Slakthusområdet är den första delen av Stockholm som återskapats med stadsbyggnadskontorets automatgenererade 3D-modeller.

Det låter som en nästan omöjlig uppgift. Stadsbyggnadskontoret ska ta fram 3D-modeller av samtliga drygt 100 000 byggnader i Stockholms stad. Och allt ska vara klart på cirka ett halvår.

Men det handlar om en till stor del automatiserad process där datorprogram på egen hand skapar de nya 3D-modellerna genom att kombinera data från befintliga databaser.

3D-modellerna för den första delen av Stockholm – Slakthusområdet – är redan i det närmaste klar. För varenda byggnad i området finns nu en egen fristående 3D-modell.  Nu fortsätter stadsbyggnadskontorets 3D-projekt med övriga delar av Stockholm.

Allt går i en rasande fart. 3D-modeller av Stockholms runt 100 000 byggnader ska tas fram på cirka sex månader. Det handlar om i snitt 20-25 nya 3D-modeller i timmen, varje dag, dygnet runt.

För att klara det krävs en i det närmaste helautomatiserad process där datorprogram skapar 3D-modellerna nästan på egen hand. Fördelen är att går mycket snabbt och kräver ytterst lite mänsklig inblandning. Men en liten nackdel är att de automatgenererade 3D-byggnaderna kan innehålla en del småfel och skönhetsfläckar.

Beroende på vad 3D-modellerna ska användas till kan man efterbearbeta dem för att förbättra finish, öka detaljnivån och lägga till gatumiljöer runt byggnaderna. Men också här finns specialprogram som till viss del kan automatisera även den arbetsprocessen, berättar Maria Uggla, geodatastrateg på stadsbyggnadskontoret och den som leder 3D-projektet.

(Klicka för större bild)

Stadsbyggnadskontoret använder flera olika metoder för att skapa 3D-modellerna automatiskt, berättar Caroline Törnblad, teknisk lantmätare på stadsbyggnadskontoret. Samtliga handlar om att på ett automatiserat sätt kombinera data från antal befintliga databaser. Här är ett exempel på hur de olika stegen i processen kan se ut:

1. Första steget är att ett program plockar in de exakta geografiska koordinaterna och yttermåtten för den byggnad som ska avbildas som 3D-modell. Den informationen hämtas in från stadsbyggnadskontorets baskarta.

2. I nästa steg för programmet är att skapa en enkel 3D-modell av byggnadens tak. För detta används information från en databas med så kallade laserpunktmoln där stadens byggnader laserkannats från luften. Programmet letar fram rätt hustak i laserpunktdatan genom att använda de geografiska koordinater som hämtades från baskartan. I vissa fall finns hustak uppmätta sedan tidigare och då används dessa.

3. Nu vet programmet byggnadens yttermått och hur själva taket ser ut. Med ledning av den informationen kan programmet på egen hand lägga till byggnadens ytterväggar.

4. Nu har programmet en enkel 3d-modell av byggnaden. Modellens yttermått är exakta, men byggnaden saknar fortfarande detaljer och färger. Det hämtar programmet från flygbilder av Stockholm som tagits ur flera olika vinklar. Med hjälp av byggnadens geografiska koordinater från baskartan letar programmet upp rätt byggnad i flygbilderna. Fotona av byggnaden ”hälls” sedan över 3d-modellen som en yttextur.

5. Nu ser 3D-modellen ut som byggnaderna på bilderna från Slakthusområdet. Men beroende på hur 3D-modellen ska användas kan man gå vidare och förbättra modellen på olika sätt. Stadsbyggnadskontoret använder bland annat data från egna flygningar med drönare för att förbättra 3D-modellernas utseende.

3D-modeller av Stockholms byggnader är inget nytt i sig. Inom Stockholms stad flera olika typer av 3D-databaser. Men den befintliga 3D-modell som täcker hela Stockholm börjar bli föråldrad. Här är 3D-modellerna gjorda utifrån flygfoton. Den stora nackdelen är att dessa 3D-byggnader inte kan uppdateras var för sig i takt med att stadsbilden förändras.

I den nya  3D-kartan av Stockholm blir varje byggnad ett eget fristående 3D-objekt, vilket öppnar för flera nya användningsområden. Man kan exempelvis koppla olika typer av data till enskilda byggnader i 3D-kartan. Man kan också testa olika exploateringsscenarier genom att ”bygga in” planerad bebyggelse i 3D-modellen. På lite längre sikt kan den nya 3D-kartan även användas i mer avancerade simuleringar. Exempelvis för att se hur luftföroreningar sprider sig i stadsmiljön vid olika vindförhållanden.

Planen är att den nya 3D-kartan av Stockholm ska bli klar under våren nästa år. Stockholmarna kommer då att kunna se i Stockholmsrummet i Kulturhuset.

Här är ett exempel på hur 3D-modellerna kan användas för vindsimuleringar. (Exemplet är visar dock inte Stockholms stads 3D-modeller.)

6

nov

Ju fler som hjälps åt desto bättre blir staden. Det är utgångspunkten för trafikkontorets arbete med Tyck till-appen. Målet: att skapa ett rent och snyggt Stockholm för alla.

Tyck till-appen är huvudkanalen in till trafikkontoret dit man enkelt kan skicka in beröm, felanmälningar, klagomål, idéer eller frågor, som rör saker i Stockholms trafik- och utemiljö. Ärendena kommer in till det interna systemet Synpunktsportalen och skickas sedan vidare till den handläggargrupp det berör.

52 000 stockholmare har laddat ner appen. Hittills i år har 96 000 ärenden kommit in. Det handlar om synpunkter på allt ifrån trasiga lyktstolpar till felparkerade bilar och fulla skräpkorgar.

Appen drivs av trafikkontoret och är en av de nominerade finalisterna till årets Digitaliseringspris.

Stockholms stads Digitaliseringspris  delas ut inom Stockholms stad varje år, för att driva den digitala utvecklingen. Kriterierna för att nomineras är att den digitala lösningen ska vara ny, innovativ, skapa direkt medborgarnytta och vara möjlig att skala upp till stadens övriga verksamheter.

-Nyttan för oss är att hanteringen av ärendena blir effektiv och går snabbare eftersom ärendet hamnar hos rätt handläggargrupp direkt. Appen gör också att vi får in fler idéer för framtida projekt och aktiviteter, berättar Sandra Sigebrant, ansvarig för kommunikationen kring appen.

Nytt för i år är att man nu även kan få återkoppling på felanmälningar man skickar in, när det är åtgärdat.

När du går in i appen för att skicka in en synpunkt, känner den av din position på kartan och du kan enkelt anmäla felet samt bifoga bilder. Du kan på kartan även se var de redan pågår ärenden.

Den nya funktionen har lett till att färre skickar in samma felanmälan på sådant som andra redan anmält i appen. Men trots det minskade antalet“dubbletter” i appen ökar antalet ärenden stabilt.

-Ökningen talar sitt tydliga språk, det finns ett stort intresse, säger Helene Rundqvist, förvaltare av appen.

Ökningen av ärenden betyder även det interna arbetet måste stärkas upp. Idag arbetar cirka 20 handläggare heltid med att ta emot ärenden som kommer in i appen. De är utplacerade på olika avdelningar, då de tar hand om olika frågor.

Ett av Stockholms mål är att vara en demokratiskt hållbar stad, vilket Tyck till-appen bidrar till i allra högsta grad.

-Visionen är att hela staden ska använda appen och att man ska kunna tycka till om alla stadens verksamheter, säger Sandra Sigebrant.

Vill du också hjälpa till? Ladda ner appen här.

Se film om Tyck till-appen här.

2

nov

Dörren till Tech Tensta alltid öppen

Längs Tenstagången ligger Tech Tensta. Det är fritidsgård som inriktar sig på teknik och bemannas av tech-coacher. Just nu är temat på Tech Tensta smart belysning.

-Dörren till Tech Tensta är i stort sett alltid öppen. Man kan komma hit med en uppgift eller fråga, eller för att lära sig något nytt, säger Mimmi Lindberg som är anställd tech-coach.

Att vara tech-coach innebär att man är fritidsledare, fast man håller i workshops och visar hur man använder teknik.

-Många ungdomar här  är återkommande besökare. Då och då har de med sig lite kompisar, eller så går folk förbi och undrar vad som händer där inne, berättar Mimmi Lindberg.

På Tech Tensta hålls workshops och utbildningar dagligen. Besökarna, som är mellan 13-19 år får testa på allt möjligt; såsom VR, programmering, videoredigering. I lokalen finns utrustning som; ipads, datorer, 3D-skrivare, VR-glasögon.

Just idag är Openlab på plats och håller en workshop kring smart belysning. Hur ska framtidens belysning se ut och fungera? Deltagarna fick börja med att besöka en park i närheten för att fundera över behov utifrån situationen- hur hade smart belysning kunnat fungera precis här?

-Målet är att ta fram belysning som faktiskt matchar medborgarnas behov, säger Maria Holm, projektledare för Smart belysning i Stockholms stad.

Resultatet av workshopen kommer hon att använda i arbetet med att ta fram den smarta belysningen som faktiskt ska finnas i Stockholms stad.

Kategori:Okategoriserade

18

sep

På utvalda platser på Östermalm pågår ett test av robotgräsklippare. Syftet är att se hur det fungerar att låta dem klippa svåråtkomliga grönområden.

Johanna Hellkvist är utbildad trädgårdsmästare och jobbar som samordnande parkarbetare på Östermalm. Hon har själv en robotgräsklippare hemma i trädgården, men det är första gången hon stöter på en i yrkeslivet.

-Gräsmattan blir finare och vi slipper klagomål,säger Johanna och skrattar, när jag frågar vad hennes spontana tankar kring testet är.

Hon berättar att de ofta får klagomål på att vanliga gräsklippare för mycket oväsen och att gräset borde klippas oftare. Hon tar även upp ett annat problem med dem – miljöfaktorn. De vanliga gräsklipparna körs på bensin och diesel, medan robotgräsklipparen går på el.

-Det är redan tillräckligt med avgaser inne i stan, menar Johanna Hellkvist.

Parkarbetarnas arbete underlättas av robotgräsklipparna eftersom de klipper svåråtkomliga områden, till exempel i en rondell och i en kraftig lutning vid Floras kulle i Humlegården. Besvärliga ställen, där den vanliga klipparen inte kommer in eller riskerar att välta, måste annars klippas med trimmer. Det är något som tar mycket tid, berättar Johanna Hellkvist.

Johanna poängterar att robotgräsklipparna inte kan ersätta parkarbetarna, men däremot ger det möjlighet att fokusera på andra arbetsuppgifter. Att klippa alla gräsmattorna på hela Östermalm, från Ekhagen till Djurgården, tar cirka tio arbetsdagar.

-Att rensa ogräs i parkerna är ett exempel på något som vi alltid hamnar efter med. Nu kan vi lägga mer tid på det och även på att beskära buskar. Detta i kombination med att gräset även blir finare när de sköts av robotar gör att parkerna upplevs som mycket finare, säger hon.

Nackdelarna med robotgräsklipparna hittills har varit att nyfikna stockholmare har tryckt på “stopp-knappen”, vilket får dem att börja tjuta. Det har även grävts upp styrlinor i marken. När detta sker meddelas parkarbetarnas arbetsledare genom en app och kan kalla på hjälp.

Johanna hoppas att robotgräsklippare kan börja användas på fler ställen och är glad över att fått vara en del av testet.

-Det känns spännande att få vara med och utvärdera, avslutar Johanna.

Kidega Carlsson och Katarina Persson, visualiseringsexperter på stadsbyggnadskontoret.

Tekniken för att visualisera planerade bostadsområden vid samråd med medborgarna utvecklas snabbt. Från ritningar och frigolitmodeller till virtual reality där man själv kan vandra runt bland planerade byggnader.
I dag jobbar stadsbyggnadskontorets visualiseringsexperter med samma utvecklingsplattformar som används av datorspelsutvecklare.

Visualisering inom stadsbyggnad och arkitektur lånar idag en hel del verktyg och kunskaper från datorspelsvärlden när planerade byggnader och bostadsområden ska gestaltas på ett realistiskt sätt inför exempelvis samråd med medborgarna. Det gäller inte minst spelvärldens utvecklingsplattformar, de så kallade spelmotorer som dataspelsindustrin använder för att utveckla nya speltitlar.

– Man ser hur allt fler branscher tar hjälp av spelteknik. Det har blivit väldigt populärt bara under det senaste året. Och det är inte bara inom arkitektur och stadsbyggnad. Även många teknik- och industribolag använder sig av spelmotorer för att visualisera sin teknik, säger Kidega Carlsson, som tillsammans med kollegan Katarina Persson är visualiseringsexperter på Stadsbyggnadskontoret.

De är själva exempel på kopplingarna mellan dataspelsutveckling och visualisering inom stadsbyggnad. Katarina Persson är utbildad datorspelsutvecklare i grunden medan Kidega Carlsson har sin bakgrund som 3D-grafiker och arkitekt.

Deras arbete handlar om att visualisera och konkretisera Stockholms stads detaljplaner så att stockholmarna – när det drar ihop sig till samråd och medborgardialoger – kan göra sig en realistisk bild av hur ett planerat bostadsområde kommer att se ut.

– Vi är ofta med genom hela processen när nya områden planeras, från starten ända till det färdiga samrådsmaterialet, säger Kidega Carlsson.

VR 360-bild på Spångadalen.

Det är svårt att föreställa sig hur ett nytt bostadsområde kommer att se ut bara genom att titta på vanliga ritningar, det kräver förkunskap och erfarenhet. Därför jobbar Katarina Persson och Kidega Carlsson mycket med olika former av 3D-grafik, ofta med inslag av vanligt foto, och virtual reality, för att visualisera planerade bostadsområden.

– Man förstår ett byggprojekt på ett helt annat sätt än om man tittar på ritningar och vanliga bilder. Du kan vandra runt i ett område och välja själv vad du vill titta närmare på, säger Katarina Persson.

Katarina jobbar just nu med en visualisering av ett område i Skarpnäck som heter Rustmästaren. Hon har gjort solstudier i en 3D-modell av området för att se hur skuggorna faller in på innergårdarna. Nu har hon precis lagt in hela 3d-modellen av området i program som heter Cityplanner som ska användas i ett kommande samråd.

Den spelmotor som Katarina och Kidega använder när de arbetar med 3D-modellerna heter Unreal Engine. Det som är spelmotorns styrka är man kan testa olika scenarier i realtid, menar Katarina Persson.

– Den lämpar sig väldig bra exempelvis för visualisering av arkitektur, säger hon.

Kidega Carlsson jobbar med ett område i Hässelby strand som heter Riddersvik.

– Det är flera kvarter där som ska visualiseras för VR 360-bilder, säger han.

VR 360 är en ”light-version” av virtual reality där 3D-modellerna visas i 360-gradersbilder. Kidega ser många fördelar med VR 360. Arbetsprocessen blir kortare eftersom man endast renderar ut stillbilder i 360, jämfört med Virtual Reality som inkluderar interaktivitet.  VR 360 kräver ingen specifik hårdvara eller app utan kan upplevas direkt via webbläsaren i mobil eller dator, vilket gör att tekniken kan nå ut till fler.

Det senaste i utvecklingen av stadsbyggnadskontorets VR 360-bilder är att ”smälta ihop” 3D-modeller med vanliga fotografiska 360-bilder av de omgivande miljöerna. Katarina visar en 360-kamera som används för att ta bilder på de platser där 3D-modellerna visas.

– Det ger en intressant kombination 360-foton och datorgenererade 3D-modeller, säger Kidega Carlsson.

* Vad blir nästa steg för att visualisera planerade byggnader och bostadsområden?

– När den här tekniken fått mer fotfäste, kommer vi att se mer augmented reality och mixed reality där 3D-modeller av planerade byggnader via en mobil eller surfplatta visas på plats i den miljö där där de ska byggas, säger Kidega Carlsson.

 

Här kan du se hur tre aktuella områden i Stockholms stad ser ut i VR 360 (klicka i 360 graders-bilderna för att ”se dig omkring”):

Skärholmen

Årstafältet

Spångadalen

I sommar sköter robotgräsklippare underhållet av drygt 15000 m2 gräsmatta i Stockholm.

Testet genomförs på tre områden i Humlegården; vid Spymlan, vid parkleken och vid Floras kulle, samt i rondellen vid Roslagstull och på Djurgården.

-Några av dessa områden är svåråtkomliga med en manuell gräsklippare och därför tror vi att robotgräsklipparen kan underlätta just där, säger Anders Häregård verksamhetsutvecklare på Stockholms stad och projektledare för testet.

Efter starten den 15 juni pågår testet i tre månader. Därefter kommer det utvärderas och, om resultatet blir bra, skalas upp på fler ställen i staden.

Projektet genomförs i samverkan mellan Östermalms stadsdelsförvaltning, Kungliga Djurgårdens Förvaltning, Husqvarna Group och avdelningen för digital utveckling vid stadsledningskontoret i Stockholms stad.

Palmfelt Center i Slakthusområdet.

Slakthusområdet står näst i tur att värmas upp med hjälp av överskottsvärme från datacenter.

Stockholm Exergi (fd Fortum Värme) och Stockholms stads bolag S:t Erik Markutveckling är i full gång med förberedelserna för att återvinna överskottsvärme från Palmfelt centers datacenter  i Slakthusområdet via fjärrvärmenätet.

Enligt planerna ska utrustningen för att leverera överskottsvärmen från datacentret till Stockholms Exergis fjärrvärmenät vara på plats till kommande vintersäsongen.

Värmeåtervinningen från datacentret kommer att bidra till den större delen av det totala värmebehovet över året i Slakthusområdet.

Men eftersom överskottsvärmen från datacentrets servrar är konstant över året och uppvärmningsbehovet i Slakthusområdet är som störst under den kalla delen av året, behövs tillskott från andra fjärrvärmekällor under vintern.

Kombinationen fjärrvärme och Öppen Fjärrvärme ger tillsammans goda synergier mellan centralt- och lokalt producerad värme med fjärrvärmenätet som energibärare, förklarar Martin Brolin på Stockholm Exergi.

Stockholms stads datacenter blir det senaste i raden av datacenter som ansluts till Stockholms fjärrvärmenät.

Stockholm Exergi – där Stockholms stad är hälftenägare – har varit med och utvecklat Stockholm Data Parks, ett internationellt uppmärksammat koncept där datacenterföretagen får betalt för den överskottsvärme som de levererar in till fjärrvärmenätet.

– I dag kommer drygt en procent av Stockholms fjärrvärme från datacenter. Målet är att detta ska öka till 10 procent, förklarade Stockholms stads finansborgarråd Karin Wanngård på en datacenterkonferens tidigare i våras.

“Internationell tillväxt med miljöteknik”, det är vad Growsmarter jobbar med. Under tisdagens invigdes flera av de 12 projekt de arbetar med inom EU-projektet.

Stockholm är en av de tre så kallade Lighthouse cities, som testar smarta lösningar som ska kunna skalas upp i övriga Europa.

– Man måste våga vara först, våga vara en god inspiratör och ambassadör för ny teknik, sade moderatorn Lina Enarsson.

Trafikborgarrådet Daniel Helldén talade om det sensornät för att realtidsmäta trafikströmmar som satts upp i Slakthusområdet.

Sensornätet är ett av projekten ska användas för smartare trafikstyrning. Trafikanternas rörelser fångas upp genom mobiltelefoners wifi-signaler och krypteras för att hålla besökarna anonyma.

-Det är sånt här man vill se som trafikplanerare, säger Daniel Helldén.

Efter invigningsceremonin togs deltagarna med på en tur med fem stationer, som visade upp olika projekt som pågår.

Smart logistikplanering och system för att styra energiförbrukning i  bostadshus var ett exempel. Ett annat var sensorer som läser av registreringsskyltar och styr information som visas på digitala ljusskyltar längs vägen.

Growsmarter-projektet i Stockholm kommer att pågå fram till 2020.

Stockholmshem arbetar med digitalisering för att underlätta vardagen för sina hyresgäster. I dagarna lanseras deras senaste nyhet – särskilda leveransrum för att minska behovet av miljöbelastande transporter till paketutlämningsställen i samband  till följd av den kraftigt ökade e-handeln.

På Valla torg i Årsta har Stockholmshem tagit fram ett system med ett leveransrum dit paket hyresgäster beställer, från alla världens webbutiker, levereras. Behovet hos hyresgästerna har uppkommit i takt med att e-handeln under de senaste åren har växt explosionsartat.

När paketet levereras får man ett sms, med en digital engångsnyckel, som man kan låsa upp rummet och hämta sitt paket med.

-Man behöver alltså varken vara hemma och invänta leverans eller köra till ett utlämningsställe, säger Åsa Stenmark, hållbarhetsstrateg på Stockholmshem.

Det går även att returnera sina paket i rummet, vilket man kan se ett stort behov av inom e-handeln.

För att ta sig in i rummet måste man identifiera sig och väl inne finns kameraövervakning, en eventuell stöld skulle därför vara lätt för polisen att spåra.

Något annat unikt med systemet är att transporten från postcentralen till leveransrummet sker på cykel. Det som omtalas som “the last mile”, är alltså löst på ett klimatsmart sätt.

Testet med de smarta leveransrummen bedrivs inom ramen för EU-projektetGrowSmarter.

Tidigare i år har vi även berättat om en elbilspool och ett smart sopsug, som även det är delar av projektet.

I dag kommer drygt en procent av Stockholms fjärrvärme från datacenter. Men målet är att detta ska öka till 10 procent, sade Stockholms stads finansborgarråd Karin Wanngård på tisdagens konferens om smart energianvändning i datacenter.

 

Intresset är på topp i datacenterbranschen för Stockholms modell att återvinna överskottsvärme från datacenter för uppvärmning av lägenheter via fjärrvärmenätet. 

Det står klart efter tisdagens internationella konferens om smart energianvändning i datacenter på Münchenbryggeriet. Över 300 datacenteraktörer från 35 länder var i plats.

Överskottsvärmen från ett enda medelstort datacenter på 10 megawatt räcker för att att för att värma upp runt 20 000 lägenheter, berättade Erik Rylander på Stockholm Exergi (tidigare Fortum Värme) och chef för Stockholm Data Parks.

Det är ett initiativ som Stockholm Exergi, Stockholms stad, Invest Stockholm, Stokab och Ellevio står bakom. Stockholms Data Parks har utvecklat ett koncept där datacenterföretag får betalt för den överskottsvärme som återvinns till Stockholms fjärrvärmenät.

Erik Rylander

Stockholm Data Parks har också tagit fram speciella datacentertomter runt om i Stockholm för datacenterföretag som vill etablera sig här och återvinna sin överskottsvärme. Datacentertomterna är redan från början förberedda med extremt kraftfull el- och fiberkapacitet och anslutningar till fjärrvärmenätet.

– I dagsläget har vi ett trettiotal datacenter av olika storlek anslutna till vårt fjärrvärmenät, berättade Erik Rylander.

I dag släpper de flesta datacenter i världen bara ut merparten av de stora mängder överskottsvärme som anläggningarna producerar till ingen nytta. Intresset för möjligheten att återvinna – och få betalt – för överskottsvärmen var stor bland datacenteraktörerna på konferensen. Stockholm är i dagsläget i det närmaste ensamt om att erbjuda återvinning av överskottsvärme från datacenter i stor skala via fjärrvärmenätet.

(Klicka för större bild)

– Vi har stor erfarenhet av värmeåtervinning. Vi som lever i ett kallt klimat vet att all värme som produceras i staden har ett värde. Vi kan göra återvinning lönsam både för datacenter som säljer sin överskottsvärme till oss. Och för oss själva, sa Erik Rylander till konferensdeltagarna.

Stockholms stads finansborgarråd Karin Wanngård var en huvudtalarna på konferensen. Hon förklarade att hon ser datacenter som tar ett miljöansvar som en viktig del av stadens infrastruktur.

– I dag kommer drygt en procent av Stockholms fjärrvärme från datacenter. Målet är att detta ska öka till 10 procent, sade hon.

Även Googles energistrateg för datacenter Fabien Vieau var på plats för att berätta hur företaget jobbar med hållbarhetsfrågor i sin datacenterdrift. Mycket handlade om successivt öka andelen el från förnybara källor som sol och vind. Men han berättade också att Google nu även börjat optimera elförbrukningen i sina datacenter med AI, artificiell intelligens.