Nyheter

2020

Under kvällen den 11 november genomförde projektet Smart och uppkopplad belysning i Stockholms stad en demo av belysningen på Taxingeplan i Tensta. Under demo-tillfället där trafikkontoret, stadsledningskontoret och stadsdelsförvaltningen i Spånga-Tensta deltog testades ett antal olika ljusscener i olika färger. Ljusslingan kommer bidra till både bättre ljus men också till en mer lekfull stämning och en känsla av ett ”rum i rummet”.

Effektbelysning på Taxingeplan, som är en del av projekt Smart och uppkopplad belysnings pilotinförande, syftar framförallt till att skapa ökad trivsel på platsen. Redan under demo-tillfället visade förbipasserande uppskattning. Många tog bilder på belysningen, berättade att de tyckte den var fin och att de hoppades att den inte skulle plockas ner. En annan förbipasserande frågade om ”vi inte kunde göra något liknande även i Rinkeby”.

Själva belysningen består av 183 stycken små lampor som hänger på slingor i ett sicksackmönster över trappan på platsen, som har utformningen som en läktare. Ljuset är både statiskt och skiftar i olika färger när den lyser. Skiftningarna är dock långsamma för att inte uppfattas störande av de som bor eller arbetar i närheten av platsen.

Varje veckodag har fått en egen ljus-scen som kommer lysa fram till klockan 22.00 på kvällen. Efter klockan 22.00 och fram till 06.00 lyser en nattscen i vitt ljus. Även ett antal högtider har fått specifika ljus-scener. I dagsläget är det Nobeldagen, julveckan och nyårsafton men fler högtider går att lägga till. Festbelysningen på Nobeldagen och nyårsafton är glittrande och vid tolvslaget på nyårsafton glittrar ljuset lite extra under tio minuter.

Måndagsbelysningen

Onsdagsbelysningen

Lördagsbelysningen

Belysningen vid tolvslaget på nyår som glimrar

När belysningen inte är tänd

Norra Djurgårdsstaden inleder genom Connected Stockholm Royal Seaport, ett innovationssamarbete med ”SMARTer Greener Cities”.

18 lokala väderstationer som mäter solstrålning, temperatur, luftfuktighet, regn och vind placeras under hösten 2020 ut vid gårdar, torg, lekplatser, parker och gröna tak i Norra Djurgårdsstaden och Hjorthagen. Det är en del i ett nordiskt forskningssamarbete ”SMARTer Greener Cities” där även Helsingfors och Köpenhamn ingår.

Syftet är att bättre förstå hur stadsgrönska tillsammans med ny teknik kan stärka så väl människors välbefinnande som biologisk mångfald. En väl förvaltad och fungerande grönblå infrastruktur bidrar till att ekosystemen blir motståndskraftigare mot störningar, som exempelvis klimatförändringar.

Forskningsprojektet ”SMARTer Greener Cities” finansieras av Nordiska ministerrådet genom Nordforsk och drivs i Stockholm av Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet i partnerskap med Stockholms stad. Projektet pågår i tre år och är särskilt lämpat att genomföras i Norra Djurgårdstaden med tanke på det strategiska arbete med vatten och grönska som genomförs i stadsplaneringen och möjligheten att jämföra olika miljöer och förutsättningar med varandra. Data från väderstationerna blir tillgänglig för boende och andra intresserade under 2021. Om du är intresserad att ta del av datan mejla till smartergreenercities@gmail.com och märk e-posten med ’data access’.

Du kan läsa mer om innovationsprojektet på webbplatsen Stockholm växer samt följa projektet hos Smarter Greener Cities.

Smarter Greener Cities, Stockholm växer

Smarter Greener Cities webbplats

Är du verksam inom belysningsbranschen eller intresserad av smart belysning? Då ska du anmäla dig till projektet Smart och uppkopplad belysnings seminarium den 1 december klockan 09.00-12.00 som kommer att ske via Skype.

Projektet kommer dela med sig av resultat och lärdomar från sitt pilotinförande. Under dagen kommer även utmaningar och tankar om uppskalning av den smarta och uppkopplade belysningsanläggningen att diskuteras tillsammans med er som deltar.

Till anmälningsformuläret

Projektet Smart och uppkopplad belysning startade 2018 och är en del av programmet Smart och uppkopplad stad. För att läsa mer om projektet, se mer information på projektsidan på smartstad.stockholm.

Smartstad Stockholm

Under hösten har projektet även fått dela med sig av sina insikter i tidningen Ljuskultur.

Läs artiklarna i sin helhet:

Artikel ”Smart uppkopplat Stockholm”

Artikel ”Integritet i den smarta staden”

Petra Robin och Maria Holm är båda projektledare för innovationsprojekt inom programmet Smart och uppkopplad stad; Petra Robin för Smart trafikstyrning och Maria Holm för Smart och uppkopplad belysning. Båda har varit med sedan starten vid årsskiftet 2017/2018 och drivs av att få arbeta med kombinationen av ny teknik och nya arbetssätt.

– Det blir väldigt många olika grupper av människor som är inblandade; olika professioner, roller, förvaltningar och företag, och det är roligt, säger Petra.

– Vi arbetar med innovation och utveckling. Det handlar om saker som inte har gjorts innan, vilket är väldigt spännande och utmanande, fortsätter Maria.

Projektet Smart trafikstyrning testar nya sätt att planera och styra trafiken

Smart trafikstyrning arbetar med att testa och utvärdera nya sätt att planera och styra trafiken i Stockholm på ett effektivare sätt. Inom projektet pågår ett antal pilotprojekt på flera håll i Stockholms innerstad, där sensorer utvecklas och testas i olika trafikmiljöer.

– Stockholms stads trafikstyrning är redan avancerad men problemet är att trafiken till stor del styrs utifrån historiska data. Genom att ta nästa steg och istället använda realtidsdata skapas nya möjligheter att öka framkomligheten i stockholmstrafiken, berättar Petra.

Projektet Smart och uppkopplad belysning inför smarta belysningslösningar för staden

Inom projektet Smart och uppkopplad belysning testas ett nytt systemstöd för styrning av belysning tillsammans med uppkopplade lyktstolpar utrustade med sensorer.

– Projektet kommer bland annat genomföra en pilot i stadsdelen Spånga-Tensta där belysningsdata kommer att samlas in, säger Maria.

Realtidsdata är efterfrågat av många olika aktörer

Sensorerna i projekten samlar in realtidsdata för att styra trafiken och belysningen, men i nästa steg är målet att datan även ska kunna delas inom staden och publiceras som öppna data för allmänheten. Projekten arbetar tillsammans med ÖDIS enligt dess process för att öppna data. Inom det arbetet har projekten haft workshops för att identifiera behovet av datan.

– Vi hade workshops med representanter från stadens förvaltningar och bolag, men också med externa företag. Intresset var jättestort! Det var ungefär 50 företag som deltog i våra workshops, berättar Petra.

– Vi ser att belysningsdata, om t.ex. effektuttag och energiförbrukning, är intressant för både stadens förvaltningar och bolag samt leverantörer, men också för forskare, menar Maria.

Viktigt med kommunikation om den öppna datan

Datan kan användas internt i staden för att göra analyser, men det finns också många spännande tjänster som företagen skulle kunna bygga om de fick tillgång till datan. När datan väl är öppen är det viktigt med ordentlig kommunikation för att få igång användningen.

– Vi måste se till att användarna känner till att datan finns och även att den möter användarnas behov, menar Petra.

Risker som finns kopplat till realtidsdata kan ofta hanteras

Det finns alltså en stor nytta med att öppna realtidsdata och det är viktigt att väga den mot de eventuella risker som finns. En potentiell risk som projektet Smart trafikstyrning identifierat är att vid tidpunkter då det är lite trafik på vägarna, så skulle det eventuellt vara möjligt att spåra ett specifikt fordon med hjälp av datan.

– Det finns olika sätt att hantera det på och vi utvärderar dem. Till exempel kan man tidsfördröja publiceringen av datan lite, säger Petra.

Projektet Smart och uppkopplad belysning har också genomfört riskanalyser men kommit fram till att det inte finns några större risker med att dela datan. Utmaningen som de ser är att säkra kontinuitet i uppdatering av datan.

– Man behöver säkra att det finns informationsägare och informationsförvaltare även när det sker organisationsförändringar. Det är viktigt för externa användare som gjort sig beroende av datan i deras tjänster, menar Maria.

Projekten pågår till slutet av 2020 och det ska bli spännande att följa dess effekter och nyttor.

”Våra städer ska bli smarta, ingen tvekan om saken, och beroende på vem jag pratar med är prioriteringarna olika. Det pratas om publikt WiFi, poliskameror, miljösensorer, fiberanslutningar och 5G. Men hur blir en belysningsanläggning smart?”

Läs hela krönikan i Ljuskultur, med stadens belysningsingenjör Björn Lindelöf. Han är en del av projekt Smart och uppkopplad belysning.

 

 

Nu är förberedelserna i full gång för att börja använda smart belysning i Tensta.
Cykel- och gångstråk, två gångtunnlar och en bilgata ska få uppkopplad och sensorstyrd belysning.

Ett syfte är att effektivisera energianvändningen genom att använda sensorstyrd LED-belysning som lyser upp extra mycket när människor passerar förbi och samtidigt lyser lite svagare när det är tomt och ingen rör sig i närheten.

Men satsningen i Tensta handlar också om att använda smart teknik för att utforma belysningslösningar som kan bidra till en ökad trivsel och trygghetskänsla
i området.

Smart belysningsprojektet i Tensta är en del av Stockholms smart stad-strategi. Tanken är utvärdera flera olika lösningar för smart och uppkopplad belysning för att sedan kunna skala upp de som fungerar bäst även i andra stadsdelar.

Belysningsprojektet i Tensta beräknas dra igång under våren. Just nu pågår förberedelserna som bäst på flera håll runt Tensta centrum.

Sammanlagt runt 180 belysningsarmaturer – och i en del fall även själva belysningsstolparna – byts ut och ersätts med nya som kan användas för smart och uppkopplad belysning, samt även förses med olika typer av sensorer.

Utmed en gång- cykelbana i Tensta sätts nya belysningsstolpar upp med inbyggda sensorer som känner av när någon passerar.

Den nya belysningen är alltid tänd när det är mörkt, men lyser upp extra mycket när rörelsesensorn registrerar att någon går eller cyklar förbi. Även belysningen på intilliggande stolpar framför och bakom lyser upp extra mycket så att man kan se vad som rör sig i närheten när man rör sig längs gång- och cykelstråket.

För att öka trygghetskänslan täcker belysningen inte bara upp själva gång- och cykelbanan. I park- och skogspartier kommer det att finnas en ny typ av lampor som även lyser upp omgivningen så att man ser bättre vad som händer runt gång- och cykelbanan. Vid Erikslundsparken finns också nya lyktstolpar som står tätare än tidigare.

Även bilgatan Hagstråket i Tensta kommer att få smart belysning som anpassar sig till trafikintensiteten.

Men här kommer man att använda mer avancerade sensorer inte bara kan se att ett fordon närmar sig. De uppkopplade sensorerna kan även skilja på olika trafikslag och se om det är en buss, en bil eller exempelvis en cykel som passerar förbi. Den insamlade trafikdatan från sensorerna kommer att kunna användas i framtida realtidsbaserade trafikanalys- och styrsystem.

Den nya belysningen på Hagstråket kommer inte bara att lysa nedåt mot vägbanan. På belysningsstolparna kommer också att finnas olikfärgade LED-lampor som kan lysa uppåt.
I ett framtida mer utbyggt system med smart belysning skulle de färgade ljusen kunna användas exempelvis för att förstärka blåljusen från utryckningsfordon.

Under onsdagskvällen bjöd Hjulsta grundskola och TechTensta in till invigning av ljuskonstprojicering på Hjulsta torg. 

Stockholms stads techgård TechTensta och Hjulsta grundskolas niondeklassare har tillsammans arbetat med ett belysningsprojekt i stadsdelen.

Under onsdagskvällen var det dags för invigning och venissage av elevernas ljuskonst för alla som samlats på Hjulsta torg. Med hjälp av mobiltelefoner och surfplattor har eleverna skapat kreativa illustrationer och mönster. Ljuskonsten projicerades i jätteformat på en husvägg medan eleverna berättade om konstverken.

Med på invigningen var bland annat Ole-Jörgen Persson, ordförande i Spånga-Tenstas stadsdelsnämnd, stadelsdirektör Fredrik Jurdell och Heléne Hodges, rektor på Hjulsta grundskola.

Behovet av vidareutvecklad belysning på platsen, framkom under en trygghetsvandring. 

Ambitionen är att engagera intresserade ungdomar genom att låta dem vara med och utveckla samt forma området till det bättre. 

Initiativet har tagits emot med stort engagemang av eleverna på Hjulsta grundskola och en ny omgång ljusillustrationer är redan inplanerad. 

TechTensta är en techgård på Tenstagången, dit ungdomar i området kommer och lär sig mer om alltifrån videoredigering, till 3D-printning och kodning. Detta projekt är bara ett utav många som de är inblandade i, som engagerar tekniskt intresserade ungdomar i lokalområdet.

-Det här projektet visar på en annan dimension av kreativitet och att äga den med stolthet. Vi hoppas att det ökar ungdomarnas nyfikenhet för it samtidigt som det blir ett positivt inslag i deras vardag och för deras omgivning, säger Dhakshayene Holmgren, samordnare för TechTensta.

Maria Holm, projektledare Stockholms stads projekt Smart och uppkopplad belysning, har följt Hjulsta-projektet och har samarbeten med TechTensta:

– Projektet har haft liknande idéer med att projicera ljuskonst utmed vägbanan på Hagstråket, bilder med lokal förankring. Det finns oändliga möjligheter med projektioner och det är ett utmärkt sätt att smycka staden och låta medborgarna själva vara med och bestämma. Digitalisering ger möjligheten att göra en konstinstallation som kan förändras över tid och inte behöver vara permanent och till ganska små kostnader, säger hon.

2019


Nu öppnar den nya webbplatsen smartstad.stockholm där du kan följa utvecklingen av Stockholms kommande smart stad-tjänster.

  • Smart och uppkopplad gatubelysning.
  • Analys av trafikdata från uppkopplade sensorer i gatumiljön.
  • En ny app som visar detaljerade fyradygnsprognoser för Stockholms luftkvalitet ner på kvartersnivå.

Det är ett par exempel på nya smart stad-tjänster som Stockholms stad just nu arbetar med som en del av Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad.

På den nya smartstad.stockholm – webbplatsen som du befinner dig på just nu – kan du följa arbetet med dessa och ett flertal andra smarta digitaliseringsprojekt som utvecklas och testas i staden. 

På webbplatsen kan du också följa utvecklingen av de fyra huvudprojekt som pågår inom ramen för smart stad-strategin: smarta lås, smart och uppkopplad belysning, trafikstyrning och öppna data.

På den nya sajten hittar du även viktiga beslut och dokument för Stockholms smart stad-strategi. Du kan även läsa mer om våra externa samarbeten kopplade till smart stad och digitalisering, samt om våra inspirationsprojekt och andra exempel på hur Stockholm bygger den smarta staden. 

På smartstad.stockholm hittar du även de senaste nyheterna på vår smart stad-blogg. Här finns också inspiration i form av bildspel och videos.

 

27

mar

”Spännande, lekfullt och visionärt” – så uttryckte sig en av deltagarna i den kreativa marknadsdialog Projektet Smart och uppkopplad belysning anordnade tillsammans med Openlab i slutet av februari.

Syftet, att hitta nya estetiska uttryck som kan förena stadens 140 000 lyktstolpar med framtidens tekniska utveckling, blev överträffat av deltagarnas förslag på belysning som trygghetsmedel och social mötesplats, samt med en smart integration av teknisk infrastruktur i staden.

Marknadsdialogen inleddes av Kieran Long på ArkDes, med ord om hur stadsrummets former ger uttryck för och möjliggör medborgarens egen identitet.

Indelade i tvärdisciplinära team berikade företag som Boris Design Studio, PQR International Group, Bjerking, Tyréns AB och Xyngroup AB, med flera, dagen med sin innovationsförmågan och öppenhet.


I veckan var Stockholms stads Smart och uppkopplad belysning-projekt på studiebesök i  Köpenhamn.

Köpenhamn har bland annat gjort pilottester av närvarostyrd belysning vid övergångsställen och i trafikkorsningar med syfte att öka trafiksäkerheten för fotgängare och cyklister.

Stockholms stad fick även besökta DOLL (Danish Outdoor Living Lab) för att diskutera den tekniska utvecklingen och uppbyggnaden av smart belysning, samt vilka vägval och utmaningar som finns.

Sammanfattningsvis gav besöket många nya insikter som kommer vara värdefulla för projektets fortsatta arbete med kravställning och upphandling. Smarta städer pratar med varandra!