Mats Igemo och Tommy Jakobsson på Trafikkontoret – och deras solcellsdrivna parkeringsautomat som nu är en av finalisterna i Stockholms stads digitaliseringspris.

För drygt två år sedan började Mats Igemo och Tommy Jakobsson, ansvariga för stadens parkeringsautomater på gatumark, fundera över hur framtidens parkeringsautomater borde se ut och vilka möjligheter som finns med dagens teknik.

– Vi tittade på framtida krav från kortutgivare och banker vid framtagningen av dessa maskiner. Vi ville ha framtidens betalningssätt med både säkra och flexibla betalsätt, samt ta bort det här med biljetter, det kändes lite gammalt säger Tommy Jakobsson.

Resultatet blev de nya digitala och solcellsdrivna parkeringsautomaterna utan pappersbiljetter.

Tidigare skrev trafikkontorets parkeringsautomater ut runt 7,5 miljoner papperskvitton per år. Pappersbiljetter kan både förfalskas, blåsa bort och göra det svårt att ta betalt av tvåhjuliga fordon. Dessutom så genererade pappersbiljetterna en hel del bilkörning för service och felavhjälpning. I de nya digitala parkeringsautomaterna sker registrering av betalning istället via fordonets registreringsnummer.

De nya digitala automaterna drivs av solceller, och behöver inte längre kopplas till externt elnät. På så sätt så slipper man gräv och schakt för elledningar vilket är både komplicerat och dyrt samt innebär kostnader för nätavgifter och elförbrukning. Parkeringsautomaterna är därför lätta att integrera i stadsmiljön och kan enkelt flyttas för att anpassas till den föränderliga och växande staden.

En annan stor fördel är att parkeringsautomaterna själva kan larma direkt till ett backofficesystem som kan skötas inifrån kontoret eller från fältservicepersonalens surfplattor. Då all information kring maskinen är digital så kan de också enkelt uppdateras, med till exempel vid nya parkeringstaxor. Tidsvinst och kostnadsbesparingar är betydande och ger samtidigt bättre och snabbare service till kunderna.

 I de nya parkeringsautomaterna betalar man med alla typer av bankkort, kontaktlösa kort och även med de nya betaltjänsterna Samsung pay och Apple pay. Med dem kan man betala parkeringen med sin mobil eller smarta klocka. Kvitton på köpen lagras digitalt och går enkelt att få via sms eller epost direkt från parkeringsautomaten. Dessa kan också hämtas hem efteråt via stadens kvittosida: pkvitto.stockholm.se.

Som en service till utländska besökare och turister kan automatens språk ändras via en språkknapp till tyska, franska eller engelska.

Idag pågår ett projekt med att byta ut de gamla automaterna mot nya solcellsdrivna automater. I dagsläget finns ca 350 nya automater ute och ytterligare 650 stycken kommer att placeras ut.

– Automaterna och tjänsterna kring dessa har gjort avtryck i parkeringsbranschen, såväl här hemma i Sverige men även utomlands. I slutet av november kommer en delegation från Chicago på besök. Många är nyfikna och vill ha samma teknik som vi har, säger Mats Igemo.

De nya solcellsdrivna parkeringsautomaterna har nu nominerats som en av finalisterna för Stockholms stads Digitaliseringspris. Priset delas ut i samband med Kvalitetsutmärkelsen 28 november.

– Det är jätteroligt. Vi håller tummarna, ska bli kul att se vilka de andra bidragen i tävlingen är, avslutar Mats Igemo.

Här är alla finalister till Stockholms stads Digitaliseringspris:

* Solcellsdrivna digitala parkeringsautomater

* Roboteket – ”lånerobotar” för skolan

* Tyck till-appen

* Livsmedelskollen

* Stockholmskällan

* AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan

Snart Sveriges mest uppkopplade busshållplats. Petra Dalunde på Urban ICT Arena visar hållplatsen vid Kistagången som snart får egna 5g-basstationer och där glasrutorna i busskuren ersättas av jättestora pekskärmar för trafikinformation.

Nu är arbetet på testbädden Urban ICT Arena i Kista i full gång och allt från förarlösa bussar till utveckling av nya tjänster med drönare finns med i projektprogrammet.

Men Urban ICT Arena har också mycket att erbjuda förvaltningar i Stockholms stad som vill vidareutveckla sin verksamhet genom digitalisering, säger Petra Dalunde som leder arbetet med testbädden.

– Kom hit och ta reda på hur er verksamhet kan bli smart och uppkopplad i enlighet med stadens strategi.  Sedan hjälps vi tillsammans åt att hitta fram till de smartaste lösningarna. Det är vårt erbjudande till Stockholms stad, säger Petra Dalunde.

Hon tycker att det är viktigt att det är verksamheternas utvecklingsbehov som står i centrum i det arbetet, snarare än de tekniska lösningarna.

– Jag brukar säga att digitalisering till 15 procent är teknik och den finns redan. Resten handlar om mindset och organisation, vilket är mycket svårare att definiera, säger Petra Dalunde.

Ett exempel som redan finns med bland Urban ICT Arena-projekten är att tillsammans med Stockholms stadsarkiv ta reda på vad ett smart och uppkopplat arkiv är. I det ingick att titta på hyllsystem, smarta volymer och nya arbetssätt för att öka tillgängligheten och användarnyttan av stadens arkivmaterial.

Urban ICT Arenas testnät i Kista.

Urban ICT Arena är en viktig pusselbit i Stockholms stads strategi för en smart och uppkopplad stad som kommunfullmäktige beslutade om i våras. Testbädden drivs av Stiftelsen i Electrum, där Stockholms stads finansborgarråd Karin Wanngård är vice ordförandet. Urban ICT Arena är ett  samarbetsprojekt där Stockholms stad tillsammans  med länsstyrelsen och en lång rad it-företag och forskare tillsammans utvecklar och testar nya lösningar för den smarta staden.

Stockholms stads nätbolag Stokab har byggt en helt ny fiberinfrastruktur längs Kistagången som ska användas i testerna. Det ovanliga med nätet är att det kopplar upp föremål i utomhusmiljön – exempelvis lyktstolpar och busskurer – med blixtsnabb datakommunikation.

De fiberuppkopplade lyktstolparna längs Kistagången har specialanpassats för att kunna bära en stor mängd uppkopplade sensorer och antenner för olika typer av trådlösa nät som ska användas inom ramen för Urban ICT Arena-testerna.

– I dagsläget ingår över 60 projekt i Urban ICT Arena. Det är inte svårt att hitta projekt till testarenan, berättar Petra Dalunde.

För att fokusera utvecklingsinsatserna och skapa bästa möjliga förutsättningar för kunskapsutbyte mellan de olika projekten har Urban ICT Arena beslutat om tre fokusområden för det kommande årets arbete:

* Drönare: Här är planen att titta brett på möjliga nya användningsområden för drönare, helst tillsammans med tillsynsmyndigheterna. Vilka möjligheter och hinder finns det för Stockholms stad att använda drönare i sina verksamheter framöver?  Kan drönarna kanske användas när parkförvaltningen inspekterar träd, eller för att vintertid kartlägga vilka hustak som måste skottas? Eller kan drönare exempelvis användas för att för att guida folk rätt vid utrymningar?

* Integritetsfrågor kopplade till sensorer som registrerar bilder och ljud: Här ska man titta på hur man bäst ska hantera integritetsfrågorna när man använder sig av uppkopplade sensorer som registrerar bild och i en del fall även ljud. Den här typen av sensorer används ibland vid exempelvis realtidsmätningar av trafikströmmar och bullermätningar.

– Vi tycker att det är angeläget att titta på de här frågorna. En viktig del i arbetet med testbädden är att blanda människor från olika discipliner för att på bästa sätt genomlysa sådana här frågor, säger Petra Dalunde.

 * It-säkerhet i sakernas internet. Här handlar det om att titta på hur man löser säkerhetsfrågorna genom hela kedjan i IoT-system – alltifrån från de uppkopplade sensorerna som samlar in data över till de it-system som hanterar och analyserar den insamlade datan. Hur får vi en säker kedja hela vägen?

– Det här är viktiga områden för en smart stad. Det är lågt hängande frukter för oss att börja ta oss an, säger Petra Dalunde. Om ett år kommer vi att ha skaffat oss stor kunskap. Då kan vi börja utbyta resultat med andra kunskapscentra på de här områdena och på så vis snabbt öka vår egen kunskapsmassa, avslutar Petra Dalunde.

(Klicka för större bild)

Trafikkontoret testar en ny typ av avancerade sensorer som med hjälp av 3D-teknik mäter trafikströmmarna av fotgängare utmed Stockholms gångstråk. Den första nya mätstationen är redan på plats vid Kistagången, där tekniken ska testas inom ramen  för Urban ICT Arena. Ytterligare mätstationer är på gång på sex olika platser i Stockholm.

Trafikkontoret mäter sedan länge hur fordonstrafiken och trafikströmmarna av cyklister rör sig genom Stockholm. Som ett led i stadens framkomlighetsstrategi har trafikkontoret sedan ett par år tillbaka även börjat mäta trafikströmmarna av fotgängare.

Mätningarna ger underlag för var man exempelvis ska bredda trottoarerna för att minska trängseln eller på vilka sträckor man bör satsa på värmeslingor i trottoarerna, berättar Stefan Eriksson, gångtrafikanalytiker på trafikkontoret.

Redan idag finns tio enklare mätstationer som mäter gångtrafik längs de stora gångstråken i innerstaden. Här räknas fotgängarna när de passerar en enkel infraröd ljusstråle. Men problemet med den här tekniken är att den fungerar sämre när gångtrafiken är intensiv och flera fotgängare rör sig i bredd på trottoaren.

De nya avancerade mätstationerna använder en 3D-teknik som klarar att räkna enskilda fotgängare även när det är tätt med folk på trottoaren. De nya mätstationerna kan också skilja ut exempelvis cyklister och hundar och från vanliga fotgängare.

Mätstationen vid Kistagången

I mätstationerna finns kameror som tar 3D-bilder som sedan analyseras av ett inbyggt datorprogram. Men bilderna skickas aldrig vidare från kamerorna och lagras inte någonstans, förklarar Stefan Eriksson.

– Bilderna existerar bara under någon hundradels sekund, den tid det tar för systemet att räkna antalet fotgängare. Så mätstationerna kan aldrig användas identifiera enskilda människor. Det enda som skickas vidare från kamerorna är rena mätdata, säger Stefan Eriksson.

Den första mätstationen av den nya avancerade typen har precis nu i dagarna satts upp vid Kistagången. Ytterligare sex mätstationer av samma typ är på gång på Odengatan, Kungsgatan, Hornsgatan, Hägerstensvägen, Hammarby Allé och Johan Skyttes väg vid Älvsjömässan.

Tekniken i den nya mätstationerna ska nu utvärderas under en tvåårsperiod.

Nu tar Trafik Stockholm hjälp av bluetooth- och wifi-signaler från bilisternas mobiler för att beräkna restider i realtid på de mest trafikerade vägsträckorna.

Under våren kommer fler och fler av de runt 40 trafikinformationstavlor som finns utmed de mest trafikerade vägarna i Stockholmsområdet att kunna visa beräknade restider i realtid.

Restidsinformationen dyker upp på informationstavlorna så fort trafiken tätnar och de restiderna blivit minst 50 procent längre än normalt. De ändras minut för minut allt efter skiftningarna i trafikintensiteten. Informationen hjälper bilister att välja de för ögonblicket minst trafikbelastade vägalternativen.

I dagsläget kan ett tiotal trafikinformationstavlor visa restider i realtid. Men inom kort kommer i princip samtliga trafikinformationstavlor att kunna visa realtidsinformationen, berättar Otto Åstrand, analytiker på Trafik Stockholm som är Stockholms stads och Trafikverkets gemensamma trafikövervakningscentral.

Restiderna i realtid visas även på trafiken.nu

Femtiotal platser

Samma restidsdata som visas på trafikinformationstavlorna visas även Trafik Stockholms webbplats trafiken.nu.

Men hur går det till att få fram de minutfärska och mycket exakta restiderna som visas på informationstavlorna?

Bakom realtidstjänsten finns ett sinnrikt system som tar hjälp av bluetooth- och wifi-signaler från bilisternas mobiler. På ett femtiotal platser utmed de mest trafikerade vägsträckorna finns speciella sensorer som kan registrera bluetooth- och wifi-signalerna från mobiler i fordonen som passerar förbi.

– Alla bluetooth-enheter har en unik så kallad mac-adress som sensorerna kan känna igen och registrera. Och oftare är det adressinformationen från bluetooth-enheter inbyggda i bilarnas ljudanläggningar och handsfree-system som sensorerna registrerar, snarare än bluetooth-adresserna i mobiltelefoner, berättar Otto Åstrand.

Adresserna krypteras

Systemet ser också till att de unika bluetooth-adresserna aldrig ska kunna kopplas ihop med enskilda mobilenheter. Det första som händer när sensorerna registrerat en bluetooth-adress är att den krypteras. Systemet arbetar därefter enbart med den krypterade adressinformationen.

När en bluetooth-adress först registreras av en sensor vid exempelvis Kungens kurva och sedan ett antal minuter senare registreras av en annan sensor vid Gröndal, då har systemet fått en första byggkloss för att kunna beräkna en restid för vägsträckan. När tillräckligt många bluetooth-adresser registrerats av samma sensorer under ett bestämt tidsintervall, då kan systemet visa en tillförlitlig restid för vägsträckan på trafikinformationsskyltarna.

– Det är så restiderna räknas fram, säger Otto Åstrand.

(Klicka för större bild)

Han fäller upp sin laptop och klickar på en vägsträcka som täcks in av bluetooth-sensorerna. En graf dyker upp på skärmen där alla registrerade bluetooth-enheter som passerat vägsträckan representeras av en liten blå prick. Flertalet prickar ligger väl samlade inom ett relativt begränsat tidsspann. Det innebär att flertalet fordon haft en någorlunda likartad restid på sträckan.

20-30 procent räcker

Men långt ifrån alla fordon som passerar förbi på vägsträckan har någon aktiv bluetooth- eller wifi-signal som kan fångas upp av sensorerna. Uppskattningsvis är det bara runt 20-30 procent av fordonen som registreras av systemet och kan ligga grund för de beräknade restiderna. Men det är fullt tillräckligt, så länge det handlar om de mest trafikerade vägsträckorna, säger Otto Åstrand och markerar ett tidsintervall i grafen på datorskärmen.

– Vid just den här tidpunkten registrerade sensorerna bara fyra fordonspassager per minut. Det är långt ifrån alla som passerade vägsträckan just då. Men det räcker för att ta fram en restid för sträckan, säger han.

Det bluetooth- och  wifi-baserade sensorsystemet för att beräkna restider kan komma att byggas ut längs fler vägsträckningar i Stockholms stad. Trafikkontoret utreder just nu om tekniken kan användas på en del vägsträckor där tidigare kamerabaserade system använts för mätning av restider och trafikflöden, berättar Tobias Johansson, ingenjör som arbetar med förvaltning av trafikkontorets trafikdatasystem.

 

Fler metoder för att beräkna restider i realtid:

* Genom att mäta trafikflöde och hastighet på passerande fordon vid flera mätpunkter längs en vägsträcka kan man uppskatta restider för sträckan. Metoden används av Trafik Stockholm på vissa vägsträckor.

* Kamerabaserade system som räknar fram restiden genom att läsa av fordonens registreringsskyltar vid flera olika mätstationer längs en vägsträcka.

* Användning av Floating Car Data (FCD). Metoden innebär att exempelvis Trafik Stockholm och Stockholms stad köper in realtidsdata om fordons rörelser på olika vägsträckor från kommersiella aktörer. Datan kommer från olika bil- och mobilnavigationssystem. Fördelen är att man slipper kostnaderna för att bygga upp en egen infrastruktur för att samla in data. Nackdelen är att det blir svårare att ha full kontroll över datans kvalitet.