En av restriktionerna till följd av corona var att gymnasieskolorna fick gå över till fjärr- och distansundervisning. Omställningen genomfördes snabbt och frågan är hur arbetet på distans  fungerat och hur det har påverkat undervisningen? Tre rektorer på gymnasieskolor i Stockholm ger sin syn på saken:

Läs artikeln här.

I stadens årligt återkommande enkätundersökning om hur stockholmarna använder stadens digitala tjänster finns fler spännande förslag på nya appar eller vidareutvecklingar av digitala tjänster inom en rad olika områden.

I årets undersökning finns många förslag på smarta tjänster kopplade till sophantering och återvinning. Det speglar samhällets ökade intresse för miljö- och hållbarhetsfrågor. Det finns även flera förslag på tjänster som syftar till att göra det lättare att hitta lediga parkeringsplatser så att man slipper åka runt och leta och bidra till onödig trafik och onödiga utsläpp.

En ny kategori för i år är förslag kopplade till trivsel och trygghet i stadsmiljö. Det handlar om allt från hur man kan använda belysning bättre till musik i det offentliga rummet och uppkopplade parkbänkar.

Läs även: Så tycker stockholmarna om stadens digitala kontaktytor

En app för att äldre ska hitta umgänge och en tjänst för att idrottsintresserade stockholmare lättare ska kunna boka fotbollsplaner är andra exempel på digitala tjänster som stockholmarna gärna vill se. Detta kanske kan tolkas som att stockholmarnas bild av en smart stad, har breddats och inte längre bara handlar om “hårda” frågor som exempelvis trafik, vilket varit dominerande i tidigare års undersökningar.

Här är några av stockholmarnas digitaliseringsförslag sorterade efter ämnesområde:

Sport, fritid:
* App med öppna halltider där personer som inte tillhör en specifik sportklubb kan boka lokaler. Exempelvis ett kompisgäng som vill träna/spela något ihop spontant.
* App för att hitta umgänge med närboende.
* Smart bokningssystem för fotbollsplaner.
* Alla seniorer vill veta var man kan umgås/äta lunch och middag till rabatterat pris.
* Badkarta-app – med aktuella badtemperaturer, vattenkvalitet, om det är brygg-, klipp- el strandbad o närliggande service (papperskorgar, toalett, vatten, lekplats, parkering, busshållplats osv). Vore så bra!

Hemtjänst, omsorg:
* Ett forum (typ Tinder) eller liknande för att bryta ensamhet för äldre.
* Tjänst för lediga platser på äldreboenden/servicehus.

Miljö:
* App för när jag vill ha mitt avfall hämtat.
* Appar där man får information om värme- och elförbrukning.
* App för att beställa sophämtning vid behov, samma med grovsopor, elskrot.
* App för att hitta återvinning enklare och arrangemang för klädbytardagar.
* App med kartor över återvinningscentraler för olika material. Folk har i dagsläget ingen sortering i sin bil, när de kommer till centralen. Det gör att de springer runt som yra höns.

Trafik:
* En app som kan visa var jag finner närmaste lediga parkeringsplats.
* En gps-app som informerar om aktuell köbildning/förväntad tid att nå målet och som anger alternativ väg.
* Att kunna hitta en ledig parkeringsplats för cykel digitalt vore bra. Det är ofta jag vill parkera i city för att göra ett ärende och det är väldigt ofta fullt i cykelställen.
* App för att se var det är sopsaltat vid halka.
* Digital ansökan av handikapparkering.
* En app där man kan se var det finns lediga p-platser på gatorna så vi slipper cirkulera med bilarna och förstöra miljön.
* En app där man kan se orsaken till varför gatuarbeten, trafikomläggningar, cykelbanor, snöröjning, parkeringsplatser genomförs.
* Induktionsladdning av elfordon vid ex trafikljus.
* Inför digital skyltning om aktuell gata faktiskt ska städas och då måste vara utrymd. Många veckor städas det inte alls och då kan ju vi medborgare parkera där istället. Det skulle utöka antalet tillgängliga parkeringsplatser.

Skola, utbildning:
* Jobbguide för unga som kan svara på frågor och ge rådgivning kring t.ex. ”har du tänkt på att jobba inom xxxx? – Här finns några öppna tjänster just nu!”

Kontakter med staden:
* En tjänst som hjälper mig navigera i kommunens stödsystem med direkt meddelartjänst till sin handläggare i en app!
* Få bättre överblick av kommunfullmäktiges beslut.
* Många blanketter borde finnas digitalt.
* ”Mina sidor” där man kan se alla sina ärenden och kontaktytor med stadsdelen.
* Aktuellt, på gång-aktiviteter, kulturella, fritid, etc runt om i staden.
* Alla typer av ansökningar och ärendehantering, kunna göra ansökan online och sedan följa den under handläggningen.
* En digital tjänst där politiker och tjänstemän lyssnar till medborgarna.
* Individuellt läge och köplats inom t ex förskola, äldreomsorg, annan omsorg och bostäder.
* Direktdemokrati, rösta på förslag i mobilen.

Bygg:
* Alla godkända byggnadsritningar bör finnas digitalt för alla byggnader.
* Att kunna se på kartor vilka byggnationer som planeras inom de närmaste åren.
* Att kunna söka efter de byggnadsplaner som finns och hur de fortskrider.

Trygghet och trivsel:
* Många platser skulle också kunna bli vackrare och säkrare med snygg belysning. Tycker att alla broar skulle vara upplysta underifrån också. Ljuskonst har vi nästan inget av i vår stad.
Smarta parkbänkar med solpaneler, wifi, mobilladdning, belysning etc.
* Belysning i trottoaren. Musik på torg ifrån upplysta hål. Hörs bara om man kommer nära och olika musik i olika igenglasade hål.
* Trygghets-Drönare: Kunna (supersnabbt) beställa en drönare (med filmkamera, strålkastare, högtalare och mikrofon – kopplat live till trygghetscentral) via mobilen som följer den som känner sig osäker – tills personen känner sig trygg.
* App där man kan se skyddsrummen.
* Välkommen till Stockholm-app.
* App med info om tex offentliga toaletter eller annan service.
* Fler möjligheter att ladda mobiler i offentlig miljö. Idag så läggs allt mer service in i mobiler, biljetter och dylikt, men det byggs inga förutsättningar för att hålla mobiler vid liv.

Under onsdagskvällen bjöd Hjulsta grundskola och TechTensta in till invigning av ljuskonstprojicering på Hjulsta torg. 

Stockholms stads techgård TechTensta och Hjulsta grundskolas niondeklassare har tillsammans arbetat med ett belysningsprojekt i stadsdelen.

Under onsdagskvällen var det dags för invigning och venissage av elevernas ljuskonst för alla som samlats på Hjulsta torg. Med hjälp av mobiltelefoner och surfplattor har eleverna skapat kreativa illustrationer och mönster. Ljuskonsten projicerades i jätteformat på en husvägg medan eleverna berättade om konstverken.

Med på invigningen var bland annat Ole-Jörgen Persson, ordförande i Spånga-Tenstas stadsdelsnämnd, stadelsdirektör Fredrik Jurdell och Heléne Hodges, rektor på Hjulsta grundskola.

Behovet av vidareutvecklad belysning på platsen, framkom under en trygghetsvandring. 

Ambitionen är att engagera intresserade ungdomar genom att låta dem vara med och utveckla samt forma området till det bättre. 

Initiativet har tagits emot med stort engagemang av eleverna på Hjulsta grundskola och en ny omgång ljusillustrationer är redan inplanerad. 

TechTensta är en techgård på Tenstagången, dit ungdomar i området kommer och lär sig mer om alltifrån videoredigering, till 3D-printning och kodning. Detta projekt är bara ett utav många som de är inblandade i, som engagerar tekniskt intresserade ungdomar i lokalområdet.

-Det här projektet visar på en annan dimension av kreativitet och att äga den med stolthet. Vi hoppas att det ökar ungdomarnas nyfikenhet för it samtidigt som det blir ett positivt inslag i deras vardag och för deras omgivning, säger Dhakshayene Holmgren, samordnare för TechTensta.

Maria Holm, projektledare Stockholms stads projekt Smart och uppkopplad belysning, har följt Hjulsta-projektet och har samarbeten med TechTensta:

– Projektet har haft liknande idéer med att projicera ljuskonst utmed vägbanan på Hagstråket, bilder med lokal förankring. Det finns oändliga möjligheter med projektioner och det är ett utmärkt sätt att smycka staden och låta medborgarna själva vara med och bestämma. Digitalisering ger möjligheten att göra en konstinstallation som kan förändras över tid och inte behöver vara permanent och till ganska små kostnader, säger hon.

18

sep

Ny webbsajt: allt om Stockholms smart stad-projekt


Nu öppnar den nya webbplatsen smartstad.stockholm där du kan följa utvecklingen av Stockholms kommande smart stad-tjänster.

  • Smart och uppkopplad gatubelysning.
  • Analys av trafikdata från uppkopplade sensorer i gatumiljön.
  • En ny app som visar detaljerade fyradygnsprognoser för Stockholms luftkvalitet ner på kvartersnivå.

Det är ett par exempel på nya smart stad-tjänster som Stockholms stad just nu arbetar med som en del av Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad.

På den nya smartstad.stockholm – webbplatsen som du befinner dig på just nu – kan du följa arbetet med dessa och ett flertal andra smarta digitaliseringsprojekt som utvecklas och testas i staden. 

På webbplatsen kan du också följa utvecklingen av de fyra huvudprojekt som pågår inom ramen för smart stad-strategin: smarta lås, smart och uppkopplad belysning, trafikstyrning och öppna data.

På den nya sajten hittar du även viktiga beslut och dokument för Stockholms smart stad-strategi. Du kan även läsa mer om våra externa samarbeten kopplade till smart stad och digitalisering, samt om våra inspirationsprojekt och andra exempel på hur Stockholm bygger den smarta staden. 

På smartstad.stockholm hittar du även de senaste nyheterna på vår smart stad-blogg. Här finns också inspiration i form av bildspel och videos.

 

18

sep

Stockholms lärare skapar med kod i Gyllene salen

120 lärare i deltog i Gyllene Hacket i Stockholms stadshus på tisdagskvällen. Syftet var att inspirera till ökad användning av programmering som pedagogiskt verktyg i skolan. Lärarna testade allt från robotprogrammering till hur Minecraft kan användas i undervisningen.

Gyllene Hacket är ett samarrangemang som utbildningsförvaltningen i samarbete med Kodcentrum, Mattecentrum, Rymdstyrelsen och Microsoft ligger bakom.

För alla de lärare som dök upp på hacket i den mosaikbeklädda Gyllene salen fanns det tre olika spår att välja mellan.

Första spåret stod Kodcentrum för tillsammans med Mattecentrum och Rymdstyrelsen, som lät lärarna testa att koda i Scratch, i rymdmiljö. 

– Rymden är ett bra tema att använda för programmering, eftersom det fascinerar många och dessutom fungerar bra att jobba ämnesintegrerat kring. Programmering handlar om att lösa problem, att klura och försöka hitta lösningar tillsammans och att förstå att det nästan aldrig finns ett rätt eller fel svar, utan flera möjliga lösningar. Det här försöker vi visa med våra programmeringsuppgifter och datorfria lekar som handlar om just problemlösning och kreativitet, berättar Lisa Söderlund, verksamhetschef på Kodcentrum.

Ett annat spår hölls av Microsoft och gick igenom olika exempel på hur datorspelet Minecraft används som pedagogiskt verktyg. Jerker Porat från Microsoft jämför Minecraft med en sandlåda. Sätter du ett barn i en sandlåda kan de bygga precis vad de vill. Du behöver sedan fråga dem: vad har du byggt? Samma tänk kan appliceras på Minecraft. Eleverna kan bygga precis vad som helst.

Det tredje och sista spåret arrangerades av Roboteket, från Medioteket, utbildningsförvaltningen i Stockholms stad. Det fokuserade på programmeringsmiljöer där man bland annat fick prova på att programmera en robot, samt att textprogrammera i programmeringsspråket Python.

Bakgrunden till Gyllene Hacket är att programmering och digital kompetens är inskrivet i läroplanen för grundskolan sedan hösten 2018. En förändring som berör omkring 100 000 lärare i Sverige. Men sju av tio saknar grundläggande kompetens i ämnet. 

Birgitta Thorander, från utbildningsförvaltningen och projektledare för Gyllene Hacket:

-Det är kul att vi har samlat både offentliga, ideella och privata aktörer här idag. Vi har ett gemensamt ansvar för att höja kompetensen kring programmering i staden, säger hon.

 Även skolborgarrådet Lotta Edholm var på plats för att hälsa alla välkomna.

– Jätteroligt att använda dessa vackra lokaler till lite allt möjligt, sa hon med en svepande rörelse över den glimmande lokalen.

Hon tryckte på vikten av att lära elever språk, inte bara engelska, tyska – utan även programmeringsspråk. Speciellt i Stockholm, där vi ligger i framkant gällande digital utveckling och har en enorm arbetsmarknad men brist på människor med kunskap inom området, avslutade Lotta Edholm.

Fler bilder från Gyllene Hacket i Stadshuset:

7

maj

Så fungerar AI-screeningen i praktiken

Nya Elementar grundskola i Bromma är en av de skolor som börjat använda AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter. Screeningen startade som ett inspirationsprojekt i liten skala och finns nu tillgängligt för alla skolor inom staden.

-Ledarskapet är en viktig del i detta. Vi måste ta vårt ansvar och förbereda våra barn för den framtid som kommer. När vi fick höra talas om AI-screeningen kände vi direkt att vi ville prova, säger Stojanka Drinic.

Den AI-baserade screeningen går ut på att ett barn läser en kort text på en skärm, medan en kamera scannar ögonrörelserna. Ett AI jämför därefter rörelsemönstret mot en databas i molnet. Resultatet är lika träffsäkert som manuella metoder, men den automatiserade screeningen tar bara ett par minuter per elev.

-Vi vet ju hur viktig den tidiga kartläggningen av barns läsutveckling är, då kan man även göra tidiga, anpassade insatser för att stötta dem på bästa sätt. Läsning handlar mycket om självkänsla, säger Louise Brunnander, speciallärare.

Tre specialpedagoger på Nya Elementar blev utbildade för att kunna genomföra screening och för ett år sedan genomfördes de första, på årskurs 1. Då gjordes screeningen utöver den vanliga analysen, för att kunna jämföra resultatet från de två olika metoderna och se att screeningen verkligen hittade samma elever.

Sedan dess har de följt den klassen och screenat dem en gång per termin.

-Vår uppgift som specialpedadoger är att ge elever förutsättningar för att kunna lära sig läsa och skriva. Att använda screeningverktyget går snabbt och smidigt och vi kan istället lägga tiden på att vara med barnen, säger Susanne Lennström.

Hon menar att resultatet blir väldigt konkret i dialog med vårdnadshavare, samt ett tydligt resultat att skicka till ledningsgruppen för att visa på hur resurser bör användas.

-Vi kan visa att HÄR behöver vi sätta in resurser, och kan direkt fokusera på åtgärd. Systematiken kliver in och det blir lättare att fånga upp elever, samt att ge fler elever stöd samtidigt.

Att genomföra screeningen är enkelt, och behöver inte göras av en speciallärare. På Nya Elementar spånar man kring ifall det är något som fritidspersonal skulle kunna göra. På så sätt skulle speciallärarna ha ännu mer tid för samtalet kring läsningen och för att hjälpa elever att knäcka koden.

Nya Elementar hoppas att de kan inspirera fler skolor att använda sig av digitala verktyg som detta, och Stojanka Drinic välkomnar alla som vill att komma på studiebesök för att se hur de arbetar!

Grundskolan Nya Elementar i Bromma ser sig själva lite som ett lok. De tuffar på i full fart och bereder väg för resten av stadens skolor att haka på resan – mot en undervisning som tar stöd av digitala hjälpmedel.

Lokföraren heter Stojanka Drinic, och är biträdande rektor. Hon menar att stora förändringar sker i samhället, medan undervisningen i skolan har sett likadan ut länge.

-Det duger inte längre. Vi måste skapa meningsfulla sammanhang, där eleverna känner att de gör skillnad. De måste förberedas för den verklighet som väntar, vi är måna om att ge dem en bra utgångspunkt.

Nya Elementar jobbar till stor del med digitala läromedel och de ställer höga krav på leverantörer att utveckla sina produkter.

De använder bland annat AI-baserad screening för att tidigt upptäcka elevers läs- och skrivsvårigheter, samt ett AI-verktyg som anpassar matteundervisning efter respektive elevs nivå.

-För det första är det tidsbesparande, kan ett AI hjälpa oss att snabbare analysera elevers förmåga att läsa, skriva eller räkna matte så få vi istället mer tid för eleven, säger Louise Brunnander, speciallärare på Nya Elementar.

Det gör också att undervisningen kan anpassas efter elevernas specifika behov, vilket är bra för alla – oavsett om man ligger över eller under snittet.

-Ingen behöver sticka ut, det är inte konstigt ifall vissa elever lyssnar på en bok i hörlurar istället för att läsa den, säger Susanne Lennström, även hon specialpedagog på Nya Elementar.

Nya Elementar tar just nu fram en app där elever får checka in hur de mår varje dag.

-Man får klicka på en röd, gul eller grön gubbe, beroende på hur de mår för tillfället. Tanken är att man ska kunna se samband mellan elevers mående och situation i skolan. Direkt från appen kan man fylla i om man vill prata med någon, och elevhälsa, skolledning och mentorer kan kontaktas.

Många positiva saker kommer ur de nya arbetssätten. Både Stojanka, Louise och Susanne är rörande överens om att det är något speciellt med arbetssättet på skolan. Ryktet har spridits och ansökningarna ligger på kö. Nu vill de inspirera andra att göra samma sak. Att våga! Och de tror att det handlar mycket om ledarskap.

-Vi tar alla tillfällen vi kan för workshops, vi väntar inte på studiedagar. Vi kör några timmar här och där under arbetsåret, berättar Stojanka Drinic.

I veckan är Nya Elementar aktuella på flera håll. Dels föreläser de på SETT-mässan och dels tar de över instagram-kontot ”When you are lärare” som drivs av Utbildningsförvaltningen. De välkomnar även studiebesök från andra skolor!

Stockholms stad genomför just nu en stor utbildningsinsats för att öka inslaget av digitala pedagogiska verktyg inom den kommunala vuxenutbildningen. Drygt 200 lärare och skolledare berörs av utbildningssatsningen som sträcker sig över en tvåårsperiod.

I år ligger fokus i den tvååriga utbildningssatsningen på digitaliserade pedagogiska arbetsmetoder. Under nästa år kommer fokus att flyttas till utbildning på specifika program och applikationer.

Det berättar Marcus Meyer, projektkoordinator på Stockholms stads arbetsmarknadsförvaltning. Tillsammans med projektledare Sophia Nyzelius arbetar han med utbildningssatsningen Vux 2.0.

Utbildningssatsningen drivs av arbetsmarknadsförvaltningen och har tilldelats medel från EU-organet Europeiska socialfonden, ESF.

Länk: kolla också in Vux 2.0-bloggen

Målet är att ge lärare och skolledare i den kommunala vuxenutbildningen möjlighet till kompetensutveckling inom digitalisering. Målet är också att detta i sin tur ska ge förbättrade förutsättningar för pedagogerna i vuxenutbildningen att fortlöpande utvärdera och använda digital teknik i undervisningen.

Utbildningspaketet innehåller även en genomgång av forskningsläget när det digitalisering inom undervisning och hur detta påverkar lärandet. Inom ramen för utbildningen kommer man också att undersöka hur digitala pedagogiska verktyg kan bidra med nya arbetssätt och metoder för att individualisera undervisningen.

Totalt omfattas 200 lärare och skolledare inom den kommunala vuxenutbildningen på nio skolor som drivs i stadens regi.

– Rektorerna har redan haft sin första utbildningsomgång, säger Marcus Meyer.

Här är ett par ämnen som ingår i utbildningspaketet för lärare:

* Kollegialt lärande där deltagarna bland annat arbetar med att skapa och dela i Office 365.

* Multimodala uttrycksformer – handlar bland annat om att hitta former för att arbeta mer med film, ljud och bild i undervisningen.

* Bedömning för lärande – om hur digitala resurser kan stötta lärarna i arbetet med bedömning av lärande.

* Blended Learning -handlar om att utveckla pedagogiska arbetsmetoder med hjälp av digitala verktyg.

* Digital didaktisk design – genomgång av forskning om vad som krävs för att designa lärsituationer i en digital kontext.

* Språkutvecklande arbetssätt – hur digitala verktyg kan användas för att arbeta med språkutveckling.

13

feb

Sedan starten 2016 har det digitala barnbiblioteket Bibblix haft ett och samma fokus: att väcka läslust hos tröskelläsarna.

-Tröskelläsarna är de som inte fått igång sin läsförmåga och ligger efter sina kompisar eller som kan läsa hyggligt men har inte hittat sin läslust, säger Marianne Wallin, anställd på Stockholms stadsbibliotek och produktägare för Bibblix.

Bibblix vill tillgängliggöra en värld av läsning, i digital form för barn mellan 6 och 12 år gamla. I många fall har dessa barn ingen förmedlare. Ingen som tar dem till ett bibliotek eller har möjlighet att köpa fysiska böcker som väcker barns läslust.

För att inspirera en tröskelläsare till läsning gäller det att göra det enkelt och detta är något Bibblix satsar stenhårt på.

– Läser man förlagens beskrivning av en bok är den ofta skriven för de vuxna, som ska köpa boken och inte för barnet – som ska vilja läsa den, berättar Marianne Wallin.  I Bibblix finns istället beskrivningar av alla böcker, skrivna direkt till barn.

Bibblix har idag cirka 2850 titlar och jobbar ständigt med att bygga ut och utveckla sortimentet. Målet är inte att ha så många böcker som möjligt, utan att ha innehåll som passar målgruppen.

-Det är svårt att hitta lättlästa böcker som finns digitalt, det är främst där vi vill utöka utbudet, berättar Marianne Wallin.

I appen kan man hitta böcker som liknar den bok man valt, alternativt någon som är lite svårare eller enklare. Man också kan justera textstorleken och det blir anonymt vad man läser.

-Det kan vara en stor låsning hos barn, att någon annan ser vad de läser, förklarar Marianne Wallin och menar att om alla läser i en surfplatta märks ingen skillnad.

Förutom efter svårighetsgrad presenteras böckerna efter genre, eller i teman.

-Just nu håller vi på med en mello-lista, med böcker som har musik, disco och fest-tema säger Marianne och skrattar. Allt för att väcka intresse och lust för läsningen.

I framtiden finns förhoppningar om att Bibblix ska användas nationellt. Ju fler lån som görs, ju större inflytande kan de få. T.ex. på att få förlag att digitalisera fler lättlästa böcker.

Som en del i rekryteringen av nya förskolechefer håller Stockholms stad i ett utbildningsprogram för pedagoger som har intresse av att ta chefspositioner. Under nio dagar får de kunskap de behöver för kommande uppdrag- dels ledarskapsinriktad men också för att förstå hur staden arbetar i stort.

-Ibland kan det vara svårt att se hur en förskolas verksamhet bidrar till att staden når sina övergripande mål, säger Hans Dahlin från Utbildningsförvaltningen, som ansvarar för utbildningen.

Denna dag är temat digitalisering. Syftet är att öka kunskapen om hur staden ser på digitalisering, och förstå vad det innebär i förskolans dagliga arbete. Vilka möjligheter ger digitaliseringen för utveckling av en förskola?

Stadsledningskontorets avdelning för digital utveckling är inbjudna för att berätta om stadens vision och om hur vi kan stötta verksamheterna i digitaliseringen.

-Det är så kul att få träffa er, som har hand om de små! Om de digitala medborgarna som är vår framtid, utbrister it-strateg Charlotte Dingertz innan hon drar igång sin presentation.

Hon berättar om digitalisering i stort, hur staden definierar begreppet och om vår vision om att bli världens smartaste stad. Tekniken benämner hon som en möjliggörare, den är inte i sig det viktiga.

Efter Charlottes presentation kommer it-strateg Cecilia Lund, också hon från avdelningen för digital utveckling, och berättar om projektet som byter ut stadens alla hårdvaror.

-För att det mjuka med digitalisering ska fungera – så behövs det hårda. Alla datorer och surfplattor ska bytas ut, säger Cecilia och menar att det är grunden för att alla smarta tjänster ska kunna användas.