På Stockholms stads webbplatser använder vi kakor (cookies) för att webbplatserna ska fungera på ett bra sätt för dig. Kakor på webbplatsen

Stäng

12

Nov

I somras öppnade det nya stadsarkivet i Liljeholmen. Totalt bytte 5 mil handlingar samt 3,5 miljoner ritningar och kartor adress. I samband med det har Stadsarkivet börjat jobba med digital beställning och digital märkning av arkivhandlingar, något som är unikt i arkivvärlden.

-Varje bransch måste hitta sin väg i digitaliseringen, sitt sätt att bli lite mer modern inom ramen för det möjliga, säger Johan Gidlöf, utvecklingschef på Stockholms stadsarkiv.

Stadsarkivets kärnverksamhet går ut på att serva med arkivmaterial. Vem som helst kan komma dit och låna handlingar, utan att på något sätt legitimera sig.

-Det är nästan unikt i världen att ha sådan rätt till arkiv som vi har här. Alla är välkomna hit! berättar Johan Gidlöf.

Stadsarkivet öppnade på Kungsklippan år 1959, men även innan dess fanns det på Riddarholmen. Sedan dess har mycket hänt, både utanför och inuti arkivet.

-Mycket av den digitalisering vi sysslat med tidigare på stadsarkivet har varit riktad mot stadens egen verksamhet, på sökbarhet och handläggning, “tråkbyråkratiska” projekt. Det här är något nytt, att själva servicen kommer i fokus, berättar Johan Gidlöf.

Digital beställning innebär att man kan sitta hemma och söka efter en handling, se om den finns och beställa den så att den finns redo när man kommer.

-Man sparar dels lite tid, men man sparar framförallt osäkerhet. Man vet innan man kommer om det man söker efter finns, säger Johan Gidlöf.

Går man in och botaniserar i databasen, får man en annan överblick av vad som faktiskt finns vilket kanske skapar ett slags sug efter att hitta andra saker.

-Vi har redan sett i Liljeholmen att spridningen av vad folk vill se ökat. Folk slänger in en beställning på “det där också”. Jag tror man vågar experimentera mer än när man behöver stå öga mot öga med en tjänsteman, menar Johan Gidlöf.

Ju mer lättillgängligt arkivets innehåll blir, desto fler personer vill använda det. Därför ser man nu över systemet, för att klara ett högre tryck.

-Just nu utreder vi om volymerna går att märka med chip. Detta skulle dels göra att personalen med hjälp av en sökare kan hitta var i rummet en speciell handling finns. Det ger också en bättre säkerhet, så att handlingar inte försvinner eller läggs tillbaka på fel ställe bland hundratusentals andra handlingar, säger Johan Gidlöf.

Till årsskiftet ska de vara klara med utredningen kring huruvida tekniken finns och fungerar för ändamålet.

Utvecklingsarbete görs inte av Stadsarkivet ensamt – det vore omöjligt. De samarbetar med åde Riksarkivet, Ri.se, Vinnova och Urban ICT Arena. Här är samverkan med Riksarkivet (för Digital beställning) och Ri.se (i båda projekten) viktigast. Riksarkivet inför nu Digital beställning på bred front i Sverige, men starthjälpen kom från Stadsarkivet.

Starka kopplingar finns mellan många av de stora digitaliseringsprojekt som pågår inom staden, och stadsarkivets verksamhet. En smart stad behöver ett smart arkiv.

11

Nov

Agust Wadström och Beatrice Sablone är projektledare för projekt ÖDIS (Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen). Nu har de nominerats i kategorin ”Årets förbättringsresa” på Framtidsgalan.

Ur nomineringen:
”Agust och Beatrice arbetar inom två olika organisationer; Stockholms stad och Storsthlm. En dag korsades deras vägar i projektet ÖDIS, Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen. Sedan dess har duon varit oskiljaktiga i sitt arbete!”

Storsthlm är ett samverkansförbund för kommunerna i Stockholms län.

Vad betyder finalplatsen för er?

Vi är glada att arbetet vi gör i Stockholms stad tillsammans med Storsthlm uppmärksammas. Det är ett erkännande att det vi gör är viktigt och ett steg i rätt riktning för resan mot världens smartaste stad. För oss personligen är det såklart väldigt roligt att vårt arbete uppskattas och visar att vi som projektledare har hittat ett bra sätt att driva innovativa samarbetsprojekt.

Läs mer om nomineringen till Årets förbättringsresa, Framtidsverkets webbplats

29

okt

Stockholms luftskvalitetsprognoser blir öppna data

Sebastian Bergström och Magnuz Engardt på miljöförvaltningens avdelning SLB-analys.

Stockholms kommande flerdygnsprognoser som visar luftkvaliteten nästan ner på kvartersnivå blir också tillgängliga för fristående apputvecklare som öppna data.

– I första hand är det prognosdata som blir tillgängligt som öppna data. Men eventuellt också mätvärden från de mätstationer för luftföroreningar som vi har i staden, säger Magnuz Engardt, miljöutredare och meteorolog på miljöförvaltningens avdelning SLB-analys som analyserar luftkvalitet i Stockholms stad.

Han är spindeln i nätet i arbetet med utveckla Stockholms kommande luftkvalitetsapp som visar högupplösta flerdygnsprognoser för luftkvaliteten i Stockholm nästan ner på kvartersnivå.

Luftkvalitetsappen beräknas bli klar under nästa år och är ett av de utvecklingsprojekt som finansieras inom ramen för Stockholms smart stad-strategi. De avancerade luftkvalitetsprognoserna kommer också att kunna användas som öppna data i helt andra digitala tjänster.

Det kan exempelvis handla om cykelruttsappar där luftkvalitetsprognoser kan hjälpa användaren att ta fram ruttalternativ som undviker gator som för tillfället har förhöjda koncentrationer av luftföroreningar, säger Sebastian Bergström på SLB-analys. Han kan även tänka sig flera andra typer av digitala tjänster där prognosdata för luftkvalitet kommer att vara intressant.

Luftkvalitetsprognoserna blir ett nytt kraftfullt verktyg för bland annat astmatiker i Stockholm. Istället för att bara redovisa koncentrationer av olika luftföroreningar presenteras istället prognoserna i form av ett speciellt hälsoriskindex. Indexet bygger på studier av hur antalet astmarelaterade akutbesök i sjukvården påverkas vid olika luftföroreningsnivåer.

– Det är ett mer lättförståeligt och objektivt mått för hälsorisker kopplade till luftföroreningar. Eftersom flera olika typer av luftföroreningar ingår i prognoserna, så tror vi att ett sammanvägt hälsoriskindex blir ett tydligare och mer användbart mått, säger Magnuz Engardt.

Just nu är utvecklingsarbetet på väg in i en ny fas, berättar Magnuz Engardt. Själva prognosmodellen är i stort sett klar. Nu fokuseras det fortsatta arbetet på att ta fram själva appen som ska visa luftkvalitetsprognoserna.

– Vi vill att prognoserna ska kunna visas på kartor i appen och att användaren ska kunna ta fram tidsserier av prognosdata på specifika geografiska positioner. Appen ska också innehålla en hälsodagbok riktad till astmatiker, säger Magnuz Engardt.

Luftkvalitetsprognoserna, som sträcker sig över tre eller fyra dygn, baserar sig på en mängd olika typer av data. Viktiga byggstenar för att skapa prognoserna är bland annat data från mätstationer i Stockholm som registrerar lika typer av luftföroreningar och pollen.

Men även vanliga väderprognoser en mycket viktig faktor i luftkvalitetsprognoserna. Regn bidrar till minskade koncentrationer av föroreningspartiklar från vägtrafiken och sydostliga vindar kan öka inflödet av sotpartiklar från Östeuropa, för att nämna ett par exempel.

Exempel på andra data som vägs in i Stockholms prognosmodell är den europeiska luftföreningsprognosen CAMS.

Även miljöförvaltningens emissionsdatabas är en viktig förutsättning för att kunna göra detaljerade luftkvalitetsprognoser i Stockholm nästan ner på kvarternivå, förklarar Sebastian Bergström.

Emissionsdatabasen innehåller data som visar hur trafikintensiteten och utsläppsemissioner ser ut gata för gata i Stockholm under dygnets alla timmar.

– Eftersom vägtrafiken är den stora källan till luftföroreningar i Stockholm så är den här databasen en viktig förutsättning för luftkvalitetsprognoserna, säger Sebastian Bergström.

Här är luftföroreningarna som ingår i Stockholms kommande luftkvalitetsprognoser:

PM10: Partiklar som är upp till en hundradels millimeter i storlek. Handlar i huvudsak om slitagepartiklar från vägtrafiken – partiklar från däck, bromsar och själva vägbanan. Koncentrationerna av PM10-partiklar är som högst under våren när gatorna torkar upp och det vägdamm som samlats i snö och väta under vintern frigörs. Dubbdäck genererar många gånger fler PM10-partiklar än odubbade däck.  Höga koncentrationer av PM10-partiklar ökar framförallt risken för luftvägssjukdomar och orsakar ökade besvär för astmatiker.

Kväveoxider (NOx): Kommer från i huvudsak från motorfordonens avgaser, främst dieselfordon. Kvävedioxid har negativa effekter på luftvägarna. Personer med astma är särskilt utsatta.

Marknära ozon: Högst koncentrationer i luften under våren och försommaren. Irritation och effekter på lungfunktionen särskilt hos astmatiker vid förhöjda koncentrationer.

Björkpollen: Kan orsaka astma- och allergiproblem. I sydligaste Sverige börjar björkens blomning normalt i senare delen av april och avslutas i norra Sverige kring månadsskiftet juni-juli.

29

okt

Workshop kring öppna och delade trafikdata

Cirka 40 intresserade personer från alla möjliga aktörer: en rad fordonstillverkare, kommuner från olika delar av landet, trafikplanerare, akustiker, logistiker från taxibolag, etc, samlades för en workshop om öppna och delade trafikdata. Syftet var att nätverka, diskutera och ge ideer kring stadens framtida arbete med att dela öppna data från trafiken.

Vi vill veta vilka databehov ni har och vilka möjligheter ni ser med våra nya dataflöden, inledde Petra Robin, projektledare för Smart trafikstyrning.

Programmet smart och uppkopplad stad som drivs av stadsledningskontoret, driver flera innovationsprojekt kring öppna data och trafikstyrning. Programmet utvecklar och testar ny teknik samt handlar upp en stadsgemensam IoT-plattform och en portal för öppna och delade data. Teknik som sätts upp och testas under hösten är olika lösningar för trafikstyrning samtidigt som de samlar in data, som sedan kan delas till andra och även användas för analys och utveckling i stadens verksamhet.

Det är till exempel sensorer och värmekameror som genom att räkna när bilar, bussar och trafikanter passerar, kan optimera trafikflödet och minska köerna. Det finns också smarta sensorer för att styra och dimra belysning som också kan samla in trafikdata. Bättre köhantering ger bättre framkomlighet och säkrare gatumiljöer helt enkelt. Plus att utsläppen minskar.

Diskussionen flödade kring vilka dataset man vill ha, hur ofta man behöver data, när man vill ha access till data, och hur man vill prioritera olika behov. Det kan handla om fordonstyper, tid för passage, hastighet etc.

På plats fanns representanter från alla möjliga branscher. Maja Karlsson och Emelie Roth är akustiker på Structor Akustik och jobbar med bullerutredningar, exempelvis inför byggande av nya bostadsområden.

I dagsläget är det svårt för dem att få tag i den data de behöver, för att kunna göra sin utredning. Ju bättre data de har att utgå ifrån, ju bättre prognoser kan de göra.

-Det är roligt för man inser att många som är här idag behöver samma data, fast ska använda den till olika saker, säger Emelie Roth.

-Det är värdefullt att få möjligheten att ge denna input till Stockholms stad, fyller Maja Karlsson i.

Diskussionerna handlar om vilka möjligheter som ges med öppna trafikdata; bättre stadsplanering, ökad trafiksäkerhet och stöd till polisen och räddningstjänsten. 

– Vi måste fundera över vilka andra som kan tänkas vilja ha tillgång till datan vi delar? Polisen skulle till exempel kunna vilja ha den. Det tillkommer aspekter som personlig integritet och liknande, som är svårare än tekniken. Att tänka igenom det innan kommer att underlätta för oss själva, säger en av deltagarna.

En representant från Taxi Stockholm berättade att de har 1700 bilar som snurrar i Stockholm, vilka kan ge ifrån sig en hel del data. Till exempel så har de kameror i bilarna, som kan läsa av antalet passagerare. På så sätt kanske de med fler passagerare kan prioriteras i trafiken, framför de bilar med endast en passagerare, menade han.

Intressanta frågeställningar lyftes; hur vi kan kvalitetssäkra datan vi delar? Är öppet samma sak som gratis? Kan vi skapa gemensamma API:er? Skattebetalarna betalar för infrastruktur och sina bilar redan, ska amerikanska storbolag få del av detta? 

När förmiddagen led mot sitt slut sammanfattade deltagarna sina tankar. 

– Med information blir saker lättare. Om man kan visa på behov av saker så kan man påverka. Politiker kan få underlag, och blir tvungna att agera. Man röstar med fötterna, bokstavligt, menar en av workshopens deltagare.

 -Vi behöver gemensamma policys, policys är bra – alltså behöver vi fortsätta samarbeta. Det räcker inte att sätta upp dessa första sensorerna, vi behöver fler, säger en annan av deltagarna.

 – Jag säger som min farfar som var guldgrävare. Om det finns 3 gram guld i ett ton sten, så är det värt att bryta. Det är så vi måste tänka när vi jobbar med öppna data, om det finns tre små behov i en terrayite data – så är det värt att tillgängliggöra den, säger en deltagare.

 

Två gånger om året samlas Stockholms stads it-chefer för att nätverka, dela erfarenheter och få senaste nytt gällande it i staden. Denna gång var Tekniska muséet – och den pågående robotutställningen scenen för en fullspäckad dag.

It-direktör Johanna Engman inleder dagen och berättar om läget i stadens it-arbete. Många stora projekt pågår, och it-cheferna är hårt belastade.

På agendan för dagen finner vi många av stadens stora it-projekt. Först ut är projekt modernisering av sociala system, som tar fram moderna arbetssätt med nya digitala stöd för stadens socialtjänst, överförmyndarverksamhet samt den kommunala hälso- och sjukvården.

– Utvecklingen av de nya digitala stöden har startat, det är nu det händer på riktigt, säger projektledare Petra Lindström.

Hon berättar hur de jobbar med både it-nära och verksamhetsnära kompetens.

Förutom stadens interna arbete med öppna och delade data, leder vi tillsammans med Storsthlm projekt ÖDIS – ökad användning av öppen data i stockholmsregionen. Det är ett samarbete mellan alla 26 stockholmskommuner. Projektledare Agust Wadström berättar om att öppna och delade omskrivits i stadens budget och trycker på vikten av att det behandlas som en ledningsfråga.

– Vi försöker samarbeta med alla olika aktörer i landet, som har kommit någonstans med öppna data, säger Beatrice Sablone, projektledare för ÖDIS.

Hon trycker på vikten av att kommunernas öppna data presenteras på det sätt som företagen vill ha den, så att de faktiskt kan använda den – och så att den kommer till nytta för invånarna i form av nya eller förbättrade digitala tjänster.

En innovationsstrategi togs fram i Stockholms stad 2015. I samband med att den beslutades startade projekt “Idésluss” och Christine Oljelund utsågs till projektledare. Idéslussen stöttar, stimulerar och inspirerar stadens medarbetare att jobba med innovationer. Hon uppmanar sina åhörare att kontakta henne med idéer, förslag eller problem.

Hon berättar även om ett av de testprojekt som drivs av Idéslussen, nämligen en chatbot.

Hon trycker även på vikten av att våga sluta göra saker som inte längre är effektiva och fyller någon funktion. Hon menar att det kommer att frigöra tid, som kan läggas på annat.

Claes Johannesson är programledare för program Smart och uppkopplad stad, han är på plats på it-chefsdagen för att berätta om status i de smart stad-projekt som drivs inom ramen för programmet. Han berättar om den IoT-plattform som upphandlats, om de multifunktionssensorer som nu sätts upp i gatumiljön.

På Tekniska muséet pågår just nu en utställning med robotar, och stadens it-chefer får en guidad tur. Utställningen Robots från Science Museum i London inleder sin världsturné på Tekniska museet. Det är blir sista stoppet i Europa innan utställningen fortsätter sin turné. Människoliknande maskiner är fascinerande men samtidigt skrämmande. Varför skapar vi maskiner som liknar oss människor?”

23

okt

Nu införs smarta lås i hemtjänsten

Igår fattade äldrenämnden i Stockholms stad beslut om att införa smarta lås i hemtjänsten.

Smarta lås gör att hemtjänstpersonalen kan komma in till brukare med hjälp av smarta nycklar. På så vis förenklas nyckelhanteringen och det blir säkrare och enklare för hemtjänstens personal. Brukare och anhöriga kommer även fortsättningsvis att kunna använda sina egna nycklar.

Dagens nyckelhantering innebär att varje hemtjänstanställd lägger minst 20 minuter per arbetsskift på hantering av fysiska nycklar. Med smarta lås slipper hemtjänstpersonalen extra resor för att hämta nycklar vid exempelvis larm. Smarta lås används redan framgångsrikt i flera kommuner.

Införandet av smarta lås i hemtjänsten kommer att ske etappvis med start under 2020 inom delar av Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning.

Läs äldre- och trygghetsborgarrådet Erik Slottners pressmeddelande här.

 

Snart inleder Stockholms stad tester av avancerade multifunktionssensorer som kan styra trafiksignaler och mäta alla olika typer av trafikströmmar i realtid.
Realtidsdata från trafiken är en av nycklarna för smartare trafikstyrning för att minska köer och öka framkomligheten.

Korsningen Sankt Eriksgatan/Fleminggatan på Kungsholmen blir inom kort scenen för tester av en ny typ av avancerade trafikmätare, så kallade multifunktionssensorer.

Multifunktionssensorerna kan inte bara registrera realtidsdata om motortrafiken, utan även hur cykel- och gångtrafikströmmar rör sig genom staden.

De kommande testerna har två syften:

Det handlar dels om att undersöka om multisensorer kan ersätta de så kallade slingdetektorer som används idag för att styra trafiksignaler.

Slingdetektorerna är nedgrävda i gatan och känner av när ett fordon närmar sig en trafiksignal. En nackdel med slingorna är att de är underhållskrävande. Underhållet är kostsamt och trafikstörande.

Slingdetektorerna är dessutom dåliga på att känna av cykeltrafik och kan överhuvudtaget inte detektera gående.

De nya multifunktionssensorerna registrerar istället trafiken med hjälp av en slags intelligenta kameror som kan skilja på olika trafikslag – exempelvis bilar, bussar och cyklar.

AI-program i kamerasystemen analyserar bilderna och omvandlar mätresultaten till anonymiserade data som därefter i realtid skickas vidare ut till olika trafikanalyssystem i staden – och till Stockholms stads gemensamma plattform för öppna data.

Till skillnad från dagens slingdetektorer kan multifunktionssensorer inte bara registrera och räkna de fordon som passerar på gatan. De kan också mäta gångtrafikströmmarna på trottoarerna.

De nya sensorerna kan också mäta hastigheter och registrera i vilken riktning fordon, cyklar och fotgängare fortsätter efter att de passerat korsningen.

Ett syfte med testerna på Kungsholmen är också att se hur den här typen av realtidsdata för olika typer av trafikströmmar kan användas för att vidareutveckla stadens planering och styrning av trafiken för att öka framkomligheten, säger Petra Robin, projektledare för Stockholms smart stad-projekt för smart trafikstyrning. Idag baserar sig styrningen av trafiken till stor del på historiska data.

Hon berättar att multifunktionssensorer från tre olika leverantörer kommer att testas i försöket på Kungsholmen. Nu inväntas ett sista godkännande från Datainspektionen innan testerna kan börja.

Om testet faller väl ut kan projektet att föreslå att multifunktionssensorer ersätter dagens slingdetektorer på fler ställen i Stockholm. Projektet av har identifierat 50-100 möjliga gatukorsningar. Idag finns närmare 5 000 slingdetektorer inbyggda i stadens gator.

8

okt

Efter en lyckad premiär före sommaren inledde Mötesplats Smart stad höstsäsongen med ett seminarium på temat Säkerhet i den smarta staden. Intresset var stort och den 27 september samlades över 70 representanter från över 15 olika förvaltningar och bolag i staden för att diskutera och nätverka kring detta aktuella ämne. 

Programmet Smart och uppkopplad stad är stadsledningskontorets framtidssatsning för att börja realisera stadens Strategi för en smart och uppkopplad stad. Programmet driver flera innovativa projekt i samspel med verksamheten: smart trafikstyrning, smart och uppkopplad belysning, smarta lås samt upphandling av en stadsgemensam Internet of Things-plattform och en plattform för öppna och delade data.

Med seminarieserien Mötesplats Smart stad vill man stärka nätverkande och horisontell samverkan i staden kring digitalisering.

– Jättekul att vi nu kan köra den andra mötesplatsen här idag, nästan hälften av alla förvaltningar och bolag är representerade vilket innebär att vi är en god bit på väg med att stärka samarbetet, säger Claes Johannesson.

Seminariets fokus är på tekniska säkerhetsaspekter: Vilka säkerhetsfrågor måste beaktas i utvecklingsarbetet med smarta städer? Hur skiljer det sig från dagens säkerhetsaspekter? Hur stödjer stadens infrastrukturen säkerhetsarbetet? Vilket stöd kan projekt och verksamheter få i sitt arbete med säkerhet?

Stadens It-direktör Johanna Engman inleder.

-Vi kommer snabbt in på säkerhet när vi pratar om den smarta staden. Inte minst när vi pratar om all den data vi har tillgång till i Stockholm. I vårt arbete med öppna data går vi från en soptipp till en återvinningscentral. Vi måste se till att vi kan strukturera datan på ett säkert sätt, säkerhet är en våra största utmaningar, säger Johanna Engman.

Lukas Grimfors är säkerhetssamordnare på Programmet smart och uppkopplad stad. Han pratar om vilka sårbarheter som finns i den smarta staden.

Live från Israel berättar säkerhetskonsulten Gilad Zinger om cybersäkerhet i den smarta staden. Han pratar om hot, hackare och kriminella och om den holistiska approach vi behöver ha när vi arbetar med dessa frågor. Han pratar även om att man måste prioritera de insatser som görs i informationssäkerhetsarbetet.

På scen under eftermiddagen fanns även en expertpanel, som svarade på deltagarnas frågor kring it-säkerhetsarbetet i Stockholms stad.

Mötesplats smart stad kommer fortsätta att ta upp och belysa högaktuella frågor:

-Nästa mötesplats blir den 21 januari, då ska vi ha en konkret diskussion kring hur vi kan använda den öppna data vi får fram inom staden, säger Claes Johannesson.

Under en regnig onsdag fylldes Paulirummet i Stockholms stadshus av medarbetare från staden som är nyfikna på programmering och kodning. De deltog i seminariet  “Alla har en robot hemma! Programmering, kodning och datalogiskt tänkande – vad är det?”

Syftet med dagen var att visa på hur programmering kan bli ett tankesätt som hjälper till i det dagliga arbetet, oavsett inom vilket område du arbetar inom.

– Vare sig vi vill eller inte kommer vi i kontakt med programmering och kodning, vi behöver förstå, säger Christine Oljelund, projektledare för Idéslussen och initiativtagare till dagens event.

Maria Carlbom från stadsledningskontoret var en av deltagarna. 

– Jag kan inget alls om programmering och tänker att detta var en bra tillfälle att lära sig lite mer. Vilket det också visade sig vara, jag känner att jag förstår syftet med att programmera lite bättre nu. 

Dagen inleddes med en föreläsning kring programmeringens sammanhang, varför datalogiskt kunnande är viktigt och vad en robot egentligen är? Detta för att ge en överblickskunskap inför dagens fortsättning.

Programmering står ju sedan en tid tillbaka i skolans läroplan. Jacob från Roboteket på utbildningsförvaltningen jämförde det med kemi. 

– Alla behöver inte bli kemister, som som en allmänbildning behöver vi alla en viss kunskap om kemi. På samma sätt är det med programmering och kodning.

Deltagarna fick bland annat programmera bollar så att de går i rätt riktning, med hjälp av visuell programmering/block programmering som är en enklare form av programmering, där kodtexten täcks av symboler. De fick även testa Bee-bots, VR-glasögon, och programmera en enkortsdatorer.

Seminariet genomfördes som en del av  Innovationsveckan. Det är en nationell kraftsamling för att visa upp det driv och engagemang som finns inom offentlig sektor när det kommer till innovation och förmågan att tänka nytt. 

Tanken är att alla delar av offentlig sektor ska kunna ta del av och lära från varandra genom att dela exempel och lärdomar. I stadens innovationsstrategi lyfts särskilt att för att bibehålla Stockholms starka position i den globala konkurrensen om investeringar, företagsetableringar och arbetskraft behövs samverkan. Att dela erfarenheter och kunskap med andra på detta sätt ligger därför helt i linje med arbetet med att genomföra strategin.

 

Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.