Multifunktionssensor i korsningen Sankt Eriksgatan/Fleminggatan.

Nu inleds tester på Kungsholmen av ett nytt sätt att styra trafiksignaler – och mäta hur olika typer av trafikströmmar rör sig genom staden i realtid.

De multifunktionssensorer som nu testas i korsningen Sankt Eriksgatan/Fleminggatan kan inte bara mäta motortrafiken, utan även cykeltrafik och gångtrafikströmmar.

Realtidsdata om hur trafiken rör sig genom staden är en av nycklarna för smartare trafikstyrning för att minska köer och öka framkomligheten.

Testerna som nu inleds i gatukorsningen på Kungsholmen har två syften. Det handlar dels om att undersöka om multisensorer kan ersätta de så kallade slingdetektorer som används idag för att styra trafiksignaler.

Slingdetektorerna är nedgrävda i gatan och känner av när ett fordon närmar sig en trafiksignal. En nackdel med slingorna är att de är underhållskrävande. Underhållet är kostsamt och trafikstörande.

Slingdetektorerna är dessutom dåliga på att känna igen cykeltrafik och kan överhuvudtaget inte detektera gående.

De nya multifunktionssensorerna registrerar istället trafiken med en typ av intelligenta kameror som kan skilja på olika trafikslag – exempelvis bilar, bussar och cyklar.

AI-program i kamerasystemen analyserar bilderna och omvandlar mätresultaten till anonymiserade data som därefter i realtid skickas vidare ut till olika trafikanalyssystem i staden.

De nya sensorerna kan också mäta hastigheter och registrera i vilken riktning fordon, cyklar och fotgängare fortsätter efter att de passerat korsningen.

Ett syfte med testerna på Kungsholmen är också att se hur den här typen av realtidsdata för olika typer av trafikströmmar kan användas för att vidareutveckla stadens planering och styrning av trafiken för att öka framkomligheten, säger Petra Robin, projektledare för Stockholms smart stad-projekt för smart trafikstyrning. Idag baserar sig styrningen av trafiken till stor del på historiska data.

Äldreförvaltningen i Stockholms stad har skrivit avtal om att införa smarta lås inom hemtjänsten. Totalt kommer runt 16 000 brukare att få smarta lås i bostäder. Först ut blir hemtjänsten i delar av Enskede-Årsta-Vantör.

Idag orsakar den omfattande hanteringen av nycklar extra restid och transporter för hemtjänstpersonalen. Varje hemtjänstanställd lägger i snitt runt 20 minuter per arbetsskift på hantering av fysiska nycklar.

Med smarta lås minskar tiden för nyckelhantering. Brukarna och deras anhöriga kommer dock att kunna fortsätta använda sina vanliga dörrnycklar som tidigare.

Men den nya låslösningen innebär framför allt ökad trygghet för både brukare och personal. Inställelsetiden vid larm kan minska, brukare behöver inte lämna ifrån sig nycklar och det går att se vem som har besökt vilken brukare.

Äldreförvaltningens avtal innebär att arbetet med att införa smarta lås i stadens hemtjänstverksamheter – både kommunala och privata – påbörjas direkt efter sommaren. De smarta låsen införs etappvis med start inom delar av Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning.

Projektet med smarta lås har varit en del av Stockholms smart stad-program, men drivs nu vidare av äldreförvaltningen med stöd av smart stad-programmet.

I Stockholm byggs den smarta staden, genom nya arbetssätt med stöd av digital teknik. Ett av projekten som drivs i staden är projekt Modernisering av sociala system

Projekt Modernisering av sociala system ska underlätta arbetet för de som arbetar inom socialtjänst, överförmyndarverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms stad. 

Projektet tar fram moderna arbetssätt och nya digitala stöd, som är användarvänliga, säkra och tillgängliga. Det nya digitala stödet har döpts till Esset och ersätter dagens sociala system, som använts sedan 90-talet.

Nu lanseras en webbsida – för alla som berörs av projektets arbete eller på ett eller annat sätt kommer att ha kontakt med Esset. Det är både du som har din anställning i staden, eller i ett företag som arbetar på uppdrag åt staden. Det kan även vara du som bor i Stockholms stad och i någon form får stöd från oss via exempelvis socialtjänsten eller äldreomsorgen, eller du som har en anhörig som får. Men också du som är eller har en ställföreträdare i staden.

Till socialasystem.stockholm

Skärmbild av webbplatsen socialasystem.stockholm Skärmbild av webbplatsen socialasystem.stockholm

Corona-krisen påverkar hela samhället. Inte minst skolans värld, där undervisning i klassrummet nu i viss utsträckning byts mot digital fjärrundervisning. Louise Karlsson, rektor på Katarina Södra skola i Stockholm, försöker att hitta ljuspunkter i denna svåra situation.

– Det är en hög belastning på verksamheten i dagsläget, vi har många elever på plats i skolan och samtidigt en hög sjukfrånvaro hos personalen.

-All personal inom hela verksamheten gör ett fantastiskt fint arbete och är väldigt flexibla. Vi har en tydlig beredskapsplan men det krävs att vi ändå gör dagliga justeringar och hittar gemensamma lösningar för att skapa en bra verksamhet.

Eleverna som inte är i skolan får istället undervisning på distans och samarbetar med varandra i Teams.

-Elever i de äldre årskurserna kopplar upp sig och genomför grupparbeten tillsammans med klasskamraterna på Teams. Det är även bra utifrån en social aspekt, som man annars missar när man är borta från skolan, berättar Louise Karlsson.

Efter påsklovet kommer de att övergå till mer fjärrundervisning via Skolplattformen.

-Det är ett bra instrument för att genomföra undervisning digitalt. Det är effektivt och transparent där eleverna kan följa undervisningens upplägg och delta i övningar hemifrån. Det ger även vårdnadshavare en bra inblick i skolarbetet och vad som förväntas av eleven, berättar Louise Karlsson.

Kommer nya direktiv som säger att skolorna behöver övergå helt till distans- och fjärrundervisning finns det elever som behöver mer stöd för att klara av detta.
-Alla mellanstadieelever som önskar låna datorer kommer att få göra det, den dagen det skulle bli aktuellt. Vårdnadshavare har fått information varje vecka om de förändringar som genomförts i verksamheten utifrån de nya direktiv skolan behöver förhålla sig till samt om det arbete som pågår för att förbereda eleverna för en eventuell omställning till distans- och fjärrundervisning, säger Louise.

En positiv konsekvens av denna situation är att skolan får en digital kompetensutveckling på mycket kort tid, menar Louise.

-Alla ser betydelsen av en ökad digitalisering och förstår vilket viktigt verktyg det är. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och alla elever har rätt till likvärdig undervisning. Något som i dagsläget hade varit svårt att genomföra utan våra tekniska förutsättningar, förklarar hon.

Förutom bra tekniska förutsättningar, ser Louise också ett stort mod hos sin personal.

-Vi berörs alla av det som händer runt omkring oss. Pedagogernas ambition är att skapa ett välbehövligt lugn och en trygghet i skolan. Det har de verkligen lyckats med.


Stockholms stad leder arbetet med öppna data på regional nivå i Storstockholm. Ödis (Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen) är ett projekt där samtliga 26 kommuner i Storstockholm gemensamt erbjuder öppna data via standardiserade API:er. En viktig princip som projektet arbetar utefter är att all data som kan delas ska delas så öppet som möjligt. För att underlätta för aktörer som vill öppna data, så har projektet tagit fram en process.

– Processen hjälper aktörer att öppna data på rätt sätt, säger Agust Wadström, som deltar i ÖDIS-projektet för Stockholms stad.

ÖDIS-projektet fokuserar på att tillgängliggöra data utifrån de behov som små och medelstora företag i Stockholmsregionen har. För att data lätt ska kunna användas av utvecklare är det viktigt att den tillgängliggörs i ett standardiserat format. Därför arbetar projektet med att ta fram rekommenderade specifikationer för de datamängder som projektet arbetar med att tillgängliggöra.

– Hittills har vi tagit fram specifikationer för laddstationer, utegym och historiska bilder och fler är på gång, säger Beatrice Sablone, projektledare för ÖDIS.

Projektet arbetar nu med att färdigställa rekommenderade specifikationer för bland annat livsmedelsinspektioner och evenemangsdata.

Specifikationerna har blivit efterfrågade av kommuner och myndigheter runt om i Europa, och eftersom allt ska delas så öppet som möjligt så har projektet laddat upp det efterfrågade materialet på Google Drive. Här finns både den dokumenterade processen och de rekommenderade specifikationerna.

– Vem som helst får använda vårt material – det är ju toppen om våra lärdomar kan komma till nytta även för andra, fortsätter Beatrice.

Projektet har redan fått fin feedback på det öppna arbetssättet.

– Jag är så tacksam för att ni delar det här. Det både ökar min kunskap om öppna data och ger mig nya idéer på hur det kan användas, säger bland annat Rita, affärsutvecklare från Litauen.

Här hittar ni projektets öppna Google Drive.

I torsdags samlades ett tjugotal personer från kommunsektorn och belysningsbranschen för en workshop om öppna och delade belysningsdata. Syftet var att förstå hur företag och andra externa aktörer vill ta del av stadens belysningsdata och hur det datat kan användas.

Projekt smart och uppkopplad belysning är en del av Stockholm stads smart stad-program. Deras uppgift är att förnya och effektivisera Stockholms stads belysning. Med smart belysning menas en belysningsanläggning som använder de möjligheter LED-teknik ger i form av digital kommunikation, kopplat till ett modernt styrsystem och lyktstolpar utrustade med uppkopplade sensorer.

I en smart och uppkopplad lösning kan lyktstolparna ha flera funktioner, varav belysning bara är en. Sensorer kopplade till belysningsanläggningen gör att man även kan samla belysningsdata. Men det är också möjligt att samla in andra typer av data, till exempel miljö- och trafikdata som sedan kan spridas som öppna eller delade data.

I framtiden kommer smartare belysningslösningar energieffektivt och estetiskt lysa upp staden, men också stötta viktiga samhällsfunktioner som trafikstyrning, miljödata, bevakning och räddningsinsatser. 

Resultatet av workshopen kommer att användas i det fortsatta arbetet med att öppna och dela data om belysning inom programmet Smart och uppkopplad stad. Workshopen var också en möjlighet att nätverka med andra som är intresserade av ämnet.

Stockholms stad har tecknat avtal med Itron, i utvecklingen av stadens smarta och uppkopplade belysning. Programvaran som ska användas heter Streetlight Vision.

Smart och uppkopplad belysning är ett av projekten som drivs inom ramen för Programmet Smart och uppkopplad stad.

“Through innovation, openness and connectivity we are making Stockholm more economically, ecologically and socially sustainable. Smart street lighting is a vital component of this strategy because it provides immediate energy savings, helps us achieve our sustainability goals, and lays the groundwork for our future smart city vision,” said Maria Holm, project manager of the Stockholm smart and connected lighting project. “Itron will be an important and innovative partner in our work to achieve the goal of becoming the smartest city in the world.”

Läs Itrons pressmeddelande här.

 

Stadsbyggnadskontorets projektet att ta fram automatgenererade 3D-modeller av Stockholms alla byggnader började med Slakthusområdet. Men nu finns över 100 000 3D-modeller för hela Stockholms stad plats. De nya 3D-modellerna är första steget mot att bygga en ”digital tvilling” av Stockholm.

Nu kan du gå in och ta en titt i stadsbyggnadskontorets nya 3D-kopia av Stockholm. Databasen innehåller över 100 000 fristående 3D-modeller av Stockholms byggnader.

I nästa steg kan den digitala tvillingkopian av Stockholm kopplas ihop med olika typer av dataflöden från den verkliga staden. Då kan 3D-modellen även börja användas för avancerade simuleringar inom trafik- och stadsplanering.

Klicka: Kolla in den digitala tvillingkopian av Stockholm – 3D-modeller av över 100 000 byggnader 

 

Sergels torg med Högtorgsskraporna till vänster i bilden.

I den nya  3D-kopian av Stockholm är varje byggnad ett eget fristående 3D-objekt, vilket öppnar för flera nya användningsområden.

Man kan exempelvis koppla olika typer av data till enskilda byggnader eller områden i 3D-modellen, berättar Maria Uggla, geodatastrateg och tf enhetschef på stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad.

Det kan vara allt från realtidsdata från stadens trafikströmmar och infrastruktursystem till olika typer av väder- och klimatdata. Och även statiska data, exempelvis hållfasthetsdata för komponenter i broar eller byggnader.

Skatteskrapan och Götgatan mot Skanstull.

En digital tvillingkopia av en hel stad öppnar på lite längre sikt möjligheter till nya typer av AI-understödda simuleringar och prediktioner, exempelvis inom trafik- och stadsplanering, förklarar Maria Uggla.

Läs mer: Stockholm, Göteborg och Malmö samarbetar om digitala tvillingstäder

 

Den digitala tvilling-kopian av Stockholm kan också användas för att testa olika exploateringsscenarier genom att ”bygga in” planerad bebyggelse i 3D-modellen. Eller exempelvis simulera hur luftföroreningar sprider sig i stadsmiljön vid olika vindförhållanden.

Uppenbarelsekyrkan i Hägersten.

Den nya 3D-modellen av Stockholm kommer också att visas på speciella 3D-bord  i Stockholmsrummet i Kulturhuset.

I ett sådant här 3D-bord i Stockholmsrummet kommer de nya 3D-modellerna att visas.

3D-modellerna av Stockholms byggnader är framtagna i en i det närmaste helt automatiserad process. Datorprogram skapar 3D-modellerna på egen hand utifrån data som redan finns tillgängliga i stadsbyggnadskontorets befintliga databaser.

Fördelen med den automatiserade processen är att den går snabbt och är kostnadseffektiv. Nackdelen är att 3D-modellerna inte alltid blir helt perfekta från början. Men beroende på användningsområde kan man öka detaljnivån och slutjustera 3D-modellerna manuellt i efterhand. Stadsbyggnadskontoret använder bland annat bilddata från egna flygningar med drönare för att förbättra 3D-modellernas utseende.

Kista centrum.

Så här gick det till att skapa 3D-modellerna av Stockholms byggnader steg för steg:

1. Första steget är att ett speciellt datorprogram plockar in de exakta geografiska koordinaterna och yttermåtten för den byggnad som ska avbildas som 3D-modell. Den informationen hämtas in från stadsbyggnadskontorets baskarta.

2. I nästa steg för programmet är att skapa en enkel 3D-modell av byggnadens tak. För detta används information från en databas med så kallade laserpunktmoln där stadens byggnader laserkannats från luften. Programmet letar fram rätt hustak i laserpunktdatan genom att använda de geografiska koordinater som hämtades från baskartan. I vissa fall finns hustak uppmätta sedan tidigare och då används dessa.

3. Nu vet programmet hur byggnadens yttermått och själva taket ser ut. Med ledning av den informationen kan programmet på egen hand lägga till byggnadens ytterväggar.

4. Nu har programmet en enkel 3d-modell av byggnaden. Modellens yttermått är exakta, men byggnadens fasader saknar fortfarande detaljer, färger och texturer. Det hämtar programmet från flygbilder av Stockholm som tagits ur flera olika vinklar. Med hjälp av byggnadens geografiska koordinater från baskartan letar programmet upp bildinformationen för rätt byggnad i flygbilderna. Fotona av byggnaden ”hälls” sedan över 3d-modellen som en yttextur.

Fler bilder från stadsbyggnadskontoret nya 3D-databas av Stockholms byggnader:

Södermalm – Katarina kyrka.

Tallkrogen.

Skärholmen.

Kungsträdgården.

Kista.

Humlegården.

9

mar

Så här ser det ut när en vindsimulering testas i en digital tvilling-kopia av Singapore.

Stockholm – och många andra städer – vill ta fram digitala kopior av sina städer som kan användas för avancerade simuleringar inom exempelvis trafik- och stadsplanering.

Nu samarbetar de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö om standarder för hur de digitala tvillingstäderna kan byggas upp och fungera.

– Vi har mycket som är gemensamt. Om landets tre stora städer samarbetar kan vi vara med och påverka standarder på det här området, säger Maria Uggla, geodatastrateg och tf enhetschef på stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad och en av initiativtagarna till storstadssamarbetet.

Klicka: Kolla in den digitala tvillingkopian av Stockholm – 3D-modeller av över 100 000 byggnader 

 

En digital tvillingstad handlar inte bara om att bygga exakta 3D-modeller av städer i datorn. På stadsbyggnadskontoret har man redan i en automatiserad process tagit fram 3D-modeller av runt 100 000 byggnader i Stockholm. Den nya 3D-modellerna kommer bland annat att visas på speciella 3D-bord  i Stockholmsrummet i Kulturhuset.

Men 3D-modellerna utgör bara skelettet för en digital tvilling av Stockholm.

Slakthusområdet var det första området som stadsbyggnadskontoret gav sig i kast med i projektet att ta fram automatgenererade 3D-modeller av Stockholms alla byggnader.  De nya 3D-modellerna av stadens alla byggnader är första steget mot att bygga en ”digital tvilling” av Stockholm.

Målet är att den digitala tvillingstaden inte bara ska se ut som den verkliga staden. Den ska också fungera som den riktiga staden.

Läs mer: Över 100 000 byggnader i Stockholm som 3D-modeller i stadsbyggnadskontorets nya databas 

 

Därför handlar det i nästa steg om att även koppla in den verkliga stadens olika dataflöden till den virtuella tvillingstaden i datorn. Det kan vara allt från realtidsdata från stadens olika trafikströmmar och infrastruktursystem till olika typer av väder- och klimatdata. Och ovanpå detta även en stor mängd statiska data, exempelvis hållfasthetsdata för komponenter i broar eller byggnader.

En sådan digital tvillingkopia av en hel stad öppnar möjligheter till helt nya typer av avancerade AI-understödda simuleringar och prediktioner, exempelvis inom trafik- och stadsplanering.

– Hur påverkas exempelvis trafiken när en gata stängs av? Det skulle vi först kunna simulera i en digital tvilling av staden innan ett beslut, säger Maria Uggla.

– Idag när vi har tillgång till så oerhört mycket mer data om staden så ser vi nya behov. Vi vill använda våra data på ett bättre sätt för att kunna göra mer och ta fram ännu bättre beslutsunderlag, förklarar hon.

En vy över Katarina kyrka och Södermalm i Stockholms stads nya 3D-databas av stadens byggnader. Databasen innehåller över 100 000 separata 3D-modeller av byggnader. I nästa steg kan en mängd olika typer av dataströmmar från den verkliga staden kopplas in i den digitala tvilling-modellen, som då kan användas för avancerade simuleringar in exempelvis trafik- och stadsplanering.

Sedan tidigare finns en standard för att koppla olika typer av data till datormodeller av enskilda byggnader kallad BIM, Building Information Model. Det Stockholm, Göteborg och Malmö nu samarbetar om är gemensamma standarder för nästa utvecklingssteg – CIM, City Information Model, där handlar om att koppla in dataströmmar till digitala tvillingmodeller av hela städer.

– Man kan säga att CIM är digitala tvillingstadens DNA, säger Maria Uggla.

Konkret handlar samarbetet om att hur man ska använda olika typer av data i digitala tvillingmodeller av städer.

– Hur beskriver vi exempelvis stadens infrastruktur och vägnät i en digital modell av staden. Det kan även handla om så enkla saker som hur vi ska beskriva ett träd i de här modellerna och vilka data vi ska kunna koppla till dem. Det handlar också om att se vad det kan behövas för ny data som vi ännu inte har idag, avslutar Maria Uggla.

Helsingfors är en av de städer som ligger långt fram i utvecklingen av digitala tvillingstäder. Här på bilden en 3D-modell av stadens citykvarter.

 

Så här ser det ut när motorfordon passerar värmekamerorna vid Västerbroplan. En fördel jämfört med att använda magnetslingor i gatan är att mätpunkterna som registrerar trafikintensiteten lätt kan flyttas. En fördel ur integritetssynpunkt är att värmekamerorna bara kan registrera termiska avtryck. Inga individer eller fordon kan identifieras.

Kortare väntetider vid rödljus för gångtrafikanter, cyklister, SL-bussar – och nästan ingen tidsskillnad för biltrafiken. Det blev resultatet när ny teknik för effektivare styrning av trafiksignaler testats vid Västerbroplan på Kungsholmen. Värmekameror som mäter trafikintensiteten i realtid är ett inslag i testerna.

– Det blir inga stora tidsskillnader för biltrafiken, men samtidigt betydande tidsvinster för övriga trafikslag, framförallt gångtrafikanter, summerar Erik Lokka Hollander, trafiksignalplanerare på trafikkontoret som lett testet på Västerbroplan.

Han är nöjd med utfallet av testerna för att göra styrningen av trafiksignaler smartare.

– Med tanke på hur bra det har gått så är förhoppningen att vi ska kunna använda den här tekniken på fler platser i staden, säger han.

Försöket på Västerbroplan är en av de nya utvecklingsprojekt som testas inom ramen för Stockholms smart stad-strategi.

Idag styrs trafiksignalerna i Stockholm med hjälp av två olika metoder. Antingen magnetiska slingor i gatan som känner av när bilar närmar sig ett rödljus eller så används fasta tidsscheman som anger hur länge det ska vara rött eller grönt ljus i en korsning.

Olika tidscheman styr trafiksignalerna vid olika klockslag. I rusningstrafik används tidsscheman som släpper förbi många fordon på de mest trafikerade gatorna. Vid klockslag när det är lågtrafik används andra tidsscheman som istället ger kortare väntetider för exempelvis fotgängare som väntar på grön gubbe.

Men en nackdel med dessa tidsscheman är att de baseras sig på historiska data av hur trafiken ser ut vid olika klockslag.

Ett av syftena med testerna på Västerbroplan är att studera vad som händer när trafiksignalerna istället styrs med realtidsdata av hur trafiken ser ut just för ögonblicket.

Realtidsdatat kommer från värmekameror som registrerar antalet fordonspassager på tre ställen vid Västerbroplan, De tidscheman som styr trafiksignalerna byts efter hur trafikintensiteten faktiskt ser ut för ögonblicket istället för på bestämda klockslag.

Resultaten från försöket visar att gångtrafikanterna tjänat mest på att låta realtidsdata vara med och styra trafiksignalerna. Deras väntetid vid trafiksignalerna minskade med i snitt 12,7 procent. Väntetiden för cyklister och bussar minskade med drygt sex procent.

För biltrafiken ökade väntetiden vid trafiksignalerna marginellt – i snitt 3 procent, vilket i tid motsvarar ungefär en sekunds längre väntan på grönt ljus.

Så styrs trafiksignalerna:

  • Induktionsslingor  i gatan som känner av att ett fordon närmar sig trafiksignalen och börjar att slå över till grönt ljus samt förlänger det gröna ljuset så länge bilar passerar över slingorna.
  • Fastställda tidsscheman som styr intervallerna för grönt ljus vid trafiksignalen. Olika tidsscheman används vid olika klockslag på dygnet. Bygger på historiska trafikdata.
  • Försöket vid Västerbroplan: värmekameror vid trafiksignalerna registrerar trafikintensiteten i realtid. Ett system byter till det tidsschema beroende hur trafiken ser ut just för ögonblicket.

Exempel på andra gatukorsningar där värmekameror också används:

Vid det hårdtrafikerade övergångsstället där Drottninggatan korsar Klarabergsgatan används numera värmekameror för att förkorta vänttiden för fotgängare.

Runt 70 000 personer per dag passerar övergångsstället. Därför styrs trafiksignalerna här inte av tidscheman. Här är grundläget istället att alltid visa grön gubbe för fotgängare – förutom när ett fordon närmar sig, vilket registreras av ett en magnetslinga i gatan.

Tidigare var problemet att många cyklister som först registrerades av magnetslingan när de närmade sig korsningen, sedan cyklade mot rött förbi övergångsstället – utan att vänta på att deras trafiksignal hunnit slå över till grönt.

Resultatet: massor av fotgängare fick stå och vänta vid röd gubbe i onödan.

Men nu har en värmekamera satts upp på platsen som kontrollerar att cyklister som registreras av magnetslingan innan korsningen verkligen står kvar och väntar på grönt ljus vid övergångsstället. Om inte, slår deras signal aldrig över till grönt. Och fotgängarna vid övergångsstället slipper stå och vänta vid röd gubbe i onödan.