Stockholms stad har fått mycket uppmärksamhet för sina automatiserade processer kopplade till e-tjänster. Ett bra exempel på hur detta fungerar i praktiken är Tyck till-tjänsten. Nu är tjänsten nominerad till Stockholms stads Digitaliseringspris.

Tyck till finns både som mobilapp och som e-tjänst. Synpunkter och felanmälningar som stockholmarna lämnar hamnar direkt hos rätt handläggare i staden.

– Det är inte bara själva appen som är bra, det är processerna runt omkring också. Synpunkterna och felanmälningarna som kommer in via appen går med automatik vidare till rätt verksamhetssystem i staden, berättar Hélène Rundqvist, it-tjänstansvarig på Trafikkontoret.

I appen får hon och hennes kollegor in synpunkter i fem olika kategorier; beröm, felanmälningar, frågor, idéer eller klagomål. Det kan röra sig om allt från att det är klotter på skolgården, att en gångväg anses vara för dåligt upplyst om kvällarna eller att det är fina blomsterplanteringar på torget.

Varje kategori är knuten mot rätt handläggargrupp. Tycker du till om exempelvis parker, då kommer ditt ärende automatiskt till stadsdelarna. Det är ingen som sitter och manuellt fördelar ärendena, vilket är tidsbesparande.

100 000 ärenden kom in via Tyck till under 2016. I år har man redan passerat det antalet och går därmed mot ett nytt rekord. Riktlinjen är att alla som lämnar en synpunkt eller ett förslag via appen och som vill ha återkoppling ska få ett svar inom tre dagar.

Felanmälningar kommer direkt till utförarna, det vill säga de i staden som har till uppgift att tömma papperskorgarna, utföra snöröjningen, utan handpåläggning från verksamheterna.

– Kartpositionen i ärendet styr, det är det som är häftigt, säger Hélène Rundqvist. Vi har satsat mycket på att handlägga ärendena snabbt.

 Appen har funnits sedan februari 2014 och vid årsskiftet ska en uppdatering ske. Då ska man även kunna se felanmälningar som andra har gjort runt den plats där man befinner sig. Man kommer även kunna få återkoppling när saker är åtgärdade, alternativt när det planeras att åtgärdas. Även detta ska ske utan handpåläggning.

På Trafikkontoret är det runt 20 personer som jobbar heltid med synpunktsportalen. Dessa 20 personer besvarar synpunkter som kommer in och sköter den administration som krävs. Detta gör att parkingenjörer och gatudriftsingenjörer får färre samtal, och kan ägna sig åt vad de faktiskt ska.

 – Vi vill att appen ska vara en enkel ingång för medborgarna att få sina röster hörda och det är fantastiskt kul att den har blivit uppmärksammad. Inte bara som app, utan hela automatiseringen och arbetssättet runt den, avslutar Hélène Rundqvist.

Här är alla finalister till Stockholms stads Digitaliseringspris:

* Solcellsdrivna digitala parkeringsautomater

* Roboteket – ”lånerobotar” för skolan

* AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan

* Stockholmskällan

* Livsmedelskollen

* Tyck till-appen

Mobilappen Livsmedelskollen gör det enklare för stockholmarna att både hålla koll på restaurangernas livsmedelshantering och samtidigt kunna anmäla brister i hanteringen av mat. Nu är appen nominerad till Stockholms stads Digitaliseringspris.

Miljöförvaltningens inspektörer utför runt 10 000 livsmedelsinspektioner årligen på restauranger, storkök och andra livsmedelsföretag i Stockholms stad. Nu har de tagit fram en app där man som medborgare på ett enkelt sätt kan ta del av resultaten. På en karta markeras de med olika färger; grönt, orange, rött – beroende på kontrollens utfall.

I appen kan man även själv anmäla brister i restaurangernas livsmedelshantering. Anmälan kommer då direkt in i systemet som ett myndighetsärende. Man kan även bifoga bilder i sin anmälan.

– Det är ett exempel på hur digitalisering effektiviserar vårt arbete, säger Jonas Arnqvist, projektledare för Livsmedelskollen.

Den tredje funktionen som appen erbjuder är att man kan anmäla en misstänkt matförgiftning om man blir sjuk av maten efter ett restaurangbesök.

– Tanken är att vi i och med att vi får in dessa anmälningar, ska förbättra matkvaliteten för stockholmarna på sikt. Det blir mer transparent och resturangerna skärper sig mer. Får vi veta att det är problem på ett ställe kan vi åka dit direkt, vilket blir mer effektivt än de stickprov som görs idag, säger Jonas Arnqvist.

Appen lanserades i april i år. Arbetet med att utveckla appen har gjorts i flera olika steg.

– Det var kul när appen släpptes, den fick mycket uppmärksamhet i media vilket gjorde att den hamnade på topplistor i App Store, berättar Jonas Arnqvist. Det rörde sig om cirka 13 000 nedladdningar totalt.

Just nu marknadsförs appen inför julbordssäsongen, där den är tänkt att användas både i förebyggande syfte och ifall man skulle bli sjuk på grund av bristande livsmedelshantering.

Jonas Arnqvist och hans kollegor arbetar även med att göra appen mer användarvänlig samt hur användaren ska kunna följa upp de ärenden man anmält.

– Fantastiskt kul när man får ett kvitto på att man gjort något som faktiskt gör en skillnad, avslutar Jonas Arnqvist, och syftar på nomineringen till Stockholms Digitaliseringspris.

Här är alla finalister till Stockholms stads Digitaliseringspris:

* Solcellsdrivna digitala parkeringsautomater

* Roboteket – ”lånerobotar” för skolan

* AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan

* Stockholmskällan

* Livsmedelskollen

* Tyck till-appen

5

sep

Så värms stockholms lägenheter upp av datacenter

Multigrids planerade datacenter i Kista – det senaste i raden i Stockholm där överskottsvärmen ska användas för uppvärmning av bostäder via fjärrvärmenätet.

I allt fler stockholmlägenheter kommer värmen i elementen från ett datacenter.

Bara under den senaste veckan har tre nya datacenter i Stockholm aviserat planer återvinna sin överskottsvärme via Fortums Värmes fjärrvärmenät.

Datacenteretableringarna kommer slag i slag i Stockholms stad just nu.

Det som lockar är möjligheten att återvinna – och få betalt – för de stora mängder överskottsvärme som elektroniken i datacentren producerar.

Stockholm Data Parks – ett samarbete mellan Stockholms stad, Invest Stockholm, Fortum Värme, Ellevio och Stokab – har tagit fram speciella datacentertomter där allt redan från start är förberett för nya datacenter som vill återvinna överskottsvärmen i sina anläggningar via Stockholms fjärrvärmenät.

Datacenteraktörerna gillar Stockholm Data Parks gröna värmeåtervinningskoncept. Under våren och sommaren har en rad företag aviserat att de ska bygga nya datacenter i Stockholm.

Senaste exemplet är företaget Multigrid som i måndags meddelade att de ska bygga ett nytt datacenter på Stockholm Data Parks datacenterförberedda tomter i Kista. Överskottsvärmen från anläggningen pumpas raka vägen in i Fortum Värmes fjärrvärmenät. Datacentret beräknas fixa uppvärmningen av upp mot 10 000 lägenheter i Stockholm. Anläggningen ska stå klar 2019.

* I förra veckan meddelade it-företaget Boarderlight att de ska bygga ett nytt datacenter i Kista som också ska anslutas till Fortum Värmes fjärrvärmenät. Även det datacentret beräknas förse 10 000 stockholmslägenheter med uppvärmning.

* En vecka tidigare kopplades molntjänstföretaget GleSys datacenter i Västberga in på Stockholms fjärrvärmenät. Projektet är ett samarbete mellan GleSys, Fortum Värme och EU-projektet Grow Smarter – där Stockholms stad deltar. Datacentret väntas förse omkring 1 000 lägenheter i närområdet med uppvärmning.

* I början av sommaren blev det klart att modejätten H&M etablerar ett nytt datacenter i Stockholm där överskottsvärmen ska återvinnas via Fortum Värmes fjärrvärmenät. Datacentret väntas stå för uppvärmningen av cirka 2 500 lägenheter i Stockholm.

* Månaden innan meddelade datacenterföretaget Interxion att de investerar 300 miljoner kronor i ytterligare ett nytt datacenter i Kista. Sedan tidigare har företaget fyra datahallar på samma plats. Även här återvinns överskottsvärmen in i Fortum Värmes fjärrvärmenät.

 

Därför zoomar datacenterföretagen in på Stockholm

1) Grön och energieffektiv drift blir allt viktigare faktorer i nya datacenteretableringar.

2) Norden har mycket stor andel grön el jämfört med övriga världen.

3) Sverige har låg elskatt och EU:s lägsta totala elkostnader för datacenter.

4) Stockholm har det mest utvecklade konceptet för nya datacenter som vill satsa på grön drift och sälja sin överskottsvärme till fjärrvärmenät. För datacenter i Stockholm sänktes elskatten vid årsskiftet i ett slag från 29 öre per kilowattimme till 0,5 öre.

Nu får ännu fler bostäder i Stockholm sin uppvärmning från datacenters. Den här gången är det molntjänstföretaget GleSYS datacenter i Västberga som kopplas in på Fortum Värmes fjärrvärmenät.

Överskottsvärmen från datacentret räcker till för att täcka uppvärmningsbehovet för över 1 000 lägenheter i närområdet.

Smartsthlm har tidigare berättat om Stockholm Data Parks uppmärksammade koncept för att använda överskottsvärme från datacenter för att värma upp bostäder i Stockholm.  Idag släpper många datacenter bara ut all överskottsvärme utan återanvändning.

I början av sommaren blev klart att att modejätten H&M etablerar ett nytt datacenter i Stockholm. Det nya datacentret ska kopplas in på Fortum Värmes fjärrvärmenät. Överskottsvärmen från datacentret räcker för att fixa uppvärmningen i cirka 2 500 lägenheter i Stockholm. Bakom Stockholm Data Park står Stockholms stad, Fortum Värme, Stokab och Ellevio.

Nu har det blivit dags att koppla in ytterligare ett datacenter på Fortum Värmes fjärrvärmenät.

Den här gången handlar det om GleSYS datacenter i Västberga. Överskottsvärmen härifrån kommer att förse mer än 1 000 lägenheter i närområdet med uppvärmning. Bakom anslutningen av datacentret står förutom Fortum Värme, EU-projektet Grow Smarter där Stockholms stad deltar.

Glenn Johansson, vd för GleSYS, säger i ett pressmeddelande att han är mycket nöjd med att överskottsvärmen från datacentret nu kan återvinnas. Han berättar att företaget länge letat efter en fungerande affärsmodell för att återvinna överskottsvärmen som alstras i deras datacenter.

– Det har inte känts bra att se på medan överskottsvärmen vädrat medan värmen vädrats ut i tomma intet bara för att det inte har funnits teknik eller intresse att återvinna. Så det här är ett jättespännande projekt som verkligen tror på.

Kista äng är det senaste tillskottet i stadsbyggnadskontorets virtual reality-versioner av planerade bostadsområden i Stockholms stad.

I Stockholmsrummet i Kulturhuset kan alla som vill dra på sig virtual reality-hjälmen och promenera runt i den mycket detaljrika 3D-modellen av Kista äng-området, som planeras inrymma 1 600 nya bostäder.

Stadsbyggnadskontorets satsning på virtual reality och annan avancerad visualiseringsteknik är ett led i arbetet att vidareutveckla medborgardialogen i stadens planprocesser.

Den nya 3D-modellen av Kista äng är framtagen i spelmotorn Unreal Engine. Samma spelmotor har även använts för att ta fram kända speltitlar som Mass Effect 3 och Tekken 7. Flera av stadsbyggnadskontorets visualiseringsexperter som arbetat virtual reality-versionen av Kista äng har en bakgrund som spelutvecklare.

Sedan tidigare finns även virtual reality-versioner av det planerade bostadsområdet på Årstafältet och kvarteret Hästskon vid Sergels torg tillgängliga i Stockholmsrummet.

Läs mer om stadsbyggnadskontorets arbete med att visualisera planerade bostadsområden (sid 21-22 i pdf).

Så här ser startmenyn ut när man dragit på sig Oculus Rift-hjälmen i Stockholmsrummets virtual reality-utställning av planerade bostadsområden…

…När man valt Kista äng dimper man ner mitt i det planerade bostadsområdet. En informationstavla visar exakt var man befinner sig…

…Sedan är det bara börja promenera runt i de nio kvarter som planeras i Kista äng…

…Man kan också ”lyfta” från marken och studera bostadsområdet ur ett fågelperspektiv…

…Kista äng ligger i mitt i Stockholm bland alla it-företagen i Stockholms tech-hub Kista Science City…

…Även det planerade bostadsområdet på Årstafältet finns i virtual reality-version i Stockholmsrummet…

…Den första etappen innehåller drygt 1 000 bostäder…

(Klicka för större bild)

(Klicka för större bild)

Så här det ut när man kollar in virtual reality-versionerna av Stockholms planerade bostadsområden i Stockholmsrummet i Kulturhuset.

Här är ett par av de platser i Kista som Stockholm Data Park förbereder för nya datacenter. Bakom Stockholm Data Park står Stockholms stad, Fortum Värme, Invest Stockholm, Stokab och Ellevio. (Klicka för större bild)

Överskottsvärmen från ett enda datacenter räcker för att förse över 20 000 bostäder med uppvärmning. Idag släpper många datacenter bara ut värmen utan återanvändning.

I Stockholms Data Parks koncept för gröna datacenter används överskottsvärmen istället i Stockholms fjärrvärmenät. I datacenterbranschen är intresset för det gröna upplägget stort.

– Det finns ett växande intresse för Stockholm Data Parks gröna koncept. Vi är väldigt bra positionerade, säger Torbjörn Bengtsson, ansvarig för Invest Stockholms ICT-arbete och en av dom som jobbar med att ansluta datacenter till det gröna Stockholm Data Park-konceptet.

Besluten att etablera nya datacenter i Stockholms stad och övriga Stockholmsregionen har kommit tätt under våren. Härom veckan blev det klart att Amazon Web Services valt Stockholm som sin datacenterregion för

Torbjörn Bengtsson

norra Europa. Tre nya datacenter etableras i regionen – Eskilstuna, Katrineholm och Västerås.

Månaden innan meddelade datacenterföretaget Interxion att de investerar 300 miljoner kronor i ytterligare ett nytt datacenter i Kista. Sedan tidigare har företaget fyra datahallar på samma plats.

Stockholmsregionen är högintressant för många av de it-jättar som ser sig om efter lämpliga platser för att bygga nya datacenter. Det handlar inte bara om fördelarna med att etablera sig i en stor teknik-hub som Stockholm nära många av kunderna. Det handlar ännu mer om hållbar och grön drift av datacenter samt elprisnivåer. Det är faktorer som idag väger allt tyngre i vågskålen för datacenterföretagen när etableringsbesluten ska tas.

Och det är områden där sitter Stockholm med riktigt starka kort på hand.

Datacentren slukar stora mängder el. Sverige har en stor andel grön el och samtidigt de lägsta elkostnaderna inom hela EU för storförbrukare som datacenter. Efter en lagändring för ett knappt år sedan fick datacenter i Sverige dessutom lika låg elskatt som tillverkande industri. För datacenter i Stockholm innebar ändringen att elskatten i ett enda slag sänktes från 29 öre per kilowattimme till 0,5 öre.

Elektroniken i datacentren producerar också mycket stora mängder överskottsvärme, som idag i många fall bara släpps ut i luften utan att återanvändas. Nu har Stockholm Data Park utvecklat ett koncept där nya datacenter som etablerar sig i Stockholm istället kan sälja överskottsvärmen till Fortum Värmes fjärrvärmenät. Bakom Stockholm Data Park-initiativet står Stockholms stad, Invest Stockholm, Fortum Värme, Ellevio och Stockholms stads fiberbolag Stokab.

–  Ett datacenter på 10 megawatt kan värma motsvarande 20 000 normallägenheter i Sverige. Det klart att det är mycket bättre om vi kan ta hand om värmen som alstras och använda den för att värma upp staden. Men det krävs ett stort fjärrvärmenät och stort fjärrkylenät för att kunna genomföra ett sådant här koncept. Det har Stockholm. Här finns världens största fjärrkylenät och ett av de största fjärrvärmenäten. Och här finns betalningsvilja för värmeenergi från datacenter, säger Torbjörn Bengtsson.

Det nya datacenter som telekombolaget Ericsson just nu bygger i Rosersberg söder om Arlanda kommer att kunna försörja cirka 22 000 lägenheter med uppvärmning via fjärrvärmenätet, förklarar Torbjörn Bengtsson.

Stockholm Data Park har tagit fram ett flertal markbitar i Stockholms stad och övriga regionen där allt som ett nytt grönt datacenter behöver redan finns färdigt från start. I Kista finns flera datacentertomter förberedda med färdiga anslutningar till Fortums Värmes fjärrvärmenät och fjärrkylenät. Dessutom och finns anslutningar för robust eldistribution, dimensionerade att klara datacentrens massiva elbehov och färdiga svartfiberanslutningar från Stokab.

– Med Stokabs väl utbyggda fibernät är det enkelt för datahallsaktörer att nå sina kunder. Samtidigt har fibernätet gjort Stockholm attraktivt för ICT-företag, säger Staffan

Staffan Ingvarsson

Ingvarsson, VD på Stokab.

Nästa år tillkommer sannolikt ytterligare ”datacenterförberedda markbitar, bland annat en markbit för ett större datacenter i anslutning till Fortum Värmes fjärrvärmeanläggning i närheten av Arlanda. Dessutom har Fortum en markbit utmed Tyresövägen vid Skarpnäck som man hoppas kunna öppna för gröna datacenter under nästa år.

– Det är vad som förbereds i ett första läge. Sedan kan vi förhoppningsvis addera nya ytterligare datacentersajter allteftersom de behövs, säger Torbjörn Bengtsson.

I dagsläget finns runt 30 datacenter av olika storlek som är uppknutna till fjärrvärmenätet.

 

Därför zoomar datacenterföretagen in på Stockholm

1) Grön och energieffektiv drift blir allt viktigare faktorer i nya datacenteretableringar.

2) Norden har mycket stor andel grön el jämfört med övriga världen.

3) Sverige har låg elskatt och EU:s lägsta totala elkostnader för datacenter.

4) Stockholm har det mest utvecklade konceptet för nya datacenter som vill satsa på grön drift och sälja sin överskottsvärme till fjärrvärmenät. För datacenter i Stockholm sänktes elskatten vid årsskiftet i ett slag från 29 öre per kilowattimme till 0,5 öre.

Stockholms stad har nominerats till GötaPriset för sitt projekt med smarta papperskorgar, ett pris som tilldelas Sveriges bästa utvecklingsprojekt inom offentlig sektor sedan 1997.

Den första smarta papperskorgen, Big Belly, installerades i Vasaparken 2012. Runt om i Stockholms stad finns idag 153 solenergidrivna papperskorgar. De är större än vanliga papperskorgar och har inbyggd teknik som dessutom ser till att packa soporna.

Medan vanliga papperkorgar behöver tömmas ca 3 gånger per dag, behöver de solenergidrivna papperskorgarna endast tömmas 3 gånger per vecka. Detta har lett till att behovet av tömning minskat med hela 70 % och antal klagomål på renhållning har minskat dramatiskt. Det sparar tid, pengar och ger minskade utsläpp av växthusgaser.

Projektet har valts ut i hård konkurrens bland 468 insända bidrag. Det  innebär att Stockholms stad, tillsammans med 32 andra projekt har nominerats för att vara med och presenteras på Kvalitetsmässan, den 14-16 november på Svenska Mässan i Göteborg.

Marc Andersson, Joakim Larsson och Sami Ahlfors på digitalbyrån Champs & Chimps som utvecklat Open Air.

Stockholm bubblar av små och superlokala utomhusevenemang som få känner till. Utvecklarna bakom Open Stockholm Award-finalisten Open Air vill öppna stadens alla spännande småevenemang för en bredare krets.

Tjänsten skapar också nya möjligheter för turister och besökare att uppleva Stockholm på ett annorlunda sätt.

Det lilla sällskapet Midnattsdoppet som träffas vid midnatt en gång i veckan och nattbadar. Eller de lokala banden som fixar en spontankonsert i parken. Och naturvandrarna som går ut i skogen för att studera olika mossarter.

Allt är exempel på Open Air-evenemang, ett samlingsnamn för alla de lokala och ofta spontana utomhusaktiviteter som arrangeras i Stockholm och andra storstäder.

– Open Air kan handla om allt från spontana utomhusfestivaler till att man går ut och vinterbadar eller gör yoga tillsammans. Man träffas på öppna ytor i städerna för att umgås och göra roliga saker under bar himmel. Det är det som är det gemensamma för alla Open Air-aktiviteter, säger Marc Andersson, utvecklare på digitalbyrån Champs and Chimps.

Tillsammans med kollegorna Joakim Larsson och Sami Ahlfors har han skapat den digitala tjänsten Open Air, ett av finalbidragen i årets upplaga av Open Stockholm Award. I tävlingen deltar utvecklare från hela världen med lösningar till nya digitala tjänster för stockholmarna med innehåll av öppen data från Stockholms stads dataportal Open Stockholm.

– Vi älskar utomhusaktiviteter själva och jag brukar vara med på rätt många Open Air-aktiviteter. Syftet med vår tjänst Open Air är att föra ut kunskapen om alla dessa utomhusaktiviteter som pågår i Stockholm till en bredare allmänhet och även turister som kanske vill uppleva Stockholm på ett annorlunda sätt, berättar Marc Andersson.

Idag är problemet att en stor del av Open Air-evenemangen är små och ofta bara kända inom en väldigt begränsad krets. En del evenemang arrangeras spontant, andra är lokala till sin karaktär. Aktiviteterna annonseras kanske bara i någon liten Facebookgrupp som få följer.

– Den här typen Open Air-aktiviteter får inte den plats som de skulle behöva i den digitala världen. De behöver en bättre plattform för att nå ut, för vi tror att det finns ett jättestort intresse hos många stockholmare att komma ut och göra något utomhus, säger Marc Andersson.

Open Air-appen är designad för att det både ska gå lätt att hitta Open Air-evenemang i närheten av den egna positionen och att det ska gå lika lätt för lokala småarrangörer att lägga in evenemang i tjänsten.

Tjänsten har också en funktion där arrangörer direkt i appen enkelt kan ansöka om de tillstånd som krävs för vissa typer av utomhusevenemang, berättar Marc Andersson.

Läs om andra finalbidrag i årets Open Stockholm Award:

Stockholm Garden – Marius Koppeng, Misbah Uddin, Emil Pedersen och Nasir Uddin

* Sun4You – Joachim Lindborg

Asthma Watch – Peter Rosengren

Foonenergy – Gaurav Rathee

DigitArch – Santo Fiore Bettina

The Pulse of Stockholm – Philike Horton

Smartline – Martin Voorma

Appen Stockholm Garden vill göra det lättare för fler att få tillgång till en liten jordplätt att odla på. Appen kopplar samman odlingsintresserade stockholmare med personer som kan tänka sig att hyra ut en bit av den egna odlingslotten eller villatomten.

– Appen öppnar för att enkelt hitta platser att odla på, men också för att möta nya människor med samma intresse. Den sociala aspekten är väldigt viktig, säger Marius Koppang, en av medlemmarna i teamet som utvecklat Stockholm Garden.

Stockholm Garden är ett av finalbidragen i Open Stockholm Award, tävlingen där utvecklare från hela världen deltar med lösningar till nya digitala tjänster för stockholmarna med innehåll av öppen data från Stockholms stads dataportal Open Stockholm.

Marius Koppeng

Idén till Stockholm Garden värktes fram under en enda mycket intensiv dag på Open Stockholm Hack på Openlab i höstas, berättar Marius Koppang.

Varken han eller någon av de andra i teamet – Misbah Uddin, Emil Pedersen och Nasir Uddin – hade ens träffat varandra tidigare när de under de tidiga morgontimmarna klev in på Open Lab för att delta i hackathonet.

Än mindre visste de vad för typ av tjänst de skulle utveckla under den enda dag hacket pågick.

Men när de på kvällen klev ut genom dörrarna igen hade de blivit vänner – och tillsammans tagit fram en app som de alla på trodde stenhårt på – Stockholm Garden.

– Ja, resultatet av vårt arbete tillsammans under denna enda dag blev konceptet för appen. Därefter har vi naturligtvis finslipat och vidareutvecklat, säger Marius Koppang.

Se teamets egen videopresentation av Stockholm Garden.

* Hur kom ni fram till just idén med en app för att dela odlingar.

– Det gick väldigt snabbt eftersom samtliga i gruppen visade sig vara intresserade av odling på hemmaplan.

Videolänk – http://korturl.com/rti945

Först tänkte de sig en slags bildbaserad Instagramliknande tjänst för hemmaodlare.

– Men sedan bestämde vi oss för att byta perspektiv och istället ta fram en tjänst för människor som vill odla men saknar egna odlingsytor, berättar Marius Koppang.

Syftet med Stockholm Garden är att föra samman människor som vill odla med personer som exempelvis har stora trädgårdar eller odlingslotter som de inte använder fullt ut och kan tänka sig att hyra ut en bit av.

– Det kan ju exempelvis handla om äldre människor med stora trädgårdar som de kanske inte längre orkar sköta själva.

Via appen kan de hyra ut en del av trädgården eller odlingslotten till odlings- och trädgårdsintresserade stockholmare.

– Samtidigt kan de som hyr ut både få hjälp och sällskap i sina trädgårdar, säger Marius Koppang.

* Kommer du själv att använda Stockholm Garden-appen för att hitta en plats att odla på?

– Ja, definitivt. Både för mitt odlingsintresse och för att jag som nyinflyttad till Stockholm skulle se det som enkelt och väldigt trevligt sätt att lära känna andra med samma intresse, säger Marius Koppang.

Så används öppen data i Stockholm Garden:

– I första steget använder vi Stockholms kartdata och väderdata från SMHI. Vi har också kollat på den biotopdata som Stockholms stad tillhandahåller. Men vi är inte helt säkra ännu hur vi tar in den i appen på ett sätt som skapar värde för användaren. Det är något vi fortfarande diskuterar, berättar Marius Koppang.

Läs om andra finalbidrag i årets Open Stockholm Award:

Sun4You – Joachim Lindborg

Asthma Watch – Peter Rosengren

Foonenergy – Gaurav Rathee

DigitArch – Santo Fiore Bettina

Philike Horton – The Pulse of Stockholm

Smartline – Martin Voorma

12

jan

(Här testar miljöförvaltningen livsmedelsinspektioner som öppen data)

Målet med miljödataprojektet är att fler ska kunna dra nytta av all den miljödata som miljöförvaltningen samlar in. Såväl stadens övriga förvaltningar som allmänheten och utvecklare som bygger nya tjänster med hjälp av öppen data.

Klimatstatistik, luftföroreningar i city, mätningar av marknära ozon, vattenkvalitetsmätningar, bullervärden och data från livsmedelsinspektioner på Stockholms krogar. Miljöförvaltningen samlar in och bearbetar mycket stora mängder data om Stockholms miljö.

Anja Arnerdal på miljöförvaltningen leder miljödataprojektet som ska se till att göra all denna miljödata tillgänglig för fler.

– Jag har en lång lista med datatyper som vi vill göra tillgänglig, säger hon.

Miljödataprojektet ingår i den specialsatsning på verksamhetsutveckling med hjälp av IT som finansieras genom Stockholms stads program för digital förnyelse. För närvarande ingår ett åttiotal olika projekt i programmet.

Arbetet i miljödataprojektet handlar inte bara om att tillgängliggöra miljöförvaltningens miljödata för fler. Det handlar också om att anpassa datan så att den blir begriplig och användbar för fler grupper av användare även utanför miljöförvaltningen, betonar Anja Arnerdal.

(Miljödata om kväve i grundvatten)

På Stockholms stads intranät finns redan idag Miljödataportalen där miljöförvaltningen gjort en stor mängd olika miljödata tillgängliga för andra förvaltningar och bolag. Det fortsatta arbetet med den interna miljödataportalen kommer till stor del att handla om att ytterligare anpassa och skräddarsy datainnehållet för olika användargruppers behov inom staden.

Men miljödataprojektet har siktet inställt på fler nya användargrupper. Stockholms miljödata ska också specialanpassas för att passa allmänhetens behov – och alla de utvecklare som använder sig av öppen data.

För stockholmarna planeras en anpassad version av miljödataportalen som ska kunna nås från stockholm.se och kombineras med miljöfakta som redan finns tillgänglig på miljöbarometern.stockholm.se.

För användare av öppen data kommer miljödataprojektet innebära att ett flertal nya datatyper blir tillgängliga på stadens öppen data-portal Open Stockholm. På sikt är målet att i princip all miljödata som med hänsyn till lagar och regelverk kan bli öppna data också ska tillgängliggöras, berättar Anja Arnerdal.

En ny datatyp där betatester redan inletts på Open Stockholm är öppen data från de livsmedelsinspektioner som miljöförvaltningen genomför på Stockholms restauranger. Data om restauranginspektionerna hämtas från miljöförvaltningens ärendehanteringssystem Ecos och uppdateras dagligen på Open Stockholm.

Ett annat spännande öppet data-exempel från miljöförvaltningen erbjuder ett ännu tätare uppdateringsintervall. Det handlar om mätningar av partikelhalter i stockholmsluften som uppdateras en gång i timmen. I Stockholms city finns fyra sådana mätstationer (Hornsgatan, Sveavägen, Norrlandsgatan och Torkel Knutssonsgatan).

Mätdatat nås via Naturvårdsverkets dataportal där det presenteras tillsammans med liknande mätningar från flera andra städer.