Projekt Smart och uppkopplad belysning har drivits inom programmet Smart och uppkopplad stad under åren 2018-2020. Den 9 mars 2021 hölls ett seminarium om det informationssäkerhetsarbete som utfördes i projekt Smart och uppkopplad belysning.

Projekt Smart och uppkopplad belysning har arbetat med att modernisera en del av stadens utomhusbelysning genom ett pilotinförande i stadsdelen Spånga-Tensta. Målet med projektet har bland annat varit ökad hållbarhet och minskade energikostnaderna, samt ökad trivsel och trygghet för medborgarna. Den tekniska lösningen innefattar en mängd olika komponenter och det har krävts mycket arbete med att säkerställa säkerheten i lösningen.

Under seminariet beskrevs processen med informationssäkerhetsarbetet och omfattningen av arbetet. Seminariet hölls digitalt via Skype och hade drygt 90 deltagare. Deltagarna var Stockholms stads informationssäkerhetsansvariga, dataskyddsombud och ett antal personer som själva driver eller är intresserade av att driva IoT-projekt. Vi hade även deltagare från Eskilstuna kommun med som ville veta mer om hur Stockholms stad arbetar med informationssäkerhet.

Se seminariet i efterhand via länken.

Informationssäkerhetsarbete i ett IoT-projekt

Anna Hörlén är stadens nya AI-samordnare. Hon har tillsatts för att arbeta med knäckfrågan; vilka områden inom staden kan bli bättre med hjälp av AI?

-Jag kommer titta på behov, på hur kan vi förbättra och effektivisera vår verksamhet. Men jag kommer också titta på vad som redan görs inom staden, och vad andra organisationer har gjort. Vi behöver inte börja från ruta ett, säger Anna Hörlén.

Som AI-samordnare ska Anna bidra i arbete med att utveckla stadens ambition och kompetens, öka användandet av AI inom våra verksamheter. Hon ska även sprida kunskap samt lyfta goda exempel på arbete som redan görs inom AI-området i staden.

 Det händer mycket inom området

-Vi måste som stad kunna följa med i utvecklingen och förstå hur olika verktyg och processer kan hjälpa oss. Vi ska inte ha AI i allt, men vi behöver veta var det kan möjliggöra ett bättre arbete.

Stockholm står precis som många andra städer inför stora demografiska utmaningar, där färre ska försörja fler. Anna menar därför att vi behöver titta på vilka processer AI kan effektivisera. Som storstad, och Sveriges huvudstad, tycker hon även att vi ska gå i bräschen.

-Verksamheterna kanske vet att de behöver hjälp, men de vet inte vad de behöver hjälp med. Därför kommer det bli bra att jag blir en del av den stödfunktion för digitalisering som byggs upp på stadsledningskontorets avdelning för it och digitalisering. Man kan behöva stöd inom flera områden. AI är en del av en digitalisering och därför behöver allting vara samlat.

Stockholm stads plan och inriktning för Artificiell intelligens (AI), automation och maskininlärning (ML)

Som ett stöd i Annas och stadsledningskontorets arbete, har en AI-plan tagits fram. AI-planen ska ses som en inriktning och beskriver ett antal slutsatser kring vad staden behöver bevaka, stärka och utveckla för att ha rätt förutsättningar att på ett säkert, etiskt, robust och hållbart sätt kunna använda artificiell intelligens.

I Vision 2040, Möjligheternas Stockholm, lyfts att staden ska sträva efter att ligga i forskningens och innovationens framkant. Arbetet med artificiell intelligens (AI), automatisering och maskininlärning (ML) ingår som en viktig del i detta. En hög innovations- och digitaliseringskapacitet är en förutsättning för att stärka, effektivisera och utveckla stadens verksamheter och därigenom bidra till att säkerställa vår fortsatta välfärd. Arbetet med AI och automation ligger därför i linje med stadens inriktning och ett AI- eller automationsprojekt ska alltid starta ur ett verksamhetsbehov.

AI Sweden

Anna Hörlén kommer även vara stadens representant i AI Sweden. AI Swedens uppdrag är att öka användningen av AI till förmån för vårt samhälle, vår konkurrenskraft och för alla som bor i Sverige. AI Sweden samarbetar med cirka 100 partners som representerar privata företag, offentlig sektor, akademi och forskningsinstitut.

På bottenplan i studenthuset Tensta Torn ligger TechTensta, en innovativ och högteknologisk fritidsgård skapad av och för ungdomar i Järva. Just nu pågår TechTenstas mentorskapsprogram – ett initiativ som ska ge Järvas ungdomar kompetenser, nätverk och självförtroende inför framtiden.

Idén om Techgården startade som ett sommarjobbsprojekt 2015. De sommarjobbande ungdomarna fick ett utmanande uppdrag att ta fram idéer på hur man kan stärka framtidsutsikter hos unga i Järva. Idén var att höja den digitala kompetensen, främja ett positivt mindset och skapa ett nätverk med företag inom tech och innovation. Den ungdomskommission som bildades gjorde studiebesök, workshops och intervjuer för att kartlägga företags ambitioner och Järvaungdomarnas framtidsdrömmar.

Resultatet blev TechTensta, en mötesplats och digital skaparverkstad för ungdomar mellan 13 och 19 år, där samarbeten, aktiviteter och lokalen utvecklas utifrån ungdomarnas intresse. Genom TechTensta får ungdomarna också chans att interagera med akademi och näringsliv på ett prestigelöst sätt. Techcoacherna, som alla är studenter på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), finns alltid på plats för att stötta i läxläsning, coacha i teknik eller hålla i workshops.

Förutom att ge unga i Järva något meningsfullt och roligt att göra efter skoltid, bidrar TechTensta till att bland annat stärka ungdomars självförtroende, motivera till högre studier och främja samhällsengagemang.

Mentorskapsprogrammet

Genom partnerskapet med KTH, Skanska och HP har ett antal ungdomar parats ihop med varsin mentor. Mentorskapsprogrammet ger ungdomarna en chans att ta del av sin mentors erfarenheter och kunskaper för att skapa sina egna mål. Men programmet har blivit mycket mer än så.

– Mentorskapsprogrammet ger ungdomarna en chans att mötas med någon som bryr sig om dem, och deras utveckling, förklarar en av mentorerna Chanel Braddon, affärsutvecklare på Skanska, som 2018 var med och tog fram det första mentorskapsprogrammet.

Adepten Yusuf Hussein berättar att kontakten med mentorn Vanessa Wilson från HP motiverar honom till att våga satsa på sina drömmar.

– Vi lever i en värld där namnet du bär på, eller familjen du kommer från väger tyngre än din förmåga och skicklighet, så att komma i kontakt med Vanessa, som kommer från liknande bakgrund som jag och som ändå tagit sig så pass långt i sin karriär ger mig bränsle till min drivkraft, säger Yusuf.

– Yusuf lär mig lika mycket som jag hoppas att jag lär honom, och något jag insett är att ungdomarna som söker till programmet är de som verkligen vill utvecklas och vidga sina vyer, berättar Vanessa.

Mentorn Julia Matwinska från Skanska håller med.

– Man kan säga att mentorn är den som bjuder på middagen, och adepten är den som kommer med blommor. Mötena ger en energi och ett värdefullt utbyte av erfarenheter som man kanske aldrig annars hade fått, säger hon.

– Om man har ett teknikintresse tycker jag verkligen att man borde söka till programmet, säger Ritwan Hussein, en av adepterna. Det har gett mig vägledning, och inspiration för framtida utbildnings- och yrkesval.

Digital Demo Stockholm

TechTensta är skapat i samarbete med Digital Demo Stockholm. Digital Demo Stockholm är ett partnerskap som ska förbättra och underlätta för invånarna i Stockholmsregionen med hjälp av digitala lösningar. Offentlig verksamhet, akademi och näringsliv löser tillsammans en rad samhällsutmaningar genom utveckling av smarta digitala funktioner. Samtidigt skapas det ny kunskap för framtida behov och ökade affärsmöjligheter.

Stockholms stad deltar även i år i den internationella smart stad-mässan, Smart City Expo, som i år kallas för Smart City Live och genomförs digitalt. I år är den kostnadsfri och därför har alla möjlighet att delta – låt dig inspireras, både av våra egna och av andra städers sessioner.

Förra året utsågs Stockholm till världens smartaste stad under Smart City Expo i Barcelona. Juryn motiverade utnämningen med att Stockholms smart stad-strategi med fokus på innovation, öppenhet och uppkoppling åt alla medborgare för att förbättra stockholmarnas levnadsvillkor stod ut i konkurrensen med städer som Los Angeles, Yingtan och Buenos Aires.  

Stockholm hade då en monter i den nordiska paviljongen. I år genomförs mässan, på grund av rådande omständigheter, i digital form. Även i år kommer staden att kraftsamla för att se till att olika delar av stadens verksamheter finns representerade på den digitala mässan. 

Finansborgarråd Anna König Jerlmyr är inbjuden av Smart City Live att vara med på en livesändning tillsammans med andra borgmästare bland annat från Berlin den 17 november. 

Den 18 november kommer hon även tillsammans med programledaren för stadens Program Smart och uppkopplad stad att vara med för att berätta om hur Stockholm arbetat mot att blir världens smartaste stad.

Anmäl dig till Smart City Live, Smart City Expos webbplats 

Program Smart och uppkopplad stad kommer att hålla i ett seminarium under ett sidoevent, den 16 november, med temat “How stockholm is realizing its smart city strategy”. Den hålls av programledare Claes Johannesson samt projektledarna Petra Robin och Maria Holm.

Anmäl dig till Smart City Business Forum, Smart City Business Forums webbplats 

Att delta i årets arrangemang är gratis, vilket betyder att alla som är intresserade av smart stad-frågor i år har möjlighet att delta.

Artikel Smart, uppkopplat Stockholm ur Ljuskultur nummer 4, 2020 handlar om projekt Smart och uppkopplad belysning. Projektet är ett verksamhetsprojekt inom Stockholms stads program Smart och uppkopplad stad som startade 2017. Här kan du läsa hela artikeln.

Att uppgradera Stockholms stads belysning till en smart och uppkopplad anläggning är en del i arbetet för en ekonomiskt, ekologist, socialt hållbar stad. En stad som skapar den bästa livskvaliteten för invånare och besökare, samt det bästa klimatet för företagen.

Projekt Smart och uppkopplad belysning är ett verksamhetsprojekt inom Stockholms stads program Smart och uppkopplad stad som startade 2017. Projektet är nu i sitt slutskede och arbetar med ett pilotinförande av smart och uppkopplad belysning i Tensta. Vid årsskiftet lämnar projektet över piloten till förvaltning tillsammans med ett antal rekommendationer för hur smart och uppkopplad belysning kan bli en del i den infrastruktur som krävs för den smarta staden.

Behoven styr

Många nya möjligheter skapas när belysningsanläggningen blir uppkopplad och strömförsörjd dygnets alla timmar. Projektet har utvärderat allt från el-bilsladdning i stolparna, till luftpartikelsensorer, marksensorer och avancerade sensorer för registrering av trafikflöden. Samtidigt har en viktig princip i pilotens utformning varit estetiken och att det ska vara behoven som styr och inte tekniken. Sensorer och teknisk utrustning ska i den mån det är möjligt inte förfula stadsmiljön.

Den tekniska lösningen ska byggas så flexibelt som möjligt med pusselbitar som gör att delar kan bytas ut när det uppstår nya behov. Den ska även baseras på öppna standarder så att staden inte är inlåst i en leverantörsspecifik lösning. Idag levererar många leverantörer hela lösningar för den smarta staden vilket hindrar en flexibel och utvecklingsbar lösning. Som en del i detta har staden valt att ansluta sig till TALQ-konsortiet, en organisation som arbetar med att ta fram standardiserade protokoll för smart belysning, för att säkerställa kompabilitet mellan olika leverantörers mjukvarusystem och hårdvaruenheter. Samarbetet uppmärksammades av LEDs Magazine tidigare i år.(1)

Den tekniska lösningen

Piloten omfattar byte av ett 80-tal stolpar och 180 ­LED-armaturer, de flesta utrustade med två stycken Zhaga-socklar. I två av projektets typmiljöer, ”gång- och cykelväg” samt ”lokalgata”, kommer den undre sockeln användas för radarbaserade närvarosensorer i syfte att styra belysningen efter rörelse på platsen. Sensorn ska bidra till att ytterligare sänka energiförbrukningen. På den övre delen av sockeln kommer tekniken för kommunikation att monteras. Det är en styrenhet som med NB-IoT, mobil kommunikationsteknik, skickar driftsstatus via en gateway till systemstödet. Målet är att det data som samlas in om belysningsanläggningen ska användas för att effektivisera drift- och underhållsarbetet.

I projektets typmiljö ”torg” är fokus inte på energiförbrukning utan på visuellt ljus i syfte att öka attraktionen och rörelsen på platsen. Här införs effektbelysning i form av ljusslinga som spänns upp över en trappa på torget. Tanken är att det ska illustrera en stjärnhimmel. Ljusslingan kan växla färg med DMX, ett protokoll för styrning av effektbelysning.

Delar med sig av lärdomarna

I slutet av september drar införandet igång ute i Tensta och innan dess arbetar projektet för fullt med att utföra tester av smarta styrenheter och sensorer i en testmiljö, skiljt från den verkliga produktionsmiljön. I en lokal på Styckjunkargatan i Stockholm, som tillhör Trafikkontoret, har en separat testmiljö byggts upp med belysningsstolpar och två armaturer från pilotområdet och en belysningscentral. Testerna av 4-5 stycken dellösningar hjälper projektet att få basfunktioner på plats, ta fram monteringsanvisningar och att se till att lösningen är säker innan den installeras ute i pilotmiljön.

Innan avslut och överlämning planerar projektet att genomföra en slutkonferens, digitalt eller fysiskt, för att dela med sig av resultat och lärdomar. Förhoppningen är även att få tillfälle att diskutera uppskalningsmöjligheter samt utmaningar med smart belysning med dagens förutsättningar.

1) LED:s Magazine, Stockholm to require TALQ support in a smart outdoor SSL pilot, ­2020-03-06.

Projektgruppen för Smart och uppkopplad belysning

Maria Holm: Projektledare med ansvar för bl.a resursplanering, samarbeten och rapportering inom programmet och berörda verksamheter inom staden
Björn Lindelöf: Belysningsexpert och ­projektledare för pilotinförande
Rebecca Hagberg: Koordinator med ansvar för dokumentation, samordning och upp­följning av aktiviteter samt kommunikation om projektet.
Marika Wasserman: Projektledarstöd som agerar som en brygga mellan it och verksamhet. Ansvar för testledning, framtagande av verksamhetsprocesser och ­förvaltningsetablering.
Peter Lundgren: Förvaltningsledarrepresentant och it-expert. Ansvara för bla. lösningsbeskrivningar, samordning av systemdokumentation och förvaltningsetablering.
Stefan Palm: Lösningsarkitekt som leder arbete med lösningsbeskrivningar, standarder och funktionalitet mellan leverantörs­lösningar.
Christian Wallenberg: Teknisk projektledare (tar över efter Stefan i början av september).
Anna Waernborg: Ljusdesigner med ansvar för projektering och platsdokumentation.
Henrik Hammarberg: Säkerhetsansvarig med ansvar att genomföra informationsklassningar, riskanalyser, säkerhetstester och åtgärdsplaner.
Nätverksexpert från St Eriks kommunikation: Rådgivning nätverkskommunikation
Representant från Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning: Bidrar med kunskap om området.

Ur Ljuskultur nummer 4, 2020

Artikel Integritet i den smarta staden ur Ljuskultur nummer 4, 2020 handlar om de frågor som väcks i takt med att staden blir allt smartare.

I takt med att staden blir allt smartare väcks frågor om etik och integritet. När möjligheten ges att bygga in allehanda övervaknings- och informationsinsamlingsteknik i lyktstolparna, vem ansvarar för den moraliska kompassen? Och riskerar ljusdesignerns roll att påverkas negativt? Frågorna behöver diskuteras.

Läs hela artikeln på Ljuskultur

I förra veckan arrangerades det fjärde tillfället i seminarieserien Mötesplats Smart stad. Den här gången handlade det om att dela med sig av lärdomar från de två projekten Smart trafikstyrning och Connected Stockholm Royal Seaport (Connected SRS).

Syftet med seminarieserien Mötesplats Smart stad är att stärka horisontell samverkan i staden. Projektrepresentanter inom staden kan även utbyta idéer, erfarenheter och kunskap. Det i sin tur kan stärka förändringsarbetet mot den smarta staden och skapa synergier.

Eftermiddagen inleddes med att Claes Johannesson, programledare för Smart och uppkopplad stad, summerade var programmet står idag.

– När vi nu tittar på vad projekten åstadkommit så här långt har det hänt en hel del och en mängd erfarenheter har dykt upp under resan. Det är enormt lärorikt för oss alla och våra lärdomar är något som vi i programmet gärna delar med oss av.

Därefter var det dags för de två projekten Smart trafikstyrning och Connected Stockholm Royal Seaport att ta vid för att mer detaljerat berätta om respektive projekt.

Petra Robin, projektledare för Smart trafikstyrning, tryckte på att det är viktigt att arbeta tillsammans i denna typ av projekt där olika kompetenser krävs för att lyckas.

– Ingen har facit, men tillsammans kan vi vända och vrida på frågor som uppstår och gemensamt utveckla den smarta staden, berättade hon.

Anna Bondesson, projektledare för Connected Stockholm Royal Seaport, och Claus Popp Larsen, RISE, betonade att det i denna typ av projekt med flera aktörer inblandade är viktigt att ha ett gemensamt språk och att utvecklingen av långsiktiga lösningar tar tid.

– Dessa typer av projekt behöver arbeta långsiktigt och synka med andra aktörer och pågående utveckling och samtidigt testa samt visa upp resultat på kort sikt för att stimulera utvecklingen, sa Anna Bondesson.

Efter att de två projekten delat med sig av insikter påbörjades ett gemensamt samtal med projektledarna. Samverkan är ett nyckelord som genomsyrat programmet och projekten.

Såväl Anna Bondesson som Petra Robin menade att samverkan är en förutsättning för att utveckla staden.

– Var inte rädd att fråga dina kollegor eller personer i andra projekt, sa Petra Robin. Alla är stolta och vill dela med sig av sitt arbete.

Intresset för det digitala seminariet var stort med cirka 70 deltagare. Under seminariet användes både Skype samt appen ”Möt Stockholm” där deltagare hade möjlighet att ställa frågor till projektledarna.

Claes Johannesson, programledare för Smart och uppkopplad stad, sammanfattade eftermiddagen med att programmet har lagt de första pusselbitarna för att utveckla Stockholm mot en smart och innovativ stad.

På smartstad.stockholm kan du läsa mer om programmet och projekten. För att läsa mer om seminariets innehåll se presentation och filmer om projektet nedan:

Nästa mötesplats äger rum den 9 december. Där kommer resultat och erfarenheter från samtliga projekt att lyftas fram. Dessutom kommer ett flertal chefer från Stockholms stad för att berätta hur de ser på Stockholms fortsatta utveckling.

Testar smart lås. Foto: Swedlock AB.

Äldreförvaltningens arbete med att införa smarta lås i hemtjänsten i Stockholms stad har nu påbörjats, och stadsdelsområdet Enskede-Årsta-Vantör är först ut.

Smarta lås innebär att hemtjänstpersonalen kommer att öppna brukarens dörr med en digital nyckel, vilket underlättar i nyckelhanteringen och förbättrar säkerheten. Brukarna och deras anhöriga kommer kunna fortsätta använda sina vanliga dörrnycklar som tidigare.

Införandet berör i det inledande skedet cirka 40 hemtjänsttagare, 10 anställda i Årsta hemtjänst och omkring 10 fastighetsägare i området. Anställda i hemtjänsten i Årsta står nu redo att börja använda den smarta låslösningen. Tillförordnad enhetschef Pamela Hedström ser fram emot införandet.

Pamela är övertygad om att smarta lås kommer att underlätta mycket både för de anställda och för brukarna. Exempelvis kommer de anställda inte behöva vänta in sina kollegor för att byta nycklar och de kommer kunna hjälpa och ersätta varandra utan tidskrävande nyckelhantering som följd.

-Men tryggheten är det viktigaste. Vi vill att de äldre ska vara trygga, säger Pamela Hedström och menar att en förbättrande faktor är att de smarta låsen kommer möjliggöra för hemtjänsten att svara snabbare på larm.

-Det är också spännande och förmånligt att vara först ut. Det är stort att vi som testgrupp får vara med och utveckla något nytt! fortsätter Pamela.

Personal i Årsta hemtjänst, från vänster: Nahar Mamtaz, Liliana Malke, Mengs Araya, Pamela Hedström, Carina Berglund och Oskar Wihrén.
Foto: Soheil Madjidian

Johan Holmquist är ledamot i en av de bostadsrättsföreningar som berörs av införandet i Årsta. Hans förening ser positivt på att Stockholms stad inför smarta lås på både port och bostadsdörr:

– Smarta lås medför en viss säkerhetsförbättring för föreningen i och med att risken för att nycklar försvinner minskar. Det är en säkerhetsaspekt som gynnar föreningen i stort, säger Johan.

Han trycker också på fördelarna för de boende i och med att tryggheten för de med hemtjänst ökar.

De första smarta låsen installerades under början av september. Under oktober månad kommer de anställda i Årsta hemtjänst att börja använda låslösningen.

Oskar Wihrén testar sina digitala nycklar. Foto: Soheil Madjidian

Mengs Araya testar sina digitala nycklar. Foto: Soheil Madjidian

För mer information om införandet av smarta lås i hemtjänsten, kontakta projektledare Mårten Lindskog.

E-post: marten.lindskog@stockholm.se