Stadsbyggnadskontorets projektet att ta fram automatgenererade 3D-modeller av Stockholms alla byggnader började med Slakthusområdet. Men nu finns över 100 000 3D-modeller för hela Stockholms stad plats. De nya 3D-modellerna är första steget mot att bygga en ”digital tvilling” av Stockholm.

Nu kan du gå in och ta en titt i stadsbyggnadskontorets nya 3D-kopia av Stockholm. Databasen innehåller över 100 000 fristående 3D-modeller av Stockholms byggnader.

I nästa steg kan den digitala tvillingkopian av Stockholm kopplas ihop med olika typer av dataflöden från den verkliga staden. Då kan 3D-modellen även börja användas för avancerade simuleringar inom trafik- och stadsplanering.

Klicka: Kolla in den digitala tvillingkopian av Stockholm – 3D-modeller av över 100 000 byggnader 

 

Sergels torg med Högtorgsskraporna till vänster i bilden.

I den nya  3D-kopian av Stockholm är varje byggnad ett eget fristående 3D-objekt, vilket öppnar för flera nya användningsområden.

Man kan exempelvis koppla olika typer av data till enskilda byggnader eller områden i 3D-modellen, berättar Maria Uggla, geodatastrateg och tf enhetschef på stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad.

Det kan vara allt från realtidsdata från stadens trafikströmmar och infrastruktursystem till olika typer av väder- och klimatdata. Och även statiska data, exempelvis hållfasthetsdata för komponenter i broar eller byggnader.

Skatteskrapan och Götgatan mot Skanstull.

En digital tvillingkopia av en hel stad öppnar på lite längre sikt möjligheter till nya typer av AI-understödda simuleringar och prediktioner, exempelvis inom trafik- och stadsplanering, förklarar Maria Uggla.

Läs mer: Stockholm, Göteborg och Malmö samarbetar om digitala tvillingstäder

 

Den digitala tvilling-kopian av Stockholm kan också användas för att testa olika exploateringsscenarier genom att ”bygga in” planerad bebyggelse i 3D-modellen. Eller exempelvis simulera hur luftföroreningar sprider sig i stadsmiljön vid olika vindförhållanden.

Uppenbarelsekyrkan i Hägersten.

Den nya 3D-modellen av Stockholm kommer också att visas på speciella 3D-bord  i Stockholmsrummet i Kulturhuset.

I ett sådant här 3D-bord i Stockholmsrummet kommer de nya 3D-modellerna att visas.

3D-modellerna av Stockholms byggnader är framtagna i en i det närmaste helt automatiserad process. Datorprogram skapar 3D-modellerna på egen hand utifrån data som redan finns tillgängliga i stadsbyggnadskontorets befintliga databaser.

Fördelen med den automatiserade processen är att den går snabbt och är kostnadseffektiv. Nackdelen är att 3D-modellerna inte alltid blir helt perfekta från början. Men beroende på användningsområde kan man öka detaljnivån och slutjustera 3D-modellerna manuellt i efterhand. Stadsbyggnadskontoret använder bland annat bilddata från egna flygningar med drönare för att förbättra 3D-modellernas utseende.

Kista centrum.

Så här gick det till att skapa 3D-modellerna av Stockholms byggnader steg för steg:

1. Första steget är att ett speciellt datorprogram plockar in de exakta geografiska koordinaterna och yttermåtten för den byggnad som ska avbildas som 3D-modell. Den informationen hämtas in från stadsbyggnadskontorets baskarta.

2. I nästa steg för programmet är att skapa en enkel 3D-modell av byggnadens tak. För detta används information från en databas med så kallade laserpunktmoln där stadens byggnader laserkannats från luften. Programmet letar fram rätt hustak i laserpunktdatan genom att använda de geografiska koordinater som hämtades från baskartan. I vissa fall finns hustak uppmätta sedan tidigare och då används dessa.

3. Nu vet programmet hur byggnadens yttermått och själva taket ser ut. Med ledning av den informationen kan programmet på egen hand lägga till byggnadens ytterväggar.

4. Nu har programmet en enkel 3d-modell av byggnaden. Modellens yttermått är exakta, men byggnadens fasader saknar fortfarande detaljer, färger och texturer. Det hämtar programmet från flygbilder av Stockholm som tagits ur flera olika vinklar. Med hjälp av byggnadens geografiska koordinater från baskartan letar programmet upp bildinformationen för rätt byggnad i flygbilderna. Fotona av byggnaden ”hälls” sedan över 3d-modellen som en yttextur.

Fler bilder från stadsbyggnadskontoret nya 3D-databas av Stockholms byggnader:

Södermalm – Katarina kyrka.

Tallkrogen.

Skärholmen.

Kungsträdgården.

Kista.

Humlegården.

9

mar

Så här ser det ut när en vindsimulering testas i en digital tvilling-kopia av Singapore.

Stockholm – och många andra städer – vill ta fram digitala kopior av sina städer som kan användas för avancerade simuleringar inom exempelvis trafik- och stadsplanering.

Nu samarbetar de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö om standarder för hur de digitala tvillingstäderna kan byggas upp och fungera.

– Vi har mycket som är gemensamt. Om landets tre stora städer samarbetar kan vi vara med och påverka standarder på det här området, säger Maria Uggla, geodatastrateg och tf enhetschef på stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad och en av initiativtagarna till storstadssamarbetet.

Klicka: Kolla in den digitala tvillingkopian av Stockholm – 3D-modeller av över 100 000 byggnader 

 

En digital tvillingstad handlar inte bara om att bygga exakta 3D-modeller av städer i datorn. På stadsbyggnadskontoret har man redan i en automatiserad process tagit fram 3D-modeller av runt 100 000 byggnader i Stockholm. Den nya 3D-modellerna kommer bland annat att visas på speciella 3D-bord  i Stockholmsrummet i Kulturhuset.

Men 3D-modellerna utgör bara skelettet för en digital tvilling av Stockholm.

Slakthusområdet var det första området som stadsbyggnadskontoret gav sig i kast med i projektet att ta fram automatgenererade 3D-modeller av Stockholms alla byggnader.  De nya 3D-modellerna av stadens alla byggnader är första steget mot att bygga en ”digital tvilling” av Stockholm.

Målet är att den digitala tvillingstaden inte bara ska se ut som den verkliga staden. Den ska också fungera som den riktiga staden.

Läs mer: Över 100 000 byggnader i Stockholm som 3D-modeller i stadsbyggnadskontorets nya databas 

 

Därför handlar det i nästa steg om att även koppla in den verkliga stadens olika dataflöden till den virtuella tvillingstaden i datorn. Det kan vara allt från realtidsdata från stadens olika trafikströmmar och infrastruktursystem till olika typer av väder- och klimatdata. Och ovanpå detta även en stor mängd statiska data, exempelvis hållfasthetsdata för komponenter i broar eller byggnader.

En sådan digital tvillingkopia av en hel stad öppnar möjligheter till helt nya typer av avancerade AI-understödda simuleringar och prediktioner, exempelvis inom trafik- och stadsplanering.

– Hur påverkas exempelvis trafiken när en gata stängs av? Det skulle vi först kunna simulera i en digital tvilling av staden innan ett beslut, säger Maria Uggla.

– Idag när vi har tillgång till så oerhört mycket mer data om staden så ser vi nya behov. Vi vill använda våra data på ett bättre sätt för att kunna göra mer och ta fram ännu bättre beslutsunderlag, förklarar hon.

En vy över Katarina kyrka och Södermalm i Stockholms stads nya 3D-databas av stadens byggnader. Databasen innehåller över 100 000 separata 3D-modeller av byggnader. I nästa steg kan en mängd olika typer av dataströmmar från den verkliga staden kopplas in i den digitala tvilling-modellen, som då kan användas för avancerade simuleringar in exempelvis trafik- och stadsplanering.

Sedan tidigare finns en standard för att koppla olika typer av data till datormodeller av enskilda byggnader kallad BIM, Building Information Model. Det Stockholm, Göteborg och Malmö nu samarbetar om är gemensamma standarder för nästa utvecklingssteg – CIM, City Information Model, där handlar om att koppla in dataströmmar till digitala tvillingmodeller av hela städer.

– Man kan säga att CIM är digitala tvillingstadens DNA, säger Maria Uggla.

Konkret handlar samarbetet om att hur man ska använda olika typer av data i digitala tvillingmodeller av städer.

– Hur beskriver vi exempelvis stadens infrastruktur och vägnät i en digital modell av staden. Det kan även handla om så enkla saker som hur vi ska beskriva ett träd i de här modellerna och vilka data vi ska kunna koppla till dem. Det handlar också om att se vad det kan behövas för ny data som vi ännu inte har idag, avslutar Maria Uggla.

Helsingfors är en av de städer som ligger långt fram i utvecklingen av digitala tvillingstäder. Här på bilden en 3D-modell av stadens citykvarter.

 

Så här ser det ut när motorfordon passerar värmekamerorna vid Västerbroplan. En fördel jämfört med att använda magnetslingor i gatan är att mätpunkterna som registrerar trafikintensiteten lätt kan flyttas. En fördel ur integritetssynpunkt är att värmekamerorna bara kan registrera termiska avtryck. Inga individer eller fordon kan identifieras.

Kortare väntetider vid rödljus för gångtrafikanter, cyklister, SL-bussar – och nästan ingen tidsskillnad för biltrafiken. Det blev resultatet när ny teknik för effektivare styrning av trafiksignaler testats vid Västerbroplan på Kungsholmen. Värmekameror som mäter trafikintensiteten i realtid är ett inslag i testerna.

– Det blir inga stora tidsskillnader för biltrafiken, men samtidigt betydande tidsvinster för övriga trafikslag, framförallt gångtrafikanter, summerar Erik Lokka Hollander, trafiksignalplanerare på trafikkontoret som lett testet på Västerbroplan.

Han är nöjd med utfallet av testerna för att göra styrningen av trafiksignaler smartare.

– Med tanke på hur bra det har gått så är förhoppningen att vi ska kunna använda den här tekniken på fler platser i staden, säger han.

Försöket på Västerbroplan är en av de nya utvecklingsprojekt som testas inom ramen för Stockholms smart stad-strategi.

Idag styrs trafiksignalerna i Stockholm med hjälp av två olika metoder. Antingen magnetiska slingor i gatan som känner av när bilar närmar sig ett rödljus eller så används fasta tidsscheman som anger hur länge det ska vara rött eller grönt ljus i en korsning.

Olika tidscheman styr trafiksignalerna vid olika klockslag. I rusningstrafik används tidsscheman som släpper förbi många fordon på de mest trafikerade gatorna. Vid klockslag när det är lågtrafik används andra tidsscheman som istället ger kortare väntetider för exempelvis fotgängare som väntar på grön gubbe.

Men en nackdel med dessa tidsscheman är att de baseras sig på historiska data av hur trafiken ser ut vid olika klockslag.

Ett av syftena med testerna på Västerbroplan är att studera vad som händer när trafiksignalerna istället styrs med realtidsdata av hur trafiken ser ut just för ögonblicket.

Realtidsdatat kommer från värmekameror som registrerar antalet fordonspassager på tre ställen vid Västerbroplan, De tidscheman som styr trafiksignalerna byts efter hur trafikintensiteten faktiskt ser ut för ögonblicket istället för på bestämda klockslag.

Resultaten från försöket visar att gångtrafikanterna tjänat mest på att låta realtidsdata vara med och styra trafiksignalerna. Deras väntetid vid trafiksignalerna minskade med i snitt 12,7 procent. Väntetiden för cyklister och bussar minskade med drygt sex procent.

För biltrafiken ökade väntetiden vid trafiksignalerna marginellt – i snitt 3 procent, vilket i tid motsvarar ungefär en sekunds längre väntan på grönt ljus.

Så styrs trafiksignalerna:

  • Induktionsslingor  i gatan som känner av att ett fordon närmar sig trafiksignalen och börjar att slå över till grönt ljus samt förlänger det gröna ljuset så länge bilar passerar över slingorna.
  • Fastställda tidsscheman som styr intervallerna för grönt ljus vid trafiksignalen. Olika tidsscheman används vid olika klockslag på dygnet. Bygger på historiska trafikdata.
  • Försöket vid Västerbroplan: värmekameror vid trafiksignalerna registrerar trafikintensiteten i realtid. Ett system byter till det tidsschema beroende hur trafiken ser ut just för ögonblicket.

Exempel på andra gatukorsningar där värmekameror också används:

Vid det hårdtrafikerade övergångsstället där Drottninggatan korsar Klarabergsgatan används numera värmekameror för att förkorta vänttiden för fotgängare.

Runt 70 000 personer per dag passerar övergångsstället. Därför styrs trafiksignalerna här inte av tidscheman. Här är grundläget istället att alltid visa grön gubbe för fotgängare – förutom när ett fordon närmar sig, vilket registreras av ett en magnetslinga i gatan.

Tidigare var problemet att många cyklister som först registrerades av magnetslingan när de närmade sig korsningen, sedan cyklade mot rött förbi övergångsstället – utan att vänta på att deras trafiksignal hunnit slå över till grönt.

Resultatet: massor av fotgängare fick stå och vänta vid röd gubbe i onödan.

Men nu har en värmekamera satts upp på platsen som kontrollerar att cyklister som registreras av magnetslingan innan korsningen verkligen står kvar och väntar på grönt ljus vid övergångsstället. Om inte, slår deras signal aldrig över till grönt. Och fotgängarna vid övergångsstället slipper stå och vänta vid röd gubbe i onödan.

 

För fjärde året i rad genomför Stockholms stad en undersökning som tar tempen på stockholmarnas inställning till stadens digitala tjänster? Hur kommer de helst i kontakt med staden? Och vilka nya digitala tjänster vilja kunna använda i sin vardag?

I stadens olika digitala kontaktytor har det skett en liten uppgång av användningen sedan förra året. I år har sju av tio använt någon kontaktyta, vilket är en tydlig ökning.

* De digitala kontakterna är flest i hushåll som har barn i skolåldern.

* Liksom tidigare är digital information inom trafik och gatumiljö det som efterfrågas av flest och det som också har använts mest.

* Frågan ställs kring vad man tycker om Stockholms vision om att vara en smart stad i världen, och sju av tio ställer sig bakom den. Färre än en av tio är kritiska, resten är neutrala.

Läs även: Här är stockholmarnas digitaliseringsförslag

Synen på automatisering av tjänster i den kommunala servicen och dess följder är fortsatt polariserad. Andelen negativa ökar och är nu något större än andelen positiva. Man är inte övertygad om att servicenivån från staden kommer att öka i takt med ökad automatisering.

Det råder också en splittrad bild över huruvida staden hanterar personlig data på ett säkert och ansvarsfullt sätt. Här är dock uppfattningen om stadens hantering i paritet med hur man uppfattar hur övriga svenska myndigheter generellt hanterar personliga uppgifter, vilket indikerar att det handlar mer om ett generellt förtroende för myndigheters hantering av personlig data än om staden specifikt. Myndigheter har dock ett bättre förtroende i detta avseende än vad privata företag har.

I förhållande till förra året har det skett en uppgång i användningen av samtliga digitala kanaler. Ökningen är särskilt påtaglig när det gäller appar och e-tjänster. Totalt har två av tre stockholmare haft kontakt med staden via någon kanal.

Två slutsatser man kan dra i gällande kontakter med staden är att samtliga kanaler används klart mest av de som har barn i hushållet, samt mindre av de som bor i innerstan.

Tyck till-appen omnämns som en särskilt bra digital kontaktyta i staden, medan Skolplattformen tas upp som ett exempel på digital kontaktyta som fungerar dåligt. Respondenterna önskar också överlag mer överskådlighet och tydlig information i stadens digitala kontaktytor.

I stadens årligt återkommande enkätundersökning om hur stockholmarna använder stadens digitala tjänster finns fler spännande förslag på nya appar eller vidareutvecklingar av digitala tjänster inom en rad olika områden.

I årets undersökning finns många förslag på smarta tjänster kopplade till sophantering och återvinning. Det speglar samhällets ökade intresse för miljö- och hållbarhetsfrågor. Det finns även flera förslag på tjänster som syftar till att göra det lättare att hitta lediga parkeringsplatser så att man slipper åka runt och leta och bidra till onödig trafik och onödiga utsläpp.

En ny kategori för i år är förslag kopplade till trivsel och trygghet i stadsmiljö. Det handlar om allt från hur man kan använda belysning bättre till musik i det offentliga rummet och uppkopplade parkbänkar.

Läs även: Så tycker stockholmarna om stadens digitala kontaktytor

En app för att äldre ska hitta umgänge och en tjänst för att idrottsintresserade stockholmare lättare ska kunna boka fotbollsplaner är andra exempel på digitala tjänster som stockholmarna gärna vill se. Detta kanske kan tolkas som att stockholmarnas bild av en smart stad, har breddats och inte längre bara handlar om “hårda” frågor som exempelvis trafik, vilket varit dominerande i tidigare års undersökningar.

Här är några av stockholmarnas digitaliseringsförslag sorterade efter ämnesområde:

Sport, fritid:
* App med öppna halltider där personer som inte tillhör en specifik sportklubb kan boka lokaler. Exempelvis ett kompisgäng som vill träna/spela något ihop spontant.
* App för att hitta umgänge med närboende.
* Smart bokningssystem för fotbollsplaner.
* Alla seniorer vill veta var man kan umgås/äta lunch och middag till rabatterat pris.
* Badkarta-app – med aktuella badtemperaturer, vattenkvalitet, om det är brygg-, klipp- el strandbad o närliggande service (papperskorgar, toalett, vatten, lekplats, parkering, busshållplats osv). Vore så bra!

Hemtjänst, omsorg:
* Ett forum (typ Tinder) eller liknande för att bryta ensamhet för äldre.
* Tjänst för lediga platser på äldreboenden/servicehus.

Miljö:
* App för när jag vill ha mitt avfall hämtat.
* Appar där man får information om värme- och elförbrukning.
* App för att beställa sophämtning vid behov, samma med grovsopor, elskrot.
* App för att hitta återvinning enklare och arrangemang för klädbytardagar.
* App med kartor över återvinningscentraler för olika material. Folk har i dagsläget ingen sortering i sin bil, när de kommer till centralen. Det gör att de springer runt som yra höns.

Trafik:
* En app som kan visa var jag finner närmaste lediga parkeringsplats.
* En gps-app som informerar om aktuell köbildning/förväntad tid att nå målet och som anger alternativ väg.
* Att kunna hitta en ledig parkeringsplats för cykel digitalt vore bra. Det är ofta jag vill parkera i city för att göra ett ärende och det är väldigt ofta fullt i cykelställen.
* App för att se var det är sopsaltat vid halka.
* Digital ansökan av handikapparkering.
* En app där man kan se var det finns lediga p-platser på gatorna så vi slipper cirkulera med bilarna och förstöra miljön.
* En app där man kan se orsaken till varför gatuarbeten, trafikomläggningar, cykelbanor, snöröjning, parkeringsplatser genomförs.
* Induktionsladdning av elfordon vid ex trafikljus.
* Inför digital skyltning om aktuell gata faktiskt ska städas och då måste vara utrymd. Många veckor städas det inte alls och då kan ju vi medborgare parkera där istället. Det skulle utöka antalet tillgängliga parkeringsplatser.

Skola, utbildning:
* Jobbguide för unga som kan svara på frågor och ge rådgivning kring t.ex. ”har du tänkt på att jobba inom xxxx? – Här finns några öppna tjänster just nu!”

Kontakter med staden:
* En tjänst som hjälper mig navigera i kommunens stödsystem med direkt meddelartjänst till sin handläggare i en app!
* Få bättre överblick av kommunfullmäktiges beslut.
* Många blanketter borde finnas digitalt.
* ”Mina sidor” där man kan se alla sina ärenden och kontaktytor med stadsdelen.
* Aktuellt, på gång-aktiviteter, kulturella, fritid, etc runt om i staden.
* Alla typer av ansökningar och ärendehantering, kunna göra ansökan online och sedan följa den under handläggningen.
* En digital tjänst där politiker och tjänstemän lyssnar till medborgarna.
* Individuellt läge och köplats inom t ex förskola, äldreomsorg, annan omsorg och bostäder.
* Direktdemokrati, rösta på förslag i mobilen.

Bygg:
* Alla godkända byggnadsritningar bör finnas digitalt för alla byggnader.
* Att kunna se på kartor vilka byggnationer som planeras inom de närmaste åren.
* Att kunna söka efter de byggnadsplaner som finns och hur de fortskrider.

Trygghet och trivsel:
* Många platser skulle också kunna bli vackrare och säkrare med snygg belysning. Tycker att alla broar skulle vara upplysta underifrån också. Ljuskonst har vi nästan inget av i vår stad.
Smarta parkbänkar med solpaneler, wifi, mobilladdning, belysning etc.
* Belysning i trottoaren. Musik på torg ifrån upplysta hål. Hörs bara om man kommer nära och olika musik i olika igenglasade hål.
* Trygghets-Drönare: Kunna (supersnabbt) beställa en drönare (med filmkamera, strålkastare, högtalare och mikrofon – kopplat live till trygghetscentral) via mobilen som följer den som känner sig osäker – tills personen känner sig trygg.
* App där man kan se skyddsrummen.
* Välkommen till Stockholm-app.
* App med info om tex offentliga toaletter eller annan service.
* Fler möjligheter att ladda mobiler i offentlig miljö. Idag så läggs allt mer service in i mobiler, biljetter och dylikt, men det byggs inga förutsättningar för att hålla mobiler vid liv.

Nu har elförbrukningsdata för stadens samtliga förvaltningar och bolag samlats i en och samma databas.
Den nya databasen gör det billigare – och enklare – för stadens verksamheter att effektivisera sin elförbrukning.

Den nya databasen – ELDA – är ett inspirationsprojekt finansierat via Stockholms smart stad-program. I databasen samlas elförbrukningsdata i ett enda gemensamt, standardiserat dataformat från en rad olika elleverantörer och för drygt 11 500 olika anläggningar som drivs av Stockholms stad.

Via databasen kan stadens samlade elförbrukning nu analyseras timme för timme. Enskilda förvaltningar och bolag kan använda databasen för att effektivisera sin egen elanvändning.

– Vi får tillgång till elförbrukningsdata för hela staden som vi kan använda i en rad sammanhang, berättar Joachim Eriksson på serviceförvaltningen som är avtalsförvaltare för Stockholms stads elinköp.

Det går åt stora mängder el för att driva Stockholms stads verksamheter. 682 Gigawattimmar gick det åt under det senaste året, vilket motsvarar ungefär 0,5 procent av hela landets samlade elförbrukning.

Allra mest el går åt hos Stockholm Vatten och Avfall. Även stadens många skolfastigheter och allmännyttans fastighetsbestånd tillhör storförbrukarna.

De flesta verksamheter i staden analyserar redan sedan tidigare sin egen elförbrukning på timbasis – men då med elförbrukningsdata som köps in från nätleverantörerna. De detaljerade analyserna av den egna elförbrukningen gör att man exempelvis kan välja den prisplan hos sin nätleverantör som blir billigast vid varje given tidpunkt.

Men genom den gemensamma ELDA-databasen blir det billigare – och enklare – för stadens förvaltningar och bolag att göra den här typen av analyser för att effektivisera och optimera sin elförbrukning, förklarar Joachim Eriksson.

Det gemensamma dataformatet gör det enklare att öppna stadens elförbrukningsdata såväl internt som externt. En del av stadens samlade elförbrukningsdata kommer exempelvis att tillgängliggöras även som öppna data på Stockholms stads dataportal för öppna data.

13

feb

Här förbereds för smart belysning i Tensta

Nu är förberedelserna i full gång för att börja använda smart belysning i Tensta.
Cykel- och gångstråk, två gångtunnlar och en bilgata ska få uppkopplad och sensorstyrd belysning.

Ett syfte är att effektivisera energianvändningen genom att använda sensorstyrd LED-belysning som lyser upp extra mycket när människor passerar förbi och samtidigt lyser lite svagare när det är tomt och ingen rör sig i närheten.

Men satsningen i Tensta handlar också om att använda smart teknik för att utforma belysningslösningar som kan bidra till en ökad trivsel och trygghetskänsla
i området.

Smart belysningsprojektet i Tensta är en del av Stockholms smart stad-strategi. Tanken är utvärdera flera olika lösningar för smart och uppkopplad belysning för att sedan kunna skala upp de som fungerar bäst även i andra stadsdelar.

Belysningsprojektet i Tensta beräknas dra igång under våren. Just nu pågår förberedelserna som bäst på flera håll runt Tensta centrum.

Sammanlagt runt 180 belysningsarmaturer – och i en del fall även själva belysningsstolparna – byts ut och ersätts med nya som kan användas för smart och uppkopplad belysning, samt även förses med olika typer av sensorer.

Utmed en gång- cykelbana i Tensta sätts nya belysningsstolpar upp med inbyggda sensorer som känner av när någon passerar.

Den nya belysningen är alltid tänd när det är mörkt, men lyser upp extra mycket när rörelsesensorn registrerar att någon går eller cyklar förbi. Även belysningen på intilliggande stolpar framför och bakom lyser upp extra mycket så att man kan se vad som rör sig i närheten när man rör sig längs gång- och cykelstråket.

För att öka trygghetskänslan täcker belysningen inte bara upp själva gång- och cykelbanan. I park- och skogspartier kommer det att finnas en ny typ av lampor som även lyser upp omgivningen så att man ser bättre vad som händer runt gång- och cykelbanan. Vid Erikslundsparken finns också nya lyktstolpar som står tätare än tidigare.

Även bilgatan Hagstråket i Tensta kommer att få smart belysning som anpassar sig till trafikintensiteten.

Men här kommer man att använda mer avancerade sensorer inte bara kan se att ett fordon närmar sig. De uppkopplade sensorerna kan även skilja på olika trafikslag och se om det är en buss, en bil eller exempelvis en cykel som passerar förbi. Den insamlade trafikdatan från sensorerna kommer att kunna användas i framtida realtidsbaserade trafikanalys- och styrsystem.

Den nya belysningen på Hagstråket kommer inte bara att lysa nedåt mot vägbanan. På belysningsstolparna kommer också att finnas olikfärgade LED-lampor som kan lysa uppåt.
I ett framtida mer utbyggt system med smart belysning skulle de färgade ljusen kunna användas exempelvis för att förstärka blåljusen från utryckningsfordon.

Esset – det blir namnet på Stockholms stads nya digitala stöd för socialtjänst, kommunal hälso- och sjukvård, samt överförmyndarverksamhet. Hjärnorna bakom namnet är personalen på Södermalms dagliga verksamhet.

Deras förslag vann namntävlingen på torsdagsförmiddagen på terminsavslutningen för Projekt Modernisering av sociala system.

Alla som kommer arbeta med de nya digitala stödet fick vara med och tävla. Intresset var stort och 49 bidrag kom in. Men det blev Södermalms dagliga verksamhet som plockade hem segern med sitt namnförslag – Esset.

Ur juryns motivering:

”Det anspelar på ett stöd av hög klass och skicklighet. Namnet är i bestämd form, vilket visar på att det är ett digitalt stöd som är gemensamt för alla. Det är inte förknippat med något specifikt verksamhetsområde, utan fungerar för alla.”

–  Idén till namnet kom av den i sammanhanget betydande bokstaven S. Stockholms stads smarta, sammanhållna sociala system och digitala stöd, berättade Jessica Ulfsdotter, biträdande enhetschef på Södermalms dagliga verksamhet.

– Vi ser fram emot att börja jobba med Esset, sade de när det tog emot prischecken på 10 000 kronor.

Prisutdelaren var socialförvaltningens chef Lena Lundström Stoltz.

Arbetet med att implementera det nya namnet i verksamheten kommer att påbörjas nu och pågå under våren. 

Det nya digitala stödet för socialtjänsten, kommunala hälso- och sjukvård och överförmyndaren införs successivt med start under nästa år. Petra Lindström berättade om införandeplanen i stadens olika verksamheter.

-Införandet av Esset kommer att börja under 2020, och förväntas pågå fram till 2022, berättar Petra Lindström.

Överförmyndarförvaltningen blir först ut att börja använda det nya digitala stödet. Huvudprocessledaren Alexander Markman berättade hur utvecklingen av det digitala stödet går till.

Både Alexander och hans kollega Martin Rost är till vardags anställda på Överförmyndarförvaltningen. Att ha personer från verksamheten med i utvecklingen är en av projektets nyckelfaktorer.

 

De berättar om ett tätt samarbete med utvecklarna, som säkerställer att det som levereras stämmer överens med verksamhetens faktiska behov.

Andreas Meschke, delprojektledare, leder publiken genom förmiddagens avslutning.

 

Fler bilder från terminsavslutningen för Projekt Modernisering av sociala system:

 

29

okt

Sebastian Bergström och Magnuz Engardt på miljöförvaltningens avdelning SLB-analys.

Stockholms kommande flerdygnsprognoser som visar luftkvaliteten nästan ner på kvartersnivå blir också tillgängliga för fristående apputvecklare som öppna data.

– I första hand är det prognosdata som blir tillgängligt som öppna data. Men eventuellt också mätvärden från de mätstationer för luftföroreningar som vi har i staden, säger Magnuz Engardt, miljöutredare och meteorolog på miljöförvaltningens avdelning SLB-analys som analyserar luftkvalitet i Stockholms stad.

Han är spindeln i nätet i arbetet med utveckla Stockholms kommande luftkvalitetsapp som visar högupplösta flerdygnsprognoser för luftkvaliteten i Stockholm nästan ner på kvartersnivå.

Luftkvalitetsappen beräknas bli klar under nästa år och är ett av de utvecklingsprojekt som finansieras inom ramen för Stockholms smart stad-strategi. De avancerade luftkvalitetsprognoserna kommer också att kunna användas som öppna data i helt andra digitala tjänster.

Det kan exempelvis handla om cykelruttsappar där luftkvalitetsprognoser kan hjälpa användaren att ta fram ruttalternativ som undviker gator som för tillfället har förhöjda koncentrationer av luftföroreningar, säger Sebastian Bergström på SLB-analys. Han kan även tänka sig flera andra typer av digitala tjänster där prognosdata för luftkvalitet kommer att vara intressant.

Luftkvalitetsprognoserna blir ett nytt kraftfullt verktyg för bland annat astmatiker i Stockholm. Istället för att bara redovisa koncentrationer av olika luftföroreningar presenteras istället prognoserna i form av ett speciellt hälsoriskindex. Indexet bygger på studier av hur antalet astmarelaterade akutbesök i sjukvården påverkas vid olika luftföroreningsnivåer.

– Det är ett mer lättförståeligt och objektivt mått för hälsorisker kopplade till luftföroreningar. Eftersom flera olika typer av luftföroreningar ingår i prognoserna, så tror vi att ett sammanvägt hälsoriskindex blir ett tydligare och mer användbart mått, säger Magnuz Engardt.

Just nu är utvecklingsarbetet på väg in i en ny fas, berättar Magnuz Engardt. Själva prognosmodellen är i stort sett klar. Nu fokuseras det fortsatta arbetet på att ta fram själva appen som ska visa luftkvalitetsprognoserna.

– Vi vill att prognoserna ska kunna visas på kartor i appen och att användaren ska kunna ta fram tidsserier av prognosdata på specifika geografiska positioner. Appen ska också innehålla en hälsodagbok riktad till astmatiker, säger Magnuz Engardt.

Luftkvalitetsprognoserna, som sträcker sig över tre eller fyra dygn, baserar sig på en mängd olika typer av data. Viktiga byggstenar för att skapa prognoserna är bland annat data från mätstationer i Stockholm som registrerar lika typer av luftföroreningar och pollen.

Men även vanliga väderprognoser en mycket viktig faktor i luftkvalitetsprognoserna. Regn bidrar till minskade koncentrationer av föroreningspartiklar från vägtrafiken och sydostliga vindar kan öka inflödet av sotpartiklar från Östeuropa, för att nämna ett par exempel.

Exempel på andra data som vägs in i Stockholms prognosmodell är den europeiska luftföreningsprognosen CAMS.

Även miljöförvaltningens emissionsdatabas är en viktig förutsättning för att kunna göra detaljerade luftkvalitetsprognoser i Stockholm nästan ner på kvarternivå, förklarar Sebastian Bergström.

Emissionsdatabasen innehåller data som visar hur trafikintensiteten och utsläppsemissioner ser ut gata för gata i Stockholm under dygnets alla timmar.

– Eftersom vägtrafiken är den stora källan till luftföroreningar i Stockholm så är den här databasen en viktig förutsättning för luftkvalitetsprognoserna, säger Sebastian Bergström.

Här är luftföroreningarna som ingår i Stockholms kommande luftkvalitetsprognoser:

PM10: Partiklar som är upp till en hundradels millimeter i storlek. Handlar i huvudsak om slitagepartiklar från vägtrafiken – partiklar från däck, bromsar och själva vägbanan. Koncentrationerna av PM10-partiklar är som högst under våren när gatorna torkar upp och det vägdamm som samlats i snö och väta under vintern frigörs. Dubbdäck genererar många gånger fler PM10-partiklar än odubbade däck.  Höga koncentrationer av PM10-partiklar ökar framförallt risken för luftvägssjukdomar och orsakar ökade besvär för astmatiker.

Kväveoxider (NOx): Kommer från i huvudsak från motorfordonens avgaser, främst dieselfordon. Kvävedioxid har negativa effekter på luftvägarna. Personer med astma är särskilt utsatta.

Marknära ozon: Högst koncentrationer i luften under våren och försommaren. Irritation och effekter på lungfunktionen särskilt hos astmatiker vid förhöjda koncentrationer.

Björkpollen: Kan orsaka astma- och allergiproblem. I sydligaste Sverige börjar björkens blomning normalt i senare delen av april och avslutas i norra Sverige kring månadsskiftet juni-juli.

 

Två gånger om året samlas Stockholms stads it-chefer för att nätverka, dela erfarenheter och få senaste nytt gällande it i staden. Denna gång var Tekniska muséet – och den pågående robotutställningen scenen för en fullspäckad dag.

It-direktör Johanna Engman inleder dagen och berättar om läget i stadens it-arbete. Många stora projekt pågår, och it-cheferna är hårt belastade.

På agendan för dagen finner vi många av stadens stora it-projekt. Först ut är projekt modernisering av sociala system, som tar fram moderna arbetssätt med nya digitala stöd för stadens socialtjänst, överförmyndarverksamhet samt den kommunala hälso- och sjukvården.

– Utvecklingen av de nya digitala stöden har startat, det är nu det händer på riktigt, säger projektledare Petra Lindström.

Hon berättar hur de jobbar med både it-nära och verksamhetsnära kompetens.

Förutom stadens interna arbete med öppna och delade data, leder vi tillsammans med Storsthlm projekt ÖDIS – ökad användning av öppen data i stockholmsregionen. Det är ett samarbete mellan alla 26 stockholmskommuner. Projektledare Agust Wadström berättar om att öppna och delade omskrivits i stadens budget och trycker på vikten av att det behandlas som en ledningsfråga.

– Vi försöker samarbeta med alla olika aktörer i landet, som har kommit någonstans med öppna data, säger Beatrice Sablone, projektledare för ÖDIS.

Hon trycker på vikten av att kommunernas öppna data presenteras på det sätt som företagen vill ha den, så att de faktiskt kan använda den – och så att den kommer till nytta för invånarna i form av nya eller förbättrade digitala tjänster.

En innovationsstrategi togs fram i Stockholms stad 2015. I samband med att den beslutades startade projekt “Idésluss” och Christine Oljelund utsågs till projektledare. Idéslussen stöttar, stimulerar och inspirerar stadens medarbetare att jobba med innovationer. Hon uppmanar sina åhörare att kontakta henne med idéer, förslag eller problem.

Hon berättar även om ett av de testprojekt som drivs av Idéslussen, nämligen en chatbot.

Hon trycker även på vikten av att våga sluta göra saker som inte längre är effektiva och fyller någon funktion. Hon menar att det kommer att frigöra tid, som kan läggas på annat.

Claes Johannesson är programledare för program Smart och uppkopplad stad, han är på plats på it-chefsdagen för att berätta om status i de smart stad-projekt som drivs inom ramen för programmet. Han berättar om den IoT-plattform som upphandlats, om de multifunktionssensorer som nu sätts upp i gatumiljön.

På Tekniska muséet pågår just nu en utställning med robotar, och stadens it-chefer får en guidad tur. Utställningen Robots från Science Museum i London inleder sin världsturné på Tekniska museet. Det är blir sista stoppet i Europa innan utställningen fortsätter sin turné. Människoliknande maskiner är fascinerande men samtidigt skrämmande. Varför skapar vi maskiner som liknar oss människor?”