På Stockholms stads webbplatser använder vi kakor (cookies) för att webbplatserna ska fungera på ett bra sätt för dig. Kakor på webbplatsen

Stäng

Esset – det blir namnet på Stockholms stads nya digitala stöd för socialtjänst, kommunal hälso- och sjukvård, samt överförmyndarverksamhet. Hjärnorna bakom namnet är personalen på Södermalms dagliga verksamhet.

Deras förslag vann namntävlingen på torsdagsförmiddagen på terminsavslutningen för Projekt Modernisering av sociala system.

Alla som kommer arbeta med de nya digitala stödet fick vara med och tävla. Intresset var stort och 49 bidrag kom in. Men det blev Södermalms dagliga verksamhet som plockade hem segern med sitt namnförslag – Esset.

Ur juryns motivering:

”Det anspelar på ett stöd av hög klass och skicklighet. Namnet är i bestämd form, vilket visar på att det är ett digitalt stöd som är gemensamt för alla. Det är inte förknippat med något specifikt verksamhetsområde, utan fungerar för alla.”

–  Idén till namnet kom av den i sammanhanget betydande bokstaven S. Stockholms stads smarta, sammanhållna sociala system och digitala stöd, berättade Jessica Ulfsdotter, biträdande enhetschef på Södermalms dagliga verksamhet.

– Vi ser fram emot att börja jobba med Esset, sade de när det tog emot prischecken på 10 000 kronor prisutdelaren socialförvaltningens chef Lena Lundström Stoltz.

Arbetet med att implementera det nya namnet i verksamheten kommer att påbörjas nu och pågå under våren. 

Det nya digitala stödet för socialtjänsten, kommunala hälso- och sjukvård och överförmyndaren införs successivt med start under nästa år. Petra Lindström berättade om införandeplanen i stadens olika verksamheter.

-Införandet av Esset kommer att börja under 2020, och förväntas pågå fram till 2022, berättar Petra Lindström.

Överförmyndarförvaltningen blir först ut att börja använda det nya digitala stödet. Huvudprocessledaren Alexander Markman berättade hur utvecklingen av det digitala stödet går till.

Både Alexander och hans kollega Martin Rost är till vardags anställda på Överförmyndarförvaltningen. Att ha personer från verksamheten med i utvecklingen är en av projektets nyckelfaktorer.

 

De berättar om ett tätt samarbete med utvecklarna, som säkerställer att det som levereras stämmer överens med verksamhetens faktiska behov.

Andreas Meschke, delprojektledare, leder publiken genom förmiddagens avslutning.

 

Fler bilder från terminsavslutningen för Projekt Modernisering av sociala system:

 

3

Dec

Stockholms stad vill främja nytänkande, förnyelse och innovation. Därför delar staden ut priset Framsteget till en person eller verksamhet som har gjort något som bör lyftas och spridas.

Framsteget är till för att belöna och synliggöra innovativa metoder, arbetssätt eller lösningar som uppmuntrar utveckling inom staden. Utveckling som inneburit ökad resurseffektivitet eller högre kvalitet för stockholmarna. Framsteget söker efter en utveckling som är implementerad i ordinarie verksamhet.

I år kom 38 ansökningar in, och av dem hade sex stycken finalister bjudits in till prisceremonin i Blå hallen, stadshuset. Vinnarna, som fick komma upp på scen och hämta sitt pris och 125 000 kr, var Nollvision undernäring, från Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning.

Motivering: Detta arbete är ett skolexempel på hur man går från idé till projekt och implementering i ordinarie verksamhet. Det handlar om medarbetardriven innovation som utgår från brukarna. Arbetet visar på vikten av ett modigt ledarskap som vågar utmana traditionella arbetssätt och tar tillvara medarbetarnas idéer. I detta arbete har man tagit sig an utmaningen med en åldrande befolkning och hur man kan skapa en tillvaro av hög kvalitet, trygghet och självbestämmande. Det förnyade arbetssättet är hållbart då det sparar såväl tid, pengar som miljö. Det är ett digitalt verktyg som uppdateras och utvecklas enkelt vid behov. Verktyget är lättåtkomligt och kostnadsfritt för användare och har spridits både till andra förvaltningar inom staden och till andra kommuner. Det är ett exempel på välfärdsteknik när den är som bäst – med fokus på de vi är till för, i det här fallet den äldre.

Förutom första priset, så delades ett särskilt omnämnande  och 25 000 kr ut till Samverkansteam inom familjerätten, Södermalms stadsdelsförvaltning.

”Samverkan är nyckelordet i detta arbete. Här arbetar man tillsammans från flera verksamheter och utgår hela tiden från barnets situation. Genom att testa sig fram har man med befintliga resurser utvecklat en framgångsrik modell väl i överensstämmelse med barnkonventionen. Det krävs mod att bryta stuprör och att över enhetsgränser arbeta tvärprofessionellt utifrån perspektivet vad som är bäst för dem som verksamheten är till för, i det här fallet, barnet och familjen.”

25

Nov

Nu avgörs det – Framsteget 2019

Framsteget är Stockholms stads pris för nyskapande. Det ersätter Digitaliseringspriset och Förnyelsepriset och delas ut till en verksamhet inom staden som har gjort något som bör lyftas och spridas.

Det kom i år in 38 ansökningar, som alla visar på att framgångsrikt och innovativt nyskapande utvecklingsarbete pågår inom staden. För beredningsgruppen har det varit en angenäm utmaning att utse de bidrag som ska gå vidare till juryn.

Finalisterna till Framsteget är följande:

Nollvision Undernäring, från Enskede-Årsta-Vantör sdf

 

Projekt Robotar, från Serviceförvaltningen

 

Samverkansteam, Södermalm sdf

 

Digital medborgarpanel, Exploateringskontoret

Tyck till-app, Trafikkontoret

 

Östberga kulturhus, Enskede-Årsta-Vantör sdf

 

Nu pågår juryarbete. Vinnaren presenteras i samband med Kvalitetsutmärkelsen i stadshuset, den 26 november.

Vi välkomnar er alla att söka igen nästa år!

Johanna Erlandsson är informationssäkerhetsansvarig i Stockholms stad. Vi ställde tre frågor angående stadens arbete med informationssäkerhet.

Hur arbetar staden med informationssäkerhetsfrågor, vad prioriteras och vad är viktigt?

Att jobba med informationssäkerhetsfrågor är ett verksamhetsansvar men också en strategisk ledningsfråga.

-Enligt stadens politiska mål ska verksamheter vara trygga, effektiva och moderna. Vi måste jobba med informationssäkerhet för att uppnå de målen, säger Johanna Erlandsson.

Arbetet med informationssäkerhet är även grundläggande för att man ska kunna digitalisera med framgång.

– Vet du vilket skyddsvärde din information har, så vet du också hur du ska kravställa för att kunna digitalisera din process och utveckla din verksamhet på ett säkert sätt.

Johanna Erlandsson är informationssäkerhetsansvarig i staden, och hennes roll är att definiera regler och riktlinjer för informationssäkerhet.

– Vi på stadsledningskontoret styr och sätter ramar för gemensamma riktlinjer och regelverk, men det viktigaste arbetet sker inom förvaltningar och bolag, och inom projekt. Det är upp till verksamheterna att tillämpa och följa regelverken på ett klokt sätt. Därför måste varje förvaltning och bolag se till att utbilda sina medarbetare i grundläggande informationssäkerhet. Som stöd i detta arbete kommer vi inom kort att presentera en online-utbildning i informationssäkerhet som riktar sig till alla stadens medarbetare.


Kan du ge exempel på frågor som är aktuella just nu?

– Det löpande arbetet med informationssäkerhet handlar om att stötta verksamheter och projekt i frågeställningar runt digitalisering och olika risker. Det handlar också om att minska effekter av incidenter genom att bedöma verksamhetspåverkan och se till att det finns effektiva processer på plats i verksamheten.

– De nya lagarna, som till exempel GDPR och NIS-direktivet är frågor som är aktuella just nu. Jag håller även en återkommande utbildning för alla nya chefer i staden, samt besöker olika chefs- och ledningsgrupper och talar om informationssäkerhet. Det känns alltid aktuellt och roligt och leder till bra diskussioner om vad informationssäkerhet egentligen innebär rent konkret.

Kan du ge exempel på verktyg och metoder som staden arbetar med?

– Våra riktlinjer följer internationella standarder och vi följer praxis inom området, säger Johanna Erlandsson.

Bland annat använder staden informationsklassningsverktyget Klassa, precis som över 200 andra kommuner.

– Det är en styrka att vi använder Klassa. Informationsklassning är hjärtat i vårt informationssäkerhetsarbete, säger Johanna Erlandsson.

All information som vi hanterar i våra verksamheter ska klassas. På det sättet får vi veta om vi behöver något skydd eller inte för vår information.

– Vi kan utgå från ett enkelt exempel. Om du ska planera och genomföra en workshop så behöver du ställa dig frågan: Vilken information hanterar du? Kanske är det en deltagarlista, information om specialkost, en agenda, ett material att visa upp, ett protokoll med mera. Klassningen går då ut på att du bedömer: Vad är skadan om den här informationen försvinner? Vad är skadan om den läcker ut? Vad blir skadan om den förändras på ett felaktigt sätt? Det är först därefter du vet om din information behöver något särskilt skydd eller inte. Oftast är det bara du som är expert på din planerade workshop som kan svara på de här frågorna, det finns inget standardsvar som gäller för alla olika slags workshops.

13

Nov

Stockholms stad nominerad till World Smart City Award


Stockholms ledarskap i EU-projektet GrowSmarter var avgörande för att staden skulle bli en av sex finalister i World Smart City Awards kategori för städer. Priset tilldelas städer med globala strategier som kombinerar tillämpning av policy, initiativ och projekt som kommer invånarna till nytta.

Stockholms ledarskap i EU-projektet GrowSmarter var avgörande för att staden skulle bli finalist.

Projektkoordinator Gustaf Landahl:

– I Stockholm handlar GrowSmarter om att höja livskvalitén för våra medborgare samt bidra till minskat koldioxidutsläpp. Vi har visat att det är möjligt att minska utsläpp med 60 procent och samtidigt skapa attraktiva bostadsområden. Det är hedrande att vårt arbete uppmärksammas internationellt.

Prisutdelning 20 november

Vinnaren av Smart City Awards annonseras vid en prisutdelning den 20 november i samband med Smart City Expo World Congress i Barcelona 19-21 november. Under konferensdagarna finns GrowSmarter representerade i EU:s Smart Stad-monter, i flera av projektets Barcelona-partners montrar och tillsammans med Stockholms stad i Nordiska Paviljongen.

De andra finalisterna är Bristol, Curitiba, Montevideo, Seoul och Teheran.

Läs mer om Smart City Awards

12

Nov

I somras öppnade det nya stadsarkivet i Liljeholmen. Totalt bytte 5 mil handlingar samt 3,5 miljoner ritningar och kartor adress. I samband med det har Stadsarkivet börjat jobba med digital beställning och digital märkning av arkivhandlingar, något som är unikt i arkivvärlden.

-Varje bransch måste hitta sin väg i digitaliseringen, sitt sätt att bli lite mer modern inom ramen för det möjliga, säger Johan Gidlöf, utvecklingschef på Stockholms stadsarkiv.

Stadsarkivets kärnverksamhet går ut på att serva med arkivmaterial. Vem som helst kan komma dit och låna handlingar, utan att på något sätt legitimera sig.

-Det är nästan unikt i världen att ha sådan rätt till arkiv som vi har här. Alla är välkomna hit! berättar Johan Gidlöf.

Stadsarkivet öppnade på Kungsklippan år 1959, men även innan dess fanns det på Riddarholmen. Sedan dess har mycket hänt, både utanför och inuti arkivet.

-Mycket av den digitalisering vi sysslat med tidigare på stadsarkivet har varit riktad mot stadens egen verksamhet, på sökbarhet och handläggning, “tråkbyråkratiska” projekt. Det här är något nytt, att själva servicen kommer i fokus, berättar Johan Gidlöf.

Digital beställning innebär att man kan sitta hemma och söka efter en handling, se om den finns och beställa den så att den finns redo när man kommer.

-Man sparar dels lite tid, men man sparar framförallt osäkerhet. Man vet innan man kommer om det man söker efter finns, säger Johan Gidlöf.

Går man in och botaniserar i databasen, får man en annan överblick av vad som faktiskt finns vilket kanske skapar ett slags sug efter att hitta andra saker.

-Vi har redan sett i Liljeholmen att spridningen av vad folk vill se ökat. Folk slänger in en beställning på “det där också”. Jag tror man vågar experimentera mer än när man behöver stå öga mot öga med en tjänsteman, menar Johan Gidlöf.

Ju mer lättillgängligt arkivets innehåll blir, desto fler personer vill använda det. Därför ser man nu över systemet, för att klara ett högre tryck.

-Just nu utreder vi om volymerna går att märka med chip. Detta skulle dels göra att personalen med hjälp av en sökare kan hitta var i rummet en speciell handling finns. Det ger också en bättre säkerhet, så att handlingar inte försvinner eller läggs tillbaka på fel ställe bland hundratusentals andra handlingar, säger Johan Gidlöf.

Till årsskiftet ska de vara klara med utredningen kring huruvida tekniken finns och fungerar för ändamålet.

Utvecklingsarbete görs inte av Stadsarkivet ensamt – det vore omöjligt. De samarbetar med åde Riksarkivet, Ri.se, Vinnova och Urban ICT Arena. Här är samverkan med Riksarkivet (för Digital beställning) och Ri.se (i båda projekten) viktigast. Riksarkivet inför nu Digital beställning på bred front i Sverige, men starthjälpen kom från Stadsarkivet.

Starka kopplingar finns mellan många av de stora digitaliseringsprojekt som pågår inom staden, och stadsarkivets verksamhet. En smart stad behöver ett smart arkiv.

11

Nov

Agust Wadström och Beatrice Sablone är projektledare för projekt ÖDIS (Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen). Nu har de nominerats i kategorin ”Årets förbättringsresa” på Framtidsgalan.

Ur nomineringen:
”Agust och Beatrice arbetar inom två olika organisationer; Stockholms stad och Storsthlm. En dag korsades deras vägar i projektet ÖDIS, Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen. Sedan dess har duon varit oskiljaktiga i sitt arbete!”

Storsthlm är ett samverkansförbund för kommunerna i Stockholms län.

Vad betyder finalplatsen för er?

Vi är glada att arbetet vi gör i Stockholms stad tillsammans med Storsthlm uppmärksammas. Det är ett erkännande att det vi gör är viktigt och ett steg i rätt riktning för resan mot världens smartaste stad. För oss personligen är det såklart väldigt roligt att vårt arbete uppskattas och visar att vi som projektledare har hittat ett bra sätt att driva innovativa samarbetsprojekt.

Läs mer om nomineringen till Årets förbättringsresa, Framtidsverkets webbplats

29

okt

Stockholms luftskvalitetsprognoser blir öppna data

Sebastian Bergström och Magnuz Engardt på miljöförvaltningens avdelning SLB-analys.

Stockholms kommande flerdygnsprognoser som visar luftkvaliteten nästan ner på kvartersnivå blir också tillgängliga för fristående apputvecklare som öppna data.

– I första hand är det prognosdata som blir tillgängligt som öppna data. Men eventuellt också mätvärden från de mätstationer för luftföroreningar som vi har i staden, säger Magnuz Engardt, miljöutredare och meteorolog på miljöförvaltningens avdelning SLB-analys som analyserar luftkvalitet i Stockholms stad.

Han är spindeln i nätet i arbetet med utveckla Stockholms kommande luftkvalitetsapp som visar högupplösta flerdygnsprognoser för luftkvaliteten i Stockholm nästan ner på kvartersnivå.

Luftkvalitetsappen beräknas bli klar under nästa år och är ett av de utvecklingsprojekt som finansieras inom ramen för Stockholms smart stad-strategi. De avancerade luftkvalitetsprognoserna kommer också att kunna användas som öppna data i helt andra digitala tjänster.

Det kan exempelvis handla om cykelruttsappar där luftkvalitetsprognoser kan hjälpa användaren att ta fram ruttalternativ som undviker gator som för tillfället har förhöjda koncentrationer av luftföroreningar, säger Sebastian Bergström på SLB-analys. Han kan även tänka sig flera andra typer av digitala tjänster där prognosdata för luftkvalitet kommer att vara intressant.

Luftkvalitetsprognoserna blir ett nytt kraftfullt verktyg för bland annat astmatiker i Stockholm. Istället för att bara redovisa koncentrationer av olika luftföroreningar presenteras istället prognoserna i form av ett speciellt hälsoriskindex. Indexet bygger på studier av hur antalet astmarelaterade akutbesök i sjukvården påverkas vid olika luftföroreningsnivåer.

– Det är ett mer lättförståeligt och objektivt mått för hälsorisker kopplade till luftföroreningar. Eftersom flera olika typer av luftföroreningar ingår i prognoserna, så tror vi att ett sammanvägt hälsoriskindex blir ett tydligare och mer användbart mått, säger Magnuz Engardt.

Just nu är utvecklingsarbetet på väg in i en ny fas, berättar Magnuz Engardt. Själva prognosmodellen är i stort sett klar. Nu fokuseras det fortsatta arbetet på att ta fram själva appen som ska visa luftkvalitetsprognoserna.

– Vi vill att prognoserna ska kunna visas på kartor i appen och att användaren ska kunna ta fram tidsserier av prognosdata på specifika geografiska positioner. Appen ska också innehålla en hälsodagbok riktad till astmatiker, säger Magnuz Engardt.

Luftkvalitetsprognoserna, som sträcker sig över tre eller fyra dygn, baserar sig på en mängd olika typer av data. Viktiga byggstenar för att skapa prognoserna är bland annat data från mätstationer i Stockholm som registrerar lika typer av luftföroreningar och pollen.

Men även vanliga väderprognoser en mycket viktig faktor i luftkvalitetsprognoserna. Regn bidrar till minskade koncentrationer av föroreningspartiklar från vägtrafiken och sydostliga vindar kan öka inflödet av sotpartiklar från Östeuropa, för att nämna ett par exempel.

Exempel på andra data som vägs in i Stockholms prognosmodell är den europeiska luftföreningsprognosen CAMS.

Även miljöförvaltningens emissionsdatabas är en viktig förutsättning för att kunna göra detaljerade luftkvalitetsprognoser i Stockholm nästan ner på kvarternivå, förklarar Sebastian Bergström.

Emissionsdatabasen innehåller data som visar hur trafikintensiteten och utsläppsemissioner ser ut gata för gata i Stockholm under dygnets alla timmar.

– Eftersom vägtrafiken är den stora källan till luftföroreningar i Stockholm så är den här databasen en viktig förutsättning för luftkvalitetsprognoserna, säger Sebastian Bergström.

Här är luftföroreningarna som ingår i Stockholms kommande luftkvalitetsprognoser:

PM10: Partiklar som är upp till en hundradels millimeter i storlek. Handlar i huvudsak om slitagepartiklar från vägtrafiken – partiklar från däck, bromsar och själva vägbanan. Koncentrationerna av PM10-partiklar är som högst under våren när gatorna torkar upp och det vägdamm som samlats i snö och väta under vintern frigörs. Dubbdäck genererar många gånger fler PM10-partiklar än odubbade däck.  Höga koncentrationer av PM10-partiklar ökar framförallt risken för luftvägssjukdomar och orsakar ökade besvär för astmatiker.

Kväveoxider (NOx): Kommer från i huvudsak från motorfordonens avgaser, främst dieselfordon. Kvävedioxid har negativa effekter på luftvägarna. Personer med astma är särskilt utsatta.

Marknära ozon: Högst koncentrationer i luften under våren och försommaren. Irritation och effekter på lungfunktionen särskilt hos astmatiker vid förhöjda koncentrationer.

Björkpollen: Kan orsaka astma- och allergiproblem. I sydligaste Sverige börjar björkens blomning normalt i senare delen av april och avslutas i norra Sverige kring månadsskiftet juni-juli.

29

okt

Workshop kring öppna och delade trafikdata

Cirka 40 intresserade personer från alla möjliga aktörer: en rad fordonstillverkare, kommuner från olika delar av landet, trafikplanerare, akustiker, logistiker från taxibolag, etc, samlades för en workshop om öppna och delade trafikdata. Syftet var att nätverka, diskutera och ge ideer kring stadens framtida arbete med att dela öppna data från trafiken.

Vi vill veta vilka databehov ni har och vilka möjligheter ni ser med våra nya dataflöden, inledde Petra Robin, projektledare för Smart trafikstyrning.

Programmet smart och uppkopplad stad som drivs av stadsledningskontoret, driver flera innovationsprojekt kring öppna data och trafikstyrning. Programmet utvecklar och testar ny teknik samt handlar upp en stadsgemensam IoT-plattform och en portal för öppna och delade data. Teknik som sätts upp och testas under hösten är olika lösningar för trafikstyrning samtidigt som de samlar in data, som sedan kan delas till andra och även användas för analys och utveckling i stadens verksamhet.

Det är till exempel sensorer och värmekameror som genom att räkna när bilar, bussar och trafikanter passerar, kan optimera trafikflödet och minska köerna. Det finns också smarta sensorer för att styra och dimra belysning som också kan samla in trafikdata. Bättre köhantering ger bättre framkomlighet och säkrare gatumiljöer helt enkelt. Plus att utsläppen minskar.

Diskussionen flödade kring vilka dataset man vill ha, hur ofta man behöver data, när man vill ha access till data, och hur man vill prioritera olika behov. Det kan handla om fordonstyper, tid för passage, hastighet etc.

På plats fanns representanter från alla möjliga branscher. Maja Karlsson och Emelie Roth är akustiker på Structor Akustik och jobbar med bullerutredningar, exempelvis inför byggande av nya bostadsområden.

I dagsläget är det svårt för dem att få tag i den data de behöver, för att kunna göra sin utredning. Ju bättre data de har att utgå ifrån, ju bättre prognoser kan de göra.

-Det är roligt för man inser att många som är här idag behöver samma data, fast ska använda den till olika saker, säger Emelie Roth.

-Det är värdefullt att få möjligheten att ge denna input till Stockholms stad, fyller Maja Karlsson i.

Diskussionerna handlar om vilka möjligheter som ges med öppna trafikdata; bättre stadsplanering, ökad trafiksäkerhet och stöd till polisen och räddningstjänsten. 

– Vi måste fundera över vilka andra som kan tänkas vilja ha tillgång till datan vi delar? Polisen skulle till exempel kunna vilja ha den. Det tillkommer aspekter som personlig integritet och liknande, som är svårare än tekniken. Att tänka igenom det innan kommer att underlätta för oss själva, säger en av deltagarna.

En representant från Taxi Stockholm berättade att de har 1700 bilar som snurrar i Stockholm, vilka kan ge ifrån sig en hel del data. Till exempel så har de kameror i bilarna, som kan läsa av antalet passagerare. På så sätt kanske de med fler passagerare kan prioriteras i trafiken, framför de bilar med endast en passagerare, menade han.

Intressanta frågeställningar lyftes; hur vi kan kvalitetssäkra datan vi delar? Är öppet samma sak som gratis? Kan vi skapa gemensamma API:er? Skattebetalarna betalar för infrastruktur och sina bilar redan, ska amerikanska storbolag få del av detta? 

När förmiddagen led mot sitt slut sammanfattade deltagarna sina tankar. 

– Med information blir saker lättare. Om man kan visa på behov av saker så kan man påverka. Politiker kan få underlag, och blir tvungna att agera. Man röstar med fötterna, bokstavligt, menar en av workshopens deltagare.

 -Vi behöver gemensamma policys, policys är bra – alltså behöver vi fortsätta samarbeta. Det räcker inte att sätta upp dessa första sensorerna, vi behöver fler, säger en annan av deltagarna.

 – Jag säger som min farfar som var guldgrävare. Om det finns 3 gram guld i ett ton sten, så är det värt att bryta. Det är så vi måste tänka när vi jobbar med öppna data, om det finns tre små behov i en terrayite data – så är det värt att tillgängliggöra den, säger en deltagare.

 

Två gånger om året samlas Stockholms stads it-chefer för att nätverka, dela erfarenheter och få senaste nytt gällande it i staden. Denna gång var Tekniska muséet – och den pågående robotutställningen scenen för en fullspäckad dag.

It-direktör Johanna Engman inleder dagen och berättar om läget i stadens it-arbete. Många stora projekt pågår, och it-cheferna är hårt belastade.

På agendan för dagen finner vi många av stadens stora it-projekt. Först ut är projekt modernisering av sociala system, som tar fram moderna arbetssätt med nya digitala stöd för stadens socialtjänst, överförmyndarverksamhet samt den kommunala hälso- och sjukvården.

– Utvecklingen av de nya digitala stöden har startat, det är nu det händer på riktigt, säger projektledare Petra Lindström.

Hon berättar hur de jobbar med både it-nära och verksamhetsnära kompetens.

Förutom stadens interna arbete med öppna och delade data, leder vi tillsammans med Storsthlm projekt ÖDIS – ökad användning av öppen data i stockholmsregionen. Det är ett samarbete mellan alla 26 stockholmskommuner. Projektledare Agust Wadström berättar om att öppna och delade omskrivits i stadens budget och trycker på vikten av att det behandlas som en ledningsfråga.

– Vi försöker samarbeta med alla olika aktörer i landet, som har kommit någonstans med öppna data, säger Beatrice Sablone, projektledare för ÖDIS.

Hon trycker på vikten av att kommunernas öppna data presenteras på det sätt som företagen vill ha den, så att de faktiskt kan använda den – och så att den kommer till nytta för invånarna i form av nya eller förbättrade digitala tjänster.

En innovationsstrategi togs fram i Stockholms stad 2015. I samband med att den beslutades startade projekt “Idésluss” och Christine Oljelund utsågs till projektledare. Idéslussen stöttar, stimulerar och inspirerar stadens medarbetare att jobba med innovationer. Hon uppmanar sina åhörare att kontakta henne med idéer, förslag eller problem.

Hon berättar även om ett av de testprojekt som drivs av Idéslussen, nämligen en chatbot.

Hon trycker även på vikten av att våga sluta göra saker som inte längre är effektiva och fyller någon funktion. Hon menar att det kommer att frigöra tid, som kan läggas på annat.

Claes Johannesson är programledare för program Smart och uppkopplad stad, han är på plats på it-chefsdagen för att berätta om status i de smart stad-projekt som drivs inom ramen för programmet. Han berättar om den IoT-plattform som upphandlats, om de multifunktionssensorer som nu sätts upp i gatumiljön.

På Tekniska muséet pågår just nu en utställning med robotar, och stadens it-chefer får en guidad tur. Utställningen Robots från Science Museum i London inleder sin världsturné på Tekniska museet. Det är blir sista stoppet i Europa innan utställningen fortsätter sin turné. Människoliknande maskiner är fascinerande men samtidigt skrämmande. Varför skapar vi maskiner som liknar oss människor?”

Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.