Aktuellt

2018

mars

Annica Håkansson och Anette Grass Karlsson med den nya e-tjänsten för att förebygga undernäring hos äldre.

Här är den nya mobilvänliga e-tjänsten Nollvision undernäring som Annica Håkansson och Anette Grass Karlsson tillsammans med hemtjänsten och dietister i Enskede-Årsta-Vantör tagit fram för att förebygga undernäring hos äldre. E-tjänsten är fylld av tips, information och recept för att stödja äldre att äta näringsriktigt.

Nollvision undernäring lanserades nyligen på Stureby vård- och omsorgsboende, där det självklart bjöds på näringsriktigt snacks hämtat från receptsamlingarna i den nya e-tjänsten. Även äldreförvaltningen, Äldrecentrum och Demenscentrum har varit med i utvecklingen av Nollvision undernäring.

Nollvision undernäring

På äldreboenden, servicehus och inom hemtjänsten finns massor dokumentation, kostråd och specielrecept för att förebygga undernäring hos äldre. Men hittills informationen mest funnits samlade i pärmar. Den nya mobilvänliga e-tjänsten förenklar för personalen att använda informationen via mobilen i det dagliga arbetet. Därmed blir det lättare att hjälpa de äldre att äta näringsriktigt och förebygga undernäring.

– Informationen blir mycket mer tillgänglig och användbar via den här e-tjänsten i mobilen, jämfört med om den bara samlas i pärmar, säger Anette Grass Karlsson, vårdbiträde i Enskede-Årsta-Vantör som varit med och tagit fram tjänsten Nollvision undernäring.

Den nya e-tjänsten är ett av Stockholms stads inspirationsprojekt,  en modell för att i ett tidigt skede testa och utvärdera nya digitaliseringstjänster i liten skala och sedan skala upp de som skapar mest medborgarnytta. E-tjänsten Nollvision undernärings kommer nu i första steget att användas inom äldreomsorgen i Enskede-Årsta-Vantör. Men tjänsten ska i nästa steg användas i hela Stockholms stad.

Kolla in den nya e-tjänsten Nollvision undernäring.

Anneli Rinne som bor på servicehuset Pilträdet och Kerstin Salas Lindell som undersköterska på Pilträdet kollar de senaste fotona i bilddagboken.

Att dokumentera vardagen i bilder kan göra det lättare för äldre att minnas det som hänt under dagen. Servicehuset Pilträdet på Kungsholmen testar en ny mobilapp där händelser i de boendes vardag dokumenteras i en personlig bilddagbok.

Den personliga bilddagboken kan fungera både som ett minnesstöd för de äldre som kanske börjat få svårt att komma ihåg allt som hänt under dagen och samtidigt vara ett komplement i de boendes kontakter med anhöriga, säger Kerstin Salas Lindell, undersköterska på servicehuset Pilträdet.

Hon har under de senaste månaderna testat bilddagbok-appen tillsammans med Anneli Rinne och ytterligare par av de boende på Pilträdet. Pilotförsöket är ett av Stockholms stads inspirationsprojekt, en modell för att snabbt och i ett tidigt skede utvärdera nya digitala tjänster i liten skala och sedan skala upp om det som fungerar bäst.

Bilddagbok-appen heter Picture My Life. Den togs ursprungligen fram för utveckla kommunikationen mellan barn i behov av kognitivt stöd och deras anhöriga samt stödpersoner.

Nu finns ytterligare en version av appen. Den tar sikte på att underlätta för äldre med minnesproblem att med hjälp av bilder lättare komma ihåg vad de varit med om under dagen.

Bilddagboken fungerar lite som en privat bildbaserad Facebook-kanal  där de äldre även kan välja att dela sitt innehåll med sina anhöriga. På Pilträdet har Kerstin Salas Lindell hjälpt boende som deltagit i pilotförsöket att dokumentera deras vardag i bilder. Hon fotograferar med mobilkameran och kan enkelt nå alla deltagarnas bilddagböcker via mobilappen.

– Jag brukar oftast tassa in på de olika aktiviteter vi har här på servicehuset och ta lite bilder som jag sedan lägger in i de boendes bilddagböcker. De är bilderna som är det väsentliga, jag brukar inte skriva några långa texter till.  Sedan kan även de boendes anhöriga kan gå in och lägga in bilder från sådant händer i deras vardag, säger Kerstin Salas Lindell.

Anneli Rinne, en av de boende som deltagit i försöket, fyller i:

– Det blir lite som ett fotoalbum där man kan visa vad som hänt sen sist, säger hon.

Annelie Rinne berättar att hon brukar titta i den dator som hon har i sin lägenhet vilka bilder Kerstin Salas Lindell lagt in i hennes bilddagbok.

– Du brukar ta så fina bilder, säger hon till Kerstin.

Kerstin Salas Lindell tycker att bilddagboken fungerat bra, både som ett minnesstöd och komplement i de boendes kontakter med sina anhöriga.

– En del av de boende här har ju anhöriga som bor långt bort. Samtidigt som de boende som har svårt att komma ihåg faktiskt kan ha hjälp av de här bilderna. När jag var borta på semester några dagar var det flera som sa att de saknade bilderna i dagboken, säger Kerstin Salas Lindell.

2017

Nu är Stockholm Digital Care i full gång. Målet för EU-projektet, där Stockholms stad är projektägare, är att bana väg för nya lättanvända och innovativa digitala tjänster som höjer livskvaliteten och ökar självständigheten för äldre.

Nyligen testades en ny typ av trygghetslarm där artificiell intelligens (AI) är en av huvudkomponenterna.

Ett tiotal pensionärer i Huddinge som ingår i Stockholm Digital Cares testgrupp har varit med och bidragit med synpunkter på det hur det är att bära det nya trygghetslarmet.

Johanna Sopo, en av testpersonerna.

Larmet skiljer sig en hel del från den typ av trygghetslarm som är vanligast idag, ett armband med en larmknapp som man trycker på om exempelvis ramlat i bostaden och behöver hjälp av hemtjänsten. Det sättet att larma förutsätter dock att man inte skadat sig så illa i fallet att man inte klarar att trycka på knappen.

Det nya larmet består av ett diskret armband med en larmknapp. Men armbandet har även inbyggda rörelsesensorer (se bilden till höger på Johanna Sopo, en av deltagarna i testgruppen).

Sensorerna kommunicerar med 3-4 små radioboxar i bostaden och registrerar hur den boende rör sig. Systemet innehåller också ett AI-program (artificiell intelligens) som lär sig användarens normala rörelsemönster i bostaden och själv kan slå larm om den boende exempelvis blir liggande kvar på golvet efter fall.

Stockholm Digital Care är femårigt EU-projekt där Stockholms stad, Nacka, Huddinge, Stockholms läns landsting, Kommunförbundet Stockholms län, KSL och forskningsinstitutet Rise deltar. Målet är att skapa tillväxt för små och medelstora företag i Stockholmsregionen som arbetar med välfärdsteknik. Med ett större utbud av välfärdsteknik för äldre ska projektet bidra till ett självständigt liv och välbefinnande för äldre som bor kvar hemma.

Stockholm Digital Cares metod för att nå målet är att vara kunskapspartner för företag som utvecklar ny välfärdsteknik och hjälpa dem att testa och utvärdera nya tjänster och produkter i verkliga livet. Projektet är också en arena där företag och kommuner kan träffas, förstå varandras behov och utbyta erfarenheter.

– Man kan dra parallellen till utvecklingen av ny medicinteknisk utrustning inom sjukvården. Där finns sedan länge ett utvecklat samarbete mellan leverantörer och vården. Det är något åt det hållet vi vill åstadkomma även när det gäller utvecklingen av ny välfärdsteknik inom äldreomsorgen, säger Emma Eng, projektledare för Stockholm Digital Care.

Emma Eng

Testerna av trygghetslarmet med artificiell intelligens är ett exempel på just detta sätt att arbeta, framhåller Emma Eng.

– Leverantören ville ta ut den här produkten i verkligheten och testa den i verkliga livet. Tar man fram en produkt för äldre räcker det inte att testa den på 35-åringar på ett kontor, vilket företaget har förstått, säger hon.

För Stockholm Digital Care väntar nu nya tester, utvärderingar och leverantörssamarbeten kring fler produkter och tjänster. Närmast i tur står ett system med små trycksensorer som placeras under sängbenen och som kan uppmärksamma om en person kliver ur sängen och då larma personal.

– Mycket av den nya tekniken som kommer på det här området är väldigt miniatyriserad och nästan osynlig för användaren. Det här skulle kunna vara ett alternativ till de larmmattor som placeras nedanför sängen och som används inom omsorgen idag, säger Emma Eng.

Stockholm Digital Care ska också ta sig an en tjänst i form av en bilddagbok som är utvecklad för barn med funktionshinder som skulle kunna hjälpa äldre med minnesproblem att lättare komma ihåg vad de varit med om under dagen.

– Företaget bakom tjänsten vill titta på hur de kan anpassa bilddagboken för äldre med demenssjukdom. Tjänsten skulle också kunna fungera som ett samtalsstöd i hemtjänstpersonalens dialog med brukare och anhöriga, säger Emma Eng.

 

STOCKHOLM DIGITAL CARE:

Stockholm Digital Care är ett femårigt EU-projekt med mål att skapa tillväxt för små och medelstora företag i Stockholmsregionen som arbetar med digital välfärdsteknik. I projektet deltar Stockholms stad, Nacka, Huddinge, Stockholms läns landsting, Kommunförbundet Stockholms län, KSL och forskningsinstitutet Rise. Stockholm Digital Cares testmiljöer för nya produkter och tjänster finns i Huddinge och Nacka.

(Fotot  på Johanna Sopo: Huddinge kommun, social- och äldreomsorgsförvaltningen)