7

maj

Så fungerar AI-screeningen i praktiken

Nya Elementar grundskola i Bromma är en av de skolor som börjat använda AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter. Screeningen startade som ett inspirationsprojekt i liten skala och finns nu tillgängligt för alla skolor inom staden.

-Ledarskapet är en viktig del i detta. Vi måste ta vårt ansvar och förbereda våra barn för den framtid som kommer. När vi fick höra talas om AI-screeningen kände vi direkt att vi ville prova, säger Stojanka Drinic.

Den AI-baserade screeningen går ut på att ett barn läser en kort text på en skärm, medan en kamera scannar ögonrörelserna. Ett AI jämför därefter rörelsemönstret mot en databas i molnet. Resultatet är lika träffsäkert som manuella metoder, men den automatiserade screeningen tar bara ett par minuter per elev.

-Vi vet ju hur viktig den tidiga kartläggningen av barns läsutveckling är, då kan man även göra tidiga, anpassade insatser för att stötta dem på bästa sätt. Läsning handlar mycket om självkänsla, säger Louise Brunnander, speciallärare.

Tre specialpedagoger på Nya Elementar blev utbildade för att kunna genomföra screening och för ett år sedan genomfördes de första, på årskurs 1. Då gjordes screeningen utöver den vanliga analysen, för att kunna jämföra resultatet från de två olika metoderna och se att screeningen verkligen hittade samma elever.

Sedan dess har de följt den klassen och screenat dem en gång per termin.

-Vår uppgift som specialpedadoger är att ge elever förutsättningar för att kunna lära sig läsa och skriva. Att använda screeningverktyget går snabbt och smidigt och vi kan istället lägga tiden på att vara med barnen, säger Susanne Lennström.

Hon menar att resultatet blir väldigt konkret i dialog med vårdnadshavare, samt ett tydligt resultat att skicka till ledningsgruppen för att visa på hur resurser bör användas.

-Vi kan visa att HÄR behöver vi sätta in resurser, och kan direkt fokusera på åtgärd. Systematiken kliver in och det blir lättare att fånga upp elever, samt att ge fler elever stöd samtidigt.

Att genomföra screeningen är enkelt, och behöver inte göras av en speciallärare. På Nya Elementar spånar man kring ifall det är något som fritidspersonal skulle kunna göra. På så sätt skulle speciallärarna ha ännu mer tid för samtalet kring läsningen och för att hjälpa elever att knäcka koden.

Nya Elementar hoppas att de kan inspirera fler skolor att använda sig av digitala verktyg som detta, och Stojanka Drinic välkomnar alla som vill att komma på studiebesök för att se hur de arbetar!

Grundskolan Nya Elementar i Bromma ser sig själva lite som ett lok. De tuffar på i full fart och bereder väg för resten av stadens skolor att haka på resan – mot en undervisning som tar stöd av digitala hjälpmedel.

Lokföraren heter Stojanka Drinic, och är biträdande rektor. Hon menar att stora förändringar sker i samhället, medan undervisningen i skolan har sett likadan ut länge.

-Det duger inte längre. Vi måste skapa meningsfulla sammanhang, där eleverna känner att de gör skillnad. De måste förberedas för den verklighet som väntar, vi är måna om att ge dem en bra utgångspunkt.

Nya Elementar jobbar till stor del med digitala läromedel och de ställer höga krav på leverantörer att utveckla sina produkter.

De använder bland annat AI-baserad screening för att tidigt upptäcka elevers läs- och skrivsvårigheter, samt ett AI-verktyg som anpassar matteundervisning efter respektive elevs nivå.

-För det första är det tidsbesparande, kan ett AI hjälpa oss att snabbare analysera elevers förmåga att läsa, skriva eller räkna matte så få vi istället mer tid för eleven, säger Louise Brunnander, speciallärare på Nya Elementar.

Det gör också att undervisningen kan anpassas efter elevernas specifika behov, vilket är bra för alla – oavsett om man ligger över eller under snittet.

-Ingen behöver sticka ut, det är inte konstigt ifall vissa elever lyssnar på en bok i hörlurar istället för att läsa den, säger Susanne Lennström, även hon specialpedagog på Nya Elementar.

Nya Elementar tar just nu fram en app där elever får checka in hur de mår varje dag.

-Man får klicka på en röd, gul eller grön gubbe, beroende på hur de mår för tillfället. Tanken är att man ska kunna se samband mellan elevers mående och situation i skolan. Direkt från appen kan man fylla i om man vill prata med någon, och elevhälsa, skolledning och mentorer kan kontaktas.

Många positiva saker kommer ur de nya arbetssätten. Både Stojanka, Louise och Susanne är rörande överens om att det är något speciellt med arbetssättet på skolan. Ryktet har spridits och ansökningarna ligger på kö. Nu vill de inspirera andra att göra samma sak. Att våga! Och de tror att det handlar mycket om ledarskap.

-Vi tar alla tillfällen vi kan för workshops, vi väntar inte på studiedagar. Vi kör några timmar här och där under arbetsåret, berättar Stojanka Drinic.

I veckan är Nya Elementar aktuella på flera håll. Dels föreläser de på SETT-mässan och dels tar de över instagram-kontot ”When you are lärare” som drivs av Utbildningsförvaltningen. De välkomnar även studiebesök från andra skolor!

Stockholms stad genomför just nu en stor utbildningsinsats för att öka inslaget av digitala pedagogiska verktyg inom den kommunala vuxenutbildningen. Drygt 200 lärare och skolledare berörs av utbildningssatsningen som sträcker sig över en tvåårsperiod.

I år ligger fokus i den tvååriga utbildningssatsningen på digitaliserade pedagogiska arbetsmetoder. Under nästa år kommer fokus att flyttas till utbildning på specifika program och applikationer.

Det berättar Marcus Meyer, projektkoordinator på Stockholms stads arbetsmarknadsförvaltning. Tillsammans med projektledare Sophia Nyzelius arbetar han med utbildningssatsningen Vux 2.0.

Utbildningssatsningen drivs av arbetsmarknadsförvaltningen och har tilldelats medel från EU-organet Europeiska socialfonden, ESF.

Länk: kolla också in Vux 2.0-bloggen

Målet är att ge lärare och skolledare i den kommunala vuxenutbildningen möjlighet till kompetensutveckling inom digitalisering. Målet är också att detta i sin tur ska ge förbättrade förutsättningar för pedagogerna i vuxenutbildningen att fortlöpande utvärdera och använda digital teknik i undervisningen.

Utbildningspaketet innehåller även en genomgång av forskningsläget när det digitalisering inom undervisning och hur detta påverkar lärandet. Inom ramen för utbildningen kommer man också att undersöka hur digitala pedagogiska verktyg kan bidra med nya arbetssätt och metoder för att individualisera undervisningen.

Totalt omfattas 200 lärare och skolledare inom den kommunala vuxenutbildningen på nio skolor som drivs i stadens regi.

– Rektorerna har redan haft sin första utbildningsomgång, säger Marcus Meyer.

Här är ett par ämnen som ingår i utbildningspaketet för lärare:

* Kollegialt lärande där deltagarna bland annat arbetar med att skapa och dela i Office 365.

* Multimodala uttrycksformer – handlar bland annat om att hitta former för att arbeta mer med film, ljud och bild i undervisningen.

* Bedömning för lärande – om hur digitala resurser kan stötta lärarna i arbetet med bedömning av lärande.

* Blended Learning -handlar om att utveckla pedagogiska arbetsmetoder med hjälp av digitala verktyg.

* Digital didaktisk design – genomgång av forskning om vad som krävs för att designa lärsituationer i en digital kontext.

* Språkutvecklande arbetssätt – hur digitala verktyg kan användas för att arbeta med språkutveckling.

13

feb

Bibblix hjälper tröskelläsare att hitta läslust

Sedan starten 2016 har det digitala barnbiblioteket Bibblix haft ett och samma fokus: att väcka läslust hos tröskelläsarna.

-Tröskelläsarna är de som inte fått igång sin läsförmåga och ligger efter sina kompisar eller som kan läsa hyggligt men har inte hittat sin läslust, säger Marianne Wallin, anställd på Stockholms stadsbibliotek och produktägare för Bibblix.

Bibblix vill tillgängliggöra en värld av läsning, i digital form för barn mellan 6 och 12 år gamla. I många fall har dessa barn ingen förmedlare. Ingen som tar dem till ett bibliotek eller har möjlighet att köpa fysiska böcker som väcker barns läslust.

För att inspirera en tröskelläsare till läsning gäller det att göra det enkelt och detta är något Bibblix satsar stenhårt på.

– Läser man förlagens beskrivning av en bok är den ofta skriven för de vuxna, som ska köpa boken och inte för barnet – som ska vilja läsa den, berättar Marianne Wallin.  I Bibblix finns istället beskrivningar av alla böcker, skrivna direkt till barn.

Bibblix har idag cirka 2850 titlar och jobbar ständigt med att bygga ut och utveckla sortimentet. Målet är inte att ha så många böcker som möjligt, utan att ha innehåll som passar målgruppen.

-Det är svårt att hitta lättlästa böcker som finns digitalt, det är främst där vi vill utöka utbudet, berättar Marianne Wallin.

I appen kan man hitta böcker som liknar den bok man valt, alternativt någon som är lite svårare eller enklare. Man också kan justera textstorleken och det blir anonymt vad man läser.

-Det kan vara en stor låsning hos barn, att någon annan ser vad de läser, förklarar Marianne Wallin och menar att om alla läser i en surfplatta märks ingen skillnad.

Förutom efter svårighetsgrad presenteras böckerna efter genre, eller i teman.

-Just nu håller vi på med en mello-lista, med böcker som har musik, disco och fest-tema säger Marianne och skrattar. Allt för att väcka intresse och lust för läsningen.

I framtiden finns förhoppningar om att Bibblix ska användas nationellt. Ju fler lån som görs, ju större inflytande kan de få. T.ex. på att få förlag att digitalisera fler lättlästa böcker.

Som en del i rekryteringen av nya förskolechefer håller Stockholms stad i ett utbildningsprogram för pedagoger som har intresse av att ta chefspositioner. Under nio dagar får de kunskap de behöver för kommande uppdrag- dels ledarskapsinriktad men också för att förstå hur staden arbetar i stort.

-Ibland kan det vara svårt att se hur en förskolas verksamhet bidrar till att staden når sina övergripande mål, säger Hans Dahlin från Utbildningsförvaltningen, som ansvarar för utbildningen.

Denna dag är temat digitalisering. Syftet är att öka kunskapen om hur staden ser på digitalisering, och förstå vad det innebär i förskolans dagliga arbete. Vilka möjligheter ger digitaliseringen för utveckling av en förskola?

Stadsledningskontorets avdelning för digital utveckling är inbjudna för att berätta om stadens vision och om hur vi kan stötta verksamheterna i digitaliseringen.

-Det är så kul att få träffa er, som har hand om de små! Om de digitala medborgarna som är vår framtid, utbrister it-strateg Charlotte Dingertz innan hon drar igång sin presentation.

Hon berättar om digitalisering i stort, hur staden definierar begreppet och om vår vision om att bli världens smartaste stad. Tekniken benämner hon som en möjliggörare, den är inte i sig det viktiga.

Efter Charlottes presentation kommer it-strateg Cecilia Lund, också hon från avdelningen för digital utveckling, och berättar om projektet som byter ut stadens alla hårdvaror.

-För att det mjuka med digitalisering ska fungera – så behövs det hårda. Alla datorer och surfplattor ska bytas ut, säger Cecilia och menar att det är grunden för att alla smarta tjänster ska kunna användas.

19

Nov

Finalisterna till Digitaliseringspriset: Kursportalen

8 av 10 lärare säger att de inte har den kompetens som krävs för att kunna lära ut programmering enligt Skolverkets instruktioner. Det har däremot Mikael Kring, it-pedagog på Årstaskolan.

Kursportalen har blivit hans plattform för att dela med sig av kunskapen, inte bara till stadens utan hela landets lärarkår.

-Utgångspunkten var att jag ville nå min personal, Årstaskolan växer och växer, och det är omöjligt att samla alla pedagoger för att utbilda dem, berättar Micke Kring. Jag kan inte ens ha kurser för all vår personal och insåg att jag måste hitta sätt att skala upp.

Därför startade han Kursportalen. Där finns de instruktionsfilmer och material för lärare som vill lära ut programmering på olika nivåer. Idag är det närmare tvåtusen personer som använder kurserna på portalen och antalet stiger stadigt.

-Vissa lärare är rädda för programmering, de vet att eleverna kan mer, berättar Micke Kring. Medan andra lärare, kastar sig ut i det här.

Alla ska ha möjlighet att göra kurserna -lärare med olika förkunskap, men även föräldrar som vill kunna förklara för sina barn eller barn som har svårt att hänga med och behöver en extra genomgång. Därför är allt som Micke producerar öppet för alla.

-Det kostar inget att skala upp och när man delar med sig får man även input tillbaka, vilket förbättrar tjänsten, säger Micke Kring.

Kursportalen innehåller inte bara kurser i programmering. Här finns allt från ”att skriva för webben”, ”Skapa i 3D” till ”hur internet fungerar. Micke har utgått från kursplaner i sin framtagning av kurser och får samlar in mycket feedback för att förstå om kurserna fungerar eller inte.

-De amerikanska universiteten är förebilder, de lägger upp precis allt och alla kurser de håller finns i digital form på internet, avslutar Micke Kring. Allt ska vara transparent eftersom vi jobbar med samma skattepengar, och mot samma mål – att höja den digitala kompetensen.

Se film om Kursportalen här.

Se Kursportalen här.

3

sep

Skolplattform Stockholm skapar översikt

Inför höstterminen har Stockholms stads nya skolplattform öppnat för alla användare. Läraren Linnéa Hägglund på Östermalmsskolan ser många pedagogiska och tidssparande vinster med plattformen. Att det strulat lite i början är barnsjukdomar och kommer att gå över menar hon.

Linnéa Hägglund är utvecklingslärare med uppdrag att arbeta med Office 365 och digitalisering på Östermalmsskolan där hon undervisar i svenska, NO och teknik i årskurs 4-6. Office 365 har skolans elever arbetat med sedan 2017. Nu har de börjat använda fler funktioner som kommer med skolplattformen.

– Eleverna har tagit emot Office 365 positivt. De tycker om att arbeta med digitala online lösningar eftersom allt material finns på ett ställe och de kan göra materialet till sitt eget genom att ändra typsnitt, lägga till bilder eller rita i anteckningarna. Det är också en stor vinst att eleverna kan komma åt sitt arbetsmaterial hemifrån.

 

1 till 1 på mellanstadiet

På Östermalmsskolans årskurs 4-6 arbetar alla elever med Office365.

– Vi har ambitionen att vara 1 till 1 på hela mellanstadiet men vi saknar 25 datorer så eleverna i årskurs 4 får dela på datorer just nu. Men det kommer att åtgärdas när fler enheter levereras, säger Linnéa.

I införandet av skolplattformen har det varit lite barnsjukdomar, men Linnéa är tydlig med att kollegorna på skolan har fått information och att man väntar in att funktionerna ska komma igång.

– För mig som utvecklingslärare är det viktigt att sitta lugnt i båten. Alla stora IT-projekt kan ha problem i starten, men uppgifterna kan lösas på andra sätt under den här tiden. Jag tror att skolplattformen kommer bli ett kraftfullt och tidsbesparande verktyg när alla funktioner är på plats.

Skolplattformen – ett verktyg för formativ bedömning

Genom skolplattformen kommer allt arbetsmaterial och alla uppgifter finnas samlade på ett ställe. Läraren kommer att få en tydligare överblick över elevernas lärandeprocess genom att kunna följa den i realtid i sin dator.

– Jag ser skolplattformen som ett kraftfullt verktyg för formativ bedömning eftersom jag kan få en överblick över elevernas arbetsprocess. Jag kan följa dem i deras framsteg och kan ge kommentarer direkt när jag ser något. Den underlättar även för dem att se sina framsteg genom att de kan gå tillbaka och titta på gamla kommentarer och arbeten.

Underlättar administrativa uppgifter

Linnéa tycker att skolan och samhället har digitaliserats snabbt och menar att både barn och vuxna förväntar sig att kunna hålla kontakten digitalt och vill att det ska gå fort och utan krångel.

– Skolplattformen underlättar det administrativa arbetet som man som lärare måste göra. Eftersom allt är på ett ställe så behöver man inte klicka sig mellan olika sidor och allt sparas automatiskt. Det sparar tid för lärare, elever och vårdnadshavare.

Underlättar föräldraansvaret

Skolplattformen underlättar för föräldrar att ta sitt föräldraansvar genom att de har all information på en plats istället för att få ett mejl som försvinner i inkorgens flöde.

– Eftersom föräldrarna fick informationen så här redan när eleverna började årskurs fyra är de väldigt inne på att hitta den online och de uppskattar det. Förut när vi skrev veckobrev var det lättare att informationen tappades bort.

En annan vinst för föräldrarna är att barnen kan visa upp vad de gjort i skolan eftersom det finns samlat på skolplattformen med åtkomst hemifrån.

Calle Hedrén

calle.hedren@stockholm.se

17

aug

Sommarläger i Nordens Silicon Valley

Ungdomarna arbetar ivrigt under ledning av mentorerna.

I Nordens egna Silicon Valley, Kista, pågår ett sommarläger. Det handlar varken om fotboll eller segling – här lär sig ungdomar istället att skapa en prototyp med digital teknik. På lördag är det avslutning och då ska fontänen i Grönlandsparken tas över. Vattenstrålarna ska i olika formationer och röra sig i takt till musik.

Lägret anordnas av Inicio, en organisation som vill ge ungdomar en förståelse för digitalisering och framtida studier eller yrkesval. Inspiration tillsammans med teknik är deras röda tråd. Oavsett vilket yrke man väljer kommer tekniken att spela en stor roll. Rinkeby/Kista stadsdelsförvaltning är med och finansierar lägret.

Lägrets deltagare är 12-13 år gamla och kommer från olika skolor runt om i Stockholm, framförallt Kista och Rinkeby. Mentorerna är studenter från KTH, många av dem är här på utbytesår. Mentorskapet handlar inte bara om att dela med sig av tekniska färdigheter, utan också om värderingar kring teknik och om social hållbarhet. Bör vi till exempel samla in all data vi kan?

I labbet där lägret hålls är KTH-professorn Mark Smith på plats de flesta av dygnets timmar. Han vill låta studenter testa direkt i praktiken vad de lär sig i teorin. Han brinner för digitalisering och för få folk att förstå hur den kan förenkla deras vardag. Den smarta staden kräver smarta människor.

På lördag är lägret slut, efter 11 intensiva dagar i labbet. På lördag klockan 12.00 presenteras också resultatet vid fontänen i Grönlandsparken. Varje elev har gjort två kretskort – ett som ska styra vattenstrålens form, och ett som ska se till att de rör sig i takt till musiken. Delarna som behövts har designats och skrivits ut  i 3D-skrivare.

3D-skrivare och kretskort förbereder fontänshowen.  

Marianne och Mikalea från Inicio samt Marc från KTH.

24

maj

På förskolans dag på Norrmalm ställer alla förskolor ut något som visar vad man arbetat med under året.

Förskolan Kejsarkronan på Odenplan valde att bygga en egen Bluebot, eftersom de jobbat mycket med programmering under året som gått.

Med den hemgjorda Blueboten kan  barnen testa manuell programmering ute på gården. De kan  rita upp egna banor med gatu-tejp och kritor. Sedan får de själva flytta den “ett steg fram och två steg till höger.”

Pedagogen Anette Olsson arbetar på förskolan Kejsarkronan och är även en del av Odenplans förskolors digitaliseringsnätverk.

I nätverket diskuterar de hur de ska få programmering att bli en naturlig del av verksamheten, i takt med att det skrivs in i läroplanen. Idéer finns bland annat på att skapa en “digitaliseringsbank” som alla kan ta del av, där man lägger in förslag på aktiviteter och arbetssätt.

-Vi måste få bort den rädsla och obehag som finns kring detta, många är ovana och därmed obekväma, så vi måste hjälpas åt och dela med oss av våra erfarenheter, säger Anette Olsson.

Tanken som ligger bakom Kejsarkronans arbete med digitalisering och programmering är att barnen ska vara producenter och inte konsumenter. Ipads och datorer kan användas som verktyg, men det finns en tanke bakom vilka spel som finns tillgängliga.

Blueboten köptes in till förskolan förra året, när det fanns lite pengar över i budgeten. Anette ser gärna att arbetet utvecklas ytterligare och vill peppa sina kollegor i staden att våga testa de med.

-Barnen är i en helt annan värld och vi måste hänga med. Jag tror på att avdramatisera! Barnen kommer att lära sig det här före oss ändå, avslutar Anette Olsson.

Skolan är en kunskapsorganisation som hela tiden måste vara på tårna och utvecklas, menar Micke Kring, it-pedagog på Årstaskolan. Och Micke Kring lever som han lär. Han utvecklar tjänst efter tjänst för att göra vad skolan är till för: undervisa elever på bästa möjliga sätt.

Med en bakgrund som musiker och ett tidigt intresse för datorer, började Micke Krings intresse för digitalisering och möjligheten att ständigt vara kreativ. Idag är intresset för hans och kollegornas arbete stort. Inte bara inom Stockholms stad, utan även från skolor i andra kommuner och till och med från skolor i andra länder. Folk vill ta del av arbets- och tankesätt som finns på Årstaskolan.

-Vi har ju alla tillgång till internet – varför inte använda det? Att digitalisera skolan handlar egentligen inte om teknik, det handlar om att man vågar vara öppen med sin undervisning, säger Micke Kring.

Att vara öppen och att dela med sig är grunden för Micke Krings arbete. Det är uppenbart att han arbetar med digitalisering på många håll och kanter, men hans högst prioriterade projekt just nu är ”Kursportalen”. Där skapar han onlinekurser inom programmering designade för lärare, men även dessa öppna för alla som är intresserade.

-Det fina med att jobba kommunalt är att vi kan dela med oss av allt, allt är skattepengar och dem delar vi på, säger Micke Kring och förklarar att ju fler som tar del av kurserna och ger honom feedback – ju bättre blir de.

Förutom “Kursportalen” har han bland annat utvecklat ett e-bibliotek för Årstaskolan där eleverna får publicera noveller och berättelser de själva skrivit. De får skapa framsidor, skriva texter till baksidan och göra författarporträtt, sedan kan de låna varandras böcker och läsa. De kan även recensera varandras verk.

-Poängen är att eleverna får en helt annan motivation av att de får se en produkt av deras arbete, säger Micke Kring och menar att e-biblioteket är ett exempel på detta.

Förutom e-biblioteket har de spelat in egna Ted-talkspodcasts, livestreamat talkshows och till och med byggt ett eget ”youtube” för skolan där videos läggs upp av elever och lärare. Några av de mest populära klippen på sidan är sånger som lär ut multiplikationstabellerna, de har flera hundra tusen visningar.

För att kunna fokusera på att utveckla nya idéer har Micke försökt hitta sätt att automatisera administration och rutinfrågor. Han har till exempel satt upp en support-sida med vanliga frågor och svar, där han gjort enkla guider för frågor kring iPads och datorer. Han har även programmerat en chat-bot på skolans Facebook, som kan svara på enkla frågor såsom ”när är det lov” eller ”hur hittar jag blankett för ledighetsansökan”. Abbott, som chat-boten heter, svarar både direkt och dygnet runt.

Micke tror att arbete över gränser är det som behövs för att hänga med i tempot. Med väldigt små medel menar han att lärare skulle kunna spela in lektioner de håller och ladda upp i ett forum där andra lärare dels kan hämta inspiration och upplägg, men även ge feedback.

-Vi måste hjälpas åt för att möta de behov som finns. Alltifrån att se till att elever med hög inlärningsförmåga aldrig hålls tillbaka av att mattebokens sidantal, till att se till att även föräldrar med andra språk kan ta till sig information och erbjuda lärare fortbildning. Med den teknik som finns idag är ingenting omöjligt, det är inte raketforskning vi pratar om, avslutar Micke Kring.