Snart börjar de rulla i Årsta. Bilarna som används i testet för att detektera lediga parkeringsplatser och sköta parkeringsövervakningen är utrustade med avancerade kamera- och laserradar-system. På bilden holländska Brickyards kameraförsedda bilar.

 

Snart börjar bilar med avancerade laserradar- och kamerasystem att i rulla på gatorna i Årsta. 

I vår inleder trafikkontoret tester av två helt nya system för automatiserad parkeringsövervakning. Systemen kan både hjälpa bilister att leta upp lediga parkeringsplatser och samtidigt sköta parkeringsövervakningen.

De kommande testerna av automatiserad parkeringsövervakning i Årsta är en del av EU-projektet Eccentric, där Stockholm, München, Madrid, Åbo och Ruse testar nya smarta trafik- och logistiklösningar. Projektet syftar till att minska miljöavtrycket från personbilar och transporter utanför stadskärnorna.

Trafikkontorets Eccentric-projekt handlar om att få fram nya system som hjälper bilisterna i ytterstaden att minska den körtid som går åt för att åka runt och leta lediga parkeringsplatser. Det handlar också om ta fram helt nya system som, åtminstone delvis, kan automatisera parkeringsövervakningen i de stora ytterstadsområden där Stockholms stad på senare tid infört avgifter för gatuparkering.

Thomas Sjöström, projektledare på trafikkontoret, visar det område i Årsta, där två helt nya automatiserade parkeringsövervakningssystem kommer att testas i vår.

– För att övervaka dessa stora områden behöver staden kunna styra parkeringsövervakningsresurser till områden där de bäst behövs. Då behöver vi ett mer automatiserat system som komplement till ordinarie övervakning. Tekniken bör i realtid kunna ge besked om områden och gator med många felparkerade fordon. Det innebär att resurser inte behöver läggas på områden och gator där rättparkeringsfrekvensen är hög, säger Thomas Sjöström.

– Det kanske även är möjligt att med samma tekniska lösning samtidigt erbjuda helt nya p-tjänster eller öka servicegraden i befintliga tjänster, tillägger han.

Trafikkontoret valde en lite ovanlig strategi för att få fram nya och mer automatiserade system för parkeringsövervakning. De drog igång en innovationstävling där leverantörerna gavs fria händer att utveckla de nya systemen. Härom veckan utsåg en tävlingsjury på trafikkontoret två vinnarebland de totalt 12 tävlingsbidragen.

Det är dessa båda nya parkeringsövervakningssystem från vinnarna i innovationstävlingen – holländska Brickyard och det tyska företaget Parkling – som snart börjar testas i Årsta.

– I Årsta finns också Trafikkontorets nyaste parkeringsautomater där man knappar in registreringsnumret på sin bil, vilket är en förutsättning för att de nya systemen ska fungera, säger Thomas Sjöström.

Ungefär så här kan det snart se ut för bilister i Årsta som letar efter en p-plats. De gröna strecken visar på vilka gator det för ögonblicket är störst chans att hit lediga p-platser. Bilderna från Parklings mobilapp i Berlin där ett liknande system redan används.

Huvudkomponenten i Parklings parkeringsövervakningslösning är bilar med speciella laserradarsystem och kameraskanners. När dessa bilar kör utmed raderna av parkerade fordon längs en gata registrerar laserradarn exakt var det finns tillräckligt stora luckor för att ytterligare en bil ska kunna få plats att parkera.  Laserradarn är samma typ av så kallad Lidar-radar som används i exempelvis självkörande bilar  för att ”se” den omgivande trafiken.

Laserradarbilarna skickar vidare informationen om de lediga parkeringsplatserna till ett centralt system. Därifrån skyfflas den vidare till en speciell mobilapp som Parkling tagit fram för bilister som letar efter en parkeringsplats. På en karta i appen kan bilisterna se på vilka gator det för tillfället är störst chans att  hitta lediga parkeringsplatser.

Den svenska appen.

Mobilappen känner dessutom av när bilisten kör iväg och lämnar parkeringsplatsen. Även den informationen skickas vidare till det centrala systemet.

–  Ju fler bilister som använder appen, desto bättre blir informationen om var det i varje givet ögonblick finns lediga parkeringsplatser. Vår förhoppning är att den som söker parkering kommer att spara massor av tid, säger Thomas Sjöström.

Samtidigt som laserradarn i spanar efter lediga parkeringsplatser sköter de kameraskannersystem som också finns monterade ovanpå Parklings fordon parkeringsövervakningen. Kamerorna läser in alla parkerade bilars registreringsnummer och kollar dem mot både trafikkontorets parkeringsavgiftssystem och en databas där man se om bilarna står på en plats där gatuparkering är tillåten.

Brickyards system som också ska testas i Årsta använder kamerasystem monterade på bilar och motorcyklar. Kamerorna registrerar både lediga parkeringsplatser och hur många bilar som är parkerade längs en viss gatsträcka.

Systemet går sedan vidare in i trafikkontorets parkeringsavgiftssystem och jämför antalet med hur många fordon som betalat parkeringsavgift på samma gatsträcka. Parkling kommer skapa en app som p-vakterna kan ladda ner i sin ipad och där få information hur de kan optimera sin rutt.

7

feb

Stockholmshem lanserar elbilpool vid Valla torg

Stockholmshem arbetar aktivt för att hitta smarta lösningar som kan höja livskvaliteten för sina hyresgäster, samtidigt som det ska bli lättare att leva klimatsmart.

Idag lanseras en ny tjänst, en elbilspool som alla, inte bara hyresgäster,  kan gå med i. Bilarna står parkerade i anslutning till Stockholmshems fastigheter på Valla torg och är en del av EU-projektet GrowSmarter. Där arbetar Stockholm tillsammans med sju andra städer i Europa för att utveckla smarta lösningar för hållbart växande städer.

 Bilen bokas via en app eller webbplats. Vid bokning får man ett sms med en kod som man låser upp bilen med.

 Bilarna i poolen drivs till 100% av el och betalning sker per timme, inte per kilometer. Månadskostnaden, 124 kr, är fri för de boende i Stockholmshems fastigheter.

 Tanken med bilpooler överlag är att färre personer ska behöva äga en egen bil, vilket de tjänar på både ur ett kostnadsmässigt och miljömässigt perspektiv. I och med att det i denna pool bara är elbilar som körs blir vinsterna ännu större än vanligt.

 -Det blir spännande att se hur det flyger och om vi kan bygga ut systemet även i andra bostadsområden, säger Åsa Stenmark, hållbarhetsstrateg på Stockholmshem.

Läs mer här.

3

feb

Förhandstitt: Så blir Trafiken.nu som mobilapp

Trafiken.nu som app. i nästa månad släpps Trafik Stockholm trafikinformationstjänst för Iphone och Androidmobiler. (Klicka för större bild)

Här är trafikappen som många stockholmsbilister och yrkesförare i stockholmstrafiken snart kommer att ha i sina mobiler.

I vår släpper Trafik Stockholm sin trafikinformationstjänst Trafiken.nu som app för Iphone och Andriodmobiler.

Den nya appen har ett lättanvänt gränssnitt där stockholmstrafikanterna med några få knapptryck enkelt kan skräddarsy vilka områden och vilken typ av trafikinformation som man vill ha i  appen.

Så fort något händer som påverkar trafiken på de valda vägsträckorna så underrättas användaren direkt via push-notiser som plingar till i mobilen.

Just nu pågår den sista finslipningen  av appen som släpps nästa månad.

Men Joakim Barkman, projektledare för Trafiken.nu på Trafik Stockholm, har redan nu en utvärderingsversion av den nya appen i sin mobil. Han visar huvuddragen för hur den kommer att fungera.

På en stockholmskarta ställer man först in vilka områden och vägsträckningar man vill ha push-notiser med information om trafikstörningar för.

– De områden du definierat sparas sedan i en lista i appen. Du kanske sparar en vägsträcka som täcker in din väg till arbetsplatsen och en annan som täcker in exempelvis hela Stockholms innerstad. Sedan kan du enkelt gå in i listan och byta område som du vill ha störningsinformation för, säger Joakim Barkman.

Johanna Karlsson, verksamhetschef på Trafik Stockholm och Joakim Barkman projektledare för Trafiken.nu i trafikcentralen där vägtrafik i hela Stockholmsregionen övervakas.

Användaren väljer också från flera olika vyer vilka typer av trafikinformation som ska visas på kartan i appen. Det handlar om allt från trafikolyckor och vägarbeten till kösituationen på olika vägsträckningar och ett stort antal realtidsuppdaterade vägkameror.

I Trafiken.nu finns också analyser hur trafiksituationen i Stockholm kan påverkas under den kommande veckan.

Trafiken.nu finns redan idag i webbversion. Men trafikinformationstjänsten är som gjord för en appversion där man via mobilen lättare kan ta del av trafikstörningsinformation även i samband med att man är på väg ut i trafiken.

– Det handlar framför allt om möjligheten till push-notiser om trafikstörningar direkt i mobilen. Där har vi sett att det finns ett tydligt behov hos användarna, säger Johanna Karlsson, verksamhetschef på Trafik Stockholm.

Trafiken.nu finns även i Göteborg. Där finns redan en appversion av trafikinformationstjänsten.

Men den version som släpps i Stockholm kommer att innehålla ytterligare funktionalitet jämfört med den version som just nu används i Göteborg.

– Men det tunga utvecklingsarbetet kring den här appen har gjort tillsammans med Göteborg, säger Joakim Barkman.

Trafik Stockholm är ett samarbete mellan Stockholms stad, Trafikverket och Nacka kommun.

I centrum för verksamheten finns en stor dygnet runt-bemannad trafikövervakningscentral i Kristineberg. Härifrån övervakas vägtrafiken och väginfrastrukturen – exempelvis tunnlar och broar – i hela Stockholmsregionen. Övervakningscentralen håller även koll på trafiksituationen på största vägarna in mot Stockholm i de angränsande länen.

Johanna Karlsson och Joakim Barkman visar trafikcentralen där för tillfället ett tiotal personer som övervakar den aktuella trafiksituationen i Stockholms komplexa vägtrafiksystem. Till sin hjälp har de bland annat cirka 1 500 vägkameror, vars videobilder projiceras både på en jättelik bildskärmsvägg i övervakningscentralen och på ett nästan oräkneligt antal vanliga bildskärmar runt om i centralen.

– Det är trafikledarna i den här trafikcentralen som kommer att mata mobilappen med den senaste kvalitetsgranskade trafikinformationen, säger Johanna Karlsson.

Med Trafiken.nu appen får du:

  • snabb överblick över trafikläget med aktuell köinformation och eventuella störningar som olyckor, hinder, broöpping, sprängnings- och vägarbeten. Störningarna visas på kartor och i listor i appen..

  • tillgång till livebilder från drygt 300 trafikkameror.

  • information vid större händelser som påverkar trafiken i hela regionen.

  • möjlighet att prenumerera på notiser i de områden du reser i och få meddelande om störningar och trafikhändelser som kan komma att påverka din resa.

24

jan

Foto: Kristina Sahlén

Nu har de första två självkörande bussarna börjat rulla på Kistagången. Det är det första försöket med självkörande bussar i allmän trafik i Skandinavien.

Igår var det premiär för det sex månader långa försöket med självkörande bussar på Kistagången. Försöket drivs av Nobina Technology tillsammans med flera samarbetspartners inom ramen för testbädden Urban ICT Arena, där Stockholms stad är en av huvudaktörerna.

Stockholms stads trafikborgarråd Daniel Helldén var en av de allra första att äntra de eldrivna små bussarna med plats för 12 passagerare. Han hoppas att självkörande bussar ska bli Stockholms signum.

– Självkörande fordon ska in i den plan vi har för en klimatsmart och levande stad, säger han.

Även en annan av premiärpassagerarna, Kristoffer Tamsons, trafiklandstingsråd i Stockholms läns landsting, tror att självkörande bussar kommer att bli en del av Stockholms kollektivtrafik.

– Jag tror att många stockholmare kommer att åka i såna här bussar i framtiden, säger han.

Redan nu planeras för försök med liknande självkörande bussar i Barkabystaden, berättade han.

De självkörande bussarna på Kistagången är gratis att åka med för allmänheten. De trafikerar sträckan Jan Stenbecks torg vid Kista centrum och Kistamässan vid Victoria Tower. Bussarna rullar vardagar mellan kl 7 på morgonen och kl 18 på kvällen.

Nu är det klart vilka som blir de tre slutfinalisterna till Stockholms stads Digitaliseringspris. Priset delas ut i samband med Kvalitetsutmärkelsen i Stadshuset på tisdag.

Från början var det sex finalister som nominerats för Stockholms stads Digitaliseringspris. Men  nu återstår bara tre. Juryn har sammanträtt och sållat fram de tävlingsbidrag som tar sig vidare hela vägen till slutfinalen i Stadshuset den 28 november:

Digitala parkeringsautomater:

Trafikkontorets nya digitala parkeringsautomater har gett avtryck i parkeringsbranschen. De drivs på solceller och den gamla pappersbiljetten används inte längre. De nya automaterna ger också möjlighet att betala med allt från bankkort till mobiler och smarta klockor.

Tidigare skrev trafikkontorets parkeringsautomater ut runt 7,5 miljoner papperskvitton årligen. Men pappersbiljetter kan både förfalskas och blåsa bort. De  gör det dessutom svårt att ta betalt av tvåhjuliga fordon.

De solcellsdrivna parkeringsautomaterna behöver inga elnätsanslutningar och är därför lätta att integrera i stadsmiljön. De kan enkelt flyttas för att anpassas till den föränderliga och växande staden.

 

Livsmedelskollen:

Mobilappen från miljöförvaltningen där stockholmarna på ett enkelt och visuellt smart sätt kan ta del av resultaten från de runt 10 000 livsmedelsinspektioner som miljöförvaltningen genomför varje år på restauranger, storkök och andra livsmedelsföretag i Stockholms stad.

Via Livsmedelskollen kan användaren användaren även anmäla brister i livsmedelshantering och misstänkt matförgiftning.

Appen kommunicerar i realtid med handläggarsystemet. Ett kontrollärende upprättas automatiskt och användaren får direkt ett diarienummer som kan användas vid uppföljning.

 

Screening av läs- och skrivsvårigheter:

Utbildningsförvaltningens grundskoleavdelning har framgångsrikt genomfört storskaliga tester ny AI-teknik (artificiell intelligens) för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan. Den nya screeningmetoden har testats på 900 elever på fyra grundskolor i årskurs 1-4. Metoden har nu gjorts tillgänglig för samtliga grundskolor i Stockholms stad.

Screeningmetoden går ut på att en kamera registrerar ögonrörelserna när barnen läser en kort text på bildskärm. Rörelsemönstret analyseras sedan av ett AI-program som med 90 procentig säkerhet kan avgöra om barnet ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Testet går snabbt och alla barn i en skolklass kan screenas.

I juryn för Digitaliseringspriset sitter biträdande stadsdirektör Fredrik Jurdell, Stokabs VD Staffan Ingarvarsson, innovationsdirektör Gunnar Björkman och Stockholms stads it-direktör Ann Hellenius.

Vinnaren av Stockholms stads Digitaliseringspris får 75 000 kronor.

De nya idéer som genereras genom Digitaliseringspriset ska hjälpa staden att höja livskvaliteten för stockholmarna och bidra till det bästa möjliga klimatet för företagare. Tävlingsbidragen ska skapa värde och nytta här och nu, utnyttja aktuell teknik, leda till förbättrade arbetssätt och tjäna som inspiration för andra verksamheter i staden.

– Digitaliseringspriset handlar om att hjälpa staden att utveckla nya smarta lösningar som underlättar för våra medborgare, säger Fredrik Jurdell, biträdande stadsdirektör och ordförande i juryn.

Stockholms stad har fått mycket uppmärksamhet för sina automatiserade processer kopplade till e-tjänster. Ett bra exempel på hur detta fungerar i praktiken är Tyck till-tjänsten. Nu är tjänsten nominerad till Stockholms stads Digitaliseringspris.

Tyck till finns både som mobilapp och som e-tjänst. Synpunkter och felanmälningar som stockholmarna lämnar hamnar direkt hos rätt handläggare i staden.

– Det är inte bara själva appen som är bra, det är processerna runt omkring också. Synpunkterna och felanmälningarna som kommer in via appen går med automatik vidare till rätt verksamhetssystem i staden, berättar Hélène Rundqvist, it-tjänstansvarig på Trafikkontoret.

I appen får hon och hennes kollegor in synpunkter i fem olika kategorier; beröm, felanmälningar, frågor, idéer eller klagomål. Det kan röra sig om allt från att det är klotter på skolgården, att en gångväg anses vara för dåligt upplyst om kvällarna eller att det är fina blomsterplanteringar på torget.

Varje kategori är knuten mot rätt handläggargrupp. Tycker du till om exempelvis parker, då kommer ditt ärende automatiskt till stadsdelarna. Det är ingen som sitter och manuellt fördelar ärendena, vilket är tidsbesparande.

100 000 ärenden kom in via Tyck till under 2016. I år har man redan passerat det antalet och går därmed mot ett nytt rekord. Riktlinjen är att alla som lämnar en synpunkt eller ett förslag via appen och som vill ha återkoppling ska få ett svar inom tre dagar.

Felanmälningar kommer direkt till utförarna, det vill säga de i staden som har till uppgift att tömma papperskorgarna, utföra snöröjningen, utan handpåläggning från verksamheterna.

– Kartpositionen i ärendet styr, det är det som är häftigt, säger Hélène Rundqvist. Vi har satsat mycket på att handlägga ärendena snabbt.

 Appen har funnits sedan februari 2014 och vid årsskiftet ska en uppdatering ske. Då ska man även kunna se felanmälningar som andra har gjort runt den plats där man befinner sig. Man kommer även kunna få återkoppling när saker är åtgärdade, alternativt när det planeras att åtgärdas. Även detta ska ske utan handpåläggning.

På Trafikkontoret är det runt 20 personer som jobbar heltid med synpunktsportalen. Dessa 20 personer besvarar synpunkter som kommer in och sköter den administration som krävs. Detta gör att parkingenjörer och gatudriftsingenjörer får färre samtal, och kan ägna sig åt vad de faktiskt ska.

 – Vi vill att appen ska vara en enkel ingång för medborgarna att få sina röster hörda och det är fantastiskt kul att den har blivit uppmärksammad. Inte bara som app, utan hela automatiseringen och arbetssättet runt den, avslutar Hélène Rundqvist.

Här är alla finalister till Stockholms stads Digitaliseringspris:

* Solcellsdrivna digitala parkeringsautomater

* Roboteket – ”lånerobotar” för skolan

* AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan

* Stockholmskällan

* Livsmedelskollen

* Tyck till-appen

Mats Igemo och Tommy Jakobsson på Trafikkontoret – och deras solcellsdrivna parkeringsautomat som nu är en av finalisterna i Stockholms stads digitaliseringspris.

För drygt två år sedan började Mats Igemo och Tommy Jakobsson, ansvariga för stadens parkeringsautomater på gatumark, fundera över hur framtidens parkeringsautomater borde se ut och vilka möjligheter som finns med dagens teknik.

– Vi tittade på framtida krav från kortutgivare och banker vid framtagningen av dessa maskiner. Vi ville ha framtidens betalningssätt med både säkra och flexibla betalsätt, samt ta bort det här med biljetter, det kändes lite gammalt säger Tommy Jakobsson.

Resultatet blev de nya digitala och solcellsdrivna parkeringsautomaterna utan pappersbiljetter.

Tidigare skrev trafikkontorets parkeringsautomater ut runt 7,5 miljoner papperskvitton per år. Pappersbiljetter kan både förfalskas, blåsa bort och göra det svårt att ta betalt av tvåhjuliga fordon. Dessutom så genererade pappersbiljetterna en hel del bilkörning för service och felavhjälpning. I de nya digitala parkeringsautomaterna sker registrering av betalning istället via fordonets registreringsnummer.

De nya digitala automaterna drivs av solceller, och behöver inte längre kopplas till externt elnät. På så sätt så slipper man gräv och schakt för elledningar vilket är både komplicerat och dyrt samt innebär kostnader för nätavgifter och elförbrukning. Parkeringsautomaterna är därför lätta att integrera i stadsmiljön och kan enkelt flyttas för att anpassas till den föränderliga och växande staden.

En annan stor fördel är att parkeringsautomaterna själva kan larma direkt till ett backofficesystem som kan skötas inifrån kontoret eller från fältservicepersonalens surfplattor. Då all information kring maskinen är digital så kan de också enkelt uppdateras, med till exempel vid nya parkeringstaxor. Tidsvinst och kostnadsbesparingar är betydande och ger samtidigt bättre och snabbare service till kunderna.

 I de nya parkeringsautomaterna betalar man med alla typer av bankkort, kontaktlösa kort och även med de nya betaltjänsterna Samsung pay och Apple pay. Med dem kan man betala parkeringen med sin mobil eller smarta klocka. Kvitton på köpen lagras digitalt och går enkelt att få via sms eller epost direkt från parkeringsautomaten. Dessa kan också hämtas hem efteråt via stadens kvittosida: pkvitto.stockholm.se.

Som en service till utländska besökare och turister kan automatens språk ändras via en språkknapp till tyska, franska eller engelska.

Idag pågår ett projekt med att byta ut de gamla automaterna mot nya solcellsdrivna automater. I dagsläget finns ca 350 nya automater ute och ytterligare 650 stycken kommer att placeras ut.

– Automaterna och tjänsterna kring dessa har gjort avtryck i parkeringsbranschen, såväl här hemma i Sverige men även utomlands. I slutet av november kommer en delegation från Chicago på besök. Många är nyfikna och vill ha samma teknik som vi har, säger Mats Igemo.

De nya solcellsdrivna parkeringsautomaterna har nu nominerats som en av finalisterna för Stockholms stads Digitaliseringspris. Priset delas ut i samband med Kvalitetsutmärkelsen 28 november.

– Det är jätteroligt. Vi håller tummarna, ska bli kul att se vilka de andra bidragen i tävlingen är, avslutar Mats Igemo.

Här är alla finalister till Stockholms stads Digitaliseringspris:

* Solcellsdrivna digitala parkeringsautomater

* Roboteket – ”lånerobotar” för skolan

* Tyck till-appen

* Livsmedelskollen

* Stockholmskällan

* AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan

Snart Sveriges mest uppkopplade busshållplats. Petra Dalunde på Urban ICT Arena visar hållplatsen vid Kistagången som snart får egna 5g-basstationer och där glasrutorna i busskuren ersättas av jättestora pekskärmar för trafikinformation.

Nu är arbetet på testbädden Urban ICT Arena i Kista i full gång och allt från förarlösa bussar till utveckling av nya tjänster med drönare finns med i projektprogrammet.

Men Urban ICT Arena har också mycket att erbjuda förvaltningar i Stockholms stad som vill vidareutveckla sin verksamhet genom digitalisering, säger Petra Dalunde som leder arbetet med testbädden.

– Kom hit och ta reda på hur er verksamhet kan bli smart och uppkopplad i enlighet med stadens strategi.  Sedan hjälps vi tillsammans åt att hitta fram till de smartaste lösningarna. Det är vårt erbjudande till Stockholms stad, säger Petra Dalunde.

Hon tycker att det är viktigt att det är verksamheternas utvecklingsbehov som står i centrum i det arbetet, snarare än de tekniska lösningarna.

– Jag brukar säga att digitalisering till 15 procent är teknik och den finns redan. Resten handlar om mindset och organisation, vilket är mycket svårare att definiera, säger Petra Dalunde.

Ett exempel som redan finns med bland Urban ICT Arena-projekten är att tillsammans med Stockholms stadsarkiv ta reda på vad ett smart och uppkopplat arkiv är. I det ingick att titta på hyllsystem, smarta volymer och nya arbetssätt för att öka tillgängligheten och användarnyttan av stadens arkivmaterial.

Urban ICT Arenas testnät i Kista.

Urban ICT Arena är en viktig pusselbit i Stockholms stads strategi för en smart och uppkopplad stad som kommunfullmäktige beslutade om i våras. Testbädden drivs av Stiftelsen i Electrum, där Stockholms stads finansborgarråd Karin Wanngård är vice ordförandet. Urban ICT Arena är ett  samarbetsprojekt där Stockholms stad tillsammans  med länsstyrelsen och en lång rad it-företag och forskare tillsammans utvecklar och testar nya lösningar för den smarta staden.

Stockholms stads nätbolag Stokab har byggt en helt ny fiberinfrastruktur längs Kistagången som ska användas i testerna. Det ovanliga med nätet är att det kopplar upp föremål i utomhusmiljön – exempelvis lyktstolpar och busskurer – med blixtsnabb datakommunikation.

De fiberuppkopplade lyktstolparna längs Kistagången har specialanpassats för att kunna bära en stor mängd uppkopplade sensorer och antenner för olika typer av trådlösa nät som ska användas inom ramen för Urban ICT Arena-testerna.

– I dagsläget ingår över 60 projekt i Urban ICT Arena. Det är inte svårt att hitta projekt till testarenan, berättar Petra Dalunde.

För att fokusera utvecklingsinsatserna och skapa bästa möjliga förutsättningar för kunskapsutbyte mellan de olika projekten har Urban ICT Arena beslutat om tre fokusområden för det kommande årets arbete:

* Drönare: Här är planen att titta brett på möjliga nya användningsområden för drönare, helst tillsammans med tillsynsmyndigheterna. Vilka möjligheter och hinder finns det för Stockholms stad att använda drönare i sina verksamheter framöver?  Kan drönarna kanske användas när parkförvaltningen inspekterar träd, eller för att vintertid kartlägga vilka hustak som måste skottas? Eller kan drönare exempelvis användas för att för att guida folk rätt vid utrymningar?

* Integritetsfrågor kopplade till sensorer som registrerar bilder och ljud: Här ska man titta på hur man bäst ska hantera integritetsfrågorna när man använder sig av uppkopplade sensorer som registrerar bild och i en del fall även ljud. Den här typen av sensorer används ibland vid exempelvis realtidsmätningar av trafikströmmar och bullermätningar.

– Vi tycker att det är angeläget att titta på de här frågorna. En viktig del i arbetet med testbädden är att blanda människor från olika discipliner för att på bästa sätt genomlysa sådana här frågor, säger Petra Dalunde.

 * It-säkerhet i sakernas internet. Här handlar det om att titta på hur man löser säkerhetsfrågorna genom hela kedjan i IoT-system – alltifrån från de uppkopplade sensorerna som samlar in data över till de it-system som hanterar och analyserar den insamlade datan. Hur får vi en säker kedja hela vägen?

– Det här är viktiga områden för en smart stad. Det är lågt hängande frukter för oss att börja ta oss an, säger Petra Dalunde. Om ett år kommer vi att ha skaffat oss stor kunskap. Då kan vi börja utbyta resultat med andra kunskapscentra på de här områdena och på så vis snabbt öka vår egen kunskapsmassa, avslutar Petra Dalunde.

(Klicka för större bild)

Trafikkontoret testar en ny typ av avancerade sensorer som med hjälp av 3D-teknik mäter trafikströmmarna av fotgängare utmed Stockholms gångstråk. Den första nya mätstationen är redan på plats vid Kistagången, där tekniken ska testas inom ramen  för Urban ICT Arena. Ytterligare mätstationer är på gång på sex olika platser i Stockholm.

Trafikkontoret mäter sedan länge hur fordonstrafiken och trafikströmmarna av cyklister rör sig genom Stockholm. Som ett led i stadens framkomlighetsstrategi har trafikkontoret sedan ett par år tillbaka även börjat mäta trafikströmmarna av fotgängare.

Mätningarna ger underlag för var man exempelvis ska bredda trottoarerna för att minska trängseln eller på vilka sträckor man bör satsa på värmeslingor i trottoarerna, berättar Stefan Eriksson, gångtrafikanalytiker på trafikkontoret.

Redan idag finns tio enklare mätstationer som mäter gångtrafik längs de stora gångstråken i innerstaden. Här räknas fotgängarna när de passerar en enkel infraröd ljusstråle. Men problemet med den här tekniken är att den fungerar sämre när gångtrafiken är intensiv och flera fotgängare rör sig i bredd på trottoaren.

De nya avancerade mätstationerna använder en 3D-teknik som klarar att räkna enskilda fotgängare även när det är tätt med folk på trottoaren. De nya mätstationerna kan också skilja ut exempelvis cyklister och hundar och från vanliga fotgängare.

Mätstationen vid Kistagången

I mätstationerna finns kameror som tar 3D-bilder som sedan analyseras av ett inbyggt datorprogram. Men bilderna skickas aldrig vidare från kamerorna och lagras inte någonstans, förklarar Stefan Eriksson.

– Bilderna existerar bara under någon hundradels sekund, den tid det tar för systemet att räkna antalet fotgängare. Så mätstationerna kan aldrig användas identifiera enskilda människor. Det enda som skickas vidare från kamerorna är rena mätdata, säger Stefan Eriksson.

Den första mätstationen av den nya avancerade typen har precis nu i dagarna satts upp vid Kistagången. Ytterligare sex mätstationer av samma typ är på gång på Odengatan, Kungsgatan, Hornsgatan, Hägerstensvägen, Hammarby Allé och Johan Skyttes väg vid Älvsjömässan.

Tekniken i den nya mätstationerna ska nu utvärderas under en tvåårsperiod.

Nu tar Trafik Stockholm hjälp av bluetooth- och wifi-signaler från bilisternas mobiler för att beräkna restider i realtid på de mest trafikerade vägsträckorna.

Under våren kommer fler och fler av de runt 40 trafikinformationstavlor som finns utmed de mest trafikerade vägarna i Stockholmsområdet att kunna visa beräknade restider i realtid.

Restidsinformationen dyker upp på informationstavlorna så fort trafiken tätnar och de restiderna blivit minst 50 procent längre än normalt. De ändras minut för minut allt efter skiftningarna i trafikintensiteten. Informationen hjälper bilister att välja de för ögonblicket minst trafikbelastade vägalternativen.

I dagsläget kan ett tiotal trafikinformationstavlor visa restider i realtid. Men inom kort kommer i princip samtliga trafikinformationstavlor att kunna visa realtidsinformationen, berättar Otto Åstrand, analytiker på Trafik Stockholm som är Stockholms stads och Trafikverkets gemensamma trafikövervakningscentral.

Restiderna i realtid visas även på trafiken.nu

Femtiotal platser

Samma restidsdata som visas på trafikinformationstavlorna visas även Trafik Stockholms webbplats trafiken.nu.

Men hur går det till att få fram de minutfärska och mycket exakta restiderna som visas på informationstavlorna?

Bakom realtidstjänsten finns ett sinnrikt system som tar hjälp av bluetooth- och wifi-signaler från bilisternas mobiler. På ett femtiotal platser utmed de mest trafikerade vägsträckorna finns speciella sensorer som kan registrera bluetooth- och wifi-signalerna från mobiler i fordonen som passerar förbi.

– Alla bluetooth-enheter har en unik så kallad mac-adress som sensorerna kan känna igen och registrera. Och oftare är det adressinformationen från bluetooth-enheter inbyggda i bilarnas ljudanläggningar och handsfree-system som sensorerna registrerar, snarare än bluetooth-adresserna i mobiltelefoner, berättar Otto Åstrand.

Adresserna krypteras

Systemet ser också till att de unika bluetooth-adresserna aldrig ska kunna kopplas ihop med enskilda mobilenheter. Det första som händer när sensorerna registrerat en bluetooth-adress är att den krypteras. Systemet arbetar därefter enbart med den krypterade adressinformationen.

När en bluetooth-adress först registreras av en sensor vid exempelvis Kungens kurva och sedan ett antal minuter senare registreras av en annan sensor vid Gröndal, då har systemet fått en första byggkloss för att kunna beräkna en restid för vägsträckan. När tillräckligt många bluetooth-adresser registrerats av samma sensorer under ett bestämt tidsintervall, då kan systemet visa en tillförlitlig restid för vägsträckan på trafikinformationsskyltarna.

– Det är så restiderna räknas fram, säger Otto Åstrand.

(Klicka för större bild)

Han fäller upp sin laptop och klickar på en vägsträcka som täcks in av bluetooth-sensorerna. En graf dyker upp på skärmen där alla registrerade bluetooth-enheter som passerat vägsträckan representeras av en liten blå prick. Flertalet prickar ligger väl samlade inom ett relativt begränsat tidsspann. Det innebär att flertalet fordon haft en någorlunda likartad restid på sträckan.

20-30 procent räcker

Men långt ifrån alla fordon som passerar förbi på vägsträckan har någon aktiv bluetooth- eller wifi-signal som kan fångas upp av sensorerna. Uppskattningsvis är det bara runt 20-30 procent av fordonen som registreras av systemet och kan ligga grund för de beräknade restiderna. Men det är fullt tillräckligt, så länge det handlar om de mest trafikerade vägsträckorna, säger Otto Åstrand och markerar ett tidsintervall i grafen på datorskärmen.

– Vid just den här tidpunkten registrerade sensorerna bara fyra fordonspassager per minut. Det är långt ifrån alla som passerade vägsträckan just då. Men det räcker för att ta fram en restid för sträckan, säger han.

Det bluetooth- och  wifi-baserade sensorsystemet för att beräkna restider kan komma att byggas ut längs fler vägsträckningar i Stockholms stad. Trafikkontoret utreder just nu om tekniken kan användas på en del vägsträckor där tidigare kamerabaserade system använts för mätning av restider och trafikflöden, berättar Tobias Johansson, ingenjör som arbetar med förvaltning av trafikkontorets trafikdatasystem.

 

Fler metoder för att beräkna restider i realtid:

* Genom att mäta trafikflöde och hastighet på passerande fordon vid flera mätpunkter längs en vägsträcka kan man uppskatta restider för sträckan. Metoden används av Trafik Stockholm på vissa vägsträckor.

* Kamerabaserade system som räknar fram restiden genom att läsa av fordonens registreringsskyltar vid flera olika mätstationer längs en vägsträcka.

* Användning av Floating Car Data (FCD). Metoden innebär att exempelvis Trafik Stockholm och Stockholms stad köper in realtidsdata om fordons rörelser på olika vägsträckor från kommersiella aktörer. Datan kommer från olika bil- och mobilnavigationssystem. Fördelen är att man slipper kostnaderna för att bygga upp en egen infrastruktur för att samla in data. Nackdelen är att det blir svårare att ha full kontroll över datans kvalitet.