Brännkyrkagatan på Södermalm som laserskannad 3D-modell i trafikkontorets stora Gatuvy-databas. (läs hur bilden är uppbyggd längre ner i artikeln)

Välkommen till en av Stockholms stads största databaser – trafikkontorets 25 terabyte stora Gatuvy-databas. Hela Stockholms gaturum har laserskannats till exakta 3D-modeller och samtidigt avbildats med 360 graders foton.

Allt fler mätningar som stadens anställda tidigare gjorde ute i gatumiljön börjar nu flyttas in i 3D-modellerna i datorn istället.

För tre år sedan började trafikkontoret det omfattande arbetet att skanna in alla gator i Stockholms stad med hjälp av bilar utrustade med laserradar, så kallad LIDAR, 360 graderskameror och mycket exakt positioneringsutrustning.

Idag är gaturummet längs varenda liten vägsträcka i hela Stockholms stad inskannad och en del av den jättelika databasen. Även små gångvägar och träd i stadens parker är på väg in i Gatuvy-databasen.

– Nästa steg är att börja en ”omtagning” och laserskanna in vissa områden en andra gång för att även se förändringar i staden på centimeternivå. Förhoppningen framåt är att vi ska kunna avbilda runt en tredjedel av staden på nytt per år, säger Maria Roslund, ingenjör på trafikkontoret som arbetar med Gatuvy-databasen.

Redan nu är Gatuvy ett verktyg för ett växande antal verksamheter inom Stockholms stad. Det är just kombinationen av 360 gradersbilderna och de mycket exakta laserpunktsuppbyggda 3D-modellerna som gör att många mätningar och inventeringar som stadens anställda hittills gjort på plats ute i gatumiljön nu istället kan göras i datorn.

I Gatuvy-verktyget, som idag är tillgängligt på Stockholms stads intranät, finns Google Streetview-liknande 360 graders-bilder av Stockholms hela gaturum. Men ”bakom” alla byggnader och gator på bilderna ligger även de laserskannade 3D-modellerna. Det är förklaringen till att man gå in var som helst fotografierna och utföra mycket exakta mätningar.

– Själva laserdatan är extremt högupplöst. Den relativa noggrannheten är på millimeternivå, säger Johanna Thorn, som även hon är ingenjör på trafikkontoret som arbetar med Gatuvy.

Johanna Thorn och Maria Roslund, ingenjörer på trafikkontoret som arbetar med Gatuvy-databasen.

Men hur funkar tekniken? Bilden på Brännkyrkagatan här högst upp på sidan har likheter med ett vanligt foto. Men hela bilden är uppbyggd av lasermätpunkter som tillsammans skapar 3D-modellen av gaturummet. Laserradarn skickar ut ett tätt moln av laserljuspunkter i gaturummet. När de träffar en husvägg eller ett annat föremål i gatumiljön registreras det exakta avståndet för varje laserljusprick.

I mellanrummen mellan lasermätpunkterna anar man också husfasader på intilliggande gator, till vänster i bilden en husfasad ute på Hornsgatan.

Kombinationen av laserskannade 3D-modeller och vanliga foton i Gatuvy-databasen gör att varje laserpunkt i bilden från Brännkyrkagatan dessutom kunnat ”låna” rätt färg från motsvarande plats i fotot.

Trafikkontoret och stadsbyggnadskontoret är i dagsläget de största användarna av Gatuvy-databasen och nya idéer på hur Gatuvy kan användas framöver dyker upp hela tiden, berättar Johanna Thorn. Ett exempel är att använda Gatuvy för att inventera och automatavläsa trafikskyltar i gatumiljön. (se bildexempel nedan). 

– Sedan finns det säkert ytterligare många tänkbara användningsområden som ingen av oss listat ut än, säger Johanna Thorn.

Ambitionen är också att så småningom tillgängliggöra Gatuvy-databasen som öppen data så att fler än bara Stockholms stad kan använda 3D-modellerna och alla 360 gradersbilder i nya digitala tjänster. En möjlighet på riktigt lång sikt är att de laserskannade 3d-modellerna kan användas som en slags tredimensionell ”grundkarta” av Stockholms gaturum för självkörande fordon.

Den LIDAR-radarteknik som används för att laserskanna gaturummet i Gatuvy används också för att registrera den omgivande trafiken i självkörande fordon. Ett möjligt framtidsscenario är att exempelvis bussar och snöplogar som ändå kör runt i staden kan utrustas med LIDAR-radar och användas för att samla in och uppdatera laserdata till Gatuvy-databasen.

En laserpunktuppbyggd bild av Gamla stan i Gatuvys tappning.

 

Laserradarn som skannar in 3D-modellerna av Stockholms gaturum fungerar i flera avseenden ungefär som en vanlig strålkastare. Den kan bara ”lysa upp” gaturummet och husfasaderna, men når nästan inget av det som finns bakom fasaderna. Men i nederkant på den här bilden från Hornsgatan har laserpunkterna även registrerat ett antal trappor inne i byggnaden.

 

Gatuvy kan också användas för att inventera och automatavläsa trafikskyltar i gatumiljön. Titta var trafikskyltarna finns i den här laserpunktsuppbyggda bilden från Hornsgatan…

 

…Trafikskyltarna har en starkt reflekterande yta som kan isoleras i Gatuvys laserpunktsuppbyggda bilder. Här syns skyltarna i rosa och röda färgtoner. I nästa steg används vanliga 360 gradersbilder från samma plats för att automatavläsa vad skylten visar.

 

Gatuvy kan också användas för att göra exakta mätningar av höjder och avstånd. I den här bilden med Skinnarviksberget på Södermalm i förgrunden representerar de röda färgerna de högsta höjderna. Blått är lägst höjd.

 

I Gatuvy-verktyg som finns på Stockholms stads intranät kan man göra exakta mätningar i stadsmiljön direkt i datorn. ”Bakom” det här fotot av Münchenbryggeriet finns även den mycket exakt laserskannade 3d-modellen av byggnaden, vilken ligger till grund för mätningen av arean på fönstret i mitten av bilden.

 

 

En buss i på en gata i Backlura i Hässelby.

Det handlar om att paketera stockholmarnas vardagsresande på ett smartare sätt – och att hitta attraktiva mobilitetsalternativ som får fler hushåll att välja bort att ha egen bil.

I höst kör de första testerna av UbiGo Stockholm igång, en tjänst där hushållen via en app abonnerar på mobilitet – allt från kollektivtrafikresor till taxi, bilpooler, hyrbilar och hyrcyklar.

Att enkelt och kortfattat beskriva kärnan i den nya tjänsten UbiGo Stockholm är inte helt lätt. Hans Arby, vd för UbiGo, provar med en liknelse:

– Det är lite som ett Netflix-abonnemang fast för hushållens vardagsresande. Man skulle också kunna likna det vid ett mobilabonnemang, fast istället för surf, samtal och sms, så abonnerar man på en valfri mängd kollektivtrafik, tid med bil, etcetera. Det handlar även om att kunna erbjuda stockholmarna ett enkelt vardagsresande som upplevs som lika bra eller till och med lite bättre än att äga en egen bil, säger han.

Testerna av UbiGo Stockholm drivs inom ramen för EU-projektet Eccentric . Förutom företaget UbiGo deltar bland andra Stockholms stad och SL i projektet. I en första vända får 200 hushåll i Stockholm chansen att testa reseabonnemangstjänsten med start i höst.

Varje månad laddar hushållen sitt abonnemang med den mängd kollektivtrafikresor, bil- och taxiresor samt lånecykelturer som de tror sig behöva under månaden.

Alla i hushållet använder UbiGo Stockholm-tjänsten via en mobilapp. Men innan SL är helt färdiga med testerna av de nya mobilbiljetterna och den digitala återförsäljningen kommer de första användarna även ha varsitt access-kort som passerkort i SL:s spärrar i kollektivtrafiken.

– Du drar enkelt över exempelvis en dygnsbiljett i kollektivtrafiken till appen i telefonen. Det handlar väldigt mycket om lättillgänglighet. Tjänsten ska vara enkel att boka och använda och då behöver abonnemanget kunna användas via en app. Och ibland behöver du hjälp av en reseplanerare och det har du givetvis också tillgång till via din app, säger Hans Arby.

Appens reseplanerare kan plocka fram den snabbaste rutten till målet med en kombination av de olika färdmedel som är tillgängliga i abonnemanget. UbiGo skriver avtal med en leverantör för varje färdsätt, men paketerar sedan om kostnader och avgiftsmodeller för att göra resandet så enkelt och flexibelt som möjligt för de som använder UbiGo Stockholm-abonnemanget.

– Ta kollektivtrafiken som exempel, där kommer vi att arbeta med dygnsbiljetter som inte finns hos SL idag.  Det här är en prismodell som vi tror passar hushåll som har ett blandat resande. Ett annat exempel är bilpool där du i UbiGo Stockholm enbart betalar per timme, medan många vanliga bilpooler kan ha en ganska komplicerad kombination av olika avgiftstyper, säger Hans Arby.

I slutet av testperioden kommer Stockholms stad att genomföra en undersökning för att se hur de 200 testhushållens vardagsresande påverkats av UbiGo Stockholm-tjänsten.

– Vi vill mäta om, och i så fall hur, stockholmarnas resande förändras av en sådan här tjänst, säger Helene Carlsson på miljöförvaltningen.

För hushåll som vill delta i höstens tester av UbiGo-tjänsten finns det fortfarande möjlighet att skicka in en intresseanmälan.

– Vi vill gärna ha hushåll med ganska stora och blandade resebehov. På Ubi Go Stockholms hemsida finns en länk där man anmäler sitt intresse av att vara med, säger Hans Arby.

 

Mobility as a Service (MaaS) 

UbiGo Stockholm är ett exempel på en så kallad Mobility as a Service-tjänst. Mobility as a Service kan enklast beskrivas som ett koncept – eller en slags målbild – för hur nästa generations smarta reseappar kan komma att fungera för pendlare i storstäder. 

En grundprincip är att reseappen hjälper användaren att ta fram den för ögonblicket bästa rutten till färdmålet baserat på alla tillgängliga färdmedel och att de sedan går att på ett enkelt sätt boka och betala för samtliga resor med kort eller via ett abonnemang.

På sikt ska dessa reseappar också kunna ta fram användarens resrutt baserat på realtidsdata av hur trafikströmmarna i staden ser ut för just för ögonblicket. Fastnar bussen du åker med i köer kan appen automatiskt ta fram en ny rutt baserat på realtidsdata om trafikläget och exempelvis föreslå att du att kliver av bussen och tar en hyrcykel istället för att hinna fram till färdmålet i tid.

Den andra grundprincipen är man ska kunna betala för hela resan oavsett färdmedel direkt i  reseappen i mobilen.

Utveckling av Mobility as a Service-tjänster pågår just nu många storstäder. Helsingfors, Wien och Hannover är ett exempel på städer där man kommit långt.

“Internationell tillväxt med miljöteknik”, det är vad Growsmarter jobbar med. Under tisdagens invigdes flera av de 12 projekt de arbetar med inom EU-projektet.

Stockholm är en av de tre så kallade Lighthouse cities, som testar smarta lösningar som ska kunna skalas upp i övriga Europa.

– Man måste våga vara först, våga vara en god inspiratör och ambassadör för ny teknik, sade moderatorn Lina Enarsson.

Trafikborgarrådet Daniel Helldén talade om det sensornät för att realtidsmäta trafikströmmar som satts upp i Slakthusområdet.

Sensornätet är ett av projekten ska användas för smartare trafikstyrning. Trafikanternas rörelser fångas upp genom mobiltelefoners wifi-signaler och krypteras för att hålla besökarna anonyma.

-Det är sånt här man vill se som trafikplanerare, säger Daniel Helldén.

Efter invigningsceremonin togs deltagarna med på en tur med fem stationer, som visade upp olika projekt som pågår.

Smart logistikplanering och system för att styra energiförbrukning i  bostadshus var ett exempel. Ett annat var sensorer som läser av registreringsskyltar och styr information som visas på digitala ljusskyltar längs vägen.

Growsmarter-projektet i Stockholm kommer att pågå fram till 2020.

12

mar

Foto: Nobina

Försöken med de självkörande bussarna i Kista pågår för fullt. Hittills över 6 000 personer åkt sträckan mellan Kista Centrum och Kista Science Tower.

-I snitt åker över 200 personer med bussarna varje dag. Det är väldigt roligt och mer än vad vi hade räknat med. Och fortfarande blir de ibland kö för att åka med, berättar Peter Hafmar, VD på Nobina Technology.

Den stora uppmärksamheten kring bussarna har varit väldigt positivt med ett stort intresse och Autopiloten har blivit något av en turistattraktion. Vilket samtidigt skapar utmaningar för det pågående forskningsprojektet som drivs tillsammans med KTH där beteenden och pendling studeras.

Responsen som kommer in är odelat positiv. Folk tycker att det är ett både enkelt och bekvämt transportmedel.

-Det enda folk klagar på är att de går för långsamt. Men det är ett aktivt val med tanke på väglaget som råder just nu. I vår kommer vi öka tempot lite, säger Peter Hafmar.

De två små bussarna väcker intresse även utanför Stockholms stad. Städer runt om i Norden hör av sig och vill sätta upp busslinjer som denna på riktigt.

-Hur framtiden ser ut får vi se i juni när försöket är avslutat, avslutar Peter Hafmar.

För fler uppdateringar, följ även @smartsthlm på Twitter.

 
Snart börjar de rulla i Årsta. Bilarna som används i testet för att detektera lediga parkeringsplatser och sköta parkeringsövervakningen är utrustade med avancerade kamera- och laserradar-system. På bilden holländska Brickyards kameraförsedda bilar.

 

Snart börjar bilar med avancerade laserradar- och kamerasystem att i rulla på gatorna i Årsta. 

I vår inleder trafikkontoret tester av två helt nya system för automatiserad parkeringsövervakning. Systemen kan både hjälpa bilister att leta upp lediga parkeringsplatser och samtidigt sköta parkeringsövervakningen.

De kommande testerna av automatiserad parkeringsövervakning i Årsta är en del av EU-projektet Eccentric, där Stockholm, München, Madrid, Åbo och Ruse testar nya smarta trafik- och logistiklösningar. Projektet syftar till att minska miljöavtrycket från personbilar och transporter utanför stadskärnorna.

Trafikkontorets Eccentric-projekt handlar om att få fram nya system som hjälper bilisterna i ytterstaden att minska den körtid som går åt för att åka runt och leta lediga parkeringsplatser. Det handlar också om ta fram helt nya system som, åtminstone delvis, kan automatisera parkeringsövervakningen i de stora ytterstadsområden där Stockholms stad på senare tid infört avgifter för gatuparkering.

Thomas Sjöström, projektledare på trafikkontoret, visar det område i Årsta, där två helt nya automatiserade parkeringsövervakningssystem kommer att testas i vår.

– För att övervaka dessa stora områden behöver staden kunna styra parkeringsövervakningsresurser till områden där de bäst behövs. Då behöver vi ett mer automatiserat system som komplement till ordinarie övervakning. Tekniken bör i realtid kunna ge besked om områden och gator med många felparkerade fordon. Det innebär att resurser inte behöver läggas på områden och gator där rättparkeringsfrekvensen är hög, säger Thomas Sjöström.

– Det kanske även är möjligt att med samma tekniska lösning samtidigt erbjuda helt nya p-tjänster eller öka servicegraden i befintliga tjänster, tillägger han.

Trafikkontoret valde en lite ovanlig strategi för att få fram nya och mer automatiserade system för parkeringsövervakning. De drog igång en innovationstävling där leverantörerna gavs fria händer att utveckla de nya systemen. Härom veckan utsåg en tävlingsjury på trafikkontoret två vinnarebland de totalt 12 tävlingsbidragen.

Det är dessa båda nya parkeringsövervakningssystem från vinnarna i innovationstävlingen – holländska Brickyard och det tyska företaget Parkling – som snart börjar testas i Årsta.

– I Årsta finns också Trafikkontorets nyaste parkeringsautomater där man knappar in registreringsnumret på sin bil, vilket är en förutsättning för att de nya systemen ska fungera, säger Thomas Sjöström.

Ungefär så här kan det snart se ut för bilister i Årsta som letar efter en p-plats. De gröna strecken visar på vilka gator det för ögonblicket är störst chans att hit lediga p-platser. Bilderna från Parklings mobilapp i Berlin där ett liknande system redan används.

Huvudkomponenten i Parklings parkeringsövervakningslösning är bilar med speciella laserradarsystem och kameraskanners. När dessa bilar kör utmed raderna av parkerade fordon längs en gata registrerar laserradarn exakt var det finns tillräckligt stora luckor för att ytterligare en bil ska kunna få plats att parkera.  Laserradarn är samma typ av så kallad Lidar-radar som används i exempelvis självkörande bilar  för att ”se” den omgivande trafiken.

Laserradarbilarna skickar vidare informationen om de lediga parkeringsplatserna till ett centralt system. Därifrån skyfflas den vidare till en speciell mobilapp som Parkling tagit fram för bilister som letar efter en parkeringsplats. På en karta i appen kan bilisterna se på vilka gator det för tillfället är störst chans att  hitta lediga parkeringsplatser.

Den svenska appen.

Mobilappen känner dessutom av när bilisten kör iväg och lämnar parkeringsplatsen. Även den informationen skickas vidare till det centrala systemet.

–  Ju fler bilister som använder appen, desto bättre blir informationen om var det i varje givet ögonblick finns lediga parkeringsplatser. Vår förhoppning är att den som söker parkering kommer att spara massor av tid, säger Thomas Sjöström.

Samtidigt som laserradarn i spanar efter lediga parkeringsplatser sköter de kameraskannersystem som också finns monterade ovanpå Parklings fordon parkeringsövervakningen. Kamerorna läser in alla parkerade bilars registreringsnummer och kollar dem mot både trafikkontorets parkeringsavgiftssystem och en databas där man se om bilarna står på en plats där gatuparkering är tillåten.

Brickyards system som också ska testas i Årsta använder kamerasystem monterade på bilar och motorcyklar. Kamerorna registrerar både lediga parkeringsplatser och hur många bilar som är parkerade längs en viss gatsträcka.

Systemet går sedan vidare in i trafikkontorets parkeringsavgiftssystem och jämför antalet med hur många fordon som betalat parkeringsavgift på samma gatsträcka. Parkling kommer skapa en app som p-vakterna kan ladda ner i sin ipad och där få information hur de kan optimera sin rutt.

7

feb

Stockholmshem lanserar elbilpool vid Valla torg

Stockholmshem arbetar aktivt för att hitta smarta lösningar som kan höja livskvaliteten för sina hyresgäster, samtidigt som det ska bli lättare att leva klimatsmart.

Idag lanseras en ny tjänst, en elbilspool som alla, inte bara hyresgäster,  kan gå med i. Bilarna står parkerade i anslutning till Stockholmshems fastigheter på Valla torg och är en del av EU-projektet GrowSmarter. Där arbetar Stockholm tillsammans med sju andra städer i Europa för att utveckla smarta lösningar för hållbart växande städer.

 Bilen bokas via en app eller webbplats. Vid bokning får man ett sms med en kod som man låser upp bilen med.

 Bilarna i poolen drivs till 100% av el och betalning sker per timme, inte per kilometer. Månadskostnaden, 124 kr, är fri för de boende i Stockholmshems fastigheter.

 Tanken med bilpooler överlag är att färre personer ska behöva äga en egen bil, vilket de tjänar på både ur ett kostnadsmässigt och miljömässigt perspektiv. I och med att det i denna pool bara är elbilar som körs blir vinsterna ännu större än vanligt.

 -Det blir spännande att se hur det flyger och om vi kan bygga ut systemet även i andra bostadsområden, säger Åsa Stenmark, hållbarhetsstrateg på Stockholmshem.

Läs mer här.

3

feb

Förhandstitt: Så blir Trafiken.nu som mobilapp

Trafiken.nu som app. i nästa månad släpps Trafik Stockholm trafikinformationstjänst för Iphone och Androidmobiler. (Klicka för större bild)

Här är trafikappen som många stockholmsbilister och yrkesförare i stockholmstrafiken snart kommer att ha i sina mobiler.

I vår släpper Trafik Stockholm sin trafikinformationstjänst Trafiken.nu som app för Iphone och Andriodmobiler.

Den nya appen har ett lättanvänt gränssnitt där stockholmstrafikanterna med några få knapptryck enkelt kan skräddarsy vilka områden och vilken typ av trafikinformation som man vill ha i  appen.

Så fort något händer som påverkar trafiken på de valda vägsträckorna så underrättas användaren direkt via push-notiser som plingar till i mobilen.

Just nu pågår den sista finslipningen  av appen som släpps nästa månad.

Men Joakim Barkman, projektledare för Trafiken.nu på Trafik Stockholm, har redan nu en utvärderingsversion av den nya appen i sin mobil. Han visar huvuddragen för hur den kommer att fungera.

På en stockholmskarta ställer man först in vilka områden och vägsträckningar man vill ha push-notiser med information om trafikstörningar för.

– De områden du definierat sparas sedan i en lista i appen. Du kanske sparar en vägsträcka som täcker in din väg till arbetsplatsen och en annan som täcker in exempelvis hela Stockholms innerstad. Sedan kan du enkelt gå in i listan och byta område som du vill ha störningsinformation för, säger Joakim Barkman.

Johanna Karlsson, verksamhetschef på Trafik Stockholm och Joakim Barkman projektledare för Trafiken.nu i trafikcentralen där vägtrafik i hela Stockholmsregionen övervakas.

Användaren väljer också från flera olika vyer vilka typer av trafikinformation som ska visas på kartan i appen. Det handlar om allt från trafikolyckor och vägarbeten till kösituationen på olika vägsträckningar och ett stort antal realtidsuppdaterade vägkameror.

I Trafiken.nu finns också analyser hur trafiksituationen i Stockholm kan påverkas under den kommande veckan.

Trafiken.nu finns redan idag i webbversion. Men trafikinformationstjänsten är som gjord för en appversion där man via mobilen lättare kan ta del av trafikstörningsinformation även i samband med att man är på väg ut i trafiken.

– Det handlar framför allt om möjligheten till push-notiser om trafikstörningar direkt i mobilen. Där har vi sett att det finns ett tydligt behov hos användarna, säger Johanna Karlsson, verksamhetschef på Trafik Stockholm.

Trafiken.nu finns även i Göteborg. Där finns redan en appversion av trafikinformationstjänsten.

Men den version som släpps i Stockholm kommer att innehålla ytterligare funktionalitet jämfört med den version som just nu används i Göteborg.

– Men det tunga utvecklingsarbetet kring den här appen har gjort tillsammans med Göteborg, säger Joakim Barkman.

Trafik Stockholm är ett samarbete mellan Stockholms stad, Trafikverket och Nacka kommun.

I centrum för verksamheten finns en stor dygnet runt-bemannad trafikövervakningscentral i Kristineberg. Härifrån övervakas vägtrafiken och väginfrastrukturen – exempelvis tunnlar och broar – i hela Stockholmsregionen. Övervakningscentralen håller även koll på trafiksituationen på största vägarna in mot Stockholm i de angränsande länen.

Johanna Karlsson och Joakim Barkman visar trafikcentralen där för tillfället ett tiotal personer som övervakar den aktuella trafiksituationen i Stockholms komplexa vägtrafiksystem. Till sin hjälp har de bland annat cirka 1 500 vägkameror, vars videobilder projiceras både på en jättelik bildskärmsvägg i övervakningscentralen och på ett nästan oräkneligt antal vanliga bildskärmar runt om i centralen.

– Det är trafikledarna i den här trafikcentralen som kommer att mata mobilappen med den senaste kvalitetsgranskade trafikinformationen, säger Johanna Karlsson.

Med Trafiken.nu appen får du:

  • snabb överblick över trafikläget med aktuell köinformation och eventuella störningar som olyckor, hinder, broöpping, sprängnings- och vägarbeten. Störningarna visas på kartor och i listor i appen..

  • tillgång till livebilder från drygt 300 trafikkameror.

  • information vid större händelser som påverkar trafiken i hela regionen.

  • möjlighet att prenumerera på notiser i de områden du reser i och få meddelande om störningar och trafikhändelser som kan komma att påverka din resa.

24

jan

Nu rullar de självkörande bussarna på Kistagången

Foto: Kristina Sahlén

Nu har de första två självkörande bussarna börjat rulla på Kistagången. Det är det första försöket med självkörande bussar i allmän trafik i Skandinavien.

Igår var det premiär för det sex månader långa försöket med självkörande bussar på Kistagången. Försöket drivs av Nobina Technology tillsammans med flera samarbetspartners inom ramen för testbädden Urban ICT Arena, där Stockholms stad är en av huvudaktörerna.

Stockholms stads trafikborgarråd Daniel Helldén var en av de allra första att äntra de eldrivna små bussarna med plats för 12 passagerare. Han hoppas att självkörande bussar ska bli Stockholms signum.

– Självkörande fordon ska in i den plan vi har för en klimatsmart och levande stad, säger han.

Även en annan av premiärpassagerarna, Kristoffer Tamsons, trafiklandstingsråd i Stockholms läns landsting, tror att självkörande bussar kommer att bli en del av Stockholms kollektivtrafik.

– Jag tror att många stockholmare kommer att åka i såna här bussar i framtiden, säger han.

Redan nu planeras för försök med liknande självkörande bussar i Barkabystaden, berättade han.

De självkörande bussarna på Kistagången är gratis att åka med för allmänheten. De trafikerar sträckan Jan Stenbecks torg vid Kista centrum och Kistamässan vid Victoria Tower. Bussarna rullar vardagar mellan kl 7 på morgonen och kl 18 på kvällen.

Nu är det klart vilka som blir de tre slutfinalisterna till Stockholms stads Digitaliseringspris. Priset delas ut i samband med Kvalitetsutmärkelsen i Stadshuset på tisdag.

Från början var det sex finalister som nominerats för Stockholms stads Digitaliseringspris. Men  nu återstår bara tre. Juryn har sammanträtt och sållat fram de tävlingsbidrag som tar sig vidare hela vägen till slutfinalen i Stadshuset den 28 november:

Digitala parkeringsautomater:

Trafikkontorets nya digitala parkeringsautomater har gett avtryck i parkeringsbranschen. De drivs på solceller och den gamla pappersbiljetten används inte längre. De nya automaterna ger också möjlighet att betala med allt från bankkort till mobiler och smarta klockor.

Tidigare skrev trafikkontorets parkeringsautomater ut runt 7,5 miljoner papperskvitton årligen. Men pappersbiljetter kan både förfalskas och blåsa bort. De  gör det dessutom svårt att ta betalt av tvåhjuliga fordon.

De solcellsdrivna parkeringsautomaterna behöver inga elnätsanslutningar och är därför lätta att integrera i stadsmiljön. De kan enkelt flyttas för att anpassas till den föränderliga och växande staden.

 

Livsmedelskollen:

Mobilappen från miljöförvaltningen där stockholmarna på ett enkelt och visuellt smart sätt kan ta del av resultaten från de runt 10 000 livsmedelsinspektioner som miljöförvaltningen genomför varje år på restauranger, storkök och andra livsmedelsföretag i Stockholms stad.

Via Livsmedelskollen kan användaren användaren även anmäla brister i livsmedelshantering och misstänkt matförgiftning.

Appen kommunicerar i realtid med handläggarsystemet. Ett kontrollärende upprättas automatiskt och användaren får direkt ett diarienummer som kan användas vid uppföljning.

 

Screening av läs- och skrivsvårigheter:

Utbildningsförvaltningens grundskoleavdelning har framgångsrikt genomfört storskaliga tester ny AI-teknik (artificiell intelligens) för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan. Den nya screeningmetoden har testats på 900 elever på fyra grundskolor i årskurs 1-4. Metoden har nu gjorts tillgänglig för samtliga grundskolor i Stockholms stad.

Screeningmetoden går ut på att en kamera registrerar ögonrörelserna när barnen läser en kort text på bildskärm. Rörelsemönstret analyseras sedan av ett AI-program som med 90 procentig säkerhet kan avgöra om barnet ligger i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Testet går snabbt och alla barn i en skolklass kan screenas.

I juryn för Digitaliseringspriset sitter biträdande stadsdirektör Fredrik Jurdell, Stokabs VD Staffan Ingarvarsson, innovationsdirektör Gunnar Björkman och Stockholms stads it-direktör Ann Hellenius.

Vinnaren av Stockholms stads Digitaliseringspris får 75 000 kronor.

De nya idéer som genereras genom Digitaliseringspriset ska hjälpa staden att höja livskvaliteten för stockholmarna och bidra till det bästa möjliga klimatet för företagare. Tävlingsbidragen ska skapa värde och nytta här och nu, utnyttja aktuell teknik, leda till förbättrade arbetssätt och tjäna som inspiration för andra verksamheter i staden.

– Digitaliseringspriset handlar om att hjälpa staden att utveckla nya smarta lösningar som underlättar för våra medborgare, säger Fredrik Jurdell, biträdande stadsdirektör och ordförande i juryn.

Stockholms stad har fått mycket uppmärksamhet för sina automatiserade processer kopplade till e-tjänster. Ett bra exempel på hur detta fungerar i praktiken är Tyck till-tjänsten. Nu är tjänsten nominerad till Stockholms stads Digitaliseringspris.

Tyck till finns både som mobilapp och som e-tjänst. Synpunkter och felanmälningar som stockholmarna lämnar hamnar direkt hos rätt handläggare i staden.

– Det är inte bara själva appen som är bra, det är processerna runt omkring också. Synpunkterna och felanmälningarna som kommer in via appen går med automatik vidare till rätt verksamhetssystem i staden, berättar Hélène Rundqvist, it-tjänstansvarig på Trafikkontoret.

I appen får hon och hennes kollegor in synpunkter i fem olika kategorier; beröm, felanmälningar, frågor, idéer eller klagomål. Det kan röra sig om allt från att det är klotter på skolgården, att en gångväg anses vara för dåligt upplyst om kvällarna eller att det är fina blomsterplanteringar på torget.

Varje kategori är knuten mot rätt handläggargrupp. Tycker du till om exempelvis parker, då kommer ditt ärende automatiskt till stadsdelarna. Det är ingen som sitter och manuellt fördelar ärendena, vilket är tidsbesparande.

100 000 ärenden kom in via Tyck till under 2016. I år har man redan passerat det antalet och går därmed mot ett nytt rekord. Riktlinjen är att alla som lämnar en synpunkt eller ett förslag via appen och som vill ha återkoppling ska få ett svar inom tre dagar.

Felanmälningar kommer direkt till utförarna, det vill säga de i staden som har till uppgift att tömma papperskorgarna, utföra snöröjningen, utan handpåläggning från verksamheterna.

– Kartpositionen i ärendet styr, det är det som är häftigt, säger Hélène Rundqvist. Vi har satsat mycket på att handlägga ärendena snabbt.

 Appen har funnits sedan februari 2014 och vid årsskiftet ska en uppdatering ske. Då ska man även kunna se felanmälningar som andra har gjort runt den plats där man befinner sig. Man kommer även kunna få återkoppling när saker är åtgärdade, alternativt när det planeras att åtgärdas. Även detta ska ske utan handpåläggning.

På Trafikkontoret är det runt 20 personer som jobbar heltid med synpunktsportalen. Dessa 20 personer besvarar synpunkter som kommer in och sköter den administration som krävs. Detta gör att parkingenjörer och gatudriftsingenjörer får färre samtal, och kan ägna sig åt vad de faktiskt ska.

 – Vi vill att appen ska vara en enkel ingång för medborgarna att få sina röster hörda och det är fantastiskt kul att den har blivit uppmärksammad. Inte bara som app, utan hela automatiseringen och arbetssättet runt den, avslutar Hélène Rundqvist.

Här är alla finalister till Stockholms stads Digitaliseringspris:

* Solcellsdrivna digitala parkeringsautomater

* Roboteket – ”lånerobotar” för skolan

* AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan

* Stockholmskällan

* Livsmedelskollen

* Tyck till-appen