24

maj

På förskolans dag på Norrmalm ställer alla förskolor ut något som visar vad man arbetat med under året.

Förskolan Kejsarkronan på Odenplan valde att bygga en egen Bluebot, eftersom de jobbat mycket med programmering under året som gått.

Med den hemgjorda Blueboten kan  barnen testa manuell programmering ute på gården. De kan  rita upp egna banor med gatu-tejp och kritor. Sedan får de själva flytta den “ett steg fram och två steg till höger.”

Pedagogen Anette Olsson arbetar på förskolan Kejsarkronan och är även en del av Odenplans förskolors digitaliseringsnätverk.

I nätverket diskuterar de hur de ska få programmering att bli en naturlig del av verksamheten, i takt med att det skrivs in i läroplanen. Idéer finns bland annat på att skapa en “digitaliseringsbank” som alla kan ta del av, där man lägger in förslag på aktiviteter och arbetssätt.

-Vi måste få bort den rädsla och obehag som finns kring detta, många är ovana och därmed obekväma, så vi måste hjälpas åt och dela med oss av våra erfarenheter, säger Anette Olsson.

Tanken som ligger bakom Kejsarkronans arbete med digitalisering och programmering är att barnen ska vara producenter och inte konsumenter. Ipads och datorer kan användas som verktyg, men det finns en tanke bakom vilka spel som finns tillgängliga.

Blueboten köptes in till förskolan förra året, när det fanns lite pengar över i budgeten. Anette ser gärna att arbetet utvecklas ytterligare och vill peppa sina kollegor i staden att våga testa de med.

-Barnen är i en helt annan värld och vi måste hänga med. Jag tror på att avdramatisera! Barnen kommer att lära sig det här före oss ändå, avslutar Anette Olsson.

Skolan är en kunskapsorganisation som hela tiden måste vara på tårna och utvecklas, menar Micke Kring, it-pedagog på Årstaskolan. Och Micke Kring lever som han lär. Han utvecklar tjänst efter tjänst för att göra vad skolan är till för: undervisa elever på bästa möjliga sätt.

Med en bakgrund som musiker och ett tidigt intresse för datorer, började Micke Krings intresse för digitalisering och möjligheten att ständigt vara kreativ. Idag är intresset för hans och kollegornas arbete stort. Inte bara inom Stockholms stad, utan även från skolor i andra kommuner och till och med från skolor i andra länder. Folk vill ta del av arbets- och tankesätt som finns på Årstaskolan.

-Vi har ju alla tillgång till internet – varför inte använda det? Att digitalisera skolan handlar egentligen inte om teknik, det handlar om att man vågar vara öppen med sin undervisning, säger Micke Kring.

Att vara öppen och att dela med sig är grunden för Micke Krings arbete. Det är uppenbart att han arbetar med digitalisering på många håll och kanter, men hans högst prioriterade projekt just nu är ”Kursportalen”. Där skapar han onlinekurser inom programmering designade för lärare, men även dessa öppna för alla som är intresserade.

-Det fina med att jobba kommunalt är att vi kan dela med oss av allt, allt är skattepengar och dem delar vi på, säger Micke Kring och förklarar att ju fler som tar del av kurserna och ger honom feedback – ju bättre blir de.

Förutom “Kursportalen” har han bland annat utvecklat ett e-bibliotek för Årstaskolan där eleverna får publicera noveller och berättelser de själva skrivit. De får skapa framsidor, skriva texter till baksidan och göra författarporträtt, sedan kan de låna varandras böcker och läsa. De kan även recensera varandras verk.

-Poängen är att eleverna får en helt annan motivation av att de får se en produkt av deras arbete, säger Micke Kring och menar att e-biblioteket är ett exempel på detta.

Förutom e-biblioteket har de spelat in egna Ted-talkspodcasts, livestreamat talkshows och till och med byggt ett eget ”youtube” för skolan där videos läggs upp av elever och lärare. Några av de mest populära klippen på sidan är sånger som lär ut multiplikationstabellerna, de har flera hundra tusen visningar.

För att kunna fokusera på att utveckla nya idéer har Micke försökt hitta sätt att automatisera administration och rutinfrågor. Han har till exempel satt upp en support-sida med vanliga frågor och svar, där han gjort enkla guider för frågor kring iPads och datorer. Han har även programmerat en chat-bot på skolans Facebook, som kan svara på enkla frågor såsom ”när är det lov” eller ”hur hittar jag blankett för ledighetsansökan”. Abbott, som chat-boten heter, svarar både direkt och dygnet runt.

Micke tror att arbete över gränser är det som behövs för att hänga med i tempot. Med väldigt små medel menar han att lärare skulle kunna spela in lektioner de håller och ladda upp i ett forum där andra lärare dels kan hämta inspiration och upplägg, men även ge feedback.

-Vi måste hjälpas åt för att möta de behov som finns. Alltifrån att se till att elever med hög inlärningsförmåga aldrig hålls tillbaka av att mattebokens sidantal, till att se till att även föräldrar med andra språk kan ta till sig information och erbjuda lärare fortbildning. Med den teknik som finns idag är ingenting omöjligt, det är inte raketforskning vi pratar om, avslutar Micke Kring.

Cecilia Nygren, Andreas Meschke och Natalie Wahlberg berättade om skolplattformen och digital närvarohantering i förskolan.

“Tekniken ger inga mirakellösningar på problem, det handlar om hur vi väljer att arbete med den” säger Andreas Meschke, projektledare för införandet av Stockholms skolplattform i förskolan, då han under SETT-dagarna på Kistamässan berättar om införandet av digital närvarohantering.

Förutom Andreas Meschke fanns även pedagogerna Cecilia Nygren och Natalie Wahlberg på plats. De har redan testat skolplattformens digitala närvarohantering och delade med sig av sina erfarenheter av arbetet inför en fullsatt lokal.

Samarbete mellan pedagoger, delaktighet hos föräldrar och långsiktig planering är några av de nyttor och vinster som pedagogerna upplever.

Från en nyfiken publik kommer frågor om vilka enheter fungerar bäst för verktygen, och om hur den digitala mognaden var bland föräldrarna. Cecilia Nygren och Natalite Wahlberg svarar på detta och berättar även om hur de digitala verktygen underlättar språkförbistringar och frigör mer tid till barnen.

I programmet för deras presentation på SETT-dagarna kan vi läsa följande:

”Det här är berättelsen om ett införande och digitalisering på verksamhetens villkor. Ett effektiviseringsprojekt som inte går ut på att rationalisera bort tjänster – utan istället ger pedagogerna mer tid åt kärnuppgiften. Att skapa kreativt innehåll för och tillsammans med barnen”.

Stockholms stad har valt Unikum – Unikt lärande AB som leverantör av modulen för pedagogiskt it-stöd för planering och bedömning till stadens nya skolplattform. Under fredagsförmiddagen skrevs avtalet på av båda parter.

Avtalet med Unikum innebär att den sista pusselbiten nu är på plats i Stockholms stads nya skolplattform som kommer att lanseras inom förskolan, grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen i samband med höstterminens start i augusti i år.

-Det här innebär att vi nu har samtliga avtal på plats och att vi snart kan lansera skolplattformen i sin helhet. Skolplattformen kommer att stötta Stockholms förskolor och skolor i deras digitaliseringsarbete och vara en viktig del i att åstadkomma ett digitalt lyft för pedagoger, elever och barn. Det är mycket glädjande att vi efter flera års omfattande arbete nu kan få de sista delarna i skolplattformen på plats, säger Johanna Engman, tf it-direktör i Stockholms stad.

Skolplattform Stockholm är en gemensam plattform för Stockholms stads förskolor och skolor. Syftet med skolplattformen är att förenkla och kvalitetssäkra det administrativa arbetet, den pedagogiska arbetsmiljön och lärandet.
140 000 barn, elever och studerande samt 23 500 medarbetare inom Stockholms stads skolor och förskolor beräknas att använda skolplattformen.
Med den nya skolplattformen kommer även vårdnadshavare att kunna följa sitt barn från förskolan till gymnasiet på ett och samma ställe och därmed få ökad insyn i verksamheten.

För pedagoger och lärare innebär skolplattformen ett mer effektivt arbetssätt som gör att de kan ägna ännu mer tid åt barnens och elevernas utveckling, samt öka samarbetet kollegor emellan.

Skolplattformen är uppbyggd av flera moduler. De olika delarna ska gå att byta och bygga vidare på när det uppstår nya behov i verksamheten och i takt med att ny teknik blir tillgänglig.

Följande moduler ingår i skolplattformen:

  • Barn- och elevregistret

  • Schema

  • Frånvaro och närvaro

  • Elevdokumentation

  • Pedagogiskt genomförande

  • Startsida

  • Planering och bedömning

Mer om Skolplattform Stockholm.

Just nu pågår All Digital Week, en europeisk kampanjvecka för ökad digital delaktighet. Runt om på biblioteken i Stockholms stad är aktiviteterna i full gång.

På Stadsbiblioteket har de bland annat programmering för barn, och it-värdar som svarar på tekniska frågor.

Programmeringen sker dels i programmet Scratch på surfplatta och dator, samt genom den lilla roboten Bluebot.

Tina Mansourian och Carina Granberg arbetar som bibliotekarier på Stadsbiblioteket.e är positiva till att tidigt introducera barn för programmering. De berättar att besökarna är väldigt nyfikna och glada över att få testa.

En våning upp finns unga it-värdar på plats, redo att hjälpa folk som har it relaterade problem. Det kan vara allt ifrån att ladda ned en e-bok till att skicka ett mail, eller skanna något.

Hamza al Salkini och Tirhas Haile har båda arbetat som it-värdar i en månad. De finns på plats på Stadsbiblioteket varje vecka måndag till fredag, 13.30–17.30.

Läs mer om All digital week: https://www.mynewsdesk.com/se/stockholms_stadsbibliotek/news/all-digital-week-paa-stockholms-stadsbibliotek-19-23-mars-298631

16

feb

I november utsågs Stockholm till Sveriges Digitaliseringskommun, och efter det har intresset för stadens digitaliseringsarbete ökat. En del i Stockholms stads strategi för att driva digitalisering är att blanda små, snabba projekt med stora, långsiktiga.

Inspirationsprojekt är exempel på små projekt, som testas i liten skala för att sedan – om de faller väl ut  – skalas upp.

De genomförs under en kortare period om två till tre månader. Genom att de är innovativa och skapar medborgarnytta, visar de på digitaliseringens möjligheter. Tanken är att projekten ska kunna spridas och därmed inspirera eller initiera nya idéer och projekt.

Idéerna till projekten kan komma från någon på stadsledningskontoret, men lika gärna från någon som jobbar inom verksamheten eller från en leverantör.

Ett exempel på ett lyckat inspirationsprojekt är screening av läs- och skrivsvårigheter, som testades i liten skala och nu finns tillgängligt för kommunens skolor. Charlotte Dingertz var en av de personer som drev det projektet, och hon menar att inspirationsprojekten är ett effektivt sätt att snabba på den digitala utvecklingen.

-Vi vill få våra förvaltningar och bolag att med centralt stöd våga prova nya och innovativa idéer för att se om idén är värd att genomföra i större skala, säger Charlotte Dingertz.

10

jan

”Jag kan prata och höra mina klasskompisar”

Läs artikeln om eleven Molly, som under hösten testat den nya typen av kommunikationsrobot i samband med sjukfrånvaro i skolan. Detta är ett av inspirationsprojekten som avdelningen för digital utveckling arbetar med. Just nu utvärderas försöket internt, för att se hur vi inom Stockholms stad ska gå vidare i arbetet med roboten som hjälpmedel.

 

28

Nov

Digitaliseringspriset 2017 avgjort

Det blev grundskoleavdelningen på utbildningsförvaltningen som till slut vann Stockholms stads Digitaliseringspris 2017. De får priset för sitt innovativa arbete med AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan.

Vinnaren av Stockholms stads Digitaliseringspris korades under en högtidlig prisutdelning i Blå Hallen på tisdagen.

På plats i under Kvalitetsutmärkelsen i Stadshuset fanns representanter från 36 olika enheter inom Stockholms stad. Däribland de andra slutfinalisterna; Trafikkontoret med sina Digitala parkeringsautomater samt Miljöförvaltningens med sin app Livsmedelskollen.

I juryn för Digitaliseringspriset sitter biträdande stadsdirektör Fredrik Jurdell (ordf), Stokabs VD Staffan Ingvarsson, Stockholms stads it-direktör Ann Hellenius och innovationsdirektör Gunnar Björkman.

Här är juryn motivering för att ge priset till grundskoleavdelningen och den AI-baserade screeningen:

”Grundskoleavdelningen på utbildningsförvaltningen tilldelas årets Digitaliseringspris för sitt innovativa arbete med AI-baserad screening för att tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan.

Tjänsten är framtagen med spetsteknik och evidensbaserad forskning i samarbete med Karolinska institutet. Den har framgångsrikt testats på 900 elever i Stockholms stad.

Screeningmetoden ger en objektiv bedömning av elevers läsförmåga och effektiviserar en process som idag är resurskrävande för skolorna.

En tidig diagnos av läs- och skrivsvårigheter ökar elevens chanser att höja skolresultaten och bidrar därmed till en bättre livskvalitet för både elever och föräldrar. Därför ser vi med glädje fram emot att tjänsten nu tillgängliggörs för många fler av stadens grundskolor.”

Här är kommunikationsroboten för långtidssjuka barn som just nu testas på ett par av Stockholms stads skolor.

På onsdag och torsdag kan du själv bekanta dig med den nya roboten i Stockholms stads monter på Smarta städer-mässan i Kista.

I Stockholms stads monter på Smarta städer-mässan finns även en lång rad andra smarta projekt inom digitalisering, stadsutveckling och miljö.

Experter finns på plats från Norra Djurgårdsstaden: Stockholm Royal SeaportGrowSmarterStokabAvdelningen för digital utveckling och Urban ICT Arena. Men också flera samarbetspartners närvarar för att berätta om sina projekt tillsammans med staden.

För att klara framtidens utmaningar behöver vi lägga ännu mer fokus på att samverka med universitet, företag och stadens invånare. Stockholms stad arbetar just nu med flera spännande projekt för att möta stadens hållbarhetsmål med smarta uppkopplade lösningar.

Norra Djurgårdsstaden och GrowSmarter är två stora stadsutvecklingsprojekt som ska visa vägen mot en hållbar och smart framtid. Samverkansprojekt där vi samarbetar med många olika företag och universitet för att få fram verktyg, metoder och fungerande tjänster – som sedan sprids vidare till andra projekt i Stockholm, och till andra städer i Sverige och världen.

Kom förbi Stockholms stads monter under Smarta städer-mässan den 22–23 november på Kistamässan och bli del av processen för att Stockholm ska bli världens smartaste stad 2040. Att besöka mässan är kostnadsfritt mot föranmälan på http://tiny.cc/0gbvoy. Mer information om mässan finns på http://smartastader.com

Stockholms stads grundskolechef Adelinde Schmidhuber är en av de nominerade finalisterna till årets Digitaliseringspris. Hon har lett arbetet med AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårighetersom nu blir tillgängligt för Stockholms samtliga skolor.

– Det känns jätteroligt men också förvånande eftersom jag själv inte ser mig som den digitaliserade person som folk tror att jag är, säger Adelinde Schmidhuber. För mig är det svårt att sätta fingret på vad digitalisering faktiskt är.

Hon säger att digitalisering av skolan handlar om att underlätta för pedagoger och elever, det är hennes uppdrag som grundskolechef.

Screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter, är ett verktyg där pedagoger på ett enkelt sätt kan identifiera barn som har läs- och skrivsvårigheter i ett tidigt stadie. Den enkla processen går till så att barnet läser en text på en skärm. En eye-tracking kamera spelar in ögats rörelse. På ögonrörelserna kan man se om eleven fastnar på ord, går tillbaka mycket i texten eller läser väldigt långsamt. Resultatet analyseras direkt och kommer upp på skärmen.

Sedan några veckor tillbaka finns tjänsten tillgänglig för Stockholms stads skolor. Tanken är att screeningen ska vara ett verktyg i verktygslådan, som det är upp till varje skola att använda om de själva vill.

Tidsbesparingen med denna metod är stor. Tester för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter har tidigare tagit upp emot en halv dag per elev, men med screeningen tar det två minuter.

– Specialpedagoger ska lägga sin tid på att hjälpa elever som har det svårt, inte på att genomföra tester, säger Adelinde Schmidhuber.

När läs- och skrivsvårigheter väl upptäcks är det ett sätt för rektorer att se hur de ska fördela sina resurser i klasserna. Uppföljningstester kan sedan användas i utvärderingssyfte för att se om resurser fördelas bra, samt ifall insatser för att förbättra barnets läsning hjälper.

– Målet är ju inte bara att tidigt upptäcka läs- och skrivsvårigheter, utan att faktiskt åtgärda dem på bästa sätt, avslutar Adelinde Schmidhuber.

Här är alla finalister till Stockholms stads Digitaliseringspris:

Solcellsdrivna digitala parkeringsautomater

Roboteket – ”lånerobotar” för skolan

* AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan

* Stockholmskällan

* Tyck till-appen

* Livsmedelskollen