Aktuellt

Visar inlägg med kategori:

Uncategorized

2021

mars

Projekt Smart och uppkopplad belysning har drivits inom programmet Smart och uppkopplad stad under åren 2018-2020. Den 9 mars 2021 hölls ett seminarium om det informationssäkerhetsarbete som utfördes i projekt Smart och uppkopplad belysning.

Projekt Smart och uppkopplad belysning har arbetat med att modernisera en del av stadens utomhusbelysning genom ett pilotinförande i stadsdelen Spånga-Tensta. Målet med projektet har bland annat varit ökad hållbarhet och minskade energikostnaderna, samt ökad trivsel och trygghet för medborgarna. Den tekniska lösningen innefattar en mängd olika komponenter och det har krävts mycket arbete med att säkerställa säkerheten i lösningen.

Under seminariet beskrevs processen med informationssäkerhetsarbetet och omfattningen av arbetet. Seminariet hölls digitalt via Skype och hade drygt 90 deltagare. Deltagarna var Stockholms stads informationssäkerhetsansvariga, dataskyddsombud och ett antal personer som själva driver eller är intresserade av att driva IoT-projekt. Vi hade även deltagare från Eskilstuna kommun med som ville veta mer om hur Stockholms stad arbetar med informationssäkerhet.

Se seminariet i efterhand via länken.

Informationssäkerhetsarbete i ett IoT-projekt

Anna Hörlén är stadens nya AI-samordnare. Hon har tillsatts för att arbeta med knäckfrågan; vilka områden inom staden kan bli bättre med hjälp av AI?

-Jag kommer titta på behov, på hur kan vi förbättra och effektivisera vår verksamhet. Men jag kommer också titta på vad som redan görs inom staden, och vad andra organisationer har gjort. Vi behöver inte börja från ruta ett, säger Anna Hörlén.

Som AI-samordnare ska Anna bidra i arbete med att utveckla stadens ambition och kompetens, öka användandet av AI inom våra verksamheter. Hon ska även sprida kunskap samt lyfta goda exempel på arbete som redan görs inom AI-området i staden.

 Det händer mycket inom området

-Vi måste som stad kunna följa med i utvecklingen och förstå hur olika verktyg och processer kan hjälpa oss. Vi ska inte ha AI i allt, men vi behöver veta var det kan möjliggöra ett bättre arbete.

Stockholm står precis som många andra städer inför stora demografiska utmaningar, där färre ska försörja fler. Anna menar därför att vi behöver titta på vilka processer AI kan effektivisera. Som storstad, och Sveriges huvudstad, tycker hon även att vi ska gå i bräschen.

-Verksamheterna kanske vet att de behöver hjälp, men de vet inte vad de behöver hjälp med. Därför kommer det bli bra att jag blir en del av den stödfunktion för digitalisering som byggs upp på stadsledningskontorets avdelning för it och digitalisering. Man kan behöva stöd inom flera områden. AI är en del av en digitalisering och därför behöver allting vara samlat.

Stockholm stads plan och inriktning för Artificiell intelligens (AI), automation och maskininlärning (ML)

Som ett stöd i Annas och stadsledningskontorets arbete, har en AI-plan tagits fram. AI-planen ska ses som en inriktning och beskriver ett antal slutsatser kring vad staden behöver bevaka, stärka och utveckla för att ha rätt förutsättningar att på ett säkert, etiskt, robust och hållbart sätt kunna använda artificiell intelligens.

I Vision 2040, Möjligheternas Stockholm, lyfts att staden ska sträva efter att ligga i forskningens och innovationens framkant. Arbetet med artificiell intelligens (AI), automatisering och maskininlärning (ML) ingår som en viktig del i detta. En hög innovations- och digitaliseringskapacitet är en förutsättning för att stärka, effektivisera och utveckla stadens verksamheter och därigenom bidra till att säkerställa vår fortsatta välfärd. Arbetet med AI och automation ligger därför i linje med stadens inriktning och ett AI- eller automationsprojekt ska alltid starta ur ett verksamhetsbehov.

AI Sweden

Anna Hörlén kommer även vara stadens representant i AI Sweden. AI Swedens uppdrag är att öka användningen av AI till förmån för vårt samhälle, vår konkurrenskraft och för alla som bor i Sverige. AI Sweden samarbetar med cirka 100 partners som representerar privata företag, offentlig sektor, akademi och forskningsinstitut.

januari

På bottenplan i studenthuset Tensta Torn ligger TechTensta, en innovativ och högteknologisk fritidsgård skapad av och för ungdomar i Järva. Just nu pågår TechTenstas mentorskapsprogram – ett initiativ som ska ge Järvas ungdomar kompetenser, nätverk och självförtroende inför framtiden.

Idén om Techgården startade som ett sommarjobbsprojekt 2015. De sommarjobbande ungdomarna fick ett utmanande uppdrag att ta fram idéer på hur man kan stärka framtidsutsikter hos unga i Järva. Idén var att höja den digitala kompetensen, främja ett positivt mindset och skapa ett nätverk med företag inom tech och innovation. Den ungdomskommission som bildades gjorde studiebesök, workshops och intervjuer för att kartlägga företags ambitioner och Järvaungdomarnas framtidsdrömmar.

Resultatet blev TechTensta, en mötesplats och digital skaparverkstad för ungdomar mellan 13 och 19 år, där samarbeten, aktiviteter och lokalen utvecklas utifrån ungdomarnas intresse. Genom TechTensta får ungdomarna också chans att interagera med akademi och näringsliv på ett prestigelöst sätt. Techcoacherna, som alla är studenter på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), finns alltid på plats för att stötta i läxläsning, coacha i teknik eller hålla i workshops.

Förutom att ge unga i Järva något meningsfullt och roligt att göra efter skoltid, bidrar TechTensta till att bland annat stärka ungdomars självförtroende, motivera till högre studier och främja samhällsengagemang.

Mentorskapsprogrammet

Genom partnerskapet med KTH, Skanska och HP har ett antal ungdomar parats ihop med varsin mentor. Mentorskapsprogrammet ger ungdomarna en chans att ta del av sin mentors erfarenheter och kunskaper för att skapa sina egna mål. Men programmet har blivit mycket mer än så.

– Mentorskapsprogrammet ger ungdomarna en chans att mötas med någon som bryr sig om dem, och deras utveckling, förklarar en av mentorerna Chanel Braddon, affärsutvecklare på Skanska, som 2018 var med och tog fram det första mentorskapsprogrammet.

Adepten Yusuf Hussein berättar att kontakten med mentorn Vanessa Wilson från HP motiverar honom till att våga satsa på sina drömmar.

– Vi lever i en värld där namnet du bär på, eller familjen du kommer från väger tyngre än din förmåga och skicklighet, så att komma i kontakt med Vanessa, som kommer från liknande bakgrund som jag och som ändå tagit sig så pass långt i sin karriär ger mig bränsle till min drivkraft, säger Yusuf.

– Yusuf lär mig lika mycket som jag hoppas att jag lär honom, och något jag insett är att ungdomarna som söker till programmet är de som verkligen vill utvecklas och vidga sina vyer, berättar Vanessa.

Mentorn Julia Matwinska från Skanska håller med.

– Man kan säga att mentorn är den som bjuder på middagen, och adepten är den som kommer med blommor. Mötena ger en energi och ett värdefullt utbyte av erfarenheter som man kanske aldrig annars hade fått, säger hon.

– Om man har ett teknikintresse tycker jag verkligen att man borde söka till programmet, säger Ritwan Hussein, en av adepterna. Det har gett mig vägledning, och inspiration för framtida utbildnings- och yrkesval.

Digital Demo Stockholm

TechTensta är skapat i samarbete med Digital Demo Stockholm. Digital Demo Stockholm är ett partnerskap som ska förbättra och underlätta för invånarna i Stockholmsregionen med hjälp av digitala lösningar. Offentlig verksamhet, akademi och näringsliv löser tillsammans en rad samhällsutmaningar genom utveckling av smarta digitala funktioner. Samtidigt skapas det ny kunskap för framtida behov och ökade affärsmöjligheter.

2020

december

Arbetet med Stockholms strategi för en smart och uppkopplad stad ska ses som ett avstamp för stadens fortsatta digitaliseringsresa. Det sade stadsdirektör Magdalena Bosson på Mötesplats Smart stads seminarium.

På seminariet summerades de viktigaste lärdomarna och erfarenheterna från de alla de olika projekt som ingått i stadens program för en smart och uppkopplad stad.

Erfarenheter och lärdomar från Stockholms smart stad-projekt – ladda ner powerpoint-presentationerna från seminariet

– Vi började inte från noll, Stockholm har en historia som ledande inom informations- och kommunikationsteknik och av att jobba med teknisk utveckling. Det är en bottenplatta både i strategin och i arbetet runt om, sade Magdalena Bosson.

– Nu måste vi se till att vi verkligen tar del av erfarenhetsarbetet som gjorts inom ramen för smart stad, förklarade Magdalena Bosson.

– Det är ett privilegium att arbeta i en stad som ständigt förändras. Många saker är med och styr vår utvecklingsagenda och våra förutsättningar.

Moderator för seminariet var stadens biträdande innovationsdirektör, Karin Ekdahl Wästberg. Hon skickade efter sin inledning ut deltagarna i två olika spår, där man kunde välja att höra mer om de olika projekt som ingått i smart stad-programmet – allt från smart trafikstyrning och smart och uppkopplad belysning till smarta lås inom hemtjänsten.

När Claes Johannesson, programledare för Smart och uppkopplad stad, fick frågan om vad som varit programmets framgångsfaktorer, pratade han om tid och engagemang.

– Det är ett jobb som har fått ta tid, vi funderade länge i början över hur vi skulle arbeta, vad vi skulle göra av det otroliga engagemang som projektledare och medarbetare har haft.
Det var en helhetskänsla i staden – alla vill göra något bra och gemensamt. Men även om viljan finns är det svårt. Det är många beslutslager.

– Nu när vi dragit så många lärdomar i våra projekt, hoppas jag verkligen att de som startar nya projekt läser våra rapporter och tar till vara på allt som gjorts. De behöver förstå vilka processer som behöver gås igenom för att göra detta på rätt sätt.

I ett avslutande panelsamtal deltog flera tunga namn från staden. CTO Stefan Carlson, CDO Kristina Lundevall, Innovationsdirektör Gunnar Björkman och biträdande stadsdirektör Staffan Ingvarsson.

Deras medskick till publiken var många men kan sammanfattas med att:

• Vi behöver tänka och fortsätta jobba över organisationsgränserna, både i Stockholms stad men också utanför. Stockholm ur ett medborgarperspektiv är inte Stockholms kommun, utan Stockholm som plats. Framtida smart stad-tjänster behöver fungera över kommungränserna.

• Vi behöver skapa forum och tänka stadsövergripande. Vi måste också våga fråga andra – som akademin och näringslivet – hur har ni löst detta? Kan vi lära av er?

• Tekniken ska göra det tekniken är bra på, människan ska göra det människan är bra på. Kan vi frigöra människan från vissa saker och låta tekniken ta över, får människan mer tid över till annat. Tekniken måste fortsätta vara en möjliggörare.

Moderatorn Karin Ekdahl Wästberg summerade dagen:

– Vi fortsätter! Alla vi som vill göra staden smartare- vi fortsätter och bygger årsringar på denna smarta och digitala stad.

På Kungsholmen har ny smart teknik för att styra trafiken och samtidigt samla in trafikdata i realtid med hjälp av ny sensorteknik testats. Resultatet visar att det är för tidigt att skala upp tekniken. Det behövs ytterligare testning för att kunna ersätta dagens nedgrävda detektorer, men testet har gett trafikkontoret många nyttiga lärdomar.

Testet ingår i projektet Smart trafikstyrning som är en del av stadens program Smart och uppkopplad stad. För att öka framkomligheten och trafiksäkerheten på stadens gator har projektet testat ny teknik för att styra trafiksignalerna. Idag används oftast induktionsslingor som ligger nedfrästa i körbanan för att registrera att ett fordon närmar sig korsningen. Dessa skadas lätt när vägbanan slits ned med kostsamt underhållsarbete och avstängda gator som följd.

Bild från sensorn.

Bild från sensorn.

Ny teknik med multifunktionssensorer, en slags intelligenta kameror, använder i stället bildanalys med hjälp av AI och kan på det sättet styra trafiksignalerna. Sensorerna genererar även trafikdata om alla typer av trafikantslag, såväl motorfordon som cyklar och fotgängare.

– Den här typen av nya teknologiska lösningar som använder AI kan fånga in mycket mer data i realtid från trafikmiljön. Idag är vi begränsade av vad vi får fram i de mätanläggningar som sitter uppe. Detektorerna vi har idag kan till exempel inte fånga upp cyklar och fotgängare, berättar Ivan Stankovic, projektledare på trafikkontoret och en av de ansvariga för testet.

Realtidsdata om hur trafiken rör sig är en av nycklarna för en smartare trafikstyrning. För att verifiera kvaliteten och funktionerna har projektet tagit fram en utvärderingsmetodik och följt upp hur leverantörerna tränat och utvecklat AI-lösningarna.

Projektledare Ivan Stankovic framför styrapparaten som styr trafiksignalerna.

Projektledare Ivan Stankovic framför styrapparaten som styr trafiksignalerna.

–  Vi ser bra resultat men det är för tidigt att skala upp tekniken. Vi behöver gå vidare och testa mer och i större skala, kanske med fler metoder och olika typer av kameror som kombineras i en korsning, säger Ivan Stankovic.
En annan del i testet är att trafikdata från sensorerna kan göras tillgänglig i realtid som öppen data på stadens dataportal. Här vill projektet ta in återkoppling på vad denna data kan användas till.

– Det viktigaste i utvecklingsarbetet har varit att utforma systemet så att det på ett säkert sätt kan hantera den data som samlas in av sensorerna, avslutar Ivan Stankovic.

Sensorerna finns kvar till april 2021 men redan nu planerar trafikkontoret för hur resultatet ska tas vidare. Nästa steg blir ett utvecklat test, men hur och var är ännu inte beslutat.

För mer information om användandet av multifunktionssensorn och om hantering se dokument Information multifunktionssensorer.

Information multifunktionssensorer (pdf, 17 kB, nytt fönster)

Den 30 november 2020 höll projekt Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen (ÖDIS) ett webbinarium om hur man kommer igång med sitt arbete kring öppna data. Syftet var att dela resultat och lärdomar från projektet, samt att presentera de processer och stödmaterial som tagits fram.

Blid från webbinariumet om hur man kommer igång med sitt arbete kring öppna data.

Bild från ÖDIS Webbinarium

Våren 2018 startade projekt ÖDIS som ett samarbete mellan kommunsamarbetet Storsthlm och Stockholms stad med deltagare från alla kommuner i Stockholms län. Projektet har finansierats av EU/Tillväxtverket och Stockholms stad med syftet att öka mängden öppna data från kommunerna. Detta för att stärka innovations- och utvecklingsmöjligheterna för regionens företag och utvecklare. Projektet har även varit viktigt för att förbereda deltagande kommuner inför EU:s skärpta öppna data-krav som träder i kraft sommaren 2021.

Eftersom ÖDIS avslutas i december i år anordnade projektet ett webbinarium för att dela med sig av resultat och lärdomar samt presentera de processer och stödmaterial som tagits fram. Över 100 personer deltog från olika kommuner, regioner, statliga myndigheter och andra organisationer runt om i landet.

Under webbinariet presenterades:

  • Varför det är viktigt att arbeta med öppna data
  • Pågående nationella utredningar om lagar och direktiv gällande öppna data
  • Projektets resultat och lärdomar
  • Projektets nya hemsida och publicerat stödmaterial
  • Vad som händer efter projektets slut – det fortsatta samarbetet i Stockholmsregionen

Publiken i webbinariet visade stort engagemang och många intressanta frågor kom upp och diskuterades.

Missade du webbinariet? På ÖDIS hemsida finns en inspelning av mötet samt presentationen som visades.

Odis webbinarium

Vad händer nu?

Hösten 2020 beslutade kommundirektörerna i Stockholmsregionen att Storsthlm ges i uppdrag att fortsätta driva samverkan mellan kommunerna. I samband med det gavs Storsthlm även i uppdrag att driva en samordnad upphandling av en långsiktig regional portal för öppna data. För mer information om det fortsatta regionala öppna data-samarbetet, kontakta oppnadata@storsthlm.se.

I Stockholms stad tas projektets resultat och lärdomar vidare av stadsledningskontoret. Kontakta kvalitet.SLK@stockholm.se för mer information.

Smarta lås har underlättat för Laila Jonsson, Oskar Wihrén och Carina Berglund som alla arbetar i hemtjänsten i Årsta. Foto: Maria Sturegård.

I höstas påbörjades ett införande av smarta lås i hemtjänsten, vilket Stockholms stad berättade om i september. Nu finns smarta lås installerade hos drygt ett tjugotal hemtjänsttagare, och hemtjänstpersonalen i Årsta har använt låsen i över en månad.

– Det är skönt att veta att jag kommer komma in både genom port och dörr med samma nyckel. Det är enkelt, bara att köra, säger Laila Jonsson som är undersköterska vid hemtjänsten i Årsta.

– Det är heller inte tekniskt svårt att förstå hur man ska använda det smarta låset när man har övat några gånger, fortsätter Oskar Wihrén, vårdbiträde.

Hemtjänsten i Årsta har haft tillgång till testlås att öva på. Låset t.v: Den boende använder sin vanliga nyckel medan hemtjänstpersonalen har en digital nyckel som passar i nyckelhålet under det ”vanliga”. Låset t.h: Demonstrerar en nyckelgömma som öppnas med den digitala nyckeln. Foto: Maria Sturegård

Både Laila och Oskar menar också att de smarta låsen gör arbetsdagen mer flexibel eftersom de har med sig sin digitala nyckel med sig under hela arbetspasset.

– Jag kan gå till apoteket åt en pensionär om jag har lite tid över, och sedan lämna varorna utan att först behöva hämta en nyckel, förklarar Laila.

Några hemtjänsttagare var lite skeptiska när de först fick information om att smarta lås skulle installeras.

– Men när jag förklarade för dem att de kommer fortsätta använda sina egna nycklar och att det inte blir någon skillnad för dem, så blev de direkt mer positiva, säger Oskar.

– Hemtjänsttagarna är också måna om oss anställda och tycker det är bra att vi slipper gå runt med stora nyckelknippor, fortsätter Laila.

Hittills har bara en begränsad del av hemtjänsttagarna fått smarta lås installerade, och både Laila och Oskar ser fram emot att det nya arbetssättet införs i hela verksamheten. Då kommer det bli en större frihet för hela enheten och fördelarna med att slippa hämta och lämna nycklar blir ännu tydligare.

– Våra kollegor är lite avundsjuka och tycker att det verkar spännande, så de vill också komma igång, avslutar Oskar.

Mårten Lindskog som är äldreförvaltningens projektledare för införandet av smarta lås ser också fram emot att öka införandetakten ytterligare. Innan året är slut är tanken att införandet ska breddas och inkludera ännu fler hemtjänstutförare, hemtjänstpersonal, hemtjänsttagare och fastighetsägare inom Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsområde. Under 2021 kommer det som under hösten 2020 har varit en pilot övergå till ett breddinförande, och då kommer söderort stå i fokus med stadsdelarna Skarpnäck, Farsta och Hägersten-Älvsjö på tur.

Att personalen är så positivt inställd till smarta lås tycker Mårten är jätteroligt. Det är ett kvitto på att tekniken har en positiv inverkan på arbetsmiljön.

– När väl tekniken är på plats ser jag fram emot att jobba ännu mer med hur vi kan komplettera de smarta låsen med smarta arbetssätt så att vi nyttjar teknikens potential till fullo, säger Mårten.

För mer information om införandet av smarta lås i hemtjänsten, kontakta projektledare Mårten Lindskog (marten.lindskog@stockholm.se).

november

På eftermiddagen den 9 december är det dags för Mötesplats Smart stad.
Under tre år har programmet Smart och uppkopplad stad drivits. Nu är det dags att visa upp resultat och dela erfarenheter från programmets arbete. Ett arbete som har drivits i samverkan med stadens förvaltningar.

Programmet Smart och uppkopplad stad startades 2018 med uppdraget att leda utvecklingen och börja införa nya digitala lösningar i Stockholms stads verksamheter på väg mot visionen om en smart och innovativ stad.

Den 9 december klockan 13.00-17.00 presenteras programmets resultat och erfarenheter på seminariet Mötesplats Smart stad. Mötet sker digitalt. Under eftermiddagen kommer vi även dela med oss av projektens utmaningar och lärdomar samt diskutera med stadens ledande företrädare om hur Stockholm ska fortsätta arbetet mot en smart och innovativ stad.

Anmälan

Anmäl dig här
Sista dag för anmälan är den 6 december
Länk till seminariet skickas ut inför tillfället till dig som anmält dig

Du hittar mer information om programmet på Smartstad

För frågor om mötesplatsen, kontakta funktion.stockholmsmartstad@stockholm.se

Varmt välkommen!
Claes Johannesson
Programledare Smart och uppkopplad stad

Under kvällen den 11 november genomförde projektet Smart och uppkopplad belysning i Stockholms stad en demo av belysningen på Taxingeplan i Tensta. Under demo-tillfället där trafikkontoret, stadsledningskontoret och stadsdelsförvaltningen i Spånga-Tensta deltog testades ett antal olika ljusscener i olika färger. Ljusslingan kommer bidra till både bättre ljus men också till en mer lekfull stämning och en känsla av ett ”rum i rummet”.

Effektbelysning på Taxingeplan, som är en del av projekt Smart och uppkopplad belysnings pilotinförande, syftar framförallt till att skapa ökad trivsel på platsen. Redan under demo-tillfället visade förbipasserande uppskattning. Många tog bilder på belysningen, berättade att de tyckte den var fin och att de hoppades att den inte skulle plockas ner. En annan förbipasserande frågade om ”vi inte kunde göra något liknande även i Rinkeby”.

Själva belysningen består av 183 stycken små lampor som hänger på slingor i ett sicksackmönster över trappan på platsen, som har utformningen som en läktare. Ljuset är både statiskt och skiftar i olika färger när den lyser. Skiftningarna är dock långsamma för att inte uppfattas störande av de som bor eller arbetar i närheten av platsen.

Varje veckodag har fått en egen ljus-scen som kommer lysa fram till klockan 22.00 på kvällen. Efter klockan 22.00 och fram till 06.00 lyser en nattscen i vitt ljus. Även ett antal högtider har fått specifika ljus-scener. I dagsläget är det Nobeldagen, julveckan och nyårsafton men fler högtider går att lägga till. Festbelysningen på Nobeldagen och nyårsafton är glittrande och vid tolvslaget på nyårsafton glittrar ljuset lite extra under tio minuter.

Måndagsbelysningen

Onsdagsbelysningen

Lördagsbelysningen

Belysningen vid tolvslaget på nyår som glimrar

När belysningen inte är tänd

Projektet Smart trafikstyrning inom programmet Smart och uppkopplad stad, publicerar nu Stockholms stads första öppna realtidsdata i form av trafikdata från ett projekt-samarbete mellan stadsledningskontoret och trafikkontoret.

I projektet testas olika typer av multifunktionssensorer (en slags kameror) fram till april 2021 för att samla in data om trafikflödet. Syftet är att få fram realtidsdata som kan användas till att utveckla smarta lösningar som kan ge bättre framkomlighet samt öka trafiksäkerhet och hållbart resande i staden.

Bild på sensorn

Sensorerna har monterats upp i korsningen Sankt Eriksgatan – Fleminggatan på Kungsholmen, och fångar upp information om varje passage med till exempel trafikanter, hastighet, riktning mm.

– Google och Waze har ju redan data om hur trafiken flyter, men den är inte så exakt gällande hur många fordon som passerar och inget om cyklister eller fotgängare på så lokal nivå. Det gör detta nytt och spännande, berättar Tobias Johansson, trafikanalytiker på trafikkontoret och en av de ansvariga för testet.

Realtidsdata nu tillgängligt via ett API

Data från testet, till exempel om trafikanter och hastigheter, är nu tillgängligt för alla via ett API där information kan hämtas ned.

– Vi önskar att så många som möjligt testar att se vad man kan använda data till och vi välkomnar all feedback. Det är otroligt värdefullt för stadens långsiktiga arbete, säger Petra Robin, projektledare för projektet Smart trafikstyrning.

Öppna realtidsdata om trafik – här:

All metadata och nödvändig dokumentation för att använda APIet finns på dataportalens webbplats. (Användare görs uppmärksamma på att publiceringen är ett pilottest vilket innebär att det kan finnas brister i data och tillgänglighet. APIet kommer att finnas tillgängligt t.o.m. april 2021. För frågor eller feedback, kontakta gärna trafikdata.tk@stockholm.se)

Dataportalen

Bild från sensorn

Arbetet påbörjades 2018 tillsammans med projektet Öppna och delade data (ÖDD), och senare har även EU-projektet Ökad användning av öppna data i Stockholms-regionen (ÖDIS) deltagit. Arbetet med att tillgängliggöra data har följt en speciellt utarbetad process som använts inom programmet Smart och uppkopplad stad.

Enligt Stockholms stads strategi för en smart och uppkopplad stad ska data både tillgängliggöras inom staden och öppnas externt. Under 2019 hölls två workshops för att identifiera olika behov av trafikdata i realtid, en med interna deltagare från staden och en med externa aktörer.

– Intresset visade sig vara stort. Över 40 personer från externa organisationer deltog och nästan lika många deltog från stadens förvaltningar och bolag, berättar Petra Robin.

I blogginlägget workshop kring öppna och delade trafikdata kan du läsa mer om den externa workshopen.

Workshop kring öppna och delade trafikdata

Värdefullt för trafikkontoret och utvecklare

Om pilotprojektet skalas upp finns det många möjliga användningsområden, både inom staden och för externa utvecklare, som utifrån den delade datan kan bygga appar och lösningar som ger värde till stadens invånare.

– Genom att tillgängliggöra det här APIet för alla, hoppas vi väcka nyfikenhet och intresse för vad som kan göras om pilotprojektet skalas upp. Datan kommer att vara värdefull för våra trafikplanerare och jag tror att den också kan underlätta för de som sköter driften av snöröjning, städning och underhåll av belysning, för att nämna några exempel säger Tobias Johansson.

Framöver hoppas Tobias Johansson att trafikkontoret kan testa och utveckla sensorerna vidare i ytterligare pilotprojekt, men det finns ännu inga beslut om hur det kommer att ske.

– Vi behöver förstå mer om vad som går att göra med den nya tekniken, avslutar han.