Aktuellt

2018

november

Demonstrationsappen som kan ge realtidsbild av trängselsituationen runt de stora arenorna i Slakthusområdet.

I Slakthusområdet testas just nu ett system där uppkopplade sensorer mäter trafikströmmarna i realtid. Parallellt utvecklas även metoder för hur man bäst ska dra nytta av realtidsdata från trafiken i framtida digitala tjänster, exempelvis smartare reseappar.

Bakom testnätet i Slakthusområdet står GrowSmarter, ett EU-projekt för smarta urbana lösningar där Stockholms stad är en av huvudaktörerna.

Ett trettiotal uppkopplade sensorer mäter i realtid hur trafikströmmarna rör sig genom området. Men det är inte bara vägtrafiken som mäts. Även trafiken av fotgängare realtidsmäts. Utmed gångstråken finns mätsensorer som räknar wifi-signaler från fotgängarnas förbipasserande mobiltelefoner.

Ett syfte med testnätet är lägga grunden för nya system för smartare trafikstyrning. En viktig del projektet är att utveckla metoder för att analysera och använda realtidsdata från stadens olika trafikströmmar i framtida digitala tjänster. Exempelvis smartare reseappar som baserar sina ruttförslag på realtidsdata för alla trafikslag, även gångtrafik.

Holger Hellebro som leder projektet.

Holger Hellebro, på IBM är den som leder arbetet i projektet. Han visar en enkel demonstrationsapp för att konkretisera hur realtidsdata från stadens alla olika trafikströmmar skulle kunna användas i reseappar.

En karta på skärmen visar Slakthusområdet. Runt Globen och Tele2 Arena syns små pulserande cirklar som ändrar storlek och färg. Cirklarna ger en realtidsbild av trängselsituationen för de fotgängare som rör sig i området runt arenorna, exempelvis i samband med matcher och evenemang. När en liten grå cirkel på kartan plötsligt växer till en stor röd boll, då rör sig så många fotgängare på platsen att det blivit trängsel och svårt att ta sig fram.

VIDEO: Demonstrationsappen som visar trängseldata i realtid

En annan typ av symbol på kartan visar platser där det sannolikt kommer att uppstå trängsel inom de närmaste 15 minuterna. Förutsägelserna kommer från IBM:s AI-system Watson som analyserar all realtidsdata av hur strömmarna av fotgängare rör sig området.

– Det är förutsägelser som systemet gör innan det finns indikationer på trängsel i själva realtidsdatan, säger Holger Hellebro.

Med ledning av den realtidsbaserade trängseldatan kan appen exempelvis ta fram den för tillfället snabbaste gångrutten till närmaste t-banestation. Ändras trängselläget justerar appen gångtiden eller räknar fram en ny rutt.

– Den här typen av trängseldata kan bli en ny faktor i många reseappar och andra digitala tjänster, säger Holger Hellebro.

SL skulle i princip redan nu kunna använda vår trängseldata från Slakthusområdet i sin reseapp för att öka precision för gångtider i anslutning till arenorna, menar han.

Men det finns många fler tänkbara användningsområden för den realtidsdata av den typ som samlas in i Slakthusområdet. De mätsensorer som samlar in realtidsdata om vägtrafiken skannar av registreringsskyltar som kopplas till anonymiserade uppgifter från fordonsregistret in uppgifter om motortyp och ägarens bostadsort. Det öppnar möjligheter för datanalyser som exempelvis tar sikte på trafikstyrningsåtgärder som minimerar utsläppen från trafiken.

En sak som projektet jobbar med framåt är att hitta dataanalysmetoder för att mätsensorerna ska kunna skilja på cykeltrafik och gångtrafik.

Just vid det här tillfället registrerade mätsensorerna 662 fotgängare i Slakthusområdet och över 5 700 personer hade vandrat i området dittills under dagen. 3 700 fordon hade åkt in i området, men bara drygt 1 800 hade passerat ut igen, så minst 2 000 fordon befann sig inne i området.

Här är en annan datavy som bland annat visar hur många fordonsom passerat mätsensorerna vid olika klockslag.

Den här grafen visar varifrån i landet fordonen kommer som kör in och ut ur Slakthusområdet.

Bo Höglund, parkingenjör på Norrmalms stadsdelsförvaltning.

Norrmalms parker har inte en enda vanlig skräpkorg – de 400 som stod där tidigare har idag ersatts av drygt 100 digitala skräpkorgar. Resultatet:  minskad nedskräpning och kraftigt minskade tömningskostnader.

– Det började med att vi skulle lösa den skräpproblematik som fanns, till följd av att folk använder våra parker mer och mer. Det blev bara mer och mer skräp och situationen blev ohållbar, berättar Bo Höglund, parkingenjör på Norrmalm stadsdelsförvaltning.

Det var då han hittade de digitala skräpkorgarna, och valde att testa den på utvalda platser i Stockholm. Syftet var att se hur de klarade vårt klimat och undersöka vilken effekt den hade på nedskräpningen i en välbesökt park.

De solcellsdrivna skräpkorgarna är uppkopplade och meddelar själva när de behöver tömmas. Skräpkorgarna komprimerar dessutom allt avfall, vilket har lett till kraftigt minskade transporter

Men det unika med användandet på Norrmalm är strategin att optimera utplaceringen av skräpkorgarna. De står exempelvis vid parkernas entréer, för att besökarna enkelt ska kunna slänga skräp på vägen ut.

Skräpkorgarna används inte bara i Norrmalms parker, utan har också dykt upp på andra ställen i staden. Exempelvis använder Trafikkontoret dem i gatumiljö. Möjligheterna för uppskalning är stora, och likaså effekterna av att använda dem.

– Vi skickar inte ut någon bil i onödan, säger Therese Rosen, avdelningschef för Park och miljö, på Norrmalms stadsdelsförvaltning.

Siffror visar att transporterna för tömning av skräpkorgarna har minskat med 70%, en imponerande statistik. Även behovet att handplocka skräp i parkerna har minskat.

Längre fram finns tankar om att koppla på sensorer som ska kunna möta flödet av besökare i parken, att kanske koppla in wifi på dem, eller att mäta luftkvaliteten via dem.

– Om det här sprids så kanske vi kan få mer draghjälp i satsningen. Goda exempel kommer lätt i skymundan, det måste vi bli bättre på i hela staden, avslutar Therese Rosen.

De uppkopplade skräpkorgarna i Vasaparken meddelar själva när de börjar bli fulla och behöver tömmas.

Slakthusområdet är den första delen av Stockholm som återskapats med stadsbyggnadskontorets automatgenererade 3D-modeller.

Det låter som en nästan omöjlig uppgift. Stadsbyggnadskontoret ska ta fram 3D-modeller av samtliga drygt 100 000 byggnader i Stockholms stad. Och allt ska vara klart på cirka ett halvår.

Men det handlar om en till stor del automatiserad process där datorprogram på egen hand skapar de nya 3D-modellerna genom att kombinera data från befintliga databaser.

3D-modellerna för den första delen av Stockholm – Slakthusområdet – är redan i det närmaste klar. För varenda byggnad i området finns nu en egen fristående 3D-modell.  Nu fortsätter stadsbyggnadskontorets 3D-projekt med övriga delar av Stockholm.

Allt går i en rasande fart. 3D-modeller av Stockholms runt 100 000 byggnader ska tas fram på cirka sex månader. Det handlar om i snitt 20-25 nya 3D-modeller i timmen, varje dag, dygnet runt.

För att klara det krävs en i det närmaste helautomatiserad process där datorprogram skapar 3D-modellerna nästan på egen hand. Fördelen är att går mycket snabbt och kräver ytterst lite mänsklig inblandning. Men en liten nackdel är att de automatgenererade 3D-byggnaderna kan innehålla en del småfel och skönhetsfläckar.

Beroende på vad 3D-modellerna ska användas till kan man efterbearbeta dem för att förbättra finish, öka detaljnivån och lägga till gatumiljöer runt byggnaderna. Men också här finns specialprogram som till viss del kan automatisera även den arbetsprocessen, berättar Maria Uggla, geodatastrateg på stadsbyggnadskontoret och den som leder 3D-projektet.

(Klicka för större bild)

Stadsbyggnadskontoret använder flera olika metoder för att skapa 3D-modellerna automatiskt, berättar Caroline Törnblad, teknisk lantmätare på stadsbyggnadskontoret. Samtliga handlar om att på ett automatiserat sätt kombinera data från antal befintliga databaser. Här är ett exempel på hur de olika stegen i processen kan se ut:

1. Första steget är att ett program plockar in de exakta geografiska koordinaterna och yttermåtten för den byggnad som ska avbildas som 3D-modell. Den informationen hämtas in från stadsbyggnadskontorets baskarta.

2. I nästa steg för programmet är att skapa en enkel 3D-modell av byggnadens tak. För detta används information från en databas med så kallade laserpunktmoln där stadens byggnader laserkannats från luften. Programmet letar fram rätt hustak i laserpunktdatan genom att använda de geografiska koordinater som hämtades från baskartan. I vissa fall finns hustak uppmätta sedan tidigare och då används dessa.

3. Nu vet programmet byggnadens yttermått och hur själva taket ser ut. Med ledning av den informationen kan programmet på egen hand lägga till byggnadens ytterväggar.

4. Nu har programmet en enkel 3d-modell av byggnaden. Modellens yttermått är exakta, men byggnaden saknar fortfarande detaljer och färger. Det hämtar programmet från flygbilder av Stockholm som tagits ur flera olika vinklar. Med hjälp av byggnadens geografiska koordinater från baskartan letar programmet upp rätt byggnad i flygbilderna. Fotona av byggnaden ”hälls” sedan över 3d-modellen som en yttextur.

5. Nu ser 3D-modellen ut som byggnaderna på bilderna från Slakthusområdet. Men beroende på hur 3D-modellen ska användas kan man gå vidare och förbättra modellen på olika sätt. Stadsbyggnadskontoret använder bland annat data från egna flygningar med drönare för att förbättra 3D-modellernas utseende.

3D-modeller av Stockholms byggnader är inget nytt i sig. Inom Stockholms stad flera olika typer av 3D-databaser. Men den befintliga 3D-modell som täcker hela Stockholm börjar bli föråldrad. Här är 3D-modellerna gjorda utifrån flygfoton. Den stora nackdelen är att dessa 3D-byggnader inte kan uppdateras var för sig i takt med att stadsbilden förändras.

I den nya  3D-kartan av Stockholm blir varje byggnad ett eget fristående 3D-objekt, vilket öppnar för flera nya användningsområden. Man kan exempelvis koppla olika typer av data till enskilda byggnader i 3D-kartan. Man kan också testa olika exploateringsscenarier genom att ”bygga in” planerad bebyggelse i 3D-modellen. På lite längre sikt kan den nya 3D-kartan även användas i mer avancerade simuleringar. Exempelvis för att se hur luftföroreningar sprider sig i stadsmiljön vid olika vindförhållanden.

Planen är att den nya 3D-kartan av Stockholm ska bli klar under våren nästa år. Stockholmarna kommer då att kunna se i Stockholmsrummet i Kulturhuset.

Här är ett exempel på hur 3D-modellerna kan användas för vindsimuleringar. (Exemplet är visar dock inte Stockholms stads 3D-modeller.)

Ju fler som hjälps åt desto bättre blir staden. Det är utgångspunkten för trafikkontorets arbete med Tyck till-appen. Målet: att skapa ett rent och snyggt Stockholm för alla.

Tyck till-appen är huvudkanalen in till trafikkontoret dit man enkelt kan skicka in beröm, felanmälningar, klagomål, idéer eller frågor, som rör saker i Stockholms trafik- och utemiljö. Ärendena kommer in till det interna systemet Synpunktsportalen och skickas sedan vidare till den handläggargrupp det berör.

52 000 stockholmare har laddat ner appen. Hittills i år har 96 000 ärenden kommit in. Det handlar om synpunkter på allt ifrån trasiga lyktstolpar till felparkerade bilar och fulla skräpkorgar.

Appen drivs av trafikkontoret och är en av de nominerade finalisterna till årets Digitaliseringspris.

Stockholms stads Digitaliseringspris  delas ut inom Stockholms stad varje år, för att driva den digitala utvecklingen. Kriterierna för att nomineras är att den digitala lösningen ska vara ny, innovativ, skapa direkt medborgarnytta och vara möjlig att skala upp till stadens övriga verksamheter.

-Nyttan för oss är att hanteringen av ärendena blir effektiv och går snabbare eftersom ärendet hamnar hos rätt handläggargrupp direkt. Appen gör också att vi får in fler idéer för framtida projekt och aktiviteter, berättar Sandra Sigebrant, ansvarig för kommunikationen kring appen.

Nytt för i år är att man nu även kan få återkoppling på felanmälningar man skickar in, när det är åtgärdat.

När du går in i appen för att skicka in en synpunkt, känner den av din position på kartan och du kan enkelt anmäla felet samt bifoga bilder. Du kan på kartan även se var de redan pågår ärenden.

Den nya funktionen har lett till att färre skickar in samma felanmälan på sådant som andra redan anmält i appen. Men trots det minskade antalet“dubbletter” i appen ökar antalet ärenden stabilt.

-Ökningen talar sitt tydliga språk, det finns ett stort intresse, säger Helene Rundqvist, förvaltare av appen.

Ökningen av ärenden betyder även det interna arbetet måste stärkas upp. Idag arbetar cirka 20 handläggare heltid med att ta emot ärenden som kommer in i appen. De är utplacerade på olika avdelningar, då de tar hand om olika frågor.

Ett av Stockholms mål är att vara en demokratiskt hållbar stad, vilket Tyck till-appen bidrar till i allra högsta grad.

-Visionen är att hela staden ska använda appen och att man ska kunna tycka till om alla stadens verksamheter, säger Sandra Sigebrant.

Vill du också hjälpa till? Ladda ner appen här.

Se film om Tyck till-appen här.

september

På utvalda platser på Östermalm pågår ett test av robotgräsklippare. Syftet är att se hur det fungerar att låta dem klippa svåråtkomliga grönområden.

Johanna Hellkvist är utbildad trädgårdsmästare och jobbar som samordnande parkarbetare på Östermalm. Hon har själv en robotgräsklippare hemma i trädgården, men det är första gången hon stöter på en i yrkeslivet.

-Gräsmattan blir finare och vi slipper klagomål,säger Johanna och skrattar, när jag frågar vad hennes spontana tankar kring testet är.

Hon berättar att de ofta får klagomål på att vanliga gräsklippare för mycket oväsen och att gräset borde klippas oftare. Hon tar även upp ett annat problem med dem – miljöfaktorn. De vanliga gräsklipparna körs på bensin och diesel, medan robotgräsklipparen går på el.

-Det är redan tillräckligt med avgaser inne i stan, menar Johanna Hellkvist.

Parkarbetarnas arbete underlättas av robotgräsklipparna eftersom de klipper svåråtkomliga områden, till exempel i en rondell och i en kraftig lutning vid Floras kulle i Humlegården. Besvärliga ställen, där den vanliga klipparen inte kommer in eller riskerar att välta, måste annars klippas med trimmer. Det är något som tar mycket tid, berättar Johanna Hellkvist.

Johanna poängterar att robotgräsklipparna inte kan ersätta parkarbetarna, men däremot ger det möjlighet att fokusera på andra arbetsuppgifter. Att klippa alla gräsmattorna på hela Östermalm, från Ekhagen till Djurgården, tar cirka tio arbetsdagar.

-Att rensa ogräs i parkerna är ett exempel på något som vi alltid hamnar efter med. Nu kan vi lägga mer tid på det och även på att beskära buskar. Detta i kombination med att gräset även blir finare när de sköts av robotar gör att parkerna upplevs som mycket finare, säger hon.

Nackdelarna med robotgräsklipparna hittills har varit att nyfikna stockholmare har tryckt på “stopp-knappen”, vilket får dem att börja tjuta. Det har även grävts upp styrlinor i marken. När detta sker meddelas parkarbetarnas arbetsledare genom en app och kan kalla på hjälp.

Johanna hoppas att robotgräsklippare kan börja användas på fler ställen och är glad över att fått vara en del av testet.

-Det känns spännande att få vara med och utvärdera, avslutar Johanna.

Mätbilen registrerar var de lediga p-platserna finns – och medverkar samtidigt i parkeringsövervakningen, berättar Detlev Hülsebusch och Johannes Mark från Parkling. Bakom dem trafikkontorets Thomas Sjöström, projektledare för testerna av nya parkeringssystem i Årsta.

Runt en tredjedel av stockholmsbilisternas körtid går åt till att leta lediga p-platser.

I Årsta testar trafikkontoret just nu helt nya system som ska hjälpa bilister att minska körtiden och snabbare hitta lediga p-platser via en app.

Just den här veckan testas det tyska startup-företaget Parklings system. Deras eldrivna mätbil kretsar runt på gatorna i Årsta utrustad med laserskanner och ett kamerainläsningssystem som både registrerar lediga p-platser – och samtidigt medverkar i parkeringsövervakningen.

Trafikkontorets tester är en del av EU-projektet Civitas Eccentric. Testerna syftar till att få fram system som hjälper bilisterna i ytterstaden att minska den körtid som går åt för att åka runt och leta lediga parkeringsplatser. Det handlar också om testa tekniska lösningar som delvis kan automatisera parkeringsövervakningen i de stora ytterstadsområden där Stockholms stad infört avgifter för gatuparkering.

 

Grönmarkerade gator

Detlev Hülsebusch, VD på Parkling, visar parkeringsappen som företaget tagit fram för testerna i Årsta. Appen visar alla gator i som ingår i testområdet i olika färger. På grönmarkerade gator är det just för ögonblicket störst chans att hitta lediga p-platser.

(Klicka för större bild)

Appen kan även ta fram rutter till de närmst belägna grönmarkerade gatorna i området där man befinner sig. Klickar man på en gata får man upp ett statistikfönster som visar hur tillgången på lediga p-platser ser ut på olika klockslag under dygnet. Rödmarkerade gatustäckor i appen betyder att det för tillfället är parkeringsförbud.

Även information om var man inte kan parkera är viktig i en app för att snabbt hitta en ledig p-plats, förklarar Detlev Hülsebusch.

 

Bra information

– Då behöver man överhuvudtaget inte köra in och leta i områden där det ändå är parkeringsförbud. Allt som kan bidra till att minska den tiden är bra information, eftersom cirka 30 procent av körtiden i städer består i att söka en ledig parkeringsyta, säger han.

All data om lediga p-platser som visas i appen kommer från en laserskanner – även kallad Lidar – i Parklings mätbil. Laserskannern registrerar mellanrummen mellan parkerade bilar. Är mellanrummen tillräckligt stora och finns på en plats där parkering för tillfället är tillåten, då rapporterar det in i systemet som en ledig p-plats.

– I det här testet använder vi en enda laserskanner och bara en mätbil. Men den typen hårdvara har blivit så billig att man i ett utbyggt system kan förse befintliga fordonsflottor, exempelvis sopbilar eller bussar, med laserskanner som registrerar lediga parkeringsytor, säger Detlev Hülsebusch.

Parkeringssystemet som testas i Stockholm är en vidareutveckling av ett liknande system som Parkling nyligen byggt upp i Berlin. Där pekar de första småskaliga mätningarna mot att systemet kan minska körtiden för att hitta en p-plats med mellan 60 och 80 procent, uppger Detlev Hülsebusch.

På taket på Parklings mätbil finns även ett kamerasystem som läser in registreringsnumret på parkerade bilar. Det används för den andra delen i trafikkontorets tester. Det handlar om att ta fram ett system för automatiserad parkeringsövervakning som ett komplement till dagens manuella p-övervakning.

 

Kan kontrollera 600-800 fordon i timmen

– Tekniken bör i realtid kunna ge besked om områden och gator med många felparkerade fordon. Det innebär att personella resurser inte behöver läggas på områden och gator där rättparkeringsfrekvensen är hög, säger Thomas Sjöström är projektledare för trafikkontorets tester i Årsta.

I Årsta finns också Trafikkontorets nyaste parkeringsautomater där man knappar in registreringsnumret på sin bil när man betalar p-avgift, vilket är en grundförutsättning för att ett system för automatiserad parkeringsövervakning ska kunna fungera, förklarar Thomas Sjöström.

Johannes Mark från Parkling berättar att deras mätbil under testerna kunnat kontrollera mellan 600 och 800 parkerade fordon i timmen.

Så fort registreringsnumret lästs in av mätbilen kontrollerar systemet i realtid i trafikkontorets parkeringsavgiftssystem att p-avgiften är betald. Systemet kollar även registreringsnumret mot databas där man se att fordonet står på en plats där gatuparkering är tillåten.

 

Innovationstävling

– Den här informationen skickas vidare till den ordinarie p-övervakningen som kan styra in sin personal till de områden som för tillfället har högst andel felparkerade fordon, säger Detlev Hülsebusch.

Testerna i Årsta är resultatet av en innovationstävling som trafikkontoret drog igång förra hösten. De deltagande leverantörerna gavs fria händer att utveckla de nya parkeringssystemen. I februari utsåg utsåg en tävlingsjury två vinnare bland de totalt 12 tävlingsbidragen – förutom Parkling även det holländska företaget Brickyard.  Det är dessa båda företags system som testas i Årsta under hösten.

 

Kör du bil i Årstaområdet och vill vara med och testa den nya tekniken? Läs vidare här.

augusti

På Kulturhusets entréplan ligger “Stockholmsrummet”. Där berättas det om den växande staden, om framtidens Stockholm och om vägen dit. Genom 3D-bord och VR-glasögon kan besökare se nya bostadsområden medan de fortfarande byggs – eller innan de ens är påbörjade.

Just nu visas de nya bostadsområdena på Kistaäng och Årstafältet i virtual reality-version .Genom att “ta en promenad” på gatorna får man en bra känsla för hur det kommer att se ut när det är färdigt.

Förutom det kan man se hur utbyggnaden av tunnelbanan är planerad att bli, genom en karta över de nya utbyggda linjerna. Det finns även möjlighet att slå sig ner i en fåtölj och lyssna på stadens egna podcast Stockholm Växer, eller se en enorm modell av staden som byggs upp under ett stort glasgolv.

Just nu pågår temautställningen “Grönare Stockholm”.

Läs mer om Stockholmsrummet.

juni

I sommar sköter robotgräsklippare underhållet av drygt 15000 m2 gräsmatta i Stockholm.

Testet genomförs på tre områden i Humlegården; vid Spymlan, vid parkleken och vid Floras kulle, samt i rondellen vid Roslagstull och på Djurgården.

-Några av dessa områden är svåråtkomliga med en manuell gräsklippare och därför tror vi att robotgräsklipparen kan underlätta just där, säger Anders Häregård verksamhetsutvecklare på Stockholms stad och projektledare för testet.

Efter starten den 15 juni pågår testet i tre månader. Därefter kommer det utvärderas och, om resultatet blir bra, skalas upp på fler ställen i staden.

Projektet genomförs i samverkan mellan Östermalms stadsdelsförvaltning, Kungliga Djurgårdens Förvaltning, Husqvarna Group och avdelningen för digital utveckling vid stadsledningskontoret i Stockholms stad.

Så här här såg det ut när virtual reality testades i ett mobilt samråd på Skärholmens torg.

Virtual reality används allt oftare för att ge en visuellt mer utvecklad bild av hur ett nytt bostadsområde kan komma att se ut färdigt skick. 

Nu har Stockholms stad även börjat använda en ”light-version” av VR, specialutvecklad för mobila samråd ute i bostadsområden. 

Stockholms stad satsar allt mer även på mobila, uppsökande samråd när nya bostadsområden planeras. Det handlar om att få igång samtal, få in förslag och synpunkter tidigt i processen – och att samråden ska nå ut till fler stockholmare.

Ett nytt sätt att vidareutveckla de mobila samråden som just nu testas är en light-version av virtual reality, där man kan ”se sig omkring” i ett planerat bostadsområde med hjälp av enkla VR-glasögon kopplade till en vanlig mobiltelefon.

– Det är alltid själva samtalen och dialogen som är det viktiga. Men VR-glasögon fångar människors uppmärksamhet och väcker intresse när vi är ute. Det är ett av flera komplement i mobila dialoger som vi testar och tittar närmare på, berättar Martin Ottosson, kommunikationsstrateg på exploateringskontoret.

De enklare virtual reality-miljöerna som används i de mobila samråden är uppbyggda kring 360 gradersbilder. Användaren kan med hjälp av VR-glasögonen se sig omkring i det planerade bostadsområdet i 3D.

– Det är en mer lättillgänglig och mobil teknik för att visualisera detaljplaner som man kan ta del av via enkla VR-headset och mobiler. Det gör att vi kan nå ut fler i samråden, säger Kidega Carlsson, visaualiseringsexpert på stadsbyggnadskontoret, som tillsammans med kollegan Katarina Persson tagit fram den nya förenklade VR-modellerna.

Skärholmen är en stadsdel där man redan testat den enklare virtual reality-versionen. Fyra aktuella projekt i stadsdelen visades upp i VR-version i ett mobilt samråd, berättar Lena Remaeus, kommunikatör exploateringskontoret som var med och arbetade med det mobila samrådet i Skärholmen.

– Vi hade en lådcykel som vi utrustade med ett bilbatteri som gav ström åt två mobiler kopplade till VR-glasögon. Vi nådde definitivt ut till andra målgrupper än de som traditionellt tar del av och tycker till om detaljplaneförslag.

Hon tycker att virtual reality-visualiseringarna fungerade väldigt bra i det mobila samrådet.

– Vi planerar redan för en fortsättning. Att visualisera förslag med bilder på det här sättet är fungerar väldigt bra, exempelvis i kontakter med personer som inte talar svenska, säger Lena Remaeus.

Bildexempel, Skärholmen:

Bildexempel Årstafältet:

Bildexempel, Spångadalen:

 

Brännkyrkagatan på Södermalm som laserskannad 3D-modell i trafikkontorets stora Gatuvy-databas. (läs hur bilden är uppbyggd längre ner i artikeln)

Välkommen till en av Stockholms stads största databaser – trafikkontorets 25 terabyte stora Gatuvy-databas. Hela Stockholms gaturum har laserskannats till exakta 3D-modeller och samtidigt avbildats med 360 graders foton.

Allt fler mätningar som stadens anställda tidigare gjorde ute i gatumiljön börjar nu flyttas in i 3D-modellerna i datorn istället.

För tre år sedan började trafikkontoret det omfattande arbetet att skanna in alla gator i Stockholms stad med hjälp av bilar utrustade med laserradar, så kallad LIDAR, 360 graderskameror och mycket exakt positioneringsutrustning.

Idag är gaturummet längs varenda liten vägsträcka i hela Stockholms stad inskannad och en del av den jättelika databasen. Även små gångvägar och träd i stadens parker är på väg in i Gatuvy-databasen.

– Nästa steg är att börja en ”omtagning” och laserskanna in vissa områden en andra gång för att även se förändringar i staden på centimeternivå. Förhoppningen framåt är att vi ska kunna avbilda runt en tredjedel av staden på nytt per år, säger Maria Roslund, ingenjör på trafikkontoret som arbetar med Gatuvy-databasen.

Redan nu är Gatuvy ett verktyg för ett växande antal verksamheter inom Stockholms stad. Det är just kombinationen av 360 gradersbilderna och de mycket exakta laserpunktsuppbyggda 3D-modellerna som gör att många mätningar och inventeringar som stadens anställda hittills gjort på plats ute i gatumiljön nu istället kan göras i datorn.

I Gatuvy-verktyget, som idag är tillgängligt på Stockholms stads intranät, finns Google Streetview-liknande 360 graders-bilder av Stockholms hela gaturum. Men ”bakom” alla byggnader och gator på bilderna ligger även de laserskannade 3D-modellerna. Det är förklaringen till att man gå in var som helst fotografierna och utföra mycket exakta mätningar.

– Själva laserdatan är extremt högupplöst. Den relativa noggrannheten är på millimeternivå, säger Johanna Thorn, som även hon är ingenjör på trafikkontoret som arbetar med Gatuvy.

Johanna Thorn och Maria Roslund, ingenjörer på trafikkontoret som arbetar med Gatuvy-databasen.

Men hur funkar tekniken? Bilden på Brännkyrkagatan här högst upp på sidan har likheter med ett vanligt foto. Men hela bilden är uppbyggd av lasermätpunkter som tillsammans skapar 3D-modellen av gaturummet. Laserradarn skickar ut ett tätt moln av laserljuspunkter i gaturummet. När de träffar en husvägg eller ett annat föremål i gatumiljön registreras det exakta avståndet för varje laserljusprick.

I mellanrummen mellan lasermätpunkterna anar man också husfasader på intilliggande gator, till vänster i bilden en husfasad ute på Hornsgatan.

Kombinationen av laserskannade 3D-modeller och vanliga foton i Gatuvy-databasen gör att varje laserpunkt i bilden från Brännkyrkagatan dessutom kunnat ”låna” rätt färg från motsvarande plats i fotot.

Trafikkontoret och stadsbyggnadskontoret är i dagsläget de största användarna av Gatuvy-databasen och nya idéer på hur Gatuvy kan användas framöver dyker upp hela tiden, berättar Johanna Thorn. Ett exempel är att använda Gatuvy för att inventera och automatavläsa trafikskyltar i gatumiljön. (se bildexempel nedan). 

– Sedan finns det säkert ytterligare många tänkbara användningsområden som ingen av oss listat ut än, säger Johanna Thorn.

Ambitionen är också att så småningom tillgängliggöra Gatuvy-databasen som öppen data så att fler än bara Stockholms stad kan använda 3D-modellerna och alla 360 gradersbilder i nya digitala tjänster. En möjlighet på riktigt lång sikt är att de laserskannade 3d-modellerna kan användas som en slags tredimensionell ”grundkarta” av Stockholms gaturum för självkörande fordon.

Den LIDAR-radarteknik som används för att laserskanna gaturummet i Gatuvy används också för att registrera den omgivande trafiken i självkörande fordon. Ett möjligt framtidsscenario är att exempelvis bussar och snöplogar som ändå kör runt i staden kan utrustas med LIDAR-radar och användas för att samla in och uppdatera laserdata till Gatuvy-databasen.

En laserpunktuppbyggd bild av Gamla stan i Gatuvys tappning.

 

Laserradarn som skannar in 3D-modellerna av Stockholms gaturum fungerar i flera avseenden ungefär som en vanlig strålkastare. Den kan bara ”lysa upp” gaturummet och husfasaderna, men når nästan inget av det som finns bakom fasaderna. Men i nederkant på den här bilden från Hornsgatan har laserpunkterna även registrerat ett antal trappor inne i byggnaden.

 

Gatuvy kan också användas för att inventera och automatavläsa trafikskyltar i gatumiljön. Titta var trafikskyltarna finns i den här laserpunktsuppbyggda bilden från Hornsgatan…

 

…Trafikskyltarna har en starkt reflekterande yta som kan isoleras i Gatuvys laserpunktsuppbyggda bilder. Här syns skyltarna i rosa och röda färgtoner. I nästa steg används vanliga 360 gradersbilder från samma plats för att automatavläsa vad skylten visar.

 

Gatuvy kan också användas för att göra exakta mätningar av höjder och avstånd. I den här bilden med Skinnarviksberget på Södermalm i förgrunden representerar de röda färgerna de högsta höjderna. Blått är lägst höjd.

 

I Gatuvy-verktyg som finns på Stockholms stads intranät kan man göra exakta mätningar i stadsmiljön direkt i datorn. ”Bakom” det här fotot av Münchenbryggeriet finns även den mycket exakt laserskannade 3d-modellen av byggnaden, vilken ligger till grund för mätningen av arean på fönstret i mitten av bilden.

 

 

En buss i på en gata i Backlura i Hässelby.