Aktuellt

2020

mars

Så här ser det ut när motorfordon passerar värmekamerorna vid Västerbroplan. En fördel jämfört med att använda magnetslingor i gatan är att mätpunkterna som registrerar trafikintensiteten lätt kan flyttas. En fördel ur integritetssynpunkt är att värmekamerorna bara kan registrera termiska avtryck. Inga individer eller fordon kan identifieras.

Kortare väntetider vid rödljus för gångtrafikanter, cyklister, SL-bussar – och nästan ingen tidsskillnad för biltrafiken. Det blev resultatet när ny teknik för effektivare styrning av trafiksignaler testats vid Västerbroplan på Kungsholmen. Värmekameror som mäter trafikintensiteten i realtid är ett inslag i testerna.

– Det blir inga stora tidsskillnader för biltrafiken, men samtidigt betydande tidsvinster för övriga trafikslag, framförallt gångtrafikanter, summerar Erik Lokka Hollander, trafiksignalplanerare på trafikkontoret som lett testet på Västerbroplan.

Han är nöjd med utfallet av testerna för att göra styrningen av trafiksignaler smartare.

– Med tanke på hur bra det har gått så är förhoppningen att vi ska kunna använda den här tekniken på fler platser i staden, säger han.

Försöket på Västerbroplan är en av de nya utvecklingsprojekt som testas inom ramen för Stockholms smart stad-strategi.

Idag styrs trafiksignalerna i Stockholm med hjälp av två olika metoder. Antingen magnetiska slingor i gatan som känner av när bilar närmar sig ett rödljus eller så används fasta tidsscheman som anger hur länge det ska vara rött eller grönt ljus i en korsning.

Olika tidscheman styr trafiksignalerna vid olika klockslag. I rusningstrafik används tidsscheman som släpper förbi många fordon på de mest trafikerade gatorna. Vid klockslag när det är lågtrafik används andra tidsscheman som istället ger kortare väntetider för exempelvis fotgängare som väntar på grön gubbe.

Men en nackdel med dessa tidsscheman är att de baseras sig på historiska data av hur trafiken ser ut vid olika klockslag.

Ett av syftena med testerna på Västerbroplan är att studera vad som händer när trafiksignalerna istället styrs med realtidsdata av hur trafiken ser ut just för ögonblicket.

Realtidsdatat kommer från värmekameror som registrerar antalet fordonspassager på tre ställen vid Västerbroplan, De tidscheman som styr trafiksignalerna byts efter hur trafikintensiteten faktiskt ser ut för ögonblicket istället för på bestämda klockslag.

Resultaten från försöket visar att gångtrafikanterna tjänat mest på att låta realtidsdata vara med och styra trafiksignalerna. Deras väntetid vid trafiksignalerna minskade med i snitt 12,7 procent. Väntetiden för cyklister och bussar minskade med drygt sex procent.

För biltrafiken ökade väntetiden vid trafiksignalerna marginellt – i snitt 3 procent, vilket i tid motsvarar ungefär en sekunds längre väntan på grönt ljus.

Så styrs trafiksignalerna:

  • Induktionsslingor  i gatan som känner av att ett fordon närmar sig trafiksignalen och börjar att slå över till grönt ljus samt förlänger det gröna ljuset så länge bilar passerar över slingorna.
  • Fastställda tidsscheman som styr intervallerna för grönt ljus vid trafiksignalen. Olika tidsscheman används vid olika klockslag på dygnet. Bygger på historiska trafikdata.
  • Försöket vid Västerbroplan: värmekameror vid trafiksignalerna registrerar trafikintensiteten i realtid. Ett system byter till det tidsschema beroende hur trafiken ser ut just för ögonblicket.

Exempel på andra gatukorsningar där värmekameror också används:

Vid det hårdtrafikerade övergångsstället där Drottninggatan korsar Klarabergsgatan används numera värmekameror för att förkorta vänttiden för fotgängare.

Runt 70 000 personer per dag passerar övergångsstället. Därför styrs trafiksignalerna här inte av tidscheman. Här är grundläget istället att alltid visa grön gubbe för fotgängare – förutom när ett fordon närmar sig, vilket registreras av ett en magnetslinga i gatan.

Tidigare var problemet att många cyklister som först registrerades av magnetslingan när de närmade sig korsningen, sedan cyklade mot rött förbi övergångsstället – utan att vänta på att deras trafiksignal hunnit slå över till grönt.

Resultatet: massor av fotgängare fick stå och vänta vid röd gubbe i onödan.

Men nu har en värmekamera satts upp på platsen som kontrollerar att cyklister som registreras av magnetslingan innan korsningen verkligen står kvar och väntar på grönt ljus vid övergångsstället. Om inte, slår deras signal aldrig över till grönt. Och fotgängarna vid övergångsstället slipper stå och vänta vid röd gubbe i onödan.

 

I stadens årligt återkommande enkätundersökning om hur stockholmarna använder stadens digitala tjänster finns fler spännande förslag på nya appar eller vidareutvecklingar av digitala tjänster inom en rad olika områden.

I årets undersökning finns många förslag på smarta tjänster kopplade till sophantering och återvinning. Det speglar samhällets ökade intresse för miljö- och hållbarhetsfrågor. Det finns även flera förslag på tjänster som syftar till att göra det lättare att hitta lediga parkeringsplatser så att man slipper åka runt och leta och bidra till onödig trafik och onödiga utsläpp.

En ny kategori för i år är förslag kopplade till trivsel och trygghet i stadsmiljö. Det handlar om allt från hur man kan använda belysning bättre till musik i det offentliga rummet och uppkopplade parkbänkar.

Läs även: Så tycker stockholmarna om stadens digitala kontaktytor

En app för att äldre ska hitta umgänge och en tjänst för att idrottsintresserade stockholmare lättare ska kunna boka fotbollsplaner är andra exempel på digitala tjänster som stockholmarna gärna vill se. Detta kanske kan tolkas som att stockholmarnas bild av en smart stad, har breddats och inte längre bara handlar om “hårda” frågor som exempelvis trafik, vilket varit dominerande i tidigare års undersökningar.

Här är några av stockholmarnas digitaliseringsförslag sorterade efter ämnesområde:

Sport, fritid:
* App med öppna halltider där personer som inte tillhör en specifik sportklubb kan boka lokaler. Exempelvis ett kompisgäng som vill träna/spela något ihop spontant.
* App för att hitta umgänge med närboende.
* Smart bokningssystem för fotbollsplaner.
* Alla seniorer vill veta var man kan umgås/äta lunch och middag till rabatterat pris.
* Badkarta-app – med aktuella badtemperaturer, vattenkvalitet, om det är brygg-, klipp- el strandbad o närliggande service (papperskorgar, toalett, vatten, lekplats, parkering, busshållplats osv). Vore så bra!

Hemtjänst, omsorg:
* Ett forum (typ Tinder) eller liknande för att bryta ensamhet för äldre.
* Tjänst för lediga platser på äldreboenden/servicehus.

Miljö:
* App för när jag vill ha mitt avfall hämtat.
* Appar där man får information om värme- och elförbrukning.
* App för att beställa sophämtning vid behov, samma med grovsopor, elskrot.
* App för att hitta återvinning enklare och arrangemang för klädbytardagar.
* App med kartor över återvinningscentraler för olika material. Folk har i dagsläget ingen sortering i sin bil, när de kommer till centralen. Det gör att de springer runt som yra höns.

Trafik:
* En app som kan visa var jag finner närmaste lediga parkeringsplats.
* En gps-app som informerar om aktuell köbildning/förväntad tid att nå målet och som anger alternativ väg.
* Att kunna hitta en ledig parkeringsplats för cykel digitalt vore bra. Det är ofta jag vill parkera i city för att göra ett ärende och det är väldigt ofta fullt i cykelställen.
* App för att se var det är sopsaltat vid halka.
* Digital ansökan av handikapparkering.
* En app där man kan se var det finns lediga p-platser på gatorna så vi slipper cirkulera med bilarna och förstöra miljön.
* En app där man kan se orsaken till varför gatuarbeten, trafikomläggningar, cykelbanor, snöröjning, parkeringsplatser genomförs.
* Induktionsladdning av elfordon vid ex trafikljus.
* Inför digital skyltning om aktuell gata faktiskt ska städas och då måste vara utrymd. Många veckor städas det inte alls och då kan ju vi medborgare parkera där istället. Det skulle utöka antalet tillgängliga parkeringsplatser.

Skola, utbildning:
* Jobbguide för unga som kan svara på frågor och ge rådgivning kring t.ex. ”har du tänkt på att jobba inom xxxx? – Här finns några öppna tjänster just nu!”

Kontakter med staden:
* En tjänst som hjälper mig navigera i kommunens stödsystem med direkt meddelartjänst till sin handläggare i en app!
* Få bättre överblick av kommunfullmäktiges beslut.
* Många blanketter borde finnas digitalt.
* ”Mina sidor” där man kan se alla sina ärenden och kontaktytor med stadsdelen.
* Aktuellt, på gång-aktiviteter, kulturella, fritid, etc runt om i staden.
* Alla typer av ansökningar och ärendehantering, kunna göra ansökan online och sedan följa den under handläggningen.
* En digital tjänst där politiker och tjänstemän lyssnar till medborgarna.
* Individuellt läge och köplats inom t ex förskola, äldreomsorg, annan omsorg och bostäder.
* Direktdemokrati, rösta på förslag i mobilen.

Bygg:
* Alla godkända byggnadsritningar bör finnas digitalt för alla byggnader.
* Att kunna se på kartor vilka byggnationer som planeras inom de närmaste åren.
* Att kunna söka efter de byggnadsplaner som finns och hur de fortskrider.

Trygghet och trivsel:
* Många platser skulle också kunna bli vackrare och säkrare med snygg belysning. Tycker att alla broar skulle vara upplysta underifrån också. Ljuskonst har vi nästan inget av i vår stad.
Smarta parkbänkar med solpaneler, wifi, mobilladdning, belysning etc.
* Belysning i trottoaren. Musik på torg ifrån upplysta hål. Hörs bara om man kommer nära och olika musik i olika igenglasade hål.
* Trygghets-Drönare: Kunna (supersnabbt) beställa en drönare (med filmkamera, strålkastare, högtalare och mikrofon – kopplat live till trygghetscentral) via mobilen som följer den som känner sig osäker – tills personen känner sig trygg.
* App där man kan se skyddsrummen.
* Välkommen till Stockholm-app.
* App med info om tex offentliga toaletter eller annan service.
* Fler möjligheter att ladda mobiler i offentlig miljö. Idag så läggs allt mer service in i mobiler, biljetter och dylikt, men det byggs inga förutsättningar för att hålla mobiler vid liv.

februari

Nu har elförbrukningsdata för stadens samtliga förvaltningar och bolag samlats i en och samma databas.
Den nya databasen gör det billigare – och enklare – för stadens verksamheter att effektivisera sin elförbrukning.

Den nya databasen – ELDA – är ett inspirationsprojekt finansierat via Stockholms smart stad-program. I databasen samlas elförbrukningsdata i ett enda gemensamt, standardiserat dataformat från en rad olika elleverantörer och för drygt 11 500 olika anläggningar som drivs av Stockholms stad.

Via databasen kan stadens samlade elförbrukning nu analyseras timme för timme. Enskilda förvaltningar och bolag kan använda databasen för att effektivisera sin egen elanvändning.

– Vi får tillgång till elförbrukningsdata för hela staden som vi kan använda i en rad sammanhang, berättar Joachim Eriksson på serviceförvaltningen som är avtalsförvaltare för Stockholms stads elinköp.

Det går åt stora mängder el för att driva Stockholms stads verksamheter. 682 Gigawattimmar gick det åt under det senaste året, vilket motsvarar ungefär 0,5 procent av hela landets samlade elförbrukning.

Allra mest el går åt hos Stockholm Vatten och Avfall. Även stadens många skolfastigheter och allmännyttans fastighetsbestånd tillhör storförbrukarna.

De flesta verksamheter i staden analyserar redan sedan tidigare sin egen elförbrukning på timbasis – men då med elförbrukningsdata som köps in från nätleverantörerna. De detaljerade analyserna av den egna elförbrukningen gör att man exempelvis kan välja den prisplan hos sin nätleverantör som blir billigast vid varje given tidpunkt.

Men genom den gemensamma ELDA-databasen blir det billigare – och enklare – för stadens förvaltningar och bolag att göra den här typen av analyser för att effektivisera och optimera sin elförbrukning, förklarar Joachim Eriksson.

Det gemensamma dataformatet gör det enklare att öppna stadens elförbrukningsdata såväl internt som externt. En del av stadens samlade elförbrukningsdata kommer exempelvis att tillgängliggöras även som öppna data på Stockholms stads dataportal för öppna data.

Information är en viktig resurs för stadens verksamheter och informationssäkerhet således en viktig del av det totala säkerhetsarbetet. Därför har varje förvaltning en egen informationssäkerhetssamordnare, med överblick över förvaltningens information samt en tät kontakt med stadens centrala funktion.


Helena Bergkvist är informationssäkerhetssamordnare på Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning. Hon har varit inom staden i 12 år, och främst arbetat som chef inom äldreomsorgen, vilket gett henne bra erfarenhet för denna roll.

-I äldreomsorgen är det mycket information och mycket personuppgifter som är direkt avgörande för det dagliga arbetet, vilket har gett mig förståelse för hur viktigt det är med informationssäkerhet, berättar Helena Bergkvist.

Information är en viktig resurs för verksamheter och därför behövs någon som har överblick över informationssäkerhetsfrågorna. Som kan fånga upp risker, ha omvärldsbevakning för nya risker och möjliga åtgärder, nya lagar och regler osv. I rollen som informationssäkerhetssamordnare följer hon upp och samordnar att nödvändiga rutiner, att instruktioner tas fram och att information kommer ut till medarbetarna.

-Det kanske allra viktigaste jag gör är att jag sprider information och kunskap om informationssäkerhet, och arbetar för att medarbetarna ska få utbildning och kompetens.

Helena är förvaltningens kontaktperson gentemot stadens informationssäkerhetsansvarige. Dit ska hon rapportera om det sker allvarliga incidenter, men också samverka kring utvecklingsarbete. Hon ingår i stadens nätverk för informationssäkerhetssamordnare och sist de träffades var temat NIS-direktivet.

-Vi hade nyligen en NIS-incident som vi anmälde till tillsynsmyndigheten. Jag berättade om händelsen och hur vi hanterade den, säger Helena, som menar att det är ett bra sätt att sprida erfarenheter på.

NIS-direktivet ställer särskilda krav på samhällsviktig verksamhet, och för kommunerna handlar det bland annat om hälso- och sjukvården som bedöms som särskilt skyddsvärd. NIS-direktivet säger att incidenter ska rapporteras till respektive tillsynsmyndighet, dels för att minska konsekvenserna av en händelse men också för att hitta långsiktiga åtgärder.

-Vår NIS-incident handlade om att mobiltelefonnätet gick ner, vilket innebar att det inte gick att ringa ut. Och att inte kunna ringa ambulans eller sjukvårdsupplysning, kan få allvarliga konsekvenser inom äldreomsorgen, förklarar Helena.

Resultatet av anmälan blev en åtgärd där förvaltningen fick ett abonnemang som kan gå upp mot alla nät, så att om ett nät går ner kopplar det upp sig mot ett annat. Helena menar att det är något för fler krisledningar att överväga att införskaffa.

Överhuvudtaget är det är viktigt att man har ledningens engagemang och förtroende i dessa frågor, så att man kan samarbeta för att få bra resultat, menar Helena Bergkvist.

-Utmaningen med informationssäkerhetsfrågor är att de ibland ses som sidofrågor, som ligger på sidan av kärnverksamheten, säger Helena Bergkvist. Det kanske inte alltid blir prioriterade.

I och med en ökad digitalisering krävs ännu större säkerhet kring information. Helena menar att det exempelvis kan finns en risk att man ibland blir ivrig att ta fram nya lösningar och system, utan att ha gjort ett tillräckligt bra grundläggande arbete kring informationssäkerheten.

 -Vi kan inte lyckas med digitalisering om vi inte har säkerhet i systemen vi tar fram, avslutar hon.

 

Nu är förberedelserna i full gång för att börja använda smart belysning i Tensta.
Cykel- och gångstråk, två gångtunnlar och en bilgata ska få uppkopplad och sensorstyrd belysning.

Ett syfte är att effektivisera energianvändningen genom att använda sensorstyrd LED-belysning som lyser upp extra mycket när människor passerar förbi och samtidigt lyser lite svagare när det är tomt och ingen rör sig i närheten.

Men satsningen i Tensta handlar också om att använda smart teknik för att utforma belysningslösningar som kan bidra till en ökad trivsel och trygghetskänsla
i området.

Smart belysningsprojektet i Tensta är en del av Stockholms smart stad-strategi. Tanken är utvärdera flera olika lösningar för smart och uppkopplad belysning för att sedan kunna skala upp de som fungerar bäst även i andra stadsdelar.

Belysningsprojektet i Tensta beräknas dra igång under våren. Just nu pågår förberedelserna som bäst på flera håll runt Tensta centrum.

Sammanlagt runt 180 belysningsarmaturer – och i en del fall även själva belysningsstolparna – byts ut och ersätts med nya som kan användas för smart och uppkopplad belysning, samt även förses med olika typer av sensorer.

Utmed en gång- cykelbana i Tensta sätts nya belysningsstolpar upp med inbyggda sensorer som känner av när någon passerar.

Den nya belysningen är alltid tänd när det är mörkt, men lyser upp extra mycket när rörelsesensorn registrerar att någon går eller cyklar förbi. Även belysningen på intilliggande stolpar framför och bakom lyser upp extra mycket så att man kan se vad som rör sig i närheten när man rör sig längs gång- och cykelstråket.

För att öka trygghetskänslan täcker belysningen inte bara upp själva gång- och cykelbanan. I park- och skogspartier kommer det att finnas en ny typ av lampor som även lyser upp omgivningen så att man ser bättre vad som händer runt gång- och cykelbanan. Vid Erikslundsparken finns också nya lyktstolpar som står tätare än tidigare.

Även bilgatan Hagstråket i Tensta kommer att få smart belysning som anpassar sig till trafikintensiteten.

Men här kommer man att använda mer avancerade sensorer inte bara kan se att ett fordon närmar sig. De uppkopplade sensorerna kan även skilja på olika trafikslag och se om det är en buss, en bil eller exempelvis en cykel som passerar förbi. Den insamlade trafikdatan från sensorerna kommer att kunna användas i framtida realtidsbaserade trafikanalys- och styrsystem.

Den nya belysningen på Hagstråket kommer inte bara att lysa nedåt mot vägbanan. På belysningsstolparna kommer också att finnas olikfärgade LED-lampor som kan lysa uppåt.
I ett framtida mer utbyggt system med smart belysning skulle de färgade ljusen kunna användas exempelvis för att förstärka blåljusen från utryckningsfordon.

januari

Under onsdagskvällen bjöd Hjulsta grundskola och TechTensta in till invigning av ljuskonstprojicering på Hjulsta torg. 

Stockholms stads techgård TechTensta och Hjulsta grundskolas niondeklassare har tillsammans arbetat med ett belysningsprojekt i stadsdelen.

Under onsdagskvällen var det dags för invigning och venissage av elevernas ljuskonst för alla som samlats på Hjulsta torg. Med hjälp av mobiltelefoner och surfplattor har eleverna skapat kreativa illustrationer och mönster. Ljuskonsten projicerades i jätteformat på en husvägg medan eleverna berättade om konstverken.

Med på invigningen var bland annat Ole-Jörgen Persson, ordförande i Spånga-Tenstas stadsdelsnämnd, stadelsdirektör Fredrik Jurdell och Heléne Hodges, rektor på Hjulsta grundskola.

Behovet av vidareutvecklad belysning på platsen, framkom under en trygghetsvandring. 

Ambitionen är att engagera intresserade ungdomar genom att låta dem vara med och utveckla samt forma området till det bättre. 

Initiativet har tagits emot med stort engagemang av eleverna på Hjulsta grundskola och en ny omgång ljusillustrationer är redan inplanerad. 

TechTensta är en techgård på Tenstagången, dit ungdomar i området kommer och lär sig mer om alltifrån videoredigering, till 3D-printning och kodning. Detta projekt är bara ett utav många som de är inblandade i, som engagerar tekniskt intresserade ungdomar i lokalområdet.

-Det här projektet visar på en annan dimension av kreativitet och att äga den med stolthet. Vi hoppas att det ökar ungdomarnas nyfikenhet för it samtidigt som det blir ett positivt inslag i deras vardag och för deras omgivning, säger Dhakshayene Holmgren, samordnare för TechTensta.

Maria Holm, projektledare Stockholms stads projekt Smart och uppkopplad belysning, har följt Hjulsta-projektet och har samarbeten med TechTensta:

– Projektet har haft liknande idéer med att projicera ljuskonst utmed vägbanan på Hagstråket, bilder med lokal förankring. Det finns oändliga möjligheter med projektioner och det är ett utmärkt sätt att smycka staden och låta medborgarna själva vara med och bestämma. Digitalisering ger möjligheten att göra en konstinstallation som kan förändras över tid och inte behöver vara permanent och till ganska små kostnader, säger hon.


För tredje gången arrangerades Mötesplats Smart stad. Ett forum för att dela kunskap och erfarenheter, samt inspirera och nätverka om digitalisering, inom staden. Det övergripande temat var den smarta staden och ämnet hur öppen och delad data kan bidra till att göra Stockholm till världens smartaste stad.

Mötesplatsen arrangerades av Programmet för Stockholm som Smart och uppkopplad stad, och programledare Claes Johannesson hälsade alla välkomna.

– Vi på programmet vill skapa förutsättningar för att utveckla Stockholm till en smartare stad, säger Claes. Mötesplatsen hjälper till genom att öka samverkan och utbyta erfarenheter.

Medarrangörer var Stokab, som upplät sina fina lokaler för mötet och VD Veronica Thunholm inledde med att prata om öppna data och dess roll i utvecklingen av den smarta staden.

– I den smarta staden är data det nya bränslet. För att komma framåt måste vi hantera data på ett helt nytt sätt. Hur ska vi förändra oss för att ta till vara på och dela all data?

Veronica menade att vi måste säkerställa datautbyte mellan olika delar av staden, då olika förvaltningar och bolag inte har råd att bygga egna lösningar. Ju mer vi samordnar desto mer får vi för pengarna.

– Utmaningen är inte teknisk – utan organisatorisk, hävdade Veronica Thunholm.

På plats via videolänk fanns även Kristin Ulander, från Sveriges Digitaliseringsmyndighet DIGG. Hon menade att vi generellt behöver bli bättre på hur vi hanterar, styr och ser på data för att dra nytta av den. Sverige ligger långt ner på den internationella rankingen av hur offentlig data delas.

-Nyttan uppstår när data används! Fram till att den används är den bara kostnadsdrivande. Nyckelfrågan är hur vi kan minimera hinder som begränsar möjligheterna till användning?

Även stadens egna öppna data profiler, Agust Wadström och Beatrice Sablone från projekten ÖDIS (Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen) och ÖDD (Öppna och delade data), fanns på plats. De pratade om hur arbetet med öppna och delade data går inom regionen och staden, och belyste de hinder som finns.

– Vi har sett att många är rädda för att ta ägarskap för informationen när man öppnar upp och delar data.

I stadens senaste budget står det att nämnder och bolagsstyrelser ska inventera och analysera konsekvensen av att att tillgängliggöra all data som kan vara öppen data. Det kanske är ett steg på väg mot ett tydligare informationsägarskap.

I samband med fikat genomfördes en datamatchningsaktivitet. Mötesdeltagarna skulle hitta någon verksamhet som har data som de själva önskar – eller tvärtom.

Vissa lyckades direkt med matchningen. Det visar sig att Arbetsmarknadsförvaltningen vill ha tillgång till register över föreningar, som idrottsförvaltningen de facto har. Projektet Smart och uppkopplad belysning behöver evenemangsdata, vilket Visit Stockholm kan bidra med.

En reflektion i samband med övningen var att vi måste bli bättre på att informera om den information vi har inom respektive verksamhet.

– Ibland är det jag som har insikten att du behöver min data, men du kanske inte själv vet hur du ska använda den i din verksamhet, påpekade Mattias Olsson från Södermalms stadsdelsförvaltning

Återigen kommer behovet av ökad samverkan på tal.

Även Johanna Barane från stadsledningskontoret och Uwe Stephan från stadsbyggnadskontoret gav sina perspektiv på öppna och delade data. Uwe arbetar med den
digitala plattform som fungerar som ett skyltfönster för förvaltningarnas och bolagens data där det är möjligt att dela data.

Johanna Barane kommer att leda den nyinrättade enheten för statistik och analys på stadsledningskontoret som ska förbättra styrning och förvaltning av öppna data Båda har en ambition att hjälpa övriga staden att dela data.

– Hittills är det enbart 9 av stadens 50 förvaltningar och bolag som delat med sig av sin data i plattformen. När får vi data från er andra? undrade Uwe Stephan.

Dagen avslutas med att Anders Elias visade hur det är möjligt att på olika sätt visualisera stadens öppna data. Han visade på detta utifrån befolkningstäthet, andel unga, utbildningsnivåer, m m.

2019

december

Esset – det blir namnet på Stockholms stads nya digitala stöd för socialtjänst, kommunal hälso- och sjukvård, samt överförmyndarverksamhet. Hjärnorna bakom namnet är personalen på Södermalms dagliga verksamhet.

Deras förslag vann namntävlingen på torsdagsförmiddagen på terminsavslutningen för Projekt Modernisering av sociala system.

Alla som kommer arbeta med de nya digitala stödet fick vara med och tävla. Intresset var stort och 49 bidrag kom in. Men det blev Södermalms dagliga verksamhet som plockade hem segern med sitt namnförslag – Esset.

Ur juryns motivering:

”Det anspelar på ett stöd av hög klass och skicklighet. Namnet är i bestämd form, vilket visar på att det är ett digitalt stöd som är gemensamt för alla. Det är inte förknippat med något specifikt verksamhetsområde, utan fungerar för alla.”

–  Idén till namnet kom av den i sammanhanget betydande bokstaven S. Stockholms stads smarta, sammanhållna sociala system och digitala stöd, berättade Jessica Ulfsdotter, biträdande enhetschef på Södermalms dagliga verksamhet.

– Vi ser fram emot att börja jobba med Esset, sade de när det tog emot prischecken på 10 000 kronor.

Prisutdelaren var socialförvaltningens chef Lena Lundström Stoltz.

Arbetet med att implementera det nya namnet i verksamheten kommer att påbörjas nu och pågå under våren. 

Det nya digitala stödet för socialtjänsten, kommunala hälso- och sjukvård och överförmyndaren införs successivt med start under nästa år. Petra Lindström berättade om införandeplanen i stadens olika verksamheter.

-Införandet av Esset kommer att börja under 2020, och förväntas pågå fram till 2022, berättar Petra Lindström.

Överförmyndarförvaltningen blir först ut att börja använda det nya digitala stödet. Huvudprocessledaren Alexander Markman berättade hur utvecklingen av det digitala stödet går till.

Både Alexander och hans kollega Martin Rost är till vardags anställda på Överförmyndarförvaltningen. Att ha personer från verksamheten med i utvecklingen är en av projektets nyckelfaktorer.

 

De berättar om ett tätt samarbete med utvecklarna, som säkerställer att det som levereras stämmer överens med verksamhetens faktiska behov.

Andreas Meschke, delprojektledare, leder publiken genom förmiddagens avslutning.

 

Fler bilder från terminsavslutningen för Projekt Modernisering av sociala system:

 

Stockholms stad vill främja nytänkande, förnyelse och innovation. Därför delar staden ut priset Framsteget till en person eller verksamhet som har gjort något som bör lyftas och spridas.

Framsteget är till för att belöna och synliggöra innovativa metoder, arbetssätt eller lösningar som uppmuntrar utveckling inom staden. Utveckling som inneburit ökad resurseffektivitet eller högre kvalitet för stockholmarna. Framsteget söker efter en utveckling som är implementerad i ordinarie verksamhet.

I år kom 38 ansökningar in, och av dem hade sex stycken finalister bjudits in till prisceremonin i Blå hallen, stadshuset. Vinnarna, som fick komma upp på scen och hämta sitt pris och 125 000 kr, var Nollvision undernäring, från Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning.

Motivering: Detta arbete är ett skolexempel på hur man går från idé till projekt och implementering i ordinarie verksamhet. Det handlar om medarbetardriven innovation som utgår från brukarna. Arbetet visar på vikten av ett modigt ledarskap som vågar utmana traditionella arbetssätt och tar tillvara medarbetarnas idéer. I detta arbete har man tagit sig an utmaningen med en åldrande befolkning och hur man kan skapa en tillvaro av hög kvalitet, trygghet och självbestämmande. Det förnyade arbetssättet är hållbart då det sparar såväl tid, pengar som miljö. Det är ett digitalt verktyg som uppdateras och utvecklas enkelt vid behov. Verktyget är lättåtkomligt och kostnadsfritt för användare och har spridits både till andra förvaltningar inom staden och till andra kommuner. Det är ett exempel på välfärdsteknik när den är som bäst – med fokus på de vi är till för, i det här fallet den äldre.

Förutom första priset, så delades ett särskilt omnämnande  och 25 000 kr ut till Samverkansteam inom familjerätten, Södermalms stadsdelsförvaltning.

”Samverkan är nyckelordet i detta arbete. Här arbetar man tillsammans från flera verksamheter och utgår hela tiden från barnets situation. Genom att testa sig fram har man med befintliga resurser utvecklat en framgångsrik modell väl i överensstämmelse med barnkonventionen. Det krävs mod att bryta stuprör och att över enhetsgränser arbeta tvärprofessionellt utifrån perspektivet vad som är bäst för dem som verksamheten är till för, i det här fallet, barnet och familjen.”

november

Framsteget är Stockholms stads pris för nyskapande. Det ersätter Digitaliseringspriset och Förnyelsepriset och delas ut till en verksamhet inom staden som har gjort något som bör lyftas och spridas.

Det kom i år in 38 ansökningar, som alla visar på att framgångsrikt och innovativt nyskapande utvecklingsarbete pågår inom staden. För beredningsgruppen har det varit en angenäm utmaning att utse de bidrag som ska gå vidare till juryn.

Finalisterna till Framsteget är följande:

Nollvision Undernäring, från Enskede-Årsta-Vantör sdf

 

Projekt Robotar, från Serviceförvaltningen

 

Samverkansteam, Södermalm sdf

 

Digital medborgarpanel, Exploateringskontoret

Tyck till-app, Trafikkontoret

 

Östberga kulturhus, Enskede-Årsta-Vantör sdf

 

Nu pågår juryarbete. Vinnaren presenteras i samband med Kvalitetsutmärkelsen i stadshuset, den 26 november.

Vi välkomnar er alla att söka igen nästa år!

Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.