Snart inleder Stockholms stad tester av avancerade multifunktionssensorer som kan styra trafiksignaler och mäta alla olika typer av trafikströmmar i realtid.
Realtidsdata från trafiken är en av nycklarna för smartare trafikstyrning för att minska köer och öka framkomligheten.

Korsningen Sankt Eriksgatan/Fleminggatan på Kungsholmen blir inom kort scenen för tester av en ny typ av avancerade trafikmätare, så kallade multifunktionssensorer.

Multifunktionssensorerna kan inte bara registrera realtidsdata om motortrafiken, utan även hur cykel- och gångtrafikströmmar rör sig genom staden.

De kommande testerna har två syften:

Det handlar dels om att undersöka om multisensorer kan ersätta de så kallade slingdetektorer som används idag för att styra trafiksignaler.

Slingdetektorerna är nedgrävda i gatan och känner av när ett fordon närmar sig en trafiksignal. En nackdel med slingorna är att de är underhållskrävande. Underhållet är kostsamt och trafikstörande.

Slingdetektorerna är dessutom dåliga på att känna av cykeltrafik och kan överhuvudtaget inte detektera gående.

De nya multifunktionssensorerna registrerar istället trafiken med hjälp av en slags intelligenta kameror som kan skilja på olika trafikslag – exempelvis bilar, bussar och cyklar.

AI-program i kamerasystemen analyserar bilderna och omvandlar mätresultaten till anonymiserade data som därefter i realtid skickas vidare ut till olika trafikanalyssystem i staden – och till Stockholms stads gemensamma plattform för öppna data.

Till skillnad från dagens slingdetektorer kan multifunktionssensorer inte bara registrera och räkna de fordon som passerar på gatan. De kan också mäta gångtrafikströmmarna på trottoarerna.

De nya sensorerna kan också mäta hastigheter och registrera i vilken riktning fordon, cyklar och fotgängare fortsätter efter att de passerat korsningen.

Ett syfte med testerna på Kungsholmen är också att se hur den här typen av realtidsdata för olika typer av trafikströmmar kan användas för att vidareutveckla stadens planering och styrning av trafiken för att öka framkomligheten, säger Petra Robin, projektledare för Stockholms smart stad-projekt för smart trafikstyrning. Idag baserar sig styrningen av trafiken till stor del på historiska data.

Hon berättar att multifunktionssensorer från tre olika leverantörer kommer att testas i försöket på Kungsholmen. Nu inväntas ett sista godkännande från Datainspektionen innan testerna kan börja.

Om testet faller väl ut kan projektet att föreslå att multifunktionssensorer ersätter dagens slingdetektorer på fler ställen i Stockholm. Projektet av har identifierat 50-100 möjliga gatukorsningar. Idag finns närmare 5 000 slingdetektorer inbyggda i stadens gator.

8

okt

Efter en lyckad premiär före sommaren inledde Mötesplats Smart stad höstsäsongen med ett seminarium på temat Säkerhet i den smarta staden. Intresset var stort och den 27 september samlades över 70 representanter från över 15 olika förvaltningar och bolag i staden för att diskutera och nätverka kring detta aktuella ämne. 

Programmet Smart och uppkopplad stad är stadsledningskontorets framtidssatsning för att börja realisera stadens Strategi för en smart och uppkopplad stad. Programmet driver flera innovativa projekt i samspel med verksamheten: smart trafikstyrning, smart och uppkopplad belysning, smarta lås samt upphandling av en stadsgemensam Internet of Things-plattform och en plattform för öppna och delade data.

Med seminarieserien Mötesplats Smart stad vill man stärka nätverkande och horisontell samverkan i staden kring digitalisering.

– Jättekul att vi nu kan köra den andra mötesplatsen här idag, nästan hälften av alla förvaltningar och bolag är representerade vilket innebär att vi är en god bit på väg med att stärka samarbetet, säger Claes Johannesson.

Seminariets fokus är på tekniska säkerhetsaspekter: Vilka säkerhetsfrågor måste beaktas i utvecklingsarbetet med smarta städer? Hur skiljer det sig från dagens säkerhetsaspekter? Hur stödjer stadens infrastrukturen säkerhetsarbetet? Vilket stöd kan projekt och verksamheter få i sitt arbete med säkerhet?

Stadens It-direktör Johanna Engman inleder.

-Vi kommer snabbt in på säkerhet när vi pratar om den smarta staden. Inte minst när vi pratar om all den data vi har tillgång till i Stockholm. I vårt arbete med öppna data går vi från en soptipp till en återvinningscentral. Vi måste se till att vi kan strukturera datan på ett säkert sätt, säkerhet är en våra största utmaningar, säger Johanna Engman.

Lukas Grimfors är säkerhetssamordnare på Programmet smart och uppkopplad stad. Han pratar om vilka sårbarheter som finns i den smarta staden.

Live från Israel berättar säkerhetskonsulten Gilad Zinger om cybersäkerhet i den smarta staden. Han pratar om hot, hackare och kriminella och om den holistiska approach vi behöver ha när vi arbetar med dessa frågor. Han pratar även om att man måste prioritera de insatser som görs i informationssäkerhetsarbetet.

På scen under eftermiddagen fanns även en expertpanel, som svarade på deltagarnas frågor kring it-säkerhetsarbetet i Stockholms stad.

Mötesplats smart stad kommer fortsätta att ta upp och belysa högaktuella frågor:

-Nästa mötesplats blir den 21 januari, då ska vi ha en konkret diskussion kring hur vi kan använda den öppna data vi får fram inom staden, säger Claes Johannesson.

Under en regnig onsdag fylldes Paulirummet i Stockholms stadshus av medarbetare från staden som är nyfikna på programmering och kodning. De deltog i seminariet  “Alla har en robot hemma! Programmering, kodning och datalogiskt tänkande – vad är det?”

Syftet med dagen var att visa på hur programmering kan bli ett tankesätt som hjälper till i det dagliga arbetet, oavsett inom vilket område du arbetar inom.

– Vare sig vi vill eller inte kommer vi i kontakt med programmering och kodning, vi behöver förstå, säger Christine Oljelund, projektledare för Idéslussen och initiativtagare till dagens event.

Maria Carlbom från stadsledningskontoret var en av deltagarna. 

– Jag kan inget alls om programmering och tänker att detta var en bra tillfälle att lära sig lite mer. Vilket det också visade sig vara, jag känner att jag förstår syftet med att programmera lite bättre nu. 

Dagen inleddes med en föreläsning kring programmeringens sammanhang, varför datalogiskt kunnande är viktigt och vad en robot egentligen är? Detta för att ge en överblickskunskap inför dagens fortsättning.

Programmering står ju sedan en tid tillbaka i skolans läroplan. Jacob från Roboteket på utbildningsförvaltningen jämförde det med kemi. 

– Alla behöver inte bli kemister, som som en allmänbildning behöver vi alla en viss kunskap om kemi. På samma sätt är det med programmering och kodning.

Deltagarna fick bland annat programmera bollar så att de går i rätt riktning, med hjälp av visuell programmering/block programmering som är en enklare form av programmering, där kodtexten täcks av symboler. De fick även testa Bee-bots, VR-glasögon, och programmera en enkortsdatorer.

Seminariet genomfördes som en del av  Innovationsveckan. Det är en nationell kraftsamling för att visa upp det driv och engagemang som finns inom offentlig sektor när det kommer till innovation och förmågan att tänka nytt. 

Tanken är att alla delar av offentlig sektor ska kunna ta del av och lära från varandra genom att dela exempel och lärdomar. I stadens innovationsstrategi lyfts särskilt att för att bibehålla Stockholms starka position i den globala konkurrensen om investeringar, företagsetableringar och arbetskraft behövs samverkan. Att dela erfarenheter och kunskap med andra på detta sätt ligger därför helt i linje med arbetet med att genomföra strategin.

 

26

sep

Så ska undernäring bland stadens äldre minska

Var tredje äldre person riskerar att drabbas av undernäring. En siffra som Enskede-Årsta-Vantör vill ändra på genom en app de döpt till just “Nollvision undernäring”. 

Det är inte första gången vi lyfter Nollvision undernäring som ett exempel på hur digitalisering kan skapa nytta för stockholmarna. Men så är det också ett fint exempel, som känns i både hjärta och mage. 

Näringsinnehåll i olika livsmedel, förslag på mellanmål, recept, bilder på tallriksmodell utifrån olika behov – allt är exempel på vad man kan hitta i “Nollvision undernäring”. Och allting presenteras på ett pedagogiskt sätt med många bilder och enkla förklaringar.

Sedan tjänsten lanserades för 1,5 år sedan har mycket hänt. Innehållet har kompletterats med exempelvis efterrätter och frukostar, för att representera dygnets alla måltider. 

Bilderna i appen har också blivit ännu mer pedagogiska, exempelvis visar de på hur man kan jobba med kontraster när man serverar mat. För vissa personer är det helt avgörande, utan kontraster kan vissa ha svårt att se maten eller riskera att välta ut glaset, om det smälter in i underlaget. 

Bilderna i appen visar även på skillnaden mellan att servera mat ur matlådor eller på tallrik. Man äter även med ögat och därför kan servering och uppläggning spela en stor roll för ifall maten äts eller inte.

Ett nytt kapitel i appen handlar om livsmedelshygien, efter önskemål från personal i hemtjänsten som vill komma ifrån de pärmar med papper som de idag behöver leta efter information i. Frågorna kan handla om hur man tinar frysa livsmedel, för att minska risken för att mikroorganismer förökar sig. 

När första året med appen följdes upp kom många bra synpunkter fram, som förvaltningsledningen nu har jobbat vidare med. Exempelvis framom att enkelhet är en viktig sak om appen ska bli ett användbart verktyg. Hemtjänstpersonalen inom Stockholms stad har samsungtelefoner och därför finns appen nu tillgänglig i Samsungs play-butik för en enklare nedladdning. 

Ett problem som framkom är att det har varit incidenter när hemtjänstpersonal med andra matkulturer exempelvis inte vetat hur man serverar sill, eller att man råkat steka falukorven med skinnet på. Därför finns det nu i den uppdaterade versionen av appen bilder på hur maträtterna ser ut och hur de ska tillagas. 

Annat material som ska stötta hemtjänstpersonalen som ofta har begränsad tid är enkla recept. Exempelvis kan färdig rostbiff från påläggs-hyllan serveras med potatis och sås, som ett alternativ till söndagsstek. 

Det är inte bara hemtjänstpersonalen som hjälps av appen. Även anhöriga använder den som ett stöd när de hjälper sina närstående.

-Vi får bara positiv feedback från användare och vi kan se på besöksstatistiken att många kommer tillbaka, vilket vi tolkar som att de gillar den. Nu vill vi se till att den får ännu mer spridning, säger Malin Ljung.

Mer om Nollvision undernäring:

https://smartstad.stockholm/2018/03/26/nollvision-undernaring-nu-som-mobilvanlig-e-tjanst/

https://smartstad.stockholm/2018/11/12/finalisterna-till-digitaliseringspriset-nollvision-undernaring/

 

18

sep

Ny webbsajt: allt om Stockholms smart stad-projekt


Nu öppnar den nya webbplatsen smartstad.stockholm där du kan följa utvecklingen av Stockholms kommande smart stad-tjänster.

  • Smart och uppkopplad gatubelysning.
  • Analys av trafikdata från uppkopplade sensorer i gatumiljön.
  • En ny app som visar detaljerade fyradygnsprognoser för Stockholms luftkvalitet ner på kvartersnivå.

Det är ett par exempel på nya smart stad-tjänster som Stockholms stad just nu arbetar med som en del av Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad.

På den nya smartstad.stockholm – webbplatsen som du befinner dig på just nu – kan du följa arbetet med dessa och ett flertal andra smarta digitaliseringsprojekt som utvecklas och testas i staden. 

På webbplatsen kan du också följa utvecklingen av de fyra huvudprojekt som pågår inom ramen för smart stad-strategin: smarta lås, smart och uppkopplad belysning, trafikstyrning och öppna data.

På den nya sajten hittar du även viktiga beslut och dokument för Stockholms smart stad-strategi. Du kan även läsa mer om våra externa samarbeten kopplade till smart stad och digitalisering, samt om våra inspirationsprojekt och andra exempel på hur Stockholm bygger den smarta staden. 

På smartstad.stockholm hittar du även de senaste nyheterna på vår smart stad-blogg. Här finns också inspiration i form av bildspel och videos.

 

18

sep

Stockholms lärare skapar med kod i Gyllene salen

120 lärare i deltog i Gyllene Hacket i Stockholms stadshus på tisdagskvällen. Syftet var att inspirera till ökad användning av programmering som pedagogiskt verktyg i skolan. Lärarna testade allt från robotprogrammering till hur Minecraft kan användas i undervisningen.

Gyllene Hacket är ett samarrangemang som utbildningsförvaltningen i samarbete med Kodcentrum, Mattecentrum, Rymdstyrelsen och Microsoft ligger bakom.

För alla de lärare som dök upp på hacket i den mosaikbeklädda Gyllene salen fanns det tre olika spår att välja mellan.

Första spåret stod Kodcentrum för tillsammans med Mattecentrum och Rymdstyrelsen, som lät lärarna testa att koda i Scratch, i rymdmiljö. 

– Rymden är ett bra tema att använda för programmering, eftersom det fascinerar många och dessutom fungerar bra att jobba ämnesintegrerat kring. Programmering handlar om att lösa problem, att klura och försöka hitta lösningar tillsammans och att förstå att det nästan aldrig finns ett rätt eller fel svar, utan flera möjliga lösningar. Det här försöker vi visa med våra programmeringsuppgifter och datorfria lekar som handlar om just problemlösning och kreativitet, berättar Lisa Söderlund, verksamhetschef på Kodcentrum.

Ett annat spår hölls av Microsoft och gick igenom olika exempel på hur datorspelet Minecraft används som pedagogiskt verktyg. Jerker Porat från Microsoft jämför Minecraft med en sandlåda. Sätter du ett barn i en sandlåda kan de bygga precis vad de vill. Du behöver sedan fråga dem: vad har du byggt? Samma tänk kan appliceras på Minecraft. Eleverna kan bygga precis vad som helst.

Det tredje och sista spåret arrangerades av Roboteket, från Medioteket, utbildningsförvaltningen i Stockholms stad. Det fokuserade på programmeringsmiljöer där man bland annat fick prova på att programmera en robot, samt att textprogrammera i programmeringsspråket Python.

Bakgrunden till Gyllene Hacket är att programmering och digital kompetens är inskrivet i läroplanen för grundskolan sedan hösten 2018. En förändring som berör omkring 100 000 lärare i Sverige. Men sju av tio saknar grundläggande kompetens i ämnet. 

Birgitta Thorander, från utbildningsförvaltningen och projektledare för Gyllene Hacket:

-Det är kul att vi har samlat både offentliga, ideella och privata aktörer här idag. Vi har ett gemensamt ansvar för att höja kompetensen kring programmering i staden, säger hon.

 Även skolborgarrådet Lotta Edholm var på plats för att hälsa alla välkomna.

– Jätteroligt att använda dessa vackra lokaler till lite allt möjligt, sa hon med en svepande rörelse över den glimmande lokalen.

Hon tryckte på vikten av att lära elever språk, inte bara engelska, tyska – utan även programmeringsspråk. Speciellt i Stockholm, där vi ligger i framkant gällande digital utveckling och har en enorm arbetsmarknad men brist på människor med kunskap inom området, avslutade Lotta Edholm.

Fler bilder från Gyllene Hacket i Stadshuset:


Projektledare Beatrice Sablone delades ut ÖDIS och Tillväxtverkets innovationspris till appen ”Be here then”.

I måndags presenterades vinnaren i projekt ÖDIS och Tillväxtverkets innovationstävling, som belönar den mest innovativa tjänsten eller produkten byggd på öppna data från kommuner. Nu ska projektet försöka se till att den efterfrågade datan kan börja användas så snart som möjligt.

Bland många innovativa idéer korades appen ”Be here then” som vinnare.  Appen kopplar ihop historiska bilder och arkitekturvisualiseringar med geodata. Användare håller upp sina mobiltelefoner mot olika byggnader eller platser och kan då se både hur de såg ut förr i tiden, samt hur de kommer att se ut i framtiden.

På andra plats kom ”Wim” som erbjuder laddning av mobiltelefoner på stan. Wim kommer att ha fysiska stationer med portabla mobilladdare som användare hittar via en app. Med hjälp av data för hur folk rör sig i staden kommer Wim att kunna placera laddstationer på de platser där det är mest folk.

Tredje priset gick till Xoar, en plattform för hållbar mobilitet. Xoar samlar in data från både kollektivtrafik och privata aktörer så som t.ex. Uber. Plattformen låter användare välja rutt och färdmedel baserat på tid, kostnad, koldioxidutsläpp etc.

Prisutdelningen skedde under ett seminarium som projekt ÖDIS ordnade under Stockholm Tech Week.  På plats fanns även Magnus Enzell från Regeringskansliet. Han pratade om GovTech, kring utmaningar och möjligheter Sveriges kommuner står inför kopplade till digitalisering och data. Uppslutningen var bra, med deltagare från flera olika länder och organisationer.

9

sep

Europas största hack för kvinnor i Stadshuset

Stadshuset förvandlades under helgen till en programmeringsverkstad när Europas största hackathon för kvinnor gick av stapeln. 
Över 800 kvinnliga programutvecklare från hela världen tog sig an uppgiften för att under ett dygn ta fram nya digitala tjänster som löser kvinnors utmaningar.

Hackathonet är en del av Stockholm Tech Fest och bakom arrangemanget står ett flertal it-företag samt Invest Stockholm. Syftet är bland annat att sätta fingret på snedfördelningen mellan kvinnor och män i it-branschen. Målet är en mer jämställd tekniksektor och att få fler riskkapitalister att investera i kvinnliga företagare.

Deltagarnas uppgift var att ta fram lösningar på tolv olika utmaningar som presenterades under det dryga dygn som hackathonet pågick.

Stockholms stads utmaning till deltagarna handlade om att hitta lösningar till hur fler investeringar ska gå till startup-bolag grundade av kvinnor. 2018 gick 93 procent av allt riskkapital till bolag med enbart manliga grundare. Endast två procent av kapitalet gick till team bestående av kvinnliga grundare.

Hackathonet inleddes på lördagskvällen med mingel och tal av Stockholms stads finansborgarråd Anna König Jerlmyr.

– Det är fantastiskt att vi har Europas största hackaton i stadshuset. Stockholm är en stad för innovation och företagande, att vi bjuder in till hackaton är helt i linje med stadens ambitioner att locka fler kvinnor till techsektorn, säger hon.

Deltagarna fick därefter en 15 minuters crash-course i hur ett hackathon går till. Resten av kvällen fram till klockan ett på natten var avsatt till problemlösning.

På söndagen flyttade deltagarna över till de bolag som stod bakom den valda utmaningen. På kvällen var det åter samling i Stadshuset där den bästa lösningen ur varje grupp fick presentera och vinnaren slutligen kunde koras. 

Vinnaren av Stockholms stads utmaning blev en idé som bygger på att skapa ett rollspel online som simulerar verkliga scenarion för entreprenörer som förbereder sig på att pitcha verksamhetsidéer för investerare. 

Vinnaren av hela hacket var “The Case For Her”, en filantropisk investeringsportfölj som arbetar för jämställdhet. Genom att ta sig an underfinansierade frågor kring kvinnors hälsa.  Idag har The Case For Her två investeringsportföljer – en inom menstruation och en för kvinnors sexualitet.

Läs mer om Stadshushacket. 

Fler bilder från helgens hackathon i Stadshuset:

5

sep

Stockholms stads EU-projekt presenterar sig

Stockholms stad driver en rad olika projekt som helt eller delvis finansieras av EU. 

Under en förmiddag i Tekniska nämndhuset delade flera av dem med sig av sina erfarenheter – och rekommenderade fler att driva projekt  inom ramen för EU-fonder.

“EU-projekten  ger nya perspektiv och möjligheter att jobba med frågor som man annars inte skulle haft utrymme att driva”. Det var en gemensam uppfattning av hur det är att jobba i EU-projekt inom Stockholms stad.

Seminariet “Tillsammans växer vi smartast” anordnas av Miljöförvaltningen, på initiativ av EU-projektet Growsmarter där Stockholms stad är en av huvudaktörerna. 

Grow Smarter  är ett EU-projekt där städer och företag samarbetar för att utveckla smarta, hållbara, lösningar inom miljöteknik. Stockholm är en av tre städer som testat tolv olika lösningar. Projektet går mot sitt slut och nu vill deltagarna dela med sig av lärdomar – samt se till att de lyckade lösningarna skalas upp och implementeras.

Stadens innovationsdirektör Gunnar Björkman inledde dagen med att berätta om de utmaningar staden står inför, och hur vi kan säkerställa bibehållen välfärd för kommande generationer. En av lösningarna han pekade på var just att samverka med andra aktörer och ta in extern finansiering.

Även Anna Hörlén från stadsledningskontorets internationella enhet fanns på plats för att berätta om hur de kan stötta i arbetet med att söka medel från externa finansiärer. Många har en bild av att det är med komplicerat än vad de faktiskt behöver vara.

Fyra olika projekt, förutom GrowSmarter, presenterade sitt arbete: Civitas Eccentric, Stockholm Digital Care, Life Aspire, ÖDIS.

Lisa Enarsson, jobbar i projekt GrowSmarter.

Gunnar Björkman, innovationsdirektör.

Anna Hörlén, internationella enheten.

Paul Fenton, jobbar med projektet Civitas Eccentric.

Emma Eng, jobbar med projekt Stockholm Digital Care

Amanda Baumgartner, jobbar med projekt Life Aspire

Agust Wadström, jobbar med projekt ÖDIS.