18

sep

Robotgräsklippare underlättar Östermalms parkarbete

På utvalda platser på Östermalm pågår ett test av robotgräsklippare. Syftet är att se hur det fungerar att låta dem klippa svåråtkomliga grönområden.

Johanna Hellkvist är utbildad trädgårdsmästare och jobbar som samordnande parkarbetare på Östermalm. Hon har själv en robotgräsklippare hemma i trädgården, men det är första gången hon stöter på en i yrkeslivet.

-Gräsmattan blir finare och vi slipper klagomål,säger Johanna och skrattar, när jag frågar vad hennes spontana tankar kring testet är.

Hon berättar att de ofta får klagomål på att vanliga gräsklippare för mycket oväsen och att gräset borde klippas oftare. Hon tar även upp ett annat problem med dem – miljöfaktorn. De vanliga gräsklipparna körs på bensin och diesel, medan robotgräsklipparen går på el.

-Det är redan tillräckligt med avgaser inne i stan, menar Johanna Hellkvist.

Parkarbetarnas arbete underlättas av robotgräsklipparna eftersom de klipper svåråtkomliga områden, till exempel i en rondell och i en kraftig lutning vid Floras kulle i Humlegården. Besvärliga ställen, där den vanliga klipparen inte kommer in eller riskerar att välta, måste annars klippas med trimmer. Det är något som tar mycket tid, berättar Johanna Hellkvist.

Johanna poängterar att robotgräsklipparna inte kan ersätta parkarbetarna, men däremot ger det möjlighet att fokusera på andra arbetsuppgifter. Att klippa alla gräsmattorna på hela Östermalm, från Ekhagen till Djurgården, tar cirka tio arbetsdagar.

-Att rensa ogräs i parkerna är ett exempel på något som vi alltid hamnar efter med. Nu kan vi lägga mer tid på det och även på att beskära buskar. Detta i kombination med att gräset även blir finare när de sköts av robotar gör att parkerna upplevs som mycket finare, säger hon.

Nackdelarna med robotgräsklipparna hittills har varit att nyfikna stockholmare har tryckt på “stopp-knappen”, vilket får dem att börja tjuta. Det har även grävts upp styrlinor i marken. När detta sker meddelas parkarbetarnas arbetsledare genom en app och kan kalla på hjälp.

Johanna hoppas att robotgräsklippare kan börja användas på fler ställen och är glad över att fått vara en del av testet.

-Det känns spännande att få vara med och utvärdera, avslutar Johanna.

Kidega Carlsson och Katarina Persson, visualiseringsexperter på stadsbyggnadskontoret.

Tekniken för att visualisera planerade bostadsområden vid samråd med medborgarna utvecklas snabbt. Från ritningar och frigolitmodeller till virtual reality där man själv kan vandra runt bland planerade byggnader.

I dag jobbar stadsbyggnadskontorets visualiseringsexperter med samma utvecklingsplattformar som används av datorspelsutvecklare.

Visualisering inom stadsbyggnad och arkitektur lånar idag en hel del verktyg och kunskaper från datorspelsvärlden när planerade byggnader och bostadsområden ska gestaltas på ett realistiskt sätt inför exempelvis samråd med medborgarna. Det gäller inte minst spelvärldens utvecklingsplattformar, de så kallade spelmotorer som dataspelsindustrin använder för att utveckla nya speltitlar.

– Man ser hur allt fler branscher tar hjälp av spelteknik. Det har blivit väldigt populärt bara under det senaste året. Och det är inte bara inom arkitektur och stadsbyggnad. Även många teknik- och industribolag använder sig av spelmotorer för att visualisera sin teknik, säger Kidega Carlsson, som tillsammans med kollegan Katarina Persson är visualiseringsexperter på Stadsbyggnadskontoret.

De är själva exempel på kopplingarna mellan dataspelsutveckling och visualisering inom stadsbyggnad. Katarina Persson är utbildad datorspelsutvecklare i grunden medan Kidega Carlsson har sin bakgrund som 3D-grafiker och arkitekt.

Deras arbete handlar om att visualisera och konkretisera Stockholms stads detaljplaner så att stockholmarna – när det drar ihop sig till samråd och medborgardialoger – kan göra sig en realistisk bild av hur ett planerat bostadsområde kommer att se ut.

– Vi är ofta med genom hela processen när nya områden planeras, från starten ända till det färdiga samrådsmaterialet, säger Kidega Carlsson.

Det är svårt att föreställa sig hur ett nytt bostadsområde kommer att se ut bara genom att titta på vanliga ritningar, det kräver förkunskap och erfarenhet. Därför jobbar Katarina Persson och Kidega Carlsson mycket med olika former av 3D-grafik, ofta med inslag av vanligt foto, och virtual reality, för att visualisera planerade bostadsområden.

– Man förstår ett byggprojekt på ett helt annat sätt än om man tittar på ritningar och vanliga bilder. Du kan vandra runt i ett område och välja själv vad du vill titta närmare på, säger Katarina Persson.

Katarina jobbar just nu med en visualisering av ett område i Skarpnäck som heter Rustmästaren. Hon har gjort solstudier i en 3D-modell av området för att se hur skuggorna faller in på innergårdarna. Nu har hon precis lagt in hela 3d-modellen av området i program som heter Cityplanner som ska användas i ett kommande samråd.

Den spelmotor som Katarina och Kidega använder när de arbetar med 3D-modellerna heter Unreal Engine. Det som är spelmotorns styrka är man kan testa olika scenarier i realtid, menar Katarina Persson.

– Den lämpar sig väldig bra exempelvis för visualisering av arkitektur, säger hon.

Kidega Carlsson jobbar med ett område i Hässelby strand som heter Riddersvik.

– Det är flera kvarter där som ska visualiseras för VR 360-bilder, säger han.

VR 360 är en ”light-version” av virtual reality där 3D-modellerna visas i 360-gradersbilder. Kidega ser många fördelar med VR 360. Arbetsprocessen blir kortare eftersom man endast renderar ut stillbilder i 360, jämfört med Virtual Reality som inkluderar interaktivitet.  VR 360 kräver ingen specifik hårdvara eller app utan kan upplevas direkt via webbläsaren i mobil eller dator, vilket gör att tekniken kan nå ut till fler.

VR 360-bild på Spångadalen.

Det senaste i utvecklingen av stadsbyggnadskontorets VR 360-bilder är att ”smälta ihop” 3D-modeller med vanliga fotografiska 360-bilder av de omgivande miljöerna. Katarina visar en 360-kamera som används för att ta bilder på de platser där 3D-modellerna visas.

– Det ger en intressant kombination 360-foton och datorgenererade 3D-modeller, säger Kidega Carlsson.

* Vad blir nästa steg för att visualisera planerade byggnader och bostadsområden?

– När den här tekniken fått mer fotfäste, kommer vi att se mer augmented reality och mixed reality där 3D-modeller av planerade byggnader via en mobil eller surfplatta visas på plats i den miljö där där de ska byggas, säger Kidega Carlsson.

 

Här kan du se hur tre aktuella områden i Stockholms stad ser ut i VR 360 (klicka i 360 graders-bilderna för att ”se dig omkring”):

Skärholmen

Årstafältet

Spångadalen

I sommar sköter robotgräsklippare underhållet av drygt 15000 m2 gräsmatta i Stockholm.

Testet genomförs på tre områden i Humlegården; vid Spymlan, vid parkleken och vid Floras kulle, samt i rondellen vid Roslagstull och på Djurgården.

-Några av dessa områden är svåråtkomliga med en manuell gräsklippare och därför tror vi att robotgräsklipparen kan underlätta just där, säger Anders Häregård verksamhetsutvecklare på Stockholms stad och projektledare för testet.

Efter starten den 15 juni pågår testet i tre månader. Därefter kommer det utvärderas och, om resultatet blir bra, skalas upp på fler ställen i staden.

Projektet genomförs i samverkan mellan Östermalms stadsdelsförvaltning, Kungliga Djurgårdens Förvaltning, Husqvarna Group och avdelningen för digital utveckling vid stadsledningskontoret i Stockholms stad.

Palmfelt Center i Slakthusområdet.

Slakthusområdet står näst i tur att värmas upp med hjälp av överskottsvärme från datacenter.

Stockholm Exergi (fd Fortum Värme) och Stockholms stads bolag S:t Erik Markutveckling är i full gång med förberedelserna för att återvinna överskottsvärme från Palmfelt centers datacenter  i Slakthusområdet via fjärrvärmenätet.

Enligt planerna ska utrustningen för att leverera överskottsvärmen från datacentret till Stockholms Exergis fjärrvärmenät vara på plats till kommande vintersäsongen.

Värmeåtervinningen från datacentret kommer att bidra till den större delen av det totala värmebehovet över året i Slakthusområdet.

Men eftersom överskottsvärmen från datacentrets servrar är konstant över året och uppvärmningsbehovet i Slakthusområdet är som störst under den kalla delen av året, behövs tillskott från andra fjärrvärmekällor under vintern.

Kombinationen fjärrvärme och Öppen Fjärrvärme ger tillsammans goda synergier mellan centralt- och lokalt producerad värme med fjärrvärmenätet som energibärare, förklarar Martin Brolin på Stockholm Exergi.

Stockholms stads datacenter blir det senaste i raden av datacenter som ansluts till Stockholms fjärrvärmenät.

Stockholm Exergi – där Stockholms stad är hälftenägare – har varit med och utvecklat Stockholm Data Parks, ett internationellt uppmärksammat koncept där datacenterföretagen får betalt för den överskottsvärme som de levererar in till fjärrvärmenätet.

– I dag kommer drygt en procent av Stockholms fjärrvärme från datacenter. Målet är att detta ska öka till 10 procent, förklarade Stockholms stads finansborgarråd Karin Wanngård på en datacenterkonferens tidigare i våras.

“Internationell tillväxt med miljöteknik”, det är vad Growsmarter jobbar med. Under tisdagens invigdes flera av de 12 projekt de arbetar med inom EU-projektet.

Stockholm är en av de tre så kallade Lighthouse cities, som testar smarta lösningar som ska kunna skalas upp i övriga Europa.

– Man måste våga vara först, våga vara en god inspiratör och ambassadör för ny teknik, sade moderatorn Lina Enarsson.

Trafikborgarrådet Daniel Helldén talade om det sensornät för att realtidsmäta trafikströmmar som satts upp i Slakthusområdet.

Sensornätet är ett av projekten ska användas för smartare trafikstyrning. Trafikanternas rörelser fångas upp genom mobiltelefoners wifi-signaler och krypteras för att hålla besökarna anonyma.

-Det är sånt här man vill se som trafikplanerare, säger Daniel Helldén.

Efter invigningsceremonin togs deltagarna med på en tur med fem stationer, som visade upp olika projekt som pågår.

Smart logistikplanering och system för att styra energiförbrukning i  bostadshus var ett exempel. Ett annat var sensorer som läser av registreringsskyltar och styr information som visas på digitala ljusskyltar längs vägen.

Growsmarter-projektet i Stockholm kommer att pågå fram till 2020.

Stockholmshem arbetar med digitalisering för att underlätta vardagen för sina hyresgäster. I dagarna lanseras deras senaste nyhet – särskilda leveransrum för att minska behovet av miljöbelastande transporter till paketutlämningsställen i samband  till följd av den kraftigt ökade e-handeln.

På Valla torg i Årsta har Stockholmshem tagit fram ett system med ett leveransrum dit paket hyresgäster beställer, från alla världens webbutiker, levereras. Behovet hos hyresgästerna har uppkommit i takt med att e-handeln under de senaste åren har växt explosionsartat.

När paketet levereras får man ett sms, med en digital engångsnyckel, som man kan låsa upp rummet och hämta sitt paket med.

-Man behöver alltså varken vara hemma och invänta leverans eller köra till ett utlämningsställe, säger Åsa Stenmark, hållbarhetsstrateg på Stockholmshem.

Det går även att returnera sina paket i rummet, vilket man kan se ett stort behov av inom e-handeln.

För att ta sig in i rummet måste man identifiera sig och väl inne finns kameraövervakning, en eventuell stöld skulle därför vara lätt för polisen att spåra.

Något annat unikt med systemet är att transporten från postcentralen till leveransrummet sker på cykel. Det som omtalas som “the last mile”, är alltså löst på ett klimatsmart sätt.

Testet med de smarta leveransrummen bedrivs inom ramen för EU-projektetGrowSmarter.

Tidigare i år har vi även berättat om en elbilspool och ett smart sopsug, som även det är delar av projektet.

I dag kommer drygt en procent av Stockholms fjärrvärme från datacenter. Men målet är att detta ska öka till 10 procent, sade Stockholms stads finansborgarråd Karin Wanngård på tisdagens konferens om smart energianvändning i datacenter.

 

Intresset är på topp i datacenterbranschen för Stockholms modell att återvinna överskottsvärme från datacenter för uppvärmning av lägenheter via fjärrvärmenätet. 

Det står klart efter tisdagens internationella konferens om smart energianvändning i datacenter på Münchenbryggeriet. Över 300 datacenteraktörer från 35 länder var i plats.

Överskottsvärmen från ett enda medelstort datacenter på 10 megawatt räcker för att att för att värma upp runt 20 000 lägenheter, berättade Erik Rylander på Stockholm Exergi (tidigare Fortum Värme) och chef för Stockholm Data Parks.

Det är ett initiativ som Stockholm Exergi, Stockholms stad, Invest Stockholm, Stokab och Ellevio står bakom. Stockholms Data Parks har utvecklat ett koncept där datacenterföretag får betalt för den överskottsvärme som återvinns till Stockholms fjärrvärmenät.

Erik Rylander

Stockholm Data Parks har också tagit fram speciella datacentertomter runt om i Stockholm för datacenterföretag som vill etablera sig här och återvinna sin överskottsvärme. Datacentertomterna är redan från början förberedda med extremt kraftfull el- och fiberkapacitet och anslutningar till fjärrvärmenätet.

– I dagsläget har vi ett trettiotal datacenter av olika storlek anslutna till vårt fjärrvärmenät, berättade Erik Rylander.

I dag släpper de flesta datacenter i världen bara ut merparten av de stora mängder överskottsvärme som anläggningarna producerar till ingen nytta. Intresset för möjligheten att återvinna – och få betalt – för överskottsvärmen var stor bland datacenteraktörerna på konferensen. Stockholm är i dagsläget i det närmaste ensamt om att erbjuda återvinning av överskottsvärme från datacenter i stor skala via fjärrvärmenätet.

(Klicka för större bild)

– Vi har stor erfarenhet av värmeåtervinning. Vi som lever i ett kallt klimat vet att all värme som produceras i staden har ett värde. Vi kan göra återvinning lönsam både för datacenter som säljer sin överskottsvärme till oss. Och för oss själva, sa Erik Rylander till konferensdeltagarna.

Stockholms stads finansborgarråd Karin Wanngård var en huvudtalarna på konferensen. Hon förklarade att hon ser datacenter som tar ett miljöansvar som en viktig del av stadens infrastruktur.

– I dag kommer drygt en procent av Stockholms fjärrvärme från datacenter. Målet är att detta ska öka till 10 procent, sade hon.

Även Googles energistrateg för datacenter Fabien Vieau var på plats för att berätta hur företaget jobbar med hållbarhetsfrågor i sin datacenterdrift. Mycket handlade om successivt öka andelen el från förnybara källor som sol och vind. Men han berättade också att Google nu även börjat optimera elförbrukningen i sina datacenter med AI, artificiell intelligens.

7

feb

Stockholmshem lanserar elbilpool vid Valla torg

Stockholmshem arbetar aktivt för att hitta smarta lösningar som kan höja livskvaliteten för sina hyresgäster, samtidigt som det ska bli lättare att leva klimatsmart.

Idag lanseras en ny tjänst, en elbilspool som alla, inte bara hyresgäster,  kan gå med i. Bilarna står parkerade i anslutning till Stockholmshems fastigheter på Valla torg och är en del av EU-projektet GrowSmarter. Där arbetar Stockholm tillsammans med sju andra städer i Europa för att utveckla smarta lösningar för hållbart växande städer.

 Bilen bokas via en app eller webbplats. Vid bokning får man ett sms med en kod som man låser upp bilen med.

 Bilarna i poolen drivs till 100% av el och betalning sker per timme, inte per kilometer. Månadskostnaden, 124 kr, är fri för de boende i Stockholmshems fastigheter.

 Tanken med bilpooler överlag är att färre personer ska behöva äga en egen bil, vilket de tjänar på både ur ett kostnadsmässigt och miljömässigt perspektiv. I och med att det i denna pool bara är elbilar som körs blir vinsterna ännu större än vanligt.

 -Det blir spännande att se hur det flyger och om vi kan bygga ut systemet även i andra bostadsområden, säger Åsa Stenmark, hållbarhetsstrateg på Stockholmshem.

Läs mer här.

31

jan

GrowSmarter testar smarta sopsugar i Årsta

Som en del av GrowSmarter har Stockholmshem tillsammans med andra aktörer hittat ett sätt för att göra sophanteringen smartare för sina hyresgäster.

 Tre av de nio planerade sopnedkasten är nu i drift på Valla Torg i Årsta. Boende i 320 bostäder har fått soppåsar i fyra olika färger – för papper, plast, matavfall och för rester. Poängen är att de alla kan slängas i samma sopnedkast.

 Innan de boende slänger soppåsen håller de den mot en sensor, som genom färgen på påsen registrerar vad det är för typ av avfall. Alla sopor transporteras från sopnedkastet till en central, där de automatiskt sorteras.

 Det finns många fördelar med koncept. Det är enkelt för de boende och innebär väldigt lite extra ansträngning att sortera. En annan fördel är att stora sopbilar inte behöver köra in i bostadsområdena och störa de boende på obekväma tider. Transporter för att hämta och lämna soporna minskar till ett minimum, en viktig miljöaspekt.

 -Som med alla andra nya tjänster så finns utvecklingspotential. Det är det som är syftet med att vara med i ett projekt som GrowSmarter, vi får nya erfarenheter och kan utvecklas. Lyckade projekt ska sedan resten av staden kunna lära sig av, säger Åsa Stenmark, hållbarhetsstrateg på Stockholmshem.

 Video: Här förklaras systemet med de smarta sopsugarna mer ingående:

https://vimeo.com/232625897

 

Marcus Törnqvist, från Ericsson är programchef för forskningsprojektet Smart Energy City i Norra Djurgårdsstaden. Här visar han energistyrningsappen som just nu testas i 153 hushåll.

I Norra Djurgårdsstaden pågår ett forskningsprojekt för att ge hushållen möjlighet styra sin energikonsumtion på ett smartare sätt.

 Målet är att skapa förutsättningar för att öka andelen förnyelsebar elproduktion genom att anpassa vårt konsumtionsmönster av el efter tillgången av förnyelsebar elproduktion över dygnet.

I samband med inflyttning i ett antal nybyggda bostadshus i Norra Djurgårdsstaden startade Forskningsprojektet “Smart Energy City” i början av året.

“De aktiva husen”, som bland annat har solenergipaneler på taken, innefattar totalt 154 lägenheter. De boende tillfrågades i samband inflyttningen om de ville delta i projektet och fick då även utbildning i systemet som används för att styra energiförbrukningen.

– Den första utmaningen handlar om att hitta ett system för energistyrning, som folk faktiskt använder, berättar Marcus Törnqvist från Ericsson som programchef för Smart Energy City.

I Norra Djurgårdsstaden har de tagit fram en speciell app där man enkelt kan se och styra energiförbrukningen i den egna lägenheten. Appen visar vilken förbrukningsnivå man ligger på för vatten, el och värme. Man kan även se hur förbrukningen ser ut i relation till genomsnittsförbrukningen i fastigheten. Man kan också se hur den egna förbrukningen utvecklas i speciella dags-, vecko- och månadsvyer.

Via appen kan hushållen själva styra sin energiförbrukning på en rad olika sätt.

Elenergi från olika källor kostar olika mycket. Energibolagen använder sig i första hand av den billigaste elenergin som finns att tillgå, till exempel el producerad av vattenkraft. Men när förbrukningen i elsystemet är som högst måste energibolagen komplettera även med el som är betydligt dyrare att producera.

Hushållens elförbrukning är normalt högst på morgonen och på kvällen. Då blir normalt även priset i systemet som högst.

– Den besparing som användarna kan göra genom att styra undan en del av sin elkonsumtion från de högsta förbrukningstopparna är idag begränsade på grund av att elpriserna är historiskt låga och prisvariationerna över dygnet normalt är små. I takt med att andelen förnybart ökar, kommer även prisvariationerna att öka vilket ökar incitamenten för användarna. Jag tror dock att det kommer nya affärsmodeller som ger kunderna ännu bättre betalt för att vara flexibla över tid, förklarar Marcus Törnqvist.

De boende i Norra Djurgårdsstadens “Aktiva hus”, kan via sina appar se och styra när det är mest energieffektivt att till exempel tvätta eller torktumla. Vitvarorna i lägenheterna kan ställas in på ett schema-läge där de slås på under de tider på dygnet när totala elförbrukningen är som lägst.

En central fråga för forskningsprojektet är att ta reda på vad som får hushållen att faktiskt ändra sina energikonsumtionsmönster.

– Hittills kan vi se indikationer på att dessa lägenheter drar något mindre el än andra, men analysen av data pågår fortfarande, säger Marcus Törnqvist.

Det som testas är inte färdig teknik. Det handlar om ett utvecklingsprojekt, som syftar till att skapa kunskapsunderlag för framtida arbete, förklarar Marcus Törnqvist. Data som samlas in skapar underlag för beteende- och brukarmönster. Genom att tyda dessa mönster kan även tekniska problem förutses, och snabbare åtgärdas.

Smart City Energy-projektet pågår till sista mars nästa år. En slutrapport ska presenteras våren 2018 och i Almedalen 2018. Smart City Energy ett samarbete mellan ABB, Electrolux, Ellevio, Ericsson och Fortum. KTH står för forskningsdelen i projektet, som delfinansieras av statens energimyndighet.