7

feb

Stockholmshem lanserar elbilpool vid Valla torg

Stockholmshem arbetar aktivt för att hitta smarta lösningar som kan höja livskvaliteten för sina hyresgäster, samtidigt som det ska bli lättare att leva klimatsmart.

Idag lanseras en ny tjänst, en elbilspool som alla, inte bara hyresgäster,  kan gå med i. Bilarna står parkerade i anslutning till Stockholmshems fastigheter på Valla torg och är en del av EU-projektet GrowSmarter. Där arbetar Stockholm tillsammans med sju andra städer i Europa för att utveckla smarta lösningar för hållbart växande städer.

 Bilen bokas via en app eller webbplats. Vid bokning får man ett sms med en kod som man låser upp bilen med.

 Bilarna i poolen drivs till 100% av el och betalning sker per timme, inte per kilometer. Månadskostnaden, 124 kr, är fri för de boende i Stockholmshems fastigheter.

 Tanken med bilpooler överlag är att färre personer ska behöva äga en egen bil, vilket de tjänar på både ur ett kostnadsmässigt och miljömässigt perspektiv. I och med att det i denna pool bara är elbilar som körs blir vinsterna ännu större än vanligt.

 -Det blir spännande att se hur det flyger och om vi kan bygga ut systemet även i andra bostadsområden, säger Åsa Stenmark, hållbarhetsstrateg på Stockholmshem.

Läs mer här.

31

jan

GrowSmarter testar smarta sopsugar i Årsta

Som en del av GrowSmarter har Stockholmshem tillsammans med andra aktörer hittat ett sätt för att göra sophanteringen smartare för sina hyresgäster.

 Tre av de nio planerade sopnedkasten är nu i drift på Valla Torg i Årsta. Boende i 320 bostäder har fått soppåsar i fyra olika färger – för papper, plast, matavfall och för rester. Poängen är att de alla kan slängas i samma sopnedkast.

 Innan de boende slänger soppåsen håller de den mot en sensor, som genom färgen på påsen registrerar vad det är för typ av avfall. Alla sopor transporteras från sopnedkastet till en central, där de automatiskt sorteras.

 Det finns många fördelar med koncept. Det är enkelt för de boende och innebär väldigt lite extra ansträngning att sortera. En annan fördel är att stora sopbilar inte behöver köra in i bostadsområdena och störa de boende på obekväma tider. Transporter för att hämta och lämna soporna minskar till ett minimum, en viktig miljöaspekt.

 -Som med alla andra nya tjänster så finns utvecklingspotential. Det är det som är syftet med att vara med i ett projekt som GrowSmarter, vi får nya erfarenheter och kan utvecklas. Lyckade projekt ska sedan resten av staden kunna lära sig av, säger Åsa Stenmark, hållbarhetsstrateg på Stockholmshem.

 Video: Här förklaras systemet med de smarta sopsugarna mer ingående:

https://vimeo.com/232625897

 

Marcus Törnqvist, från Ericsson är programchef för forskningsprojektet Smart Energy City i Norra Djurgårdsstaden. Här visar han energistyrningsappen som just nu testas i 153 hushåll.

I Norra Djurgårdsstaden pågår ett forskningsprojekt för att ge hushållen möjlighet styra sin energikonsumtion på ett smartare sätt.

 Målet är att skapa förutsättningar för att öka andelen förnyelsebar elproduktion genom att anpassa vårt konsumtionsmönster av el efter tillgången av förnyelsebar elproduktion över dygnet.

I samband med inflyttning i ett antal nybyggda bostadshus i Norra Djurgårdsstaden startade Forskningsprojektet “Smart Energy City” i början av året.

“De aktiva husen”, som bland annat har solenergipaneler på taken, innefattar totalt 154 lägenheter. De boende tillfrågades i samband inflyttningen om de ville delta i projektet och fick då även utbildning i systemet som används för att styra energiförbrukningen.

– Den första utmaningen handlar om att hitta ett system för energistyrning, som folk faktiskt använder, berättar Marcus Törnqvist från Ericsson som programchef för Smart Energy City.

I Norra Djurgårdsstaden har de tagit fram en speciell app där man enkelt kan se och styra energiförbrukningen i den egna lägenheten. Appen visar vilken förbrukningsnivå man ligger på för vatten, el och värme. Man kan även se hur förbrukningen ser ut i relation till genomsnittsförbrukningen i fastigheten. Man kan också se hur den egna förbrukningen utvecklas i speciella dags-, vecko- och månadsvyer.

Via appen kan hushållen själva styra sin energiförbrukning på en rad olika sätt.

Elenergi från olika källor kostar olika mycket. Energibolagen använder sig i första hand av den billigaste elenergin som finns att tillgå, till exempel el producerad av vattenkraft. Men när förbrukningen i elsystemet är som högst måste energibolagen komplettera även med el som är betydligt dyrare att producera.

Hushållens elförbrukning är normalt högst på morgonen och på kvällen. Då blir normalt även priset i systemet som högst.

– Den besparing som användarna kan göra genom att styra undan en del av sin elkonsumtion från de högsta förbrukningstopparna är idag begränsade på grund av att elpriserna är historiskt låga och prisvariationerna över dygnet normalt är små. I takt med att andelen förnybart ökar, kommer även prisvariationerna att öka vilket ökar incitamenten för användarna. Jag tror dock att det kommer nya affärsmodeller som ger kunderna ännu bättre betalt för att vara flexibla över tid, förklarar Marcus Törnqvist.

De boende i Norra Djurgårdsstadens “Aktiva hus”, kan via sina appar se och styra när det är mest energieffektivt att till exempel tvätta eller torktumla. Vitvarorna i lägenheterna kan ställas in på ett schema-läge där de slås på under de tider på dygnet när totala elförbrukningen är som lägst.

En central fråga för forskningsprojektet är att ta reda på vad som får hushållen att faktiskt ändra sina energikonsumtionsmönster.

– Hittills kan vi se indikationer på att dessa lägenheter drar något mindre el än andra, men analysen av data pågår fortfarande, säger Marcus Törnqvist.

Det som testas är inte färdig teknik. Det handlar om ett utvecklingsprojekt, som syftar till att skapa kunskapsunderlag för framtida arbete, förklarar Marcus Törnqvist. Data som samlas in skapar underlag för beteende- och brukarmönster. Genom att tyda dessa mönster kan även tekniska problem förutses, och snabbare åtgärdas.

Smart City Energy-projektet pågår till sista mars nästa år. En slutrapport ska presenteras våren 2018 och i Almedalen 2018. Smart City Energy ett samarbete mellan ABB, Electrolux, Ellevio, Ericsson och Fortum. KTH står för forskningsdelen i projektet, som delfinansieras av statens energimyndighet.

Stockholms stad har fått mycket uppmärksamhet för sina automatiserade processer kopplade till e-tjänster. Ett bra exempel på hur detta fungerar i praktiken är Tyck till-tjänsten. Nu är tjänsten nominerad till Stockholms stads Digitaliseringspris.

Tyck till finns både som mobilapp och som e-tjänst. Synpunkter och felanmälningar som stockholmarna lämnar hamnar direkt hos rätt handläggare i staden.

– Det är inte bara själva appen som är bra, det är processerna runt omkring också. Synpunkterna och felanmälningarna som kommer in via appen går med automatik vidare till rätt verksamhetssystem i staden, berättar Hélène Rundqvist, it-tjänstansvarig på Trafikkontoret.

I appen får hon och hennes kollegor in synpunkter i fem olika kategorier; beröm, felanmälningar, frågor, idéer eller klagomål. Det kan röra sig om allt från att det är klotter på skolgården, att en gångväg anses vara för dåligt upplyst om kvällarna eller att det är fina blomsterplanteringar på torget.

Varje kategori är knuten mot rätt handläggargrupp. Tycker du till om exempelvis parker, då kommer ditt ärende automatiskt till stadsdelarna. Det är ingen som sitter och manuellt fördelar ärendena, vilket är tidsbesparande.

100 000 ärenden kom in via Tyck till under 2016. I år har man redan passerat det antalet och går därmed mot ett nytt rekord. Riktlinjen är att alla som lämnar en synpunkt eller ett förslag via appen och som vill ha återkoppling ska få ett svar inom tre dagar.

Felanmälningar kommer direkt till utförarna, det vill säga de i staden som har till uppgift att tömma papperskorgarna, utföra snöröjningen, utan handpåläggning från verksamheterna.

– Kartpositionen i ärendet styr, det är det som är häftigt, säger Hélène Rundqvist. Vi har satsat mycket på att handlägga ärendena snabbt.

 Appen har funnits sedan februari 2014 och vid årsskiftet ska en uppdatering ske. Då ska man även kunna se felanmälningar som andra har gjort runt den plats där man befinner sig. Man kommer även kunna få återkoppling när saker är åtgärdade, alternativt när det planeras att åtgärdas. Även detta ska ske utan handpåläggning.

På Trafikkontoret är det runt 20 personer som jobbar heltid med synpunktsportalen. Dessa 20 personer besvarar synpunkter som kommer in och sköter den administration som krävs. Detta gör att parkingenjörer och gatudriftsingenjörer får färre samtal, och kan ägna sig åt vad de faktiskt ska.

 – Vi vill att appen ska vara en enkel ingång för medborgarna att få sina röster hörda och det är fantastiskt kul att den har blivit uppmärksammad. Inte bara som app, utan hela automatiseringen och arbetssättet runt den, avslutar Hélène Rundqvist.

Här är alla finalister till Stockholms stads Digitaliseringspris:

* Solcellsdrivna digitala parkeringsautomater

* Roboteket – ”lånerobotar” för skolan

* AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan

* Stockholmskällan

* Livsmedelskollen

* Tyck till-appen

Mobilappen Livsmedelskollen gör det enklare för stockholmarna att både hålla koll på restaurangernas livsmedelshantering och samtidigt kunna anmäla brister i hanteringen av mat. Nu är appen nominerad till Stockholms stads Digitaliseringspris.

Miljöförvaltningens inspektörer utför runt 10 000 livsmedelsinspektioner årligen på restauranger, storkök och andra livsmedelsföretag i Stockholms stad. Nu har de tagit fram en app där man som medborgare på ett enkelt sätt kan ta del av resultaten. På en karta markeras de med olika färger; grönt, orange, rött – beroende på kontrollens utfall.

I appen kan man även själv anmäla brister i restaurangernas livsmedelshantering. Anmälan kommer då direkt in i systemet som ett myndighetsärende. Man kan även bifoga bilder i sin anmälan.

– Det är ett exempel på hur digitalisering effektiviserar vårt arbete, säger Jonas Arnqvist, projektledare för Livsmedelskollen.

Den tredje funktionen som appen erbjuder är att man kan anmäla en misstänkt matförgiftning om man blir sjuk av maten efter ett restaurangbesök.

– Tanken är att vi i och med att vi får in dessa anmälningar, ska förbättra matkvaliteten för stockholmarna på sikt. Det blir mer transparent och resturangerna skärper sig mer. Får vi veta att det är problem på ett ställe kan vi åka dit direkt, vilket blir mer effektivt än de stickprov som görs idag, säger Jonas Arnqvist.

Appen lanserades i april i år. Arbetet med att utveckla appen har gjorts i flera olika steg.

– Det var kul när appen släpptes, den fick mycket uppmärksamhet i media vilket gjorde att den hamnade på topplistor i App Store, berättar Jonas Arnqvist. Det rörde sig om cirka 13 000 nedladdningar totalt.

Just nu marknadsförs appen inför julbordssäsongen, där den är tänkt att användas både i förebyggande syfte och ifall man skulle bli sjuk på grund av bristande livsmedelshantering.

Jonas Arnqvist och hans kollegor arbetar även med att göra appen mer användarvänlig samt hur användaren ska kunna följa upp de ärenden man anmält.

– Fantastiskt kul när man får ett kvitto på att man gjort något som faktiskt gör en skillnad, avslutar Jonas Arnqvist, och syftar på nomineringen till Stockholms Digitaliseringspris.

Här är alla finalister till Stockholms stads Digitaliseringspris:

* Solcellsdrivna digitala parkeringsautomater

* Roboteket – ”lånerobotar” för skolan

* AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan

* Stockholmskällan

* Livsmedelskollen

* Tyck till-appen

5

sep

Multigrids planerade datacenter i Kista – det senaste i raden i Stockholm där överskottsvärmen ska användas för uppvärmning av bostäder via fjärrvärmenätet.

I allt fler stockholmlägenheter kommer värmen i elementen från ett datacenter.

Bara under den senaste veckan har tre nya datacenter i Stockholm aviserat planer återvinna sin överskottsvärme via Fortums Värmes fjärrvärmenät.

Datacenteretableringarna kommer slag i slag i Stockholms stad just nu.

Det som lockar är möjligheten att återvinna – och få betalt – för de stora mängder överskottsvärme som elektroniken i datacentren producerar.

Stockholm Data Parks – ett samarbete mellan Stockholms stad, Invest Stockholm, Fortum Värme, Ellevio och Stokab – har tagit fram speciella datacentertomter där allt redan från start är förberett för nya datacenter som vill återvinna överskottsvärmen i sina anläggningar via Stockholms fjärrvärmenät.

Datacenteraktörerna gillar Stockholm Data Parks gröna värmeåtervinningskoncept. Under våren och sommaren har en rad företag aviserat att de ska bygga nya datacenter i Stockholm.

Senaste exemplet är företaget Multigrid som i måndags meddelade att de ska bygga ett nytt datacenter på Stockholm Data Parks datacenterförberedda tomter i Kista. Överskottsvärmen från anläggningen pumpas raka vägen in i Fortum Värmes fjärrvärmenät. Datacentret beräknas fixa uppvärmningen av upp mot 10 000 lägenheter i Stockholm. Anläggningen ska stå klar 2019.

* I förra veckan meddelade it-företaget Boarderlight att de ska bygga ett nytt datacenter i Kista som också ska anslutas till Fortum Värmes fjärrvärmenät. Även det datacentret beräknas förse 10 000 stockholmslägenheter med uppvärmning.

* En vecka tidigare kopplades molntjänstföretaget GleSys datacenter i Västberga in på Stockholms fjärrvärmenät. Projektet är ett samarbete mellan GleSys, Fortum Värme och EU-projektet Grow Smarter – där Stockholms stad deltar. Datacentret väntas förse omkring 1 000 lägenheter i närområdet med uppvärmning.

* I början av sommaren blev det klart att modejätten H&M etablerar ett nytt datacenter i Stockholm där överskottsvärmen ska återvinnas via Fortum Värmes fjärrvärmenät. Datacentret väntas stå för uppvärmningen av cirka 2 500 lägenheter i Stockholm.

* Månaden innan meddelade datacenterföretaget Interxion att de investerar 300 miljoner kronor i ytterligare ett nytt datacenter i Kista. Sedan tidigare har företaget fyra datahallar på samma plats. Även här återvinns överskottsvärmen in i Fortum Värmes fjärrvärmenät.

 

Därför zoomar datacenterföretagen in på Stockholm

1) Grön och energieffektiv drift blir allt viktigare faktorer i nya datacenteretableringar.

2) Norden har mycket stor andel grön el jämfört med övriga världen.

3) Sverige har låg elskatt och EU:s lägsta totala elkostnader för datacenter.

4) Stockholm har det mest utvecklade konceptet för nya datacenter som vill satsa på grön drift och sälja sin överskottsvärme till fjärrvärmenät. För datacenter i Stockholm sänktes elskatten vid årsskiftet i ett slag från 29 öre per kilowattimme till 0,5 öre.

Nu får ännu fler bostäder i Stockholm sin uppvärmning från datacenters. Den här gången är det molntjänstföretaget GleSYS datacenter i Västberga som kopplas in på Fortum Värmes fjärrvärmenät.

Överskottsvärmen från datacentret räcker till för att täcka uppvärmningsbehovet för över 1 000 lägenheter i närområdet.

Smartsthlm har tidigare berättat om Stockholm Data Parks uppmärksammade koncept för att använda överskottsvärme från datacenter för att värma upp bostäder i Stockholm.  Idag släpper många datacenter bara ut all överskottsvärme utan återanvändning.

I början av sommaren blev klart att att modejätten H&M etablerar ett nytt datacenter i Stockholm. Det nya datacentret ska kopplas in på Fortum Värmes fjärrvärmenät. Överskottsvärmen från datacentret räcker för att fixa uppvärmningen i cirka 2 500 lägenheter i Stockholm. Bakom Stockholm Data Park står Stockholms stad, Fortum Värme, Stokab och Ellevio.

Nu har det blivit dags att koppla in ytterligare ett datacenter på Fortum Värmes fjärrvärmenät.

Den här gången handlar det om GleSYS datacenter i Västberga. Överskottsvärmen härifrån kommer att förse mer än 1 000 lägenheter i närområdet med uppvärmning. Bakom anslutningen av datacentret står förutom Fortum Värme, EU-projektet Grow Smarter där Stockholms stad deltar.

Glenn Johansson, vd för GleSYS, säger i ett pressmeddelande att han är mycket nöjd med att överskottsvärmen från datacentret nu kan återvinnas. Han berättar att företaget länge letat efter en fungerande affärsmodell för att återvinna överskottsvärmen som alstras i deras datacenter.

– Det har inte känts bra att se på medan överskottsvärmen vädrat medan värmen vädrats ut i tomma intet bara för att det inte har funnits teknik eller intresse att återvinna. Så det här är ett jättespännande projekt som verkligen tror på.

 

Kista äng är det senaste tillskottet i stadsbyggnadskontorets virtual reality-versioner av planerade bostadsområden i Stockholms stad.

I Stockholmsrummet i Kulturhuset kan alla som vill dra på sig virtual reality-hjälmen och promenera runt i den mycket detaljrika 3D-modellen av Kista äng-området, som planeras inrymma 1 600 nya bostäder.

Stadsbyggnadskontorets satsning på virtual reality och annan avancerad visualiseringsteknik är ett led i arbetet att vidareutveckla medborgardialogen i stadens planprocesser.

Den nya 3D-modellen av Kista äng är framtagen i spelmotorn Unreal Engine. Samma spelmotor har även använts för att ta fram kända speltitlar som Mass Effect 3 och Tekken 7. Flera av stadsbyggnadskontorets visualiseringsexperter som arbetat virtual reality-versionen av Kista äng har en bakgrund som spelutvecklare.

Sedan tidigare finns även virtual reality-versioner av det planerade bostadsområdet på Årstafältet och kvarteret Hästskon vid Sergels torg tillgängliga i Stockholmsrummet.

Läs mer om stadsbyggnadskontorets arbete med att visualisera planerade bostadsområden (sid 21-22 i pdf).

Så här ser startmenyn ut när man dragit på sig Oculus Rift-hjälmen i Stockholmsrummets virtual reality-utställning av planerade bostadsområden…

 

…När man valt Kista äng dimper man ner mitt i det planerade bostadsområdet. En informationstavla visar exakt var man befinner sig…

 

…Sedan är det bara börja promenera runt i de nio kvarter som planeras i Kista äng…

 

…Man kan också ”lyfta” från marken och studera bostadsområdet ur ett fågelperspektiv…

 

…Kista äng ligger i mitt i Stockholm bland alla it-företagen i Stockholms tech-hub Kista Science City…

 

…Även det planerade bostadsområdet på Årstafältet finns i virtual reality-version i Stockholmsrummet…

 

…Den första etappen innehåller drygt 1 000 bostäder…

 

(Klicka för större bild)

 

(Klicka för större bild)

 

Så här det ut när man kollar in virtual reality-versionerna av Stockholms planerade bostadsområden i Stockholmsrummet i Kulturhuset.

 

Här är ett par av de platser i Kista som Stockholm Data Park förbereder för nya datacenter. Bakom Stockholm Data Park står Stockholms stad, Fortum Värme, Invest Stockholm, Stokab och Ellevio. (Klicka för större bild)

Överskottsvärmen från ett enda datacenter räcker för att förse över 20 000 bostäder med uppvärmning. Idag släpper många datacenter bara ut värmen utan återanvändning.

I Stockholms Data Parks koncept för gröna datacenter används överskottsvärmen istället i Stockholms fjärrvärmenät. I datacenterbranschen är intresset för det gröna upplägget stort.

– Det finns ett växande intresse för Stockholm Data Parks gröna koncept. Vi är väldigt bra positionerade, säger Torbjörn Bengtsson, ansvarig för Invest Stockholms ICT-arbete och en av dom som jobbar med att ansluta datacenter till det gröna Stockholm Data Park-konceptet.

Besluten att etablera nya datacenter i Stockholms stad och övriga Stockholmsregionen har kommit tätt under våren. Härom veckan blev det klart att Amazon Web Services valt Stockholm som sin datacenterregion för

Torbjörn Bengtsson

norra Europa. Tre nya datacenter etableras i regionen – Eskilstuna, Katrineholm och Västerås.

Månaden innan meddelade datacenterföretaget Interxion att de investerar 300 miljoner kronor i ytterligare ett nytt datacenter i Kista. Sedan tidigare har företaget fyra datahallar på samma plats.

Stockholmsregionen är högintressant för många av de it-jättar som ser sig om efter lämpliga platser för att bygga nya datacenter. Det handlar inte bara om fördelarna med att etablera sig i en stor teknik-hub som Stockholm nära många av kunderna. Det handlar ännu mer om hållbar och grön drift av datacenter samt elprisnivåer. Det är faktorer som idag väger allt tyngre i vågskålen för datacenterföretagen när etableringsbesluten ska tas.

Och det är områden där sitter Stockholm med riktigt starka kort på hand.

Datacentren slukar stora mängder el. Sverige har en stor andel grön el och samtidigt de lägsta elkostnaderna inom hela EU för storförbrukare som datacenter. Efter en lagändring för ett knappt år sedan fick datacenter i Sverige dessutom lika låg elskatt som tillverkande industri. För datacenter i Stockholm innebar ändringen att elskatten i ett enda slag sänktes från 29 öre per kilowattimme till 0,5 öre.

Elektroniken i datacentren producerar också mycket stora mängder överskottsvärme, som idag i många fall bara släpps ut i luften utan att återanvändas. Nu har Stockholm Data Park utvecklat ett koncept där nya datacenter som etablerar sig i Stockholm istället kan sälja överskottsvärmen till Fortum Värmes fjärrvärmenät. Bakom Stockholm Data Park-initiativet står Stockholms stad, Invest Stockholm, Fortum Värme, Ellevio och Stockholms stads fiberbolag Stokab.

–  Ett datacenter på 10 megawatt kan värma motsvarande 20 000 normallägenheter i Sverige. Det klart att det är mycket bättre om vi kan ta hand om värmen som alstras och använda den för att värma upp staden. Men det krävs ett stort fjärrvärmenät och stort fjärrkylenät för att kunna genomföra ett sådant här koncept. Det har Stockholm. Här finns världens största fjärrkylenät och ett av de största fjärrvärmenäten. Och här finns betalningsvilja för värmeenergi från datacenter, säger Torbjörn Bengtsson.

Det nya datacenter som telekombolaget Ericsson just nu bygger i Rosersberg söder om Arlanda kommer att kunna försörja cirka 22 000 lägenheter med uppvärmning via fjärrvärmenätet, förklarar Torbjörn Bengtsson.

Stockholm Data Park har tagit fram ett flertal markbitar i Stockholms stad och övriga regionen där allt som ett nytt grönt datacenter behöver redan finns färdigt från start. I Kista finns flera datacentertomter förberedda med färdiga anslutningar till Fortums Värmes fjärrvärmenät och fjärrkylenät. Dessutom och finns anslutningar för robust eldistribution, dimensionerade att klara datacentrens massiva elbehov och färdiga svartfiberanslutningar från Stokab.

– Med Stokabs väl utbyggda fibernät är det enkelt för datahallsaktörer att nå sina kunder. Samtidigt har fibernätet gjort Stockholm attraktivt för ICT-företag, säger Staffan

Staffan Ingvarsson

Ingvarsson, VD på Stokab.

Nästa år tillkommer sannolikt ytterligare ”datacenterförberedda markbitar, bland annat en markbit för ett större datacenter i anslutning till Fortum Värmes fjärrvärmeanläggning i närheten av Arlanda. Dessutom har Fortum en markbit utmed Tyresövägen vid Skarpnäck som man hoppas kunna öppna för gröna datacenter under nästa år.

– Det är vad som förbereds i ett första läge. Sedan kan vi förhoppningsvis addera nya ytterligare datacentersajter allteftersom de behövs, säger Torbjörn Bengtsson.

I dagsläget finns runt 30 datacenter av olika storlek som är uppknutna till fjärrvärmenätet.

 

Därför zoomar datacenterföretagen in på Stockholm

1) Grön och energieffektiv drift blir allt viktigare faktorer i nya datacenteretableringar.

2) Norden har mycket stor andel grön el jämfört med övriga världen.

3) Sverige har låg elskatt och EU:s lägsta totala elkostnader för datacenter.

4) Stockholm har det mest utvecklade konceptet för nya datacenter som vill satsa på grön drift och sälja sin överskottsvärme till fjärrvärmenät. För datacenter i Stockholm sänktes elskatten vid årsskiftet i ett slag från 29 öre per kilowattimme till 0,5 öre.

Stockholms stad har nominerats till GötaPriset för sitt projekt med smarta papperskorgar, ett pris som tilldelas Sveriges bästa utvecklingsprojekt inom offentlig sektor sedan 1997.

Den första smarta papperskorgen, Big Belly, installerades i Vasaparken 2012. Runt om i Stockholms stad finns idag 153 solenergidrivna papperskorgar. De är större än vanliga papperskorgar och har inbyggd teknik som dessutom ser till att packa soporna.

Medan vanliga papperkorgar behöver tömmas ca 3 gånger per dag, behöver de solenergidrivna papperskorgarna endast tömmas 3 gånger per vecka. Detta har lett till att behovet av tömning minskat med hela 70 % och antal klagomål på renhållning har minskat dramatiskt. Det sparar tid, pengar och ger minskade utsläpp av växthusgaser.

Projektet har valts ut i hård konkurrens bland 468 insända bidrag. Det  innebär att Stockholms stad, tillsammans med 32 andra projekt har nominerats för att vara med och presenteras på Kvalitetsmässan, den 14-16 november på Svenska Mässan i Göteborg.