22

sep

Årsta är först ut med smarta lås i hemtjänsten

Testar smart lås. Foto: Swedlock AB.

Testar smart lås. Foto: Swedlock AB.

Äldreförvaltningens arbete med att införa smarta lås i hemtjänsten i Stockholms stad har nu påbörjats, och stadsdelsområdet Enskede-Årsta-Vantör är först ut.

Smarta lås innebär att hemtjänstpersonalen kommer att öppna brukarens dörr med en digital nyckel, vilket underlättar i nyckelhanteringen och förbättrar säkerheten. Brukarna och deras anhöriga kommer kunna fortsätta använda sina vanliga dörrnycklar som tidigare.

Införandet berör i det inledande skedet cirka 40 hemtjänsttagare, 10 anställda i Årsta hemtjänst och omkring 10 fastighetsägare i området. Anställda i hemtjänsten i Årsta står nu redo att börja använda den smarta låslösningen. Tillförordnad enhetschef Pamela Hedström ser fram emot införandet.

Pamela är övertygad om att smarta lås kommer att underlätta mycket både för de anställda och för brukarna. Exempelvis kommer de anställda inte behöva vänta in sina kollegor för att byta nycklar och de kommer kunna hjälpa och ersätta varandra utan tidskrävande nyckelhantering som följd.

-Men tryggheten är det viktigaste. Vi vill att de äldre ska vara trygga, säger Pamela Hedström och menar att en förbättrande faktor är att de smarta låsen kommer möjliggöra för hemtjänsten att svara snabbare på larm.

-Det är också spännande och förmånligt att vara först ut. Det är stort att vi som testgrupp får vara med och utveckla något nytt! fortsätter Pamela.

Bild på personal i Årsta Hemtjänst

Personal i Årsta hemtjänst, från vänster: Nahar Mamtaz, Liliana Malke, Mengs Araya, Pamela Hedström, Carina Berglund och Oskar Wihrén.
Foto: Soheil Madjidian

Johan Holmquist är ledamot i en av de bostadsrättsföreningar som berörs av införandet i Årsta. Hans förening ser positivt på att Stockholms stad inför smarta lås på både port och bostadsdörr:

– Smarta lås medför en viss säkerhetsförbättring för föreningen i och med att risken för att nycklar försvinner minskar. Det är en säkerhetsaspekt som gynnar föreningen i stort, säger Johan.

Han trycker också på fördelarna för de boende i och med att tryggheten för de med hemtjänst ökar.

De första smarta låsen installerades under början av september. Under oktober månad kommer de anställda i Årsta hemtjänst att börja använda låslösningen.

Personal Oskar Wihrén testar sina digitala nycklar.

Oskar Wihrén testar sina digitala nycklar.
Foto: Soheil Madjidian

Personal Mengs Araya  testar sina digitala nycklar.  Foto: Soheil Madjidian

Mengs Araya testar sina digitala nycklar.
Foto: Soheil Madjidian

För mer information om införandet av smarta lås i hemtjänsten, kontakta projektledare Mårten Lindskog.

E-post: marten.lindskog@stockholm.se.

 

 

 

Onsdagen den 9e september bjöd projektet Smart trafikstyrning in till ett digitalt seminarium för att presentera resultat och lärdomar från de olika delprojektens arbete samt möjliggöra diskussion om framtidens trafikstyrning.

Smart trafikstyrning är en del av Stockholms stads program Smart och uppkopplad stad. Projektet, som är ett samarbete mellan trafikkontoret och stadsledningskontoret, startade 2018 och pågår fram till årsskiftet. I arbetet testas och utvärderas nya metoder för att styra trafiken på ett effektivare sätt för att öka framkomligheten och samtidigt bidra till den smarta och uppkopplade staden.

Under seminariet presenterade projektet sina resultat så här långt. Projektet har visat att det är möjligt att öka framkomligheten genom att använda innovativ teknik och olika datakällor i realtid. Inom kort kommer projektet publicera trafikdata i realtid som öppna data från en sensor i korsningen Fleminggatan – Sankt Eriksgatan i Stockholms innerstad. Tanken är att utvecklare och andra ska kunna testa om det är möjligt att bygga smarta tjänster med denna data.

-För att lägga en grund för ännu smartare trafikstyrning, berättade Petra Robin, påbörjar vi under hösten arbetet med en upphandling av ett nytt system för styr- och övervakning av trafiksignaler.


Seminariet hölls via Skype

Under förmiddagen presenterades även lärdomar och erfarenheter som uppkommit i arbetet med att driva denna typ av innovationsprojekt, samt vilka vinster den smarta trafikstyrningen inom staden kan leda till. Det övergripande temat för dagen var möjligheten att tillsammans diskutera framtidens trafikstyrning.

Intresset för det digitala seminariet var stort, med över 90 deltagare. Bland dessa fanns personer från leverantörer, forskningsinstitut, trafikmyndigheter, andra kommuner samt från stadens förvaltningar och bolag. Under seminariet var det bra aktivitet i både chatten på Skype samt i stadens egna mötesapp ”Möt Stockholm”.


Ordmolnet är medskick från seminariets deltagare i vad som är viktigt i det fortsatta arbetet med den smarta staden

Utifrån diskussioner och reflektioner från deltagare stärktes insikten att det finns en enorm potential och mycket lärdomar att ta med sig inför kommande arbete. Samverkan och ökat nätverkande samt att fortsätta testa, bygga vidare med tester och piloter lyftes som viktiga delar för att röra oss närmare den smarta staden. Detta speglades även i reflektioner och medskick från några utav deltagarna;

Vi borde samarbeta mer i dessa frågor och bygga vidare på lärdomarna för att få en mer hållbar slutprodukt

Den delning av information som projektet möjliggör kan skapa oanade vinster/nyttor för samhället

Bra med fortsatt dialog och väldigt intressant att höra – vi är gärna med i framtida diskussioner

Förmiddagen avslutades med att projektledare Petra Robin summerade status om den härliga berg- och dalbana som projektet inneburit och om kommande arbete inför projektets avslutande halvår. Slutligen uppmuntrande projektet till fortsatt Skype-fika och nätverkande för att tillsammans kunna uppnå den framtida smarta trafikstyrningen.

För att läsa mer om seminariets innehåll – se bifogad presentation och filmer om projektet nedan.

Presentation Seminarium Smart trafikstyrning 20200909

 

Multifunktionssensor i korsningen Sankt Eriksgatan/Fleminggatan.

Nu inleds tester på Kungsholmen av ett nytt sätt att styra trafiksignaler – och mäta hur olika typer av trafikströmmar rör sig genom staden i realtid.

De multifunktionssensorer som nu testas i korsningen Sankt Eriksgatan/Fleminggatan kan inte bara mäta motortrafiken, utan även cykeltrafik och gångtrafikströmmar.

Realtidsdata om hur trafiken rör sig genom staden är en av nycklarna för smartare trafikstyrning för att minska köer och öka framkomligheten.

Testerna som nu inleds i gatukorsningen på Kungsholmen har två syften. Det handlar dels om att undersöka om multisensorer kan ersätta de så kallade slingdetektorer som används idag för att styra trafiksignaler.

Slingdetektorerna är nedgrävda i gatan och känner av när ett fordon närmar sig en trafiksignal. En nackdel med slingorna är att de är underhållskrävande. Underhållet är kostsamt och trafikstörande.

Slingdetektorerna är dessutom dåliga på att känna igen cykeltrafik och kan överhuvudtaget inte detektera gående.

De nya multifunktionssensorerna registrerar istället trafiken med en typ av intelligenta kameror som kan skilja på olika trafikslag – exempelvis bilar, bussar och cyklar.

AI-program i kamerasystemen analyserar bilderna och omvandlar mätresultaten till anonymiserade data som därefter i realtid skickas vidare ut till olika trafikanalyssystem i staden.

De nya sensorerna kan också mäta hastigheter och registrera i vilken riktning fordon, cyklar och fotgängare fortsätter efter att de passerat korsningen.

Ett syfte med testerna på Kungsholmen är också att se hur den här typen av realtidsdata för olika typer av trafikströmmar kan användas för att vidareutveckla stadens planering och styrning av trafiken för att öka framkomligheten, säger Petra Robin, projektledare för Stockholms smart stad-projekt för smart trafikstyrning. Idag baserar sig styrningen av trafiken till stor del på historiska data.

Äldreförvaltningen i Stockholms stad har skrivit avtal om att införa smarta lås inom hemtjänsten. Totalt kommer runt 16 000 brukare att få smarta lås i bostäder. Först ut blir hemtjänsten i delar av Enskede-Årsta-Vantör.

Idag orsakar den omfattande hanteringen av nycklar extra restid och transporter för hemtjänstpersonalen. Varje hemtjänstanställd lägger i snitt runt 20 minuter per arbetsskift på hantering av fysiska nycklar.

Med smarta lås minskar tiden för nyckelhantering. Brukarna och deras anhöriga kommer dock att kunna fortsätta använda sina vanliga dörrnycklar som tidigare.

Men den nya låslösningen innebär framför allt ökad trygghet för både brukare och personal. Inställelsetiden vid larm kan minska, brukare behöver inte lämna ifrån sig nycklar och det går att se vem som har besökt vilken brukare.

Äldreförvaltningens avtal innebär att arbetet med att införa smarta lås i stadens hemtjänstverksamheter – både kommunala och privata – påbörjas direkt efter sommaren. De smarta låsen införs etappvis med start inom delar av Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning.

Projektet med smarta lås har varit en del av Stockholms smart stad-program, men drivs nu vidare av äldreförvaltningen med stöd av smart stad-programmet.

I Stockholm byggs den smarta staden, genom nya arbetssätt med stöd av digital teknik. Ett av projekten som drivs i staden är projekt Modernisering av sociala system

Projekt Modernisering av sociala system ska underlätta arbetet för de som arbetar inom socialtjänst, överförmyndarverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms stad. 

Projektet tar fram moderna arbetssätt och nya digitala stöd, som är användarvänliga, säkra och tillgängliga. Det nya digitala stödet har döpts till Esset och ersätter dagens sociala system, som använts sedan 90-talet.

Nu lanseras en webbsida – för alla som berörs av projektets arbete eller på ett eller annat sätt kommer att ha kontakt med Esset. Det är både du som har din anställning i staden, eller i ett företag som arbetar på uppdrag åt staden. Det kan även vara du som bor i Stockholms stad och i någon form får stöd från oss via exempelvis socialtjänsten eller äldreomsorgen, eller du som har en anhörig som får. Men också du som är eller har en ställföreträdare i staden.

Till socialasystem.stockholm

Skärmbild av webbplatsen socialasystem.stockholm Skärmbild av webbplatsen socialasystem.stockholm

Corona-krisen påverkar hela samhället. Inte minst skolans värld, där undervisning i klassrummet nu i viss utsträckning byts mot digital fjärrundervisning. Louise Karlsson, rektor på Katarina Södra skola i Stockholm, försöker att hitta ljuspunkter i denna svåra situation.

– Det är en hög belastning på verksamheten i dagsläget, vi har många elever på plats i skolan och samtidigt en hög sjukfrånvaro hos personalen.

-All personal inom hela verksamheten gör ett fantastiskt fint arbete och är väldigt flexibla. Vi har en tydlig beredskapsplan men det krävs att vi ändå gör dagliga justeringar och hittar gemensamma lösningar för att skapa en bra verksamhet.

Eleverna som inte är i skolan får istället undervisning på distans och samarbetar med varandra i Teams.

-Elever i de äldre årskurserna kopplar upp sig och genomför grupparbeten tillsammans med klasskamraterna på Teams. Det är även bra utifrån en social aspekt, som man annars missar när man är borta från skolan, berättar Louise Karlsson.

Efter påsklovet kommer de att övergå till mer fjärrundervisning via Skolplattformen.

-Det är ett bra instrument för att genomföra undervisning digitalt. Det är effektivt och transparent där eleverna kan följa undervisningens upplägg och delta i övningar hemifrån. Det ger även vårdnadshavare en bra inblick i skolarbetet och vad som förväntas av eleven, berättar Louise Karlsson.

Kommer nya direktiv som säger att skolorna behöver övergå helt till distans- och fjärrundervisning finns det elever som behöver mer stöd för att klara av detta.
-Alla mellanstadieelever som önskar låna datorer kommer att få göra det, den dagen det skulle bli aktuellt. Vårdnadshavare har fått information varje vecka om de förändringar som genomförts i verksamheten utifrån de nya direktiv skolan behöver förhålla sig till samt om det arbete som pågår för att förbereda eleverna för en eventuell omställning till distans- och fjärrundervisning, säger Louise.

En positiv konsekvens av denna situation är att skolan får en digital kompetensutveckling på mycket kort tid, menar Louise.

-Alla ser betydelsen av en ökad digitalisering och förstår vilket viktigt verktyg det är. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och alla elever har rätt till likvärdig undervisning. Något som i dagsläget hade varit svårt att genomföra utan våra tekniska förutsättningar, förklarar hon.

Förutom bra tekniska förutsättningar, ser Louise också ett stort mod hos sin personal.

-Vi berörs alla av det som händer runt omkring oss. Pedagogernas ambition är att skapa ett välbehövligt lugn och en trygghet i skolan. Det har de verkligen lyckats med.


Stockholms stad leder arbetet med öppna data på regional nivå i Storstockholm. Ödis (Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen) är ett projekt där samtliga 26 kommuner i Storstockholm gemensamt erbjuder öppna data via standardiserade API:er. En viktig princip som projektet arbetar utefter är att all data som kan delas ska delas så öppet som möjligt. För att underlätta för aktörer som vill öppna data, så har projektet tagit fram en process.

– Processen hjälper aktörer att öppna data på rätt sätt, säger Agust Wadström, som deltar i ÖDIS-projektet för Stockholms stad.

ÖDIS-projektet fokuserar på att tillgängliggöra data utifrån de behov som små och medelstora företag i Stockholmsregionen har. För att data lätt ska kunna användas av utvecklare är det viktigt att den tillgängliggörs i ett standardiserat format. Därför arbetar projektet med att ta fram rekommenderade specifikationer för de datamängder som projektet arbetar med att tillgängliggöra.

– Hittills har vi tagit fram specifikationer för laddstationer, utegym och historiska bilder och fler är på gång, säger Beatrice Sablone, projektledare för ÖDIS.

Projektet arbetar nu med att färdigställa rekommenderade specifikationer för bland annat livsmedelsinspektioner och evenemangsdata.

Specifikationerna har blivit efterfrågade av kommuner och myndigheter runt om i Europa, och eftersom allt ska delas så öppet som möjligt så har projektet laddat upp det efterfrågade materialet på Google Drive. Här finns både den dokumenterade processen och de rekommenderade specifikationerna.

– Vem som helst får använda vårt material – det är ju toppen om våra lärdomar kan komma till nytta även för andra, fortsätter Beatrice.

Projektet har redan fått fin feedback på det öppna arbetssättet.

– Jag är så tacksam för att ni delar det här. Det både ökar min kunskap om öppna data och ger mig nya idéer på hur det kan användas, säger bland annat Rita, affärsutvecklare från Litauen.

Här hittar ni projektets öppna Google Drive.

I torsdags samlades ett tjugotal personer från kommunsektorn och belysningsbranschen för en workshop om öppna och delade belysningsdata. Syftet var att förstå hur företag och andra externa aktörer vill ta del av stadens belysningsdata och hur det datat kan användas.

Projekt smart och uppkopplad belysning är en del av Stockholm stads smart stad-program. Deras uppgift är att förnya och effektivisera Stockholms stads belysning. Med smart belysning menas en belysningsanläggning som använder de möjligheter LED-teknik ger i form av digital kommunikation, kopplat till ett modernt styrsystem och lyktstolpar utrustade med uppkopplade sensorer.

I en smart och uppkopplad lösning kan lyktstolparna ha flera funktioner, varav belysning bara är en. Sensorer kopplade till belysningsanläggningen gör att man även kan samla belysningsdata. Men det är också möjligt att samla in andra typer av data, till exempel miljö- och trafikdata som sedan kan spridas som öppna eller delade data.

I framtiden kommer smartare belysningslösningar energieffektivt och estetiskt lysa upp staden, men också stötta viktiga samhällsfunktioner som trafikstyrning, miljödata, bevakning och räddningsinsatser. 

Resultatet av workshopen kommer att användas i det fortsatta arbetet med att öppna och dela data om belysning inom programmet Smart och uppkopplad stad. Workshopen var också en möjlighet att nätverka med andra som är intresserade av ämnet.

Stockholms stad har tecknat avtal med Itron, i utvecklingen av stadens smarta och uppkopplade belysning. Programvaran som ska användas heter Streetlight Vision.

Smart och uppkopplad belysning är ett av projekten som drivs inom ramen för Programmet Smart och uppkopplad stad.

“Through innovation, openness and connectivity we are making Stockholm more economically, ecologically and socially sustainable. Smart street lighting is a vital component of this strategy because it provides immediate energy savings, helps us achieve our sustainability goals, and lays the groundwork for our future smart city vision,” said Maria Holm, project manager of the Stockholm smart and connected lighting project. “Itron will be an important and innovative partner in our work to achieve the goal of becoming the smartest city in the world.”

Läs Itrons pressmeddelande här.

 

Stadsbyggnadskontorets projektet att ta fram automatgenererade 3D-modeller av Stockholms alla byggnader började med Slakthusområdet. Men nu finns över 100 000 3D-modeller för hela Stockholms stad plats. De nya 3D-modellerna är första steget mot att bygga en ”digital tvilling” av Stockholm.

Nu kan du gå in och ta en titt i stadsbyggnadskontorets nya 3D-kopia av Stockholm. Databasen innehåller över 100 000 fristående 3D-modeller av Stockholms byggnader.

I nästa steg kan den digitala tvillingkopian av Stockholm kopplas ihop med olika typer av dataflöden från den verkliga staden. Då kan 3D-modellen även börja användas för avancerade simuleringar inom trafik- och stadsplanering.

Klicka: Kolla in den digitala tvillingkopian av Stockholm – 3D-modeller av över 100 000 byggnader 

 

Sergels torg med Högtorgsskraporna till vänster i bilden.

I den nya  3D-kopian av Stockholm är varje byggnad ett eget fristående 3D-objekt, vilket öppnar för flera nya användningsområden.

Man kan exempelvis koppla olika typer av data till enskilda byggnader eller områden i 3D-modellen, berättar Maria Uggla, geodatastrateg och tf enhetschef på stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad.

Det kan vara allt från realtidsdata från stadens trafikströmmar och infrastruktursystem till olika typer av väder- och klimatdata. Och även statiska data, exempelvis hållfasthetsdata för komponenter i broar eller byggnader.

Skatteskrapan och Götgatan mot Skanstull.

En digital tvillingkopia av en hel stad öppnar på lite längre sikt möjligheter till nya typer av AI-understödda simuleringar och prediktioner, exempelvis inom trafik- och stadsplanering, förklarar Maria Uggla.

Läs mer: Stockholm, Göteborg och Malmö samarbetar om digitala tvillingstäder

 

Den digitala tvilling-kopian av Stockholm kan också användas för att testa olika exploateringsscenarier genom att ”bygga in” planerad bebyggelse i 3D-modellen. Eller exempelvis simulera hur luftföroreningar sprider sig i stadsmiljön vid olika vindförhållanden.

Uppenbarelsekyrkan i Hägersten.

Den nya 3D-modellen av Stockholm kommer också att visas på speciella 3D-bord  i Stockholmsrummet i Kulturhuset.

I ett sådant här 3D-bord i Stockholmsrummet kommer de nya 3D-modellerna att visas.

3D-modellerna av Stockholms byggnader är framtagna i en i det närmaste helt automatiserad process. Datorprogram skapar 3D-modellerna på egen hand utifrån data som redan finns tillgängliga i stadsbyggnadskontorets befintliga databaser.

Fördelen med den automatiserade processen är att den går snabbt och är kostnadseffektiv. Nackdelen är att 3D-modellerna inte alltid blir helt perfekta från början. Men beroende på användningsområde kan man öka detaljnivån och slutjustera 3D-modellerna manuellt i efterhand. Stadsbyggnadskontoret använder bland annat bilddata från egna flygningar med drönare för att förbättra 3D-modellernas utseende.

Kista centrum.

Så här gick det till att skapa 3D-modellerna av Stockholms byggnader steg för steg:

1. Första steget är att ett speciellt datorprogram plockar in de exakta geografiska koordinaterna och yttermåtten för den byggnad som ska avbildas som 3D-modell. Den informationen hämtas in från stadsbyggnadskontorets baskarta.

2. I nästa steg för programmet är att skapa en enkel 3D-modell av byggnadens tak. För detta används information från en databas med så kallade laserpunktmoln där stadens byggnader laserkannats från luften. Programmet letar fram rätt hustak i laserpunktdatan genom att använda de geografiska koordinater som hämtades från baskartan. I vissa fall finns hustak uppmätta sedan tidigare och då används dessa.

3. Nu vet programmet hur byggnadens yttermått och själva taket ser ut. Med ledning av den informationen kan programmet på egen hand lägga till byggnadens ytterväggar.

4. Nu har programmet en enkel 3d-modell av byggnaden. Modellens yttermått är exakta, men byggnadens fasader saknar fortfarande detaljer, färger och texturer. Det hämtar programmet från flygbilder av Stockholm som tagits ur flera olika vinklar. Med hjälp av byggnadens geografiska koordinater från baskartan letar programmet upp bildinformationen för rätt byggnad i flygbilderna. Fotona av byggnaden ”hälls” sedan över 3d-modellen som en yttextur.

Fler bilder från stadsbyggnadskontoret nya 3D-databas av Stockholms byggnader:

Södermalm – Katarina kyrka.

Tallkrogen.

Skärholmen.

Kungsträdgården.

Kista.

Humlegården.