Corona-krisen påverkar hela samhället. Inte minst skolans värld, där undervisning i klassrummet nu i viss utsträckning byts mot digital fjärrundervisning. Louise Karlsson, rektor på Katarina Södra skola i Stockholm, försöker att hitta ljuspunkter i denna svåra situation.

– Det är en hög belastning på verksamheten i dagsläget, vi har många elever på plats i skolan och samtidigt en hög sjukfrånvaro hos personalen.

-All personal inom hela verksamheten gör ett fantastiskt fint arbete och är väldigt flexibla. Vi har en tydlig beredskapsplan men det krävs att vi ändå gör dagliga justeringar och hittar gemensamma lösningar för att skapa en bra verksamhet.

Eleverna som inte är i skolan får istället undervisning på distans och samarbetar med varandra i Teams.

-Elever i de äldre årskurserna kopplar upp sig och genomför grupparbeten tillsammans med klasskamraterna på Teams. Det är även bra utifrån en social aspekt, som man annars missar när man är borta från skolan, berättar Louise Karlsson.

Efter påsklovet kommer de att övergå till mer fjärrundervisning via Skolplattformen.

-Det är ett bra instrument för att genomföra undervisning digitalt. Det är effektivt och transparent där eleverna kan följa undervisningens upplägg och delta i övningar hemifrån. Det ger även vårdnadshavare en bra inblick i skolarbetet och vad som förväntas av eleven, berättar Louise Karlsson.

Kommer nya direktiv som säger att skolorna behöver övergå helt till distans- och fjärrundervisning finns det elever som behöver mer stöd för att klara av detta.
-Alla mellanstadieelever som önskar låna datorer kommer att få göra det, den dagen det skulle bli aktuellt. Vårdnadshavare har fått information varje vecka om de förändringar som genomförts i verksamheten utifrån de nya direktiv skolan behöver förhålla sig till samt om det arbete som pågår för att förbereda eleverna för en eventuell omställning till distans- och fjärrundervisning, säger Louise.

En positiv konsekvens av denna situation är att skolan får en digital kompetensutveckling på mycket kort tid, menar Louise.

-Alla ser betydelsen av en ökad digitalisering och förstår vilket viktigt verktyg det är. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och alla elever har rätt till likvärdig undervisning. Något som i dagsläget hade varit svårt att genomföra utan våra tekniska förutsättningar, förklarar hon.

Förutom bra tekniska förutsättningar, ser Louise också ett stort mod hos sin personal.

-Vi berörs alla av det som händer runt omkring oss. Pedagogernas ambition är att skapa ett välbehövligt lugn och en trygghet i skolan. Det har de verkligen lyckats med.


Stockholms stad leder arbetet med öppna data på regional nivå i Storstockholm. Ödis (Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen) är ett projekt där samtliga 26 kommuner i Storstockholm gemensamt erbjuder öppna data via standardiserade API:er. En viktig princip som projektet arbetar utefter är att all data som kan delas ska delas så öppet som möjligt. För att underlätta för aktörer som vill öppna data, så har projektet tagit fram en process.

– Processen hjälper aktörer att öppna data på rätt sätt, säger Agust Wadström, som deltar i ÖDIS-projektet för Stockholms stad.

ÖDIS-projektet fokuserar på att tillgängliggöra data utifrån de behov som små och medelstora företag i Stockholmsregionen har. För att data lätt ska kunna användas av utvecklare är det viktigt att den tillgängliggörs i ett standardiserat format. Därför arbetar projektet med att ta fram rekommenderade specifikationer för de datamängder som projektet arbetar med att tillgängliggöra.

– Hittills har vi tagit fram specifikationer för laddstationer, utegym och historiska bilder och fler är på gång, säger Beatrice Sablone, projektledare för ÖDIS.

Projektet arbetar nu med att färdigställa rekommenderade specifikationer för bland annat livsmedelsinspektioner och evenemangsdata.

Specifikationerna har blivit efterfrågade av kommuner och myndigheter runt om i Europa, och eftersom allt ska delas så öppet som möjligt så har projektet laddat upp det efterfrågade materialet på Google Drive. Här finns både den dokumenterade processen och de rekommenderade specifikationerna.

– Vem som helst får använda vårt material – det är ju toppen om våra lärdomar kan komma till nytta även för andra, fortsätter Beatrice.

Projektet har redan fått fin feedback på det öppna arbetssättet.

– Jag är så tacksam för att ni delar det här. Det både ökar min kunskap om öppna data och ger mig nya idéer på hur det kan användas, säger bland annat Rita, affärsutvecklare från Litauen.

Här hittar ni projektets öppna Google Drive.

I torsdags samlades ett tjugotal personer från kommunsektorn och belysningsbranschen för en workshop om öppna och delade belysningsdata. Syftet var att förstå hur företag och andra externa aktörer vill ta del av stadens belysningsdata och hur det datat kan användas.

Projekt smart och uppkopplad belysning är en del av Stockholm stads smart stad-program. Deras uppgift är att förnya och effektivisera Stockholms stads belysning. Med smart belysning menas en belysningsanläggning som använder de möjligheter LED-teknik ger i form av digital kommunikation, kopplat till ett modernt styrsystem och lyktstolpar utrustade med uppkopplade sensorer.

I en smart och uppkopplad lösning kan lyktstolparna ha flera funktioner, varav belysning bara är en. Sensorer kopplade till belysningsanläggningen gör att man även kan samla belysningsdata. Men det är också möjligt att samla in andra typer av data, till exempel miljö- och trafikdata som sedan kan spridas som öppna eller delade data.

I framtiden kommer smartare belysningslösningar energieffektivt och estetiskt lysa upp staden, men också stötta viktiga samhällsfunktioner som trafikstyrning, miljödata, bevakning och räddningsinsatser. 

Resultatet av workshopen kommer att användas i det fortsatta arbetet med att öppna och dela data om belysning inom programmet Smart och uppkopplad stad. Workshopen var också en möjlighet att nätverka med andra som är intresserade av ämnet.

Stockholms stad har tecknat avtal med Itron, i utvecklingen av stadens smarta och uppkopplade belysning. Programvaran som ska användas heter Streetlight Vision.

Smart och uppkopplad belysning är ett av projekten som drivs inom ramen för Programmet Smart och uppkopplad stad.

“Through innovation, openness and connectivity we are making Stockholm more economically, ecologically and socially sustainable. Smart street lighting is a vital component of this strategy because it provides immediate energy savings, helps us achieve our sustainability goals, and lays the groundwork for our future smart city vision,” said Maria Holm, project manager of the Stockholm smart and connected lighting project. “Itron will be an important and innovative partner in our work to achieve the goal of becoming the smartest city in the world.”

Läs Itrons pressmeddelande här.

 

Stadsbyggnadskontorets projektet att ta fram automatgenererade 3D-modeller av Stockholms alla byggnader började med Slakthusområdet. Men nu finns över 100 000 3D-modeller för hela Stockholms stad plats. De nya 3D-modellerna är första steget mot att bygga en ”digital tvilling” av Stockholm.

Nu kan du gå in och ta en titt i stadsbyggnadskontorets nya 3D-kopia av Stockholm. Databasen innehåller över 100 000 fristående 3D-modeller av Stockholms byggnader.

I nästa steg kan den digitala tvillingkopian av Stockholm kopplas ihop med olika typer av dataflöden från den verkliga staden. Då kan 3D-modellen även börja användas för avancerade simuleringar inom trafik- och stadsplanering.

Klicka: Kolla in den digitala tvillingkopian av Stockholm – 3D-modeller av över 100 000 byggnader 

 

Sergels torg med Högtorgsskraporna till vänster i bilden.

I den nya  3D-kopian av Stockholm är varje byggnad ett eget fristående 3D-objekt, vilket öppnar för flera nya användningsområden.

Man kan exempelvis koppla olika typer av data till enskilda byggnader eller områden i 3D-modellen, berättar Maria Uggla, geodatastrateg och tf enhetschef på stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad.

Det kan vara allt från realtidsdata från stadens trafikströmmar och infrastruktursystem till olika typer av väder- och klimatdata. Och även statiska data, exempelvis hållfasthetsdata för komponenter i broar eller byggnader.

Skatteskrapan och Götgatan mot Skanstull.

En digital tvillingkopia av en hel stad öppnar på lite längre sikt möjligheter till nya typer av AI-understödda simuleringar och prediktioner, exempelvis inom trafik- och stadsplanering, förklarar Maria Uggla.

Läs mer: Stockholm, Göteborg och Malmö samarbetar om digitala tvillingstäder

 

Den digitala tvilling-kopian av Stockholm kan också användas för att testa olika exploateringsscenarier genom att ”bygga in” planerad bebyggelse i 3D-modellen. Eller exempelvis simulera hur luftföroreningar sprider sig i stadsmiljön vid olika vindförhållanden.

Uppenbarelsekyrkan i Hägersten.

Den nya 3D-modellen av Stockholm kommer också att visas på speciella 3D-bord  i Stockholmsrummet i Kulturhuset.

I ett sådant här 3D-bord i Stockholmsrummet kommer de nya 3D-modellerna att visas.

3D-modellerna av Stockholms byggnader är framtagna i en i det närmaste helt automatiserad process. Datorprogram skapar 3D-modellerna på egen hand utifrån data som redan finns tillgängliga i stadsbyggnadskontorets befintliga databaser.

Fördelen med den automatiserade processen är att den går snabbt och är kostnadseffektiv. Nackdelen är att 3D-modellerna inte alltid blir helt perfekta från början. Men beroende på användningsområde kan man öka detaljnivån och slutjustera 3D-modellerna manuellt i efterhand. Stadsbyggnadskontoret använder bland annat bilddata från egna flygningar med drönare för att förbättra 3D-modellernas utseende.

Kista centrum.

Så här gick det till att skapa 3D-modellerna av Stockholms byggnader steg för steg:

1. Första steget är att ett speciellt datorprogram plockar in de exakta geografiska koordinaterna och yttermåtten för den byggnad som ska avbildas som 3D-modell. Den informationen hämtas in från stadsbyggnadskontorets baskarta.

2. I nästa steg för programmet är att skapa en enkel 3D-modell av byggnadens tak. För detta används information från en databas med så kallade laserpunktmoln där stadens byggnader laserkannats från luften. Programmet letar fram rätt hustak i laserpunktdatan genom att använda de geografiska koordinater som hämtades från baskartan. I vissa fall finns hustak uppmätta sedan tidigare och då används dessa.

3. Nu vet programmet hur byggnadens yttermått och själva taket ser ut. Med ledning av den informationen kan programmet på egen hand lägga till byggnadens ytterväggar.

4. Nu har programmet en enkel 3d-modell av byggnaden. Modellens yttermått är exakta, men byggnadens fasader saknar fortfarande detaljer, färger och texturer. Det hämtar programmet från flygbilder av Stockholm som tagits ur flera olika vinklar. Med hjälp av byggnadens geografiska koordinater från baskartan letar programmet upp bildinformationen för rätt byggnad i flygbilderna. Fotona av byggnaden ”hälls” sedan över 3d-modellen som en yttextur.

Fler bilder från stadsbyggnadskontoret nya 3D-databas av Stockholms byggnader:

Södermalm – Katarina kyrka.

Tallkrogen.

Skärholmen.

Kungsträdgården.

Kista.

Humlegården.

9

mar

Så här ser det ut när en vindsimulering testas i en digital tvilling-kopia av Singapore.

Stockholm – och många andra städer – vill ta fram digitala kopior av sina städer som kan användas för avancerade simuleringar inom exempelvis trafik- och stadsplanering.

Nu samarbetar de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö om standarder för hur de digitala tvillingstäderna kan byggas upp och fungera.

– Vi har mycket som är gemensamt. Om landets tre stora städer samarbetar kan vi vara med och påverka standarder på det här området, säger Maria Uggla, geodatastrateg och tf enhetschef på stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad och en av initiativtagarna till storstadssamarbetet.

Klicka: Kolla in den digitala tvillingkopian av Stockholm – 3D-modeller av över 100 000 byggnader 

 

En digital tvillingstad handlar inte bara om att bygga exakta 3D-modeller av städer i datorn. På stadsbyggnadskontoret har man redan i en automatiserad process tagit fram 3D-modeller av runt 100 000 byggnader i Stockholm. Den nya 3D-modellerna kommer bland annat att visas på speciella 3D-bord  i Stockholmsrummet i Kulturhuset.

Men 3D-modellerna utgör bara skelettet för en digital tvilling av Stockholm.

Slakthusområdet var det första området som stadsbyggnadskontoret gav sig i kast med i projektet att ta fram automatgenererade 3D-modeller av Stockholms alla byggnader.  De nya 3D-modellerna av stadens alla byggnader är första steget mot att bygga en ”digital tvilling” av Stockholm.

Målet är att den digitala tvillingstaden inte bara ska se ut som den verkliga staden. Den ska också fungera som den riktiga staden.

Läs mer: Över 100 000 byggnader i Stockholm som 3D-modeller i stadsbyggnadskontorets nya databas 

 

Därför handlar det i nästa steg om att även koppla in den verkliga stadens olika dataflöden till den virtuella tvillingstaden i datorn. Det kan vara allt från realtidsdata från stadens olika trafikströmmar och infrastruktursystem till olika typer av väder- och klimatdata. Och ovanpå detta även en stor mängd statiska data, exempelvis hållfasthetsdata för komponenter i broar eller byggnader.

En sådan digital tvillingkopia av en hel stad öppnar möjligheter till helt nya typer av avancerade AI-understödda simuleringar och prediktioner, exempelvis inom trafik- och stadsplanering.

– Hur påverkas exempelvis trafiken när en gata stängs av? Det skulle vi först kunna simulera i en digital tvilling av staden innan ett beslut, säger Maria Uggla.

– Idag när vi har tillgång till så oerhört mycket mer data om staden så ser vi nya behov. Vi vill använda våra data på ett bättre sätt för att kunna göra mer och ta fram ännu bättre beslutsunderlag, förklarar hon.

En vy över Katarina kyrka och Södermalm i Stockholms stads nya 3D-databas av stadens byggnader. Databasen innehåller över 100 000 separata 3D-modeller av byggnader. I nästa steg kan en mängd olika typer av dataströmmar från den verkliga staden kopplas in i den digitala tvilling-modellen, som då kan användas för avancerade simuleringar in exempelvis trafik- och stadsplanering.

Sedan tidigare finns en standard för att koppla olika typer av data till datormodeller av enskilda byggnader kallad BIM, Building Information Model. Det Stockholm, Göteborg och Malmö nu samarbetar om är gemensamma standarder för nästa utvecklingssteg – CIM, City Information Model, där handlar om att koppla in dataströmmar till digitala tvillingmodeller av hela städer.

– Man kan säga att CIM är digitala tvillingstadens DNA, säger Maria Uggla.

Konkret handlar samarbetet om att hur man ska använda olika typer av data i digitala tvillingmodeller av städer.

– Hur beskriver vi exempelvis stadens infrastruktur och vägnät i en digital modell av staden. Det kan även handla om så enkla saker som hur vi ska beskriva ett träd i de här modellerna och vilka data vi ska kunna koppla till dem. Det handlar också om att se vad det kan behövas för ny data som vi ännu inte har idag, avslutar Maria Uggla.

Helsingfors är en av de städer som ligger långt fram i utvecklingen av digitala tvillingstäder. Här på bilden en 3D-modell av stadens citykvarter.

 

Så här ser det ut när motorfordon passerar värmekamerorna vid Västerbroplan. En fördel jämfört med att använda magnetslingor i gatan är att mätpunkterna som registrerar trafikintensiteten lätt kan flyttas. En fördel ur integritetssynpunkt är att värmekamerorna bara kan registrera termiska avtryck. Inga individer eller fordon kan identifieras.

Kortare väntetider vid rödljus för gångtrafikanter, cyklister, SL-bussar – och nästan ingen tidsskillnad för biltrafiken. Det blev resultatet när ny teknik för effektivare styrning av trafiksignaler testats vid Västerbroplan på Kungsholmen. Värmekameror som mäter trafikintensiteten i realtid är ett inslag i testerna.

– Det blir inga stora tidsskillnader för biltrafiken, men samtidigt betydande tidsvinster för övriga trafikslag, framförallt gångtrafikanter, summerar Erik Lokka Hollander, trafiksignalplanerare på trafikkontoret som lett testet på Västerbroplan.

Han är nöjd med utfallet av testerna för att göra styrningen av trafiksignaler smartare.

– Med tanke på hur bra det har gått så är förhoppningen att vi ska kunna använda den här tekniken på fler platser i staden, säger han.

Försöket på Västerbroplan är en av de nya utvecklingsprojekt som testas inom ramen för Stockholms smart stad-strategi.

Idag styrs trafiksignalerna i Stockholm med hjälp av två olika metoder. Antingen magnetiska slingor i gatan som känner av när bilar närmar sig ett rödljus eller så används fasta tidsscheman som anger hur länge det ska vara rött eller grönt ljus i en korsning.

Olika tidscheman styr trafiksignalerna vid olika klockslag. I rusningstrafik används tidsscheman som släpper förbi många fordon på de mest trafikerade gatorna. Vid klockslag när det är lågtrafik används andra tidsscheman som istället ger kortare väntetider för exempelvis fotgängare som väntar på grön gubbe.

Men en nackdel med dessa tidsscheman är att de baseras sig på historiska data av hur trafiken ser ut vid olika klockslag.

Ett av syftena med testerna på Västerbroplan är att studera vad som händer när trafiksignalerna istället styrs med realtidsdata av hur trafiken ser ut just för ögonblicket.

Realtidsdatat kommer från värmekameror som registrerar antalet fordonspassager på tre ställen vid Västerbroplan, De tidscheman som styr trafiksignalerna byts efter hur trafikintensiteten faktiskt ser ut för ögonblicket istället för på bestämda klockslag.

Resultaten från försöket visar att gångtrafikanterna tjänat mest på att låta realtidsdata vara med och styra trafiksignalerna. Deras väntetid vid trafiksignalerna minskade med i snitt 12,7 procent. Väntetiden för cyklister och bussar minskade med drygt sex procent.

För biltrafiken ökade väntetiden vid trafiksignalerna marginellt – i snitt 3 procent, vilket i tid motsvarar ungefär en sekunds längre väntan på grönt ljus.

Så styrs trafiksignalerna:

  • Induktionsslingor  i gatan som känner av att ett fordon närmar sig trafiksignalen och börjar att slå över till grönt ljus samt förlänger det gröna ljuset så länge bilar passerar över slingorna.
  • Fastställda tidsscheman som styr intervallerna för grönt ljus vid trafiksignalen. Olika tidsscheman används vid olika klockslag på dygnet. Bygger på historiska trafikdata.
  • Försöket vid Västerbroplan: värmekameror vid trafiksignalerna registrerar trafikintensiteten i realtid. Ett system byter till det tidsschema beroende hur trafiken ser ut just för ögonblicket.

Exempel på andra gatukorsningar där värmekameror också används:

Vid det hårdtrafikerade övergångsstället där Drottninggatan korsar Klarabergsgatan används numera värmekameror för att förkorta vänttiden för fotgängare.

Runt 70 000 personer per dag passerar övergångsstället. Därför styrs trafiksignalerna här inte av tidscheman. Här är grundläget istället att alltid visa grön gubbe för fotgängare – förutom när ett fordon närmar sig, vilket registreras av ett en magnetslinga i gatan.

Tidigare var problemet att många cyklister som först registrerades av magnetslingan när de närmade sig korsningen, sedan cyklade mot rött förbi övergångsstället – utan att vänta på att deras trafiksignal hunnit slå över till grönt.

Resultatet: massor av fotgängare fick stå och vänta vid röd gubbe i onödan.

Men nu har en värmekamera satts upp på platsen som kontrollerar att cyklister som registreras av magnetslingan innan korsningen verkligen står kvar och väntar på grönt ljus vid övergångsstället. Om inte, slår deras signal aldrig över till grönt. Och fotgängarna vid övergångsstället slipper stå och vänta vid röd gubbe i onödan.

 

I stadens årligt återkommande enkätundersökning om hur stockholmarna använder stadens digitala tjänster finns fler spännande förslag på nya appar eller vidareutvecklingar av digitala tjänster inom en rad olika områden.

I årets undersökning finns många förslag på smarta tjänster kopplade till sophantering och återvinning. Det speglar samhällets ökade intresse för miljö- och hållbarhetsfrågor. Det finns även flera förslag på tjänster som syftar till att göra det lättare att hitta lediga parkeringsplatser så att man slipper åka runt och leta och bidra till onödig trafik och onödiga utsläpp.

En ny kategori för i år är förslag kopplade till trivsel och trygghet i stadsmiljö. Det handlar om allt från hur man kan använda belysning bättre till musik i det offentliga rummet och uppkopplade parkbänkar.

Läs även: Så tycker stockholmarna om stadens digitala kontaktytor

En app för att äldre ska hitta umgänge och en tjänst för att idrottsintresserade stockholmare lättare ska kunna boka fotbollsplaner är andra exempel på digitala tjänster som stockholmarna gärna vill se. Detta kanske kan tolkas som att stockholmarnas bild av en smart stad, har breddats och inte längre bara handlar om “hårda” frågor som exempelvis trafik, vilket varit dominerande i tidigare års undersökningar.

Här är några av stockholmarnas digitaliseringsförslag sorterade efter ämnesområde:

Sport, fritid:
* App med öppna halltider där personer som inte tillhör en specifik sportklubb kan boka lokaler. Exempelvis ett kompisgäng som vill träna/spela något ihop spontant.
* App för att hitta umgänge med närboende.
* Smart bokningssystem för fotbollsplaner.
* Alla seniorer vill veta var man kan umgås/äta lunch och middag till rabatterat pris.
* Badkarta-app – med aktuella badtemperaturer, vattenkvalitet, om det är brygg-, klipp- el strandbad o närliggande service (papperskorgar, toalett, vatten, lekplats, parkering, busshållplats osv). Vore så bra!

Hemtjänst, omsorg:
* Ett forum (typ Tinder) eller liknande för att bryta ensamhet för äldre.
* Tjänst för lediga platser på äldreboenden/servicehus.

Miljö:
* App för när jag vill ha mitt avfall hämtat.
* Appar där man får information om värme- och elförbrukning.
* App för att beställa sophämtning vid behov, samma med grovsopor, elskrot.
* App för att hitta återvinning enklare och arrangemang för klädbytardagar.
* App med kartor över återvinningscentraler för olika material. Folk har i dagsläget ingen sortering i sin bil, när de kommer till centralen. Det gör att de springer runt som yra höns.

Trafik:
* En app som kan visa var jag finner närmaste lediga parkeringsplats.
* En gps-app som informerar om aktuell köbildning/förväntad tid att nå målet och som anger alternativ väg.
* Att kunna hitta en ledig parkeringsplats för cykel digitalt vore bra. Det är ofta jag vill parkera i city för att göra ett ärende och det är väldigt ofta fullt i cykelställen.
* App för att se var det är sopsaltat vid halka.
* Digital ansökan av handikapparkering.
* En app där man kan se var det finns lediga p-platser på gatorna så vi slipper cirkulera med bilarna och förstöra miljön.
* En app där man kan se orsaken till varför gatuarbeten, trafikomläggningar, cykelbanor, snöröjning, parkeringsplatser genomförs.
* Induktionsladdning av elfordon vid ex trafikljus.
* Inför digital skyltning om aktuell gata faktiskt ska städas och då måste vara utrymd. Många veckor städas det inte alls och då kan ju vi medborgare parkera där istället. Det skulle utöka antalet tillgängliga parkeringsplatser.

Skola, utbildning:
* Jobbguide för unga som kan svara på frågor och ge rådgivning kring t.ex. ”har du tänkt på att jobba inom xxxx? – Här finns några öppna tjänster just nu!”

Kontakter med staden:
* En tjänst som hjälper mig navigera i kommunens stödsystem med direkt meddelartjänst till sin handläggare i en app!
* Få bättre överblick av kommunfullmäktiges beslut.
* Många blanketter borde finnas digitalt.
* ”Mina sidor” där man kan se alla sina ärenden och kontaktytor med stadsdelen.
* Aktuellt, på gång-aktiviteter, kulturella, fritid, etc runt om i staden.
* Alla typer av ansökningar och ärendehantering, kunna göra ansökan online och sedan följa den under handläggningen.
* En digital tjänst där politiker och tjänstemän lyssnar till medborgarna.
* Individuellt läge och köplats inom t ex förskola, äldreomsorg, annan omsorg och bostäder.
* Direktdemokrati, rösta på förslag i mobilen.

Bygg:
* Alla godkända byggnadsritningar bör finnas digitalt för alla byggnader.
* Att kunna se på kartor vilka byggnationer som planeras inom de närmaste åren.
* Att kunna söka efter de byggnadsplaner som finns och hur de fortskrider.

Trygghet och trivsel:
* Många platser skulle också kunna bli vackrare och säkrare med snygg belysning. Tycker att alla broar skulle vara upplysta underifrån också. Ljuskonst har vi nästan inget av i vår stad.
Smarta parkbänkar med solpaneler, wifi, mobilladdning, belysning etc.
* Belysning i trottoaren. Musik på torg ifrån upplysta hål. Hörs bara om man kommer nära och olika musik i olika igenglasade hål.
* Trygghets-Drönare: Kunna (supersnabbt) beställa en drönare (med filmkamera, strålkastare, högtalare och mikrofon – kopplat live till trygghetscentral) via mobilen som följer den som känner sig osäker – tills personen känner sig trygg.
* App där man kan se skyddsrummen.
* Välkommen till Stockholm-app.
* App med info om tex offentliga toaletter eller annan service.
* Fler möjligheter att ladda mobiler i offentlig miljö. Idag så läggs allt mer service in i mobiler, biljetter och dylikt, men det byggs inga förutsättningar för att hålla mobiler vid liv.

Nu har elförbrukningsdata för stadens samtliga förvaltningar och bolag samlats i en och samma databas.
Den nya databasen gör det billigare – och enklare – för stadens verksamheter att effektivisera sin elförbrukning.

Den nya databasen – ELDA – är ett inspirationsprojekt finansierat via Stockholms smart stad-program. I databasen samlas elförbrukningsdata i ett enda gemensamt, standardiserat dataformat från en rad olika elleverantörer och för drygt 11 500 olika anläggningar som drivs av Stockholms stad.

Via databasen kan stadens samlade elförbrukning nu analyseras timme för timme. Enskilda förvaltningar och bolag kan använda databasen för att effektivisera sin egen elanvändning.

– Vi får tillgång till elförbrukningsdata för hela staden som vi kan använda i en rad sammanhang, berättar Joachim Eriksson på serviceförvaltningen som är avtalsförvaltare för Stockholms stads elinköp.

Det går åt stora mängder el för att driva Stockholms stads verksamheter. 682 Gigawattimmar gick det åt under det senaste året, vilket motsvarar ungefär 0,5 procent av hela landets samlade elförbrukning.

Allra mest el går åt hos Stockholm Vatten och Avfall. Även stadens många skolfastigheter och allmännyttans fastighetsbestånd tillhör storförbrukarna.

De flesta verksamheter i staden analyserar redan sedan tidigare sin egen elförbrukning på timbasis – men då med elförbrukningsdata som köps in från nätleverantörerna. De detaljerade analyserna av den egna elförbrukningen gör att man exempelvis kan välja den prisplan hos sin nätleverantör som blir billigast vid varje given tidpunkt.

Men genom den gemensamma ELDA-databasen blir det billigare – och enklare – för stadens förvaltningar och bolag att göra den här typen av analyser för att effektivisera och optimera sin elförbrukning, förklarar Joachim Eriksson.

Det gemensamma dataformatet gör det enklare att öppna stadens elförbrukningsdata såväl internt som externt. En del av stadens samlade elförbrukningsdata kommer exempelvis att tillgängliggöras även som öppna data på Stockholms stads dataportal för öppna data.

17

feb

Information är en viktig resurs för stadens verksamheter och informationssäkerhet således en viktig del av det totala säkerhetsarbetet. Därför har varje förvaltning en egen informationssäkerhetssamordnare, med överblick över förvaltningens information samt en tät kontakt med stadens centrala funktion.


Helena Bergkvist är informationssäkerhetssamordnare på Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning. Hon har varit inom staden i 12 år, och främst arbetat som chef inom äldreomsorgen, vilket gett henne bra erfarenhet för denna roll.

-I äldreomsorgen är det mycket information och mycket personuppgifter som är direkt avgörande för det dagliga arbetet, vilket har gett mig förståelse för hur viktigt det är med informationssäkerhet, berättar Helena Bergkvist.

Information är en viktig resurs för verksamheter och därför behövs någon som har överblick över informationssäkerhetsfrågorna. Som kan fånga upp risker, ha omvärldsbevakning för nya risker och möjliga åtgärder, nya lagar och regler osv. I rollen som informationssäkerhetssamordnare följer hon upp och samordnar att nödvändiga rutiner, att instruktioner tas fram och att information kommer ut till medarbetarna.

-Det kanske allra viktigaste jag gör är att jag sprider information och kunskap om informationssäkerhet, och arbetar för att medarbetarna ska få utbildning och kompetens.

Helena är förvaltningens kontaktperson gentemot stadens informationssäkerhetsansvarige. Dit ska hon rapportera om det sker allvarliga incidenter, men också samverka kring utvecklingsarbete. Hon ingår i stadens nätverk för informationssäkerhetssamordnare och sist de träffades var temat NIS-direktivet.

-Vi hade nyligen en NIS-incident som vi anmälde till tillsynsmyndigheten. Jag berättade om händelsen och hur vi hanterade den, säger Helena, som menar att det är ett bra sätt att sprida erfarenheter på.

NIS-direktivet ställer särskilda krav på samhällsviktig verksamhet, och för kommunerna handlar det bland annat om hälso- och sjukvården som bedöms som särskilt skyddsvärd. NIS-direktivet säger att incidenter ska rapporteras till respektive tillsynsmyndighet, dels för att minska konsekvenserna av en händelse men också för att hitta långsiktiga åtgärder.

-Vår NIS-incident handlade om att mobiltelefonnätet gick ner, vilket innebar att det inte gick att ringa ut. Och att inte kunna ringa ambulans eller sjukvårdsupplysning, kan få allvarliga konsekvenser inom äldreomsorgen, förklarar Helena.

Resultatet av anmälan blev en åtgärd där förvaltningen fick ett abonnemang som kan gå upp mot alla nät, så att om ett nät går ner kopplar det upp sig mot ett annat. Helena menar att det är något för fler krisledningar att överväga att införskaffa.

Överhuvudtaget är det är viktigt att man har ledningens engagemang och förtroende i dessa frågor, så att man kan samarbeta för att få bra resultat, menar Helena Bergkvist.

-Utmaningen med informationssäkerhetsfrågor är att de ibland ses som sidofrågor, som ligger på sidan av kärnverksamheten, säger Helena Bergkvist. Det kanske inte alltid blir prioriterade.

I och med en ökad digitalisering krävs ännu större säkerhet kring information. Helena menar att det exempelvis kan finns en risk att man ibland blir ivrig att ta fram nya lösningar och system, utan att ha gjort ett tillräckligt bra grundläggande arbete kring informationssäkerheten.

 -Vi kan inte lyckas med digitalisering om vi inte har säkerhet i systemen vi tar fram, avslutar hon.