Digitaliseringspris. Men  nu återstår bara tre. Juryn har sammanträtt och sållat fram de tävlingsbidrag som tar sig vidare hela vägen till slutfinalen i Stadshuset den 28 november:

Digitala parkeringsautomater:

Trafikkontorets nya digitala parkeringsautomater har gett avtryck i parkeringsbranschen. De drivs på solceller och den gamla pappersbiljetten används inte längre. De nya automaterna ger också möjlighet att betala med allt från bankkort till mobiler och smarta klockor.

Tidigare skrev trafikkontorets parkeringsautomater ut runt 7,5 miljoner papperskvitton årligen. Men pappersbiljetter kan både förfalskas och blåsa bort. De  gör det dessutom svårt att ta betalt av tvåhjuliga fordon.

De solcellsdrivna parkeringsautomaterna behöver inga elnätsanslutningar och är därför lätta att integrera i stadsmiljön. De kan enkelt flyttas för att anpassas till den föränderliga och växande staden.

 

Livsmedelskollen:

Mobilappen från miljöförvaltningen där stockholmarna på ett enkelt och visuellt smart sätt kan ta del av resultaten från de runt 10 000 livsmedelsinspektioner som miljöförvaltningen genomför varje år på restauranger, storkök och andra livsmedelsföretag i Stockholms stad.

Via Livsmedelskollen kan användaren användaren även anmäla brister i livsmedelshantering och misstänkt matförgiftning.

Appen kommunicerar i realtid med handläggarsystemet. Ett kontrollärende upprättas automatiskt och användaren får direkt ett diarienummer som kan användas vid uppföljning.

 

Screening av läs- och skrivsvårigheter:

Utbildningsförvaltningens grundskoleavdelning har framgångsrikt genomfört storskaliga tester ny AI-teknik (artificiell intelligens) för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan. Den nya screeningmetoden har testats på 900 elever på fyra grundskolor i årskurs 1-4. Metoden har nu gjorts tillgänglig för samtliga grundskolor i Stockholms stad.

Screeningmetoden går ut på att en kamera registrerar ögonrörelserna när barnen läser en kort text på bildskärm. Rörelsemönstret analyseras sedan av ett AI-program som med 90 procentig säkerhet kan avgöra om barnet ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Testet går snabbt och alla barn i en skolklass kan screenas.

I juryn för Digitaliseringspriset sitter biträdande stadsdirektör Fredrik Jurdell, Stokabs VD Staffan Ingarvarsson, innovationsdirektör Gunnar Björkman och Stockholms stads it-direktör Ann Hellenius.

Vinnaren av Stockholms stads Digitaliseringspris får 75 000 kronor.

De nya idéer som genereras genom Digitaliseringspriset ska hjälpa staden att höja livskvaliteten för stockholmarna och bidra till det bästa möjliga klimatet för företagare. Tävlingsbidragen ska skapa värde och nytta här och nu, utnyttja aktuell teknik, leda till förbättrade arbetssätt och tjäna som inspiration för andra verksamheter i staden.

– Digitaliseringspriset handlar om att hjälpa staden att utveckla nya smarta lösningar som underlättar för våra medborgare, säger Fredrik Jurdell, biträdande stadsdirektör och ordförande i juryn.

Stockholms stad är en av utställarna på Kistamässan när ”Smarta Städer” för första gången går av stapeln.

I Stockholms stads monter finns bland annat möjlighet att hälsa på den lilla kommunikationsroboten som ska hjälpa långtidssjuka skolbarn att delta i klassens aktiviteter på distans Man kan också testa AR- samt VR-glasögon, samt diskutera med våra experter hur sopsugar och sensornätverk på olika sätt kan underlätta för invånarna.

På plats i montern finns experter från Norra Djurgårdsstaden och GrowSmarter, Stokab, Avdelningen för digital utveckling och Urban ICT Arena. Även ett antal av stadens samarbetspartners deltar och berättar om de utvecklingsprojekt de driver tillsammans med staden.

Stockholms stad har fått mycket uppmärksamhet för sina automatiserade processer kopplade till e-tjänster. Ett bra exempel på hur detta fungerar i praktiken är Tyck till-tjänsten. Nu är tjänsten nominerad till Stockholms stads Digitaliseringspris.

Tyck till finns både som mobilapp och som e-tjänst. Synpunkter och felanmälningar som stockholmarna lämnar hamnar direkt hos rätt handläggare i staden.

– Det är inte bara själva appen som är bra, det är processerna runt omkring också. Synpunkterna och felanmälningarna som kommer in via appen går med automatik vidare till rätt verksamhetssystem i staden, berättar Hélène Rundqvist, it-tjänstansvarig på Trafikkontoret.

I appen får hon och hennes kollegor in synpunkter i fem olika kategorier; beröm, felanmälningar, frågor, idéer eller klagomål. Det kan röra sig om allt från att det är klotter på skolgården, att en gångväg anses vara för dåligt upplyst om kvällarna eller att det är fina blomsterplanteringar på torget.

Varje kategori är knuten mot rätt handläggargrupp. Tycker du till om exempelvis parker, då kommer ditt ärende automatiskt till stadsdelarna. Det är ingen som sitter och manuellt fördelar ärendena, vilket är tidsbesparande.

100 000 ärenden kom in via Tyck till under 2016. I år har man redan passerat det antalet och går därmed mot ett nytt rekord. Riktlinjen är att alla som lämnar en synpunkt eller ett förslag via appen och som vill ha återkoppling ska få ett svar inom tre dagar.

Felanmälningar kommer direkt till utförarna, det vill säga de i staden som har till uppgift att tömma papperskorgarna, utföra snöröjningen, utan handpåläggning från verksamheterna.

– Kartpositionen i ärendet styr, det är det som är häftigt, säger Hélène Rundqvist. Vi har satsat mycket på att handlägga ärendena snabbt.

 Appen har funnits sedan februari 2014 och vid årsskiftet ska en uppdatering ske. Då ska man även kunna se felanmälningar som andra har gjort runt den plats där man befinner sig. Man kommer även kunna få återkoppling när saker är åtgärdade, alternativt när det planeras att åtgärdas. Även detta ska ske utan handpåläggning.

På Trafikkontoret är det runt 20 personer som jobbar heltid med synpunktsportalen. Dessa 20 personer besvarar synpunkter som kommer in och sköter den administration som krävs. Detta gör att parkingenjörer och gatudriftsingenjörer får färre samtal, och kan ägna sig åt vad de faktiskt ska.

 – Vi vill att appen ska vara en enkel ingång för medborgarna att få sina röster hörda och det är fantastiskt kul att den har blivit uppmärksammad. Inte bara som app, utan hela automatiseringen och arbetssättet runt den, avslutar Hélène Rundqvist.

Här är alla finalister till Stockholms stads Digitaliseringspris:

* Solcellsdrivna digitala parkeringsautomater

* Roboteket – ”lånerobotar” för skolan

* AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan

* Stockholmskällan

* Livsmedelskollen

* Tyck till-appen

Här är kommunikationsroboten för långtidssjuka barn som just nu testas på ett par av Stockholms stads skolor.

På onsdag och torsdag kan du själv bekanta dig med den nya roboten i Stockholms stads monter på Smarta städer-mässan i Kista.

I Stockholms stads monter på Smarta städer-mässan finns även en lång rad andra smarta projekt inom digitalisering, stadsutveckling och miljö.

Experter finns på plats från Norra Djurgårdsstaden: Stockholm Royal SeaportGrowSmarterStokabAvdelningen för digital utveckling och Urban ICT Arena. Men också flera samarbetspartners närvarar för att berätta om sina projekt tillsammans med staden.

För att klara framtidens utmaningar behöver vi lägga ännu mer fokus på att samverka med universitet, företag och stadens invånare. Stockholms stad arbetar just nu med flera spännande projekt för att möta stadens hållbarhetsmål med smarta uppkopplade lösningar.

Norra Djurgårdsstaden och GrowSmarter är två stora stadsutvecklingsprojekt som ska visa vägen mot en hållbar och smart framtid. Samverkansprojekt där vi samarbetar med många olika företag och universitet för att få fram verktyg, metoder och fungerande tjänster – som sedan sprids vidare till andra projekt i Stockholm, och till andra städer i Sverige och världen.

Kom förbi Stockholms stads monter under Smarta städer-mässan den 22–23 november på Kistamässan och bli del av processen för att Stockholm ska bli världens smartaste stad 2040. Att besöka mässan är kostnadsfritt mot föranmälan på http://tiny.cc/0gbvoy. Mer information om mässan finns på http://smartastader.com

Mobilappen Livsmedelskollen gör det enklare för stockholmarna att både hålla koll på restaurangernas livsmedelshantering och samtidigt kunna anmäla brister i hanteringen av mat. Nu är appen nominerad till Stockholms stads Digitaliseringspris.

Miljöförvaltningens inspektörer utför runt 10 000 livsmedelsinspektioner årligen på restauranger, storkök och andra livsmedelsföretag i Stockholms stad. Nu har de tagit fram en app där man som medborgare på ett enkelt sätt kan ta del av resultaten. På en karta markeras de med olika färger; grönt, orange, rött – beroende på kontrollens utfall.

I appen kan man även själv anmäla brister i restaurangernas livsmedelshantering. Anmälan kommer då direkt in i systemet som ett myndighetsärende. Man kan även bifoga bilder i sin anmälan.

– Det är ett exempel på hur digitalisering effektiviserar vårt arbete, säger Jonas Arnqvist, projektledare för Livsmedelskollen.

Den tredje funktionen som appen erbjuder är att man kan anmäla en misstänkt matförgiftning om man blir sjuk av maten efter ett restaurangbesök.

– Tanken är att vi i och med att vi får in dessa anmälningar, ska förbättra matkvaliteten för stockholmarna på sikt. Det blir mer transparent och resturangerna skärper sig mer. Får vi veta att det är problem på ett ställe kan vi åka dit direkt, vilket blir mer effektivt än de stickprov som görs idag, säger Jonas Arnqvist.

Appen lanserades i april i år. Arbetet med att utveckla appen har gjorts i flera olika steg.

– Det var kul när appen släpptes, den fick mycket uppmärksamhet i media vilket gjorde att den hamnade på topplistor i App Store, berättar Jonas Arnqvist. Det rörde sig om cirka 13 000 nedladdningar totalt.

Just nu marknadsförs appen inför julbordssäsongen, där den är tänkt att användas både i förebyggande syfte och ifall man skulle bli sjuk på grund av bristande livsmedelshantering.

Jonas Arnqvist och hans kollegor arbetar även med att göra appen mer användarvänlig samt hur användaren ska kunna följa upp de ärenden man anmält.

– Fantastiskt kul när man får ett kvitto på att man gjort något som faktiskt gör en skillnad, avslutar Jonas Arnqvist, och syftar på nomineringen till Stockholms Digitaliseringspris.

Här är alla finalister till Stockholms stads Digitaliseringspris:

* Solcellsdrivna digitala parkeringsautomater

* Roboteket – ”lånerobotar” för skolan

* AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan

* Stockholmskällan

* Livsmedelskollen

* Tyck till-appen

I Stockholmskällan sammanförs tid och rum. Nu är tjänsten, som finns på webben och i sociala medier, ett av de nominerade bidragen till årets Digitaliseringspris.

Det började för drygt tio år sedan som ett samarbete där lärare kunde skicka efter cd-skivor med historiskt källmaterial från stadens arkiv och museer och använda i sin undervisning. Idag är Stockholmskällan inne på tredje versionen av sin webbplats.

Tjänsten är ett samarbete mellan kulturförvaltningen, utbildningsförvaltningen och stadsarkivet.

– Stockholmskällan är ett kollektivt projekt – arkivarier, bibliotekarier, antikvarier och museipedagoger – gör tillsammans Stockholmskällan till en inspirerande och användbar webbplats, berättar Samuel Branting, verksamhetssamordnare för Stockholmskällan.

Den nyaste funktionen på Stockholmskällan kallas “Visa vad som finns nära mig”. Genom den kan man ta del av olika sorters källmaterial relaterat till platsen man befinner sig på, direkt i mobilen. Detta eftersom alla filer är geotaggade.

En annan funktion är kartfunktionen. Där man kan på ett enkelt sätt jämföra kartor från olika tidsepoker och exempelvis se hur det egna bostadsområdet såg ut för hundra år sedan jämfört med idag. Funktionen används både i historieundervisning i skolan, men också av den historieintresserade allmänheten.

– Vi får mail från bland annat fastighetsförvaltare, journalister, samhällsplanerare och  arkitekter som alla använder funktionen i olika sammanhang, säger Samuel Branting.

Stockholmskällans arbete med att göra Stockholms historiska källmaterial tillgängligt och begripligt för alla har gett resultat. De har 350 000-400 000 unika användare om året och hoppas på ännu fler under kommande år.

Det finns mycket roligt man skulle kunna fortsätta att vidareutveckla och bygga vidare på, säger Samuel Branting.

– Vi har mängder av idéer vad vi skulle kunna utveckla. Vi spånar på hur vi skulle kunna utveckla det till en app med AR- eller VR-teknik, berättar Samuel Branting.

Om Stockholmskällan kammar hem Digitaliseringspriset så skulle det enligt Samuel Branting vara ett kvitto på att allt arbete som lagts ner verkligen har lönat sig. Många personer är inblandade i att driva Stockholmskällans utveckling framåt.

–  Senaste året har vi haft en snabb utveckling, det har varit väldigt roligt. Vi har fått mycket uppmärksamhet och tre olika priser. Självklart hoppas vi att även detta pris ska tillfalla oss, avslutar Samuel Branting.

Här är alla finalister till Stockholms stads Digitaliseringspris:

Solcellsdrivna digitala parkeringsautomater

Roboteket – ”lånerobotar” för skolan

AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan

* Stockholmskällan

* Tyck till-appen

* Livsmedelskollen