28

Nov

Digitaliseringspriset 2017 avgjort

Det blev grundskoleavdelningen på utbildningsförvaltningen som till slut vann Stockholms stads Digitaliseringspris 2017. De får priset för sitt innovativa arbete med AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan.

Vinnaren av Stockholms stads Digitaliseringspris korades under en högtidlig prisutdelning i Blå Hallen på tisdagen.

På plats i under Kvalitetsutmärkelsen i Stadshuset fanns representanter från 36 olika enheter inom Stockholms stad. Däribland de andra slutfinalisterna; Trafikkontoret med sina Digitala parkeringsautomater samt Miljöförvaltningens med sin app Livsmedelskollen.

I juryn för Digitaliseringspriset sitter biträdande stadsdirektör Fredrik Jurdell (ordf), Stokabs VD Staffan Ingvarsson, Stockholms stads it-direktör Ann Hellenius och innovationsdirektör Gunnar Björkman.

Här är juryn motivering för att ge priset till grundskoleavdelningen och den AI-baserade screeningen:

”Grundskoleavdelningen på utbildningsförvaltningen tilldelas årets Digitaliseringspris för sitt innovativa arbete med AI-baserad screening för att tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan.

Tjänsten är framtagen med spetsteknik och evidensbaserad forskning i samarbete med Karolinska institutet. Den har framgångsrikt testats på 900 elever i Stockholms stad.

Screeningmetoden ger en objektiv bedömning av elevers läsförmåga och effektiviserar en process som idag är resurskrävande för skolorna.

En tidig diagnos av läs- och skrivsvårigheter ökar elevens chanser att höja skolresultaten och bidrar därmed till en bättre livskvalitet för både elever och föräldrar. Därför ser vi med glädje fram emot att tjänsten nu tillgängliggörs för många fler av stadens grundskolor.”

Här är kommunikationsroboten för långtidssjuka barn som just nu testas på ett par av Stockholms stads skolor.

På onsdag och torsdag kan du själv bekanta dig med den nya roboten i Stockholms stads monter på Smarta städer-mässan i Kista.

I Stockholms stads monter på Smarta städer-mässan finns även en lång rad andra smarta projekt inom digitalisering, stadsutveckling och miljö.

Experter finns på plats från Norra Djurgårdsstaden: Stockholm Royal SeaportGrowSmarterStokabAvdelningen för digital utveckling och Urban ICT Arena. Men också flera samarbetspartners närvarar för att berätta om sina projekt tillsammans med staden.

För att klara framtidens utmaningar behöver vi lägga ännu mer fokus på att samverka med universitet, företag och stadens invånare. Stockholms stad arbetar just nu med flera spännande projekt för att möta stadens hållbarhetsmål med smarta uppkopplade lösningar.

Norra Djurgårdsstaden och GrowSmarter är två stora stadsutvecklingsprojekt som ska visa vägen mot en hållbar och smart framtid. Samverkansprojekt där vi samarbetar med många olika företag och universitet för att få fram verktyg, metoder och fungerande tjänster – som sedan sprids vidare till andra projekt i Stockholm, och till andra städer i Sverige och världen.

Kom förbi Stockholms stads monter under Smarta städer-mässan den 22–23 november på Kistamässan och bli del av processen för att Stockholm ska bli världens smartaste stad 2040. Att besöka mässan är kostnadsfritt mot föranmälan på http://tiny.cc/0gbvoy. Mer information om mässan finns på http://smartastader.com

Stockholms stads grundskolechef Adelinde Schmidhuber är en av de nominerade finalisterna till årets Digitaliseringspris. Hon har lett arbetet med AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårighetersom nu blir tillgängligt för Stockholms samtliga skolor.

– Det känns jätteroligt men också förvånande eftersom jag själv inte ser mig som den digitaliserade person som folk tror att jag är, säger Adelinde Schmidhuber. För mig är det svårt att sätta fingret på vad digitalisering faktiskt är.

Hon säger att digitalisering av skolan handlar om att underlätta för pedagoger och elever, det är hennes uppdrag som grundskolechef.

Screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter, är ett verktyg där pedagoger på ett enkelt sätt kan identifiera barn som har läs- och skrivsvårigheter i ett tidigt stadie. Den enkla processen går till så att barnet läser en text på en skärm. En eye-tracking kamera spelar in ögats rörelse. På ögonrörelserna kan man se om eleven fastnar på ord, går tillbaka mycket i texten eller läser väldigt långsamt. Resultatet analyseras direkt och kommer upp på skärmen.

Sedan några veckor tillbaka finns tjänsten tillgänglig för Stockholms stads skolor. Tanken är att screeningen ska vara ett verktyg i verktygslådan, som det är upp till varje skola att använda om de själva vill.

Tidsbesparingen med denna metod är stor. Tester för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter har tidigare tagit upp emot en halv dag per elev, men med screeningen tar det två minuter.

– Specialpedagoger ska lägga sin tid på att hjälpa elever som har det svårt, inte på att genomföra tester, säger Adelinde Schmidhuber.

När läs- och skrivsvårigheter väl upptäcks är det ett sätt för rektorer att se hur de ska fördela sina resurser i klasserna. Uppföljningstester kan sedan användas i utvärderingssyfte för att se om resurser fördelas bra, samt ifall insatser för att förbättra barnets läsning hjälper.

– Målet är ju inte bara att tidigt upptäcka läs- och skrivsvårigheter, utan att faktiskt åtgärda dem på bästa sätt, avslutar Adelinde Schmidhuber.

Här är alla finalister till Stockholms stads Digitaliseringspris:

Solcellsdrivna digitala parkeringsautomater

Roboteket – ”lånerobotar” för skolan

* AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan

* Stockholmskällan

* Tyck till-appen

* Livsmedelskollen

Roboteket har på kort tid blivit en succé i Stockholms stads skolor. Nu är Roboteket dessutom en av sex finalbidrag som tävlar om Stockholms stads Digitaliseringspris.

– Det är fantastiskt roligt, det tycker vi alla, säger Linda Spolén, en av de som står bakom Mediotekets och grundskoleavdelningens satsning på kompetensutveckling och utbildningsmaterial för undervisning inom programmering i skolan.

Tillsammans med kollegor inom verksamhetsgruppen “Lärande med digitala verktyg” har

Linda Spolén tagit fram konceptet för Roboteket, där syftet är att sänka trösklarna för lärare att börja arbeta med programmering i undervisningen.

Tankearbetet bakom projektet kom igång för flera år sedan då Mediotekets medarbetare sneglade på Storbritanniens nya läroplan och dess skrivningar kring datalogiskt tänkande. Frågan väcktes om hur medioteket snabbt skulle kunna stötta lärare i Stockholms stad om vi i Sverige skulle få en liknande utveckling. Om programmering skrivs in i läroplanen, måste det också finnas en plan för hur förändringarna ska implementeras i undervisningen, menar Linda Spolén.

Konceptet innefattar tre utbildningstillfällen och ett månadslångt lån av en vagn med robotar och verktyg för programmering i undervisningen. Sedan starten januari 2017 har vagnarna varit ute på 72 av stadens grundskolor.

Det första utbildningstillfället handlar om hur programmering finns runt om oss i samhället och om de nya läroplansskrivningarna som börjar gälla 1 juli 2018.

Andra tillfället får deltagarna en grundlig genomgång av robotarna och programmeringsverktygen de får låna med sig till skolan. Den tredje träffen är vikt för uppföljning och reflektion. Då är tanken att pedagogerna ska dela erfarenheter med varandra. Tredje tillfället syftar också till att ge redskap för fortsatt lärande kring programmering i undervisningen.

– Vår nästa utmaning är att ha en komma-igång-kurs för lärare i årskurs 7-9, samt att både bredda och fördjupa innehållet i våra programmeringsutbildningar. Det finns ett stort intresse för vårt arbete, vilket ger oss energi att fortsätta, säger Linda Spolén.

Till årsskiftet har det gått ett år sedan Roboteket startades. Då är det dags för en ordentlig utvärdering – och planering för framtiden. Nästa år utvidgas programmeringsarbetet med ett maker-labb – en miljö där olika material och verktyg finns tillgängliga för skapande och experiment, i kombination med olika former av elektronik och programmering.

– Skolan står inför stora utmaningar i och med de nya skrivningarna i läroplanerna och jag är oerhört stolt över att vi på utbildningsförvaltningen snabbt stod startklara med stöd och kompetensutveckling via Roboteket. Det är ett intensivt och utmanande förändringsarbete och jag brukar säga att jag har världens roligaste och mest utvecklande jobb, avslutar Linda.

Här är alla finalister till Stockholms stads Digitaliseringspris:

Solcellsdrivna digitala parkeringsautomater

* Roboteket – ”lånerobotar” för skolan

* Tyck till-appen

* Livsmedelskollen

* Stockholmskällan

* AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan

Kerstin Linke, it-pedagog och Petra Sjöberg, klasslärare på Skanskvarnsskolan inleder tester av kommunikationsroboten för långtidssjuka barn i en klass nu under hösten.

Skanskvarnsskolan i Årsta blir först ut att testa en ny typ av kommunikationsrobot för långtidssjuka elever. Via roboten kan barnet delta på lektioner och samtidigt vara med i klassens sociala liv i och utanför klassrummet.

Det lilla roboten ser ut som en leksak. Men det är ett kvalificerat kommunikationsverktyg, specialutvecklat för att långtidssjuka barn ska kunna delta i klassengemenskapen på distans. Tanken är barnet via kommunikationsroboten både kan delta i lektioner och med klasskompisarnas hjälp även vara med på rasterna.

Barnet styr roboten i klassrummet via en surfplatta. När man kopplar upp sig börjar robotens ögon att lysa. Roboten kan snurra och vrida på huvudet så att barnet kan följa vad händer i klassrummet via robotens kamera. Barnet kan kommunicera med klassen på flera olika sätt, antingen via robotens högtalare och mikrofon eller via olika ljussignaler som finns inbyggda i robotens huvud. Man kan också nicka eller skaka med robotens huvud

Den stryktåliga roboten kommunicerar via mobilnäten och är lätt för barnen att bära med sig under armen. Tanken är att den inte bara ska vara med på lektionerna utan också ska kunna följa med på raster och olika typer av klassaktiviteter.

Kommunikationsroboten är utvecklad av det norska företaget Noisolation och roboten används redan på flera skolor i framförallt Norge. Härom veckan dök den första roboten upp på Skanskvarnsskolan i Årsta. Där ska klassläraren Petra Sjöberg och it-pedagogen Kerstin Linke, nu testa och utvärdera roboten i en skolklass under hösten. Även på ESS-gymnasiet på Södermalm kommer att testa att arbeta med kommunikationsroboten under hösten.

Testerna är en del av ett så kallat inspirationsprojekt som Stockholms stads avdelning för digital utveckling driver. Syftet med inspirationsprojekten är att snabbt och på ett tidigt stadium utvärdera nya digitala tjänster i småskaliga tester och sedan tillgängliggöra de som fungerar bäst för användning i hela staden.

En ny screening-metod för att tidigt upptäcka läs- och skrivsvårigheter hos barn blir inom kort tillgänglig för Stockholms stads skolor.

Metoden bygger på att en eye-trackingkamera spelar in ögonrörelserna när eleverna läser en kort text från en datorskärm. Resultatet jämförs sedan mot ett omfattande referensmaterial med hjälp av AI (artificiell intelligens) som med 95 procents säkerhet identifierar de elever som är i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Screeningen tar cirka två minuter per elev.

Screening-metoden är utvecklad av företaget Lexplore och resultatet av mångårig forskning vid Karolinska Institutet.

Ett försöksprojekt med screening-metoden genomfördes under förra året på fyra skolor i Stockholm stad. (Eriksdalsskolan, Högalidsskolan, Katarina Södra och Björkhagens skola). Totalt screenades närmare 900 elever i årskurs 2-4.

VIDEO: Så funkar screeningen för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter

Nu har försöket utvärderats och utbildningsförvaltningen har beslutat att gå vidare och tillgängliggöra screening-metoden för Stockholms stads samtliga skolor.

Metoden innebär att alla elever kan screenas på ett enklare och snabbare sätt jämfört med de metoder som används idag för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter hos barn i skolan. Lärarresurser kan frigöras från individuella och tidskrävande screeningar på utvalda elever till att snabbt genomföra screening av hela klasser eller årskurser. Den eventuellt upplevda stigmatiseringen för enskilda elever uteblir när hela klasser screenas.

Utmaningen med flera av dagens metoder för läs- och skrivsvårighets-screening är att innefattar omfattande manuella testcykler som är resurskrävande och sårbara för subjektiv bedömning. Många skolledare vittnar om stora utmaningar att få fram ett pålitligt beslutsunderlag. De metoder som används kan också ge svårtolkade och tvetydiga resultat, samtidigt som de tar stora resurser i anspråk.

Resultaten för den nu pilottestade screening-metoden presenteras för behöriga pedagoger i ett användarvänligt webbgränssnitt. Skolorna kan följa resultaten år från år med hjälp av statistik och analyser som är kopplade till tekniken. Skolorna får därmed bättre verktyg för att följa upp och utvärdera om de åtgärder som sätts in ger resultat för att öka läs- och skrivkunnigheten hos samtliga elever.

VIDEO: Stockholms stads grundskolechef om screening-metoden

Att söka kunskap genom skriftliga källor ingår till stor del i skolarbetet i alla ämnen. De elever som i tidiga skolår kommer efter i läs- och skrivutvecklingen får svårt att klara kunskapskraven. Att inte klara kunskapskraven skapar stor frustration hos varje enskild elev, och kan vara avgörande för den enskilde elevens skolmotivation.

Tidiga satsningar på att upptäcka läs- och skrivproblem innebär att skolan kan rikta sina resurser innan problemen blir mer omfattande. För sent upptäckta läs- och skrivsvårigheter skapar inte bara problem för den enskilde eleven, utan även för hela skolsystemet. Att arbeta med läs- och skrivsvårigheter under högstadiet eller i gymnasiet innebär höga kostnader jämfört med om tidiga insatser satts in.

22

jun

Över 80 procent av de stockholmare som tillfrågades i undersökningen var positiva till att introducera programmering som ett moment i grundskolan.

Stockholmarna är positiva till programmering som en del i skolarbetet. Drygt 80 procent tycker att det vore bra att införa programmering som ett moment i undervisningen i grundskolan. Det visar en ny undersökning Stockholms stad låtit göra.

I våras beslutade regeringen att programmering ska införas som ett inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framför matematik och teknik. I Stockholms stad pågår, både centralt och ute på skolor, ett flertal insatser för att öka inslaget av programmering i skolan.

Läs mer: Här är stockholmarnas digitaliseringsförslag

Förra året tillsatte staden en särskild programmeringskommission som under ledning av skolborgarrådet Olle Burell (S) ska ta fram rekommendationer och förslag på hur Stockholms stads skolor kan arbeta med programmering. I våras arrangerade Stockholms stad och Kodcentrum tillsammans Stadshushacket där över 400 femteklassare från hela Stockholm kom till Blå hallen för att testa programmering. Förra veckan arrangerade staden och föreningen Hello World ett veckolångt programmeringsläger för mellanstadiebarn i Kista.

Nu visar en undersökning som Stockholms stad låtit göra att drygt 80 procent av stockholmarna tycker att det är viktigt att öka inslaget av programmering i skolarbetet.

Den årligt återkommande undersökningen görs för att fånga in stockholmarnas åsikter, synpunkter och idéer kring Stockholms stads digitalisering. Resultaten baserar sig på drygt 3 000 webbintervjuer.

För en stor andel av stockholmarna i undersökningen är appar och digitala tjänster sedan länge en del av dagliga livet . En stor andel uppger också att de använder den senaste tekniken i sin vardag. De har en tydlig uppfattning vad som fungerar bra och vad som saknas i de digitala tjänster som de använder idag. I undersökningsresultaten redovisas hundratals idéer och förslag på digitala tjänster som de tillfrågade saknar idag och som de tycker att Stockholms stad borde satsa på att ta fram. (se separat artikel)

Tre av fyra i undersökningen säger att de uppskattar Stockholms stads målsättning att ta en ledande position som en smart och uppkopplad stad i världen. Stockholms smart stad-strategi tas emot positivt i alla grupper, men något mer bland yngre än bland äldre.

När det gäller Stockholms stads appar och digitala tjänster är fortfarande stadens webbplats stockholm.se den klart viktigaste digitala kontaktytan till staden för de tillfrågade i undersökningen. Men andelen digitala kontakter via mobilappar uppvisar en tydlig ökning och ligger nu på  tio procent.

Det områden där stockholmarna är allra mest intresserade av att använda stadens digitala tjänster är trafik och stadsplanering. Även digitala tjänster inom bostad och miljö samt kultur och fritid ligger högt upp på topplistan. Men topplistan skiljer sig åt i olika åldersgrupper. För gruppen 35-54-åringar ligger digitala tjänster om skola och förskola överst på topplistan.

Evelina Nilsson och Lollo Gundersen kodar egna spel med programmeringsspråket Scratch. Den här veckan pågår Stockholms Stads och Hello Worlds programmeringsläger för mellanstadiebarn i Nod-huset i Kista. Foto: Kristina Sahlén (Klicka för större bild)

Stockholms stads och föreningen Hello Worlds programmeringsläger för mellanstadiebarn blev fulltecknat direkt. Nu under den första sommarlovsveckan strålar 96 barn från olika delar av Stockholms stad samman i Nodhuset i Kista för att lära sig programmering och leka robotlekar. 

I våras arrangerade Stockholms stad och Kodcentrum Stadshushacket där över 400 barn från hela Stockholm kom till Blå hallen för att testa programmering. Nu under sommarlovets första vecka är det dags för nästa steg – Stockholms stads och Hello Worlds programmeringsläger för mellanstadiebarn.

Nod-huset i Kista. (Foto: DSV)

96 barn från olika delar av Stockholms stad har intagit det futuristiska Nodhuset i Kista, där Stockholms universitets data- och systemvetenskapliga institution håller till i vanliga fall. Under veckan får barnen bland annat testa att göra egna spel med programmeringsspråket Scratch. Övningarna leds av 12 it-studenter från KTH och Stockholms universitet och två fritidspedagoger från Stockholms stad.

Jonathan Backström.

Jonathan Backström är en av it-studenterna som är med och guidar barnen i kodandets konster. Han utbildar sig till både till civilingenjör och lärare och tycker han lärt sig väldigt mycket själv genom att vara ledare på programmeringslägret.

– Det viktiga är att själv verkligen försöka förstå programmeringens grundprinciper på djupet för att kunna lära dem ut till andra, menar han.

Intresset för att delta på lägret har varit mycket stort. Alla platser till programmeringslägret tog slut i ett nafs, berättar Dag Wolters, grundare av Hello World och även en av ledamöterna i Stockholms stads programmeringskommission.

– Det bara small till, sedan var lägret fulltecknat. Nu har vi i princip lika många i kön som vi har deltagare, säger han.

Dag Wolters på Hello World.

Förra sommaren deltog runt 300 barn i Hello Worlds olika programmeringsläger. I år kommer det att handla om över tusen barn totalt, berättar Dag Wolters.

Utanför en av datasalarna har en grupp barn från Bromstensskolan tagit en paus från kodandet. De leker robotlekar och kurragömma i Nodhusets vindlande korridorer tillsammans med sin ledare Hanna Linn. Till vardags pluggar hon till civilingenjör på KTH och nu gör sin första runda som ledare på programmeringslägret.

– Helt klart bästa sommarjobbet, säger Hanna Linn.  Jag får programmera – och jobba med barn.

Hon är imponerad över hur mycket barnen lärt sig på bara några dagars kodande.

– Tänk om jag själv hade fått med mig de här grundkunskaperna när jag började plugga programmering på universitetet. Så mycket lättare allting gått, säger Hanna Linn.

Tillbaka vid datorerna fortsätter barnen att koda egna dataspel i det barnanpassade programmeringsspråket Scratch.

– Jag gör ett spel med bananer som faller ner från himlen, förklarar Evelina Nilsson.

Rut Thorén får hjälp av Hanna Linn med knivigt programmeringsproblem.

 

Lite längre bort i salen kämpar Rasmus Gillback och Robin Melin-Jones med sina spel. Robin som precis målat en snygg röd mantel till en av sina spelfigurer, en flygande katt, berättar han brukar göra egna spel hemma också.

 

Under stor koncentration kodar Märit Rönndahl sitt spel på skärmen…

 

…Även Lova Rönndahl kodar spel på programmeringslägret.

 

…Paus och dags för robotlekar med Hanna Linn.

 

…Och sedan kurragömma. Evelina Nilsson får räkna.

 

Fotograf, samtliga bilder: Kristina Sahlén

24

maj

Stockholms stads gymnasieskolors har belönats med kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan för sitt arbete med det självskattningsverktyg som gymnasiernas lärarteam använder för att höja sin digitala kompetens.

Igår kväll på konferensen Framtidens lärande fick Charlotte Dingertz, projektledare för arbetet med självskattningsverktyget, och Gunnilla Larsson, bidträdande gymnasiedirektör på utbildningsförvaltningen, ta emot priset av näringsminister Mikael Damberg.

– Jag hoppas att alla som arbetat med självskattningsverktyget och projektet verkligen tar åt sig av äran och känner sig stolta över att få den här kvalitetsutmärkelsen, sade Charlotte Dingertz efter prisutdelningen.

Guldtrappan är en årlig kvalitetsutmärkelse som går till skolor som visar på beprövade vägar för utveckling med utnyttjande av digitaliseringens möjligheter. Bakom priset står Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolledarförbundet, Skolchefsföreningen, Fronter, Gleerups, Liber, LIN Education, Netsmart samt initiativtagarna stiftelsen DIU och Sveriges Kommuner och Landsting.

Så här skriver tävlingsjuryn i sin motivering:

”Stockholm har en övergripande vision om Stockholm 2040 där digitaliseringen är en viktig del. Man har skapat strukturer för och bedriver ett systematiskt  förändringsarbete, bland annat genom ett egenutvecklat verktyg för självskattning som börjat ge tydliga resultat på alla enheter. Med 1:1 och Skolplattform genomförda, erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling med Pedagog Stockholm, konferenser och grupper på sociala medier, liksom flera rika lärresurser och innovativa forskningssamarbeten och kommundoktorander har man åstadkommit fortsatt resultatutveckling”.

Fotograf: Claes Johannesson.

Ny skolplattform och gemensamma it-lösningar för pedagogiska verksamheter. Mycket handlade om digitalisering i skolan under SETT-dagarna i början månaden. Pågående projekt, goda exempel och erfarenheter från Stockholms stads verksamheter visades upp i stadens egen monter. 

Under första dagen på SETT på Kistamässan var temat ledarskap och styrning. Projektledarna för införandet av skolplattform Stockholm i grundskolan och gymnasieskolan, Lina Harrysson och Darko Krsek, presenterade hur projektet utvecklar en gemensam plattform för alla de system som skolverksamheterna är beroende av. För första gången kunde även det nya utseendet för den uppdaterade versionen av barn- och elevregistret och närvarosystemen visas upp.

Den vanligaste frågan de fick var vad som blir bättre med den nya skolplattformen. Deras presentation visade hur plattformen förenar alla skolformer på en och samma plattform, vilket gör data och dokumentation i systemen mer komplett, lättillgängligt och smidigare att vidareutveckla när applikationer och tjänster tillkommer eller behöver uppdateras.

Andra dagen på SETT var inriktad på digitaliseringen i grundskolan. Förändringsledarna i projektet Gemensam it-service (GSIT 2.0) för grundskolan och gymnasieskolan, Ann-Marie Taylor och Ove Sköld, berättade hur projektet arbetat med upphandlingen för att uppnå ökad valfrihet, flexibilitet och anpassning i nästa generation it-service för pedagogiska verksamheter.

De berättade om de stödinsatser och utbildningar som har pågått under våren för digitaliseringens ledare, rektorerna.

Staden väntar nu på besked från kammarrätten i båda upphandlingarna om tilldelningsbeslut kommer medges eller inte. Så länge staden inte fått besked i denna fråga råder avtalsspärr vilket innebär att avtal inte får tecknas.

På SETT-mässan berättade också Kungsholmens stadsdelsförvaltning om hur de arbetat med den första pilotstudien av skolplattformens första moduler. Under införandet bildade de en grupp som arbetar strategiskt och långsiktigt med digital utveckling. De berättade bland annat hur de tagit fram en egen it-strategi för förvaltningens arbete och vilka lärdomar och erfarenheter de har fått under arbetets gång.