19

Nov

8 av 10 lärare säger att de inte har den kompetens som krävs för att kunna lära ut programmering enligt Skolverkets instruktioner. Det har däremot Mikael Kring, it-pedagog på Årstaskolan.

Kursportalen har blivit hans plattform för att dela med sig av kunskapen, inte bara till stadens utan hela landets lärarkår.

-Utgångspunkten var att jag ville nå min personal, Årstaskolan växer och växer, och det är omöjligt att samla alla pedagoger för att utbilda dem, berättar Micke Kring. Jag kan inte ens ha kurser för all vår personal och insåg att jag måste hitta sätt att skala upp.

Därför startade han Kursportalen. Där finns de instruktionsfilmer och material för lärare som vill lära ut programmering på olika nivåer. Idag är det närmare tvåtusen personer som använder kurserna på portalen och antalet stiger stadigt.

-Vissa lärare är rädda för programmering, de vet att eleverna kan mer, berättar Micke Kring. Medan andra lärare, kastar sig ut i det här.

Alla ska ha möjlighet att göra kurserna -lärare med olika förkunskap, men även föräldrar som vill kunna förklara för sina barn eller barn som har svårt att hänga med och behöver en extra genomgång. Därför är allt som Micke producerar öppet för alla.

-Det kostar inget att skala upp och när man delar med sig får man även input tillbaka, vilket förbättrar tjänsten, säger Micke Kring.

Kursportalen innehåller inte bara kurser i programmering. Här finns allt från ”att skriva för webben”, ”Skapa i 3D” till ”hur internet fungerar. Micke har utgått från kursplaner i sin framtagning av kurser och får samlar in mycket feedback för att förstå om kurserna fungerar eller inte.

-De amerikanska universiteten är förebilder, de lägger upp precis allt och alla kurser de håller finns i digital form på internet, avslutar Micke Kring. Allt ska vara transparent eftersom vi jobbar med samma skattepengar, och mot samma mål – att höja den digitala kompetensen.

Se film om Kursportalen här.

Se Kursportalen här.

3

sep

Skolplattform Stockholm skapar översikt

Inför höstterminen har Stockholms stads nya skolplattform öppnat för alla användare. Läraren Linnéa Hägglund på Östermalmsskolan ser många pedagogiska och tidssparande vinster med plattformen. Att det strulat lite i början är barnsjukdomar och kommer att gå över menar hon.

Linnéa Hägglund är utvecklingslärare med uppdrag att arbeta med Office 365 och digitalisering på Östermalmsskolan där hon undervisar i svenska, NO och teknik i årskurs 4-6. Office 365 har skolans elever arbetat med sedan 2017. Nu har de börjat använda fler funktioner som kommer med skolplattformen.

– Eleverna har tagit emot Office 365 positivt. De tycker om att arbeta med digitala online lösningar eftersom allt material finns på ett ställe och de kan göra materialet till sitt eget genom att ändra typsnitt, lägga till bilder eller rita i anteckningarna. Det är också en stor vinst att eleverna kan komma åt sitt arbetsmaterial hemifrån.

 

1 till 1 på mellanstadiet

På Östermalmsskolans årskurs 4-6 arbetar alla elever med Office365.

– Vi har ambitionen att vara 1 till 1 på hela mellanstadiet men vi saknar 25 datorer så eleverna i årskurs 4 får dela på datorer just nu. Men det kommer att åtgärdas när fler enheter levereras, säger Linnéa.

I införandet av skolplattformen har det varit lite barnsjukdomar, men Linnéa är tydlig med att kollegorna på skolan har fått information och att man väntar in att funktionerna ska komma igång.

– För mig som utvecklingslärare är det viktigt att sitta lugnt i båten. Alla stora IT-projekt kan ha problem i starten, men uppgifterna kan lösas på andra sätt under den här tiden. Jag tror att skolplattformen kommer bli ett kraftfullt och tidsbesparande verktyg när alla funktioner är på plats.

Skolplattformen – ett verktyg för formativ bedömning

Genom skolplattformen kommer allt arbetsmaterial och alla uppgifter finnas samlade på ett ställe. Läraren kommer att få en tydligare överblick över elevernas lärandeprocess genom att kunna följa den i realtid i sin dator.

– Jag ser skolplattformen som ett kraftfullt verktyg för formativ bedömning eftersom jag kan få en överblick över elevernas arbetsprocess. Jag kan följa dem i deras framsteg och kan ge kommentarer direkt när jag ser något. Den underlättar även för dem att se sina framsteg genom att de kan gå tillbaka och titta på gamla kommentarer och arbeten.

Underlättar administrativa uppgifter

Linnéa tycker att skolan och samhället har digitaliserats snabbt och menar att både barn och vuxna förväntar sig att kunna hålla kontakten digitalt och vill att det ska gå fort och utan krångel.

– Skolplattformen underlättar det administrativa arbetet som man som lärare måste göra. Eftersom allt är på ett ställe så behöver man inte klicka sig mellan olika sidor och allt sparas automatiskt. Det sparar tid för lärare, elever och vårdnadshavare.

Underlättar föräldraansvaret

Skolplattformen underlättar för föräldrar att ta sitt föräldraansvar genom att de har all information på en plats istället för att få ett mejl som försvinner i inkorgens flöde.

– Eftersom föräldrarna fick informationen så här redan när eleverna började årskurs fyra är de väldigt inne på att hitta den online och de uppskattar det. Förut när vi skrev veckobrev var det lättare att informationen tappades bort.

En annan vinst för föräldrarna är att barnen kan visa upp vad de gjort i skolan eftersom det finns samlat på skolplattformen med åtkomst hemifrån.

Calle Hedrén

calle.hedren@stockholm.se

17

aug

Sommarläger i Nordens Silicon Valley

Ungdomarna arbetar ivrigt under ledning av mentorerna.

I Nordens egna Silicon Valley, Kista, pågår ett sommarläger. Det handlar varken om fotboll eller segling – här lär sig ungdomar istället att skapa en prototyp med digital teknik. På lördag är det avslutning och då ska fontänen i Grönlandsparken tas över. Vattenstrålarna ska i olika formationer och röra sig i takt till musik.

Lägret anordnas av Inicio, en organisation som vill ge ungdomar en förståelse för digitalisering och framtida studier eller yrkesval. Inspiration tillsammans med teknik är deras röda tråd. Oavsett vilket yrke man väljer kommer tekniken att spela en stor roll. Rinkeby/Kista stadsdelsförvaltning är med och finansierar lägret.

Lägrets deltagare är 12-13 år gamla och kommer från olika skolor runt om i Stockholm, framförallt Kista och Rinkeby. Mentorerna är studenter från KTH, många av dem är här på utbytesår. Mentorskapet handlar inte bara om att dela med sig av tekniska färdigheter, utan också om värderingar kring teknik och om social hållbarhet. Bör vi till exempel samla in all data vi kan?

I labbet där lägret hålls är KTH-professorn Mark Smith på plats de flesta av dygnets timmar. Han vill låta studenter testa direkt i praktiken vad de lär sig i teorin. Han brinner för digitalisering och för få folk att förstå hur den kan förenkla deras vardag. Den smarta staden kräver smarta människor.

På lördag är lägret slut, efter 11 intensiva dagar i labbet. På lördag klockan 12.00 presenteras också resultatet vid fontänen i Grönlandsparken. Varje elev har gjort två kretskort – ett som ska styra vattenstrålens form, och ett som ska se till att de rör sig i takt till musiken. Delarna som behövts har designats och skrivits ut  i 3D-skrivare.

3D-skrivare och kretskort förbereder fontänshowen.  

Marianne och Mikalea från Inicio samt Marc från KTH.

På förskolans dag på Norrmalm ställer alla förskolor ut något som visar vad man arbetat med under året.

Förskolan Kejsarkronan på Odenplan valde att bygga en egen Bluebot, eftersom de jobbat mycket med programmering under året som gått.

Med den hemgjorda Blueboten kan  barnen testa manuell programmering ute på gården. De kan  rita upp egna banor med gatu-tejp och kritor. Sedan får de själva flytta den “ett steg fram och två steg till höger.”

Pedagogen Anette Olsson arbetar på förskolan Kejsarkronan och är även en del av Odenplans förskolors digitaliseringsnätverk.

I nätverket diskuterar de hur de ska få programmering att bli en naturlig del av verksamheten, i takt med att det skrivs in i läroplanen. Idéer finns bland annat på att skapa en “digitaliseringsbank” som alla kan ta del av, där man lägger in förslag på aktiviteter och arbetssätt.

-Vi måste få bort den rädsla och obehag som finns kring detta, många är ovana och därmed obekväma, så vi måste hjälpas åt och dela med oss av våra erfarenheter, säger Anette Olsson.

Tanken som ligger bakom Kejsarkronans arbete med digitalisering och programmering är att barnen ska vara producenter och inte konsumenter. Ipads och datorer kan användas som verktyg, men det finns en tanke bakom vilka spel som finns tillgängliga.

Blueboten köptes in till förskolan förra året, när det fanns lite pengar över i budgeten. Anette ser gärna att arbetet utvecklas ytterligare och vill peppa sina kollegor i staden att våga testa de med.

-Barnen är i en helt annan värld och vi måste hänga med. Jag tror på att avdramatisera! Barnen kommer att lära sig det här före oss ändå, avslutar Anette Olsson.

Skolan är en kunskapsorganisation som hela tiden måste vara på tårna och utvecklas, menar Micke Kring, it-pedagog på Årstaskolan. Och Micke Kring lever som han lär. Han utvecklar tjänst efter tjänst för att göra vad skolan är till för: undervisa elever på bästa möjliga sätt.

Med en bakgrund som musiker och ett tidigt intresse för datorer, började Micke Krings intresse för digitalisering och möjligheten att ständigt vara kreativ. Idag är intresset för hans och kollegornas arbete stort. Inte bara inom Stockholms stad, utan även från skolor i andra kommuner och till och med från skolor i andra länder. Folk vill ta del av arbets- och tankesätt som finns på Årstaskolan.

-Vi har ju alla tillgång till internet – varför inte använda det? Att digitalisera skolan handlar egentligen inte om teknik, det handlar om att man vågar vara öppen med sin undervisning, säger Micke Kring.

Att vara öppen och att dela med sig är grunden för Micke Krings arbete. Det är uppenbart att han arbetar med digitalisering på många håll och kanter, men hans högst prioriterade projekt just nu är ”Kursportalen”. Där skapar han onlinekurser inom programmering designade för lärare, men även dessa öppna för alla som är intresserade.

-Det fina med att jobba kommunalt är att vi kan dela med oss av allt, allt är skattepengar och dem delar vi på, säger Micke Kring och förklarar att ju fler som tar del av kurserna och ger honom feedback – ju bättre blir de.

Förutom “Kursportalen” har han bland annat utvecklat ett e-bibliotek för Årstaskolan där eleverna får publicera noveller och berättelser de själva skrivit. De får skapa framsidor, skriva texter till baksidan och göra författarporträtt, sedan kan de låna varandras böcker och läsa. De kan även recensera varandras verk.

-Poängen är att eleverna får en helt annan motivation av att de får se en produkt av deras arbete, säger Micke Kring och menar att e-biblioteket är ett exempel på detta.

Förutom e-biblioteket har de spelat in egna Ted-talkspodcasts, livestreamat talkshows och till och med byggt ett eget ”youtube” för skolan där videos läggs upp av elever och lärare. Några av de mest populära klippen på sidan är sånger som lär ut multiplikationstabellerna, de har flera hundra tusen visningar.

För att kunna fokusera på att utveckla nya idéer har Micke försökt hitta sätt att automatisera administration och rutinfrågor. Han har till exempel satt upp en support-sida med vanliga frågor och svar, där han gjort enkla guider för frågor kring iPads och datorer. Han har även programmerat en chat-bot på skolans Facebook, som kan svara på enkla frågor såsom ”när är det lov” eller ”hur hittar jag blankett för ledighetsansökan”. Abbott, som chat-boten heter, svarar både direkt och dygnet runt.

Micke tror att arbete över gränser är det som behövs för att hänga med i tempot. Med väldigt små medel menar han att lärare skulle kunna spela in lektioner de håller och ladda upp i ett forum där andra lärare dels kan hämta inspiration och upplägg, men även ge feedback.

-Vi måste hjälpas åt för att möta de behov som finns. Alltifrån att se till att elever med hög inlärningsförmåga aldrig hålls tillbaka av att mattebokens sidantal, till att se till att även föräldrar med andra språk kan ta till sig information och erbjuda lärare fortbildning. Med den teknik som finns idag är ingenting omöjligt, det är inte raketforskning vi pratar om, avslutar Micke Kring.

Cecilia Nygren, Andreas Meschke och Natalie Wahlberg berättade om skolplattformen och digital närvarohantering i förskolan.

“Tekniken ger inga mirakellösningar på problem, det handlar om hur vi väljer att arbete med den” säger Andreas Meschke, projektledare för införandet av Stockholms skolplattform i förskolan, då han under SETT-dagarna på Kistamässan berättar om införandet av digital närvarohantering.

Förutom Andreas Meschke fanns även pedagogerna Cecilia Nygren och Natalie Wahlberg på plats. De har redan testat skolplattformens digitala närvarohantering och delade med sig av sina erfarenheter av arbetet inför en fullsatt lokal.

Samarbete mellan pedagoger, delaktighet hos föräldrar och långsiktig planering är några av de nyttor och vinster som pedagogerna upplever.

Från en nyfiken publik kommer frågor om vilka enheter fungerar bäst för verktygen, och om hur den digitala mognaden var bland föräldrarna. Cecilia Nygren och Natalite Wahlberg svarar på detta och berättar även om hur de digitala verktygen underlättar språkförbistringar och frigör mer tid till barnen.

I programmet för deras presentation på SETT-dagarna kan vi läsa följande:

”Det här är berättelsen om ett införande och digitalisering på verksamhetens villkor. Ett effektiviseringsprojekt som inte går ut på att rationalisera bort tjänster – utan istället ger pedagogerna mer tid åt kärnuppgiften. Att skapa kreativt innehåll för och tillsammans med barnen”.

Stockholms stad har valt Unikum – Unikt lärande AB som leverantör av modulen för pedagogiskt it-stöd för planering och bedömning till stadens nya skolplattform. Under fredagsförmiddagen skrevs avtalet på av båda parter.

Avtalet med Unikum innebär att den sista pusselbiten nu är på plats i Stockholms stads nya skolplattform som kommer att lanseras inom förskolan, grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen i samband med höstterminens start i augusti i år.

-Det här innebär att vi nu har samtliga avtal på plats och att vi snart kan lansera skolplattformen i sin helhet. Skolplattformen kommer att stötta Stockholms förskolor och skolor i deras digitaliseringsarbete och vara en viktig del i att åstadkomma ett digitalt lyft för pedagoger, elever och barn. Det är mycket glädjande att vi efter flera års omfattande arbete nu kan få de sista delarna i skolplattformen på plats, säger Johanna Engman, tf it-direktör i Stockholms stad.

Skolplattform Stockholm är en gemensam plattform för Stockholms stads förskolor och skolor. Syftet med skolplattformen är att förenkla och kvalitetssäkra det administrativa arbetet, den pedagogiska arbetsmiljön och lärandet.
140 000 barn, elever och studerande samt 23 500 medarbetare inom Stockholms stads skolor och förskolor beräknas att använda skolplattformen.
Med den nya skolplattformen kommer även vårdnadshavare att kunna följa sitt barn från förskolan till gymnasiet på ett och samma ställe och därmed få ökad insyn i verksamheten.

För pedagoger och lärare innebär skolplattformen ett mer effektivt arbetssätt som gör att de kan ägna ännu mer tid åt barnens och elevernas utveckling, samt öka samarbetet kollegor emellan.

Skolplattformen är uppbyggd av flera moduler. De olika delarna ska gå att byta och bygga vidare på när det uppstår nya behov i verksamheten och i takt med att ny teknik blir tillgänglig.

Följande moduler ingår i skolplattformen:

  • Barn- och elevregistret

  • Schema

  • Frånvaro och närvaro

  • Elevdokumentation

  • Pedagogiskt genomförande

  • Startsida

  • Planering och bedömning

Mer om Skolplattform Stockholm.

Just nu pågår All Digital Week, en europeisk kampanjvecka för ökad digital delaktighet. Runt om på biblioteken i Stockholms stad är aktiviteterna i full gång.

På Stadsbiblioteket har de bland annat programmering för barn, och it-värdar som svarar på tekniska frågor.

Programmeringen sker dels i programmet Scratch på surfplatta och dator, samt genom den lilla roboten Bluebot.

Tina Mansourian och Carina Granberg arbetar som bibliotekarier på Stadsbiblioteket.e är positiva till att tidigt introducera barn för programmering. De berättar att besökarna är väldigt nyfikna och glada över att få testa.

En våning upp finns unga it-värdar på plats, redo att hjälpa folk som har it relaterade problem. Det kan vara allt ifrån att ladda ned en e-bok till att skicka ett mail, eller skanna något.

Hamza al Salkini och Tirhas Haile har båda arbetat som it-värdar i en månad. De finns på plats på Stadsbiblioteket varje vecka måndag till fredag, 13.30–17.30.

Läs mer om All digital week: https://www.mynewsdesk.com/se/stockholms_stadsbibliotek/news/all-digital-week-paa-stockholms-stadsbibliotek-19-23-mars-298631

I november utsågs Stockholm till Sveriges Digitaliseringskommun, och efter det har intresset för stadens digitaliseringsarbete ökat. En del i Stockholms stads strategi för att driva digitalisering är att blanda små, snabba projekt med stora, långsiktiga.

Inspirationsprojekt är exempel på små projekt, som testas i liten skala för att sedan – om de faller väl ut  – skalas upp.

De genomförs under en kortare period om två till tre månader. Genom att de är innovativa och skapar medborgarnytta, visar de på digitaliseringens möjligheter. Tanken är att projekten ska kunna spridas och därmed inspirera eller initiera nya idéer och projekt.

Idéerna till projekten kan komma från någon på stadsledningskontoret, men lika gärna från någon som jobbar inom verksamheten eller från en leverantör.

Ett exempel på ett lyckat inspirationsprojekt är screening av läs- och skrivsvårigheter, som testades i liten skala och nu finns tillgängligt för kommunens skolor. Charlotte Dingertz var en av de personer som drev det projektet, och hon menar att inspirationsprojekten är ett effektivt sätt att snabba på den digitala utvecklingen.

-Vi vill få våra förvaltningar och bolag att med centralt stöd våga prova nya och innovativa idéer för att se om idén är värd att genomföra i större skala, säger Charlotte Dingertz.

10

jan

”Jag kan prata och höra mina klasskompisar”

Läs artikeln om eleven Molly, som under hösten testat den nya typen av kommunikationsrobot i samband med sjukfrånvaro i skolan. Detta är ett av inspirationsprojekten som avdelningen för digital utveckling arbetar med. Just nu utvärderas försöket internt, för att se hur vi inom Stockholms stad ska gå vidare i arbetet med roboten som hjälpmedel.