Aktuellt

2018

februari

I november utsågs Stockholm till Sveriges Digitaliseringskommun, och efter det har intresset för stadens digitaliseringsarbete ökat. En del i Stockholms stads strategi för att driva digitalisering är att blanda små, snabba projekt med stora, långsiktiga.

Inspirationsprojekt är exempel på små projekt, som testas i liten skala för att sedan – om de faller väl ut  – skalas upp.

De genomförs under en kortare period om två till tre månader. Genom att de är innovativa och skapar medborgarnytta, visar de på digitaliseringens möjligheter. Tanken är att projekten ska kunna spridas och därmed inspirera eller initiera nya idéer och projekt.

Idéerna till projekten kan komma från någon på stadsledningskontoret, men lika gärna från någon som jobbar inom verksamheten eller från en leverantör.

Ett exempel på ett lyckat inspirationsprojekt är screening av läs- och skrivsvårigheter, som testades i liten skala och nu finns tillgängligt för kommunens skolor. Charlotte Dingertz var en av de personer som drev det projektet, och hon menar att inspirationsprojekten är ett effektivt sätt att snabba på den digitala utvecklingen.

-Vi vill få våra förvaltningar och bolag att med centralt stöd våga prova nya och innovativa idéer för att se om idén är värd att genomföra i större skala, säger Charlotte Dingertz.

2017

november

Det blev grundskoleavdelningen på utbildningsförvaltningen som till slut vann Stockholms stads Digitaliseringspris 2017. De får priset för sitt innovativa arbete med AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan.

Vinnaren av Stockholms stads Digitaliseringspris korades under en högtidlig prisutdelning i Blå Hallen på tisdagen.

På plats i under Kvalitetsutmärkelsen i Stadshuset fanns representanter från 36 olika enheter inom Stockholms stad. Däribland de andra slutfinalisterna; Trafikkontoret med sina Digitala parkeringsautomater samt Miljöförvaltningens med sin app Livsmedelskollen.

I juryn för Digitaliseringspriset sitter biträdande stadsdirektör Fredrik Jurdell (ordf), Stokabs VD Staffan Ingvarsson, Stockholms stads it-direktör Ann Hellenius och innovationsdirektör Gunnar Björkman.

Här är juryn motivering för att ge priset till grundskoleavdelningen och den AI-baserade screeningen:

”Grundskoleavdelningen på utbildningsförvaltningen tilldelas årets Digitaliseringspris för sitt innovativa arbete med AI-baserad screening för att tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan.

Tjänsten är framtagen med spetsteknik och evidensbaserad forskning i samarbete med Karolinska institutet. Den har framgångsrikt testats på 900 elever i Stockholms stad.

Screeningmetoden ger en objektiv bedömning av elevers läsförmåga och effektiviserar en process som idag är resurskrävande för skolorna.

En tidig diagnos av läs- och skrivsvårigheter ökar elevens chanser att höja skolresultaten och bidrar därmed till en bättre livskvalitet för både elever och föräldrar. Därför ser vi med glädje fram emot att tjänsten nu tillgängliggörs för många fler av stadens grundskolor.”

I Stockholmskällan sammanförs tid och rum. Nu är tjänsten, som finns på webben och i sociala medier, ett av de nominerade bidragen till årets Digitaliseringspris.

Det började för drygt tio år sedan som ett samarbete där lärare kunde skicka efter cd-skivor med historiskt källmaterial från stadens arkiv och museer och använda i sin undervisning. Idag är Stockholmskällan inne på tredje versionen av sin webbplats.

Tjänsten är ett samarbete mellan kulturförvaltningen, utbildningsförvaltningen och stadsarkivet.

– Stockholmskällan är ett kollektivt projekt – arkivarier, bibliotekarier, antikvarier och museipedagoger – gör tillsammans Stockholmskällan till en inspirerande och användbar webbplats, berättar Samuel Branting, verksamhetssamordnare för Stockholmskällan.

Den nyaste funktionen på Stockholmskällan kallas “Visa vad som finns nära mig”. Genom den kan man ta del av olika sorters källmaterial relaterat till platsen man befinner sig på, direkt i mobilen. Detta eftersom alla filer är geotaggade.

En annan funktion är kartfunktionen. Där man kan på ett enkelt sätt jämföra kartor från olika tidsepoker och exempelvis se hur det egna bostadsområdet såg ut för hundra år sedan jämfört med idag. Funktionen används både i historieundervisning i skolan, men också av den historieintresserade allmänheten.

– Vi får mail från bland annat fastighetsförvaltare, journalister, samhällsplanerare och  arkitekter som alla använder funktionen i olika sammanhang, säger Samuel Branting.

Stockholmskällans arbete med att göra Stockholms historiska källmaterial tillgängligt och begripligt för alla har gett resultat. De har 350 000-400 000 unika användare om året och hoppas på ännu fler under kommande år.

Det finns mycket roligt man skulle kunna fortsätta att vidareutveckla och bygga vidare på, säger Samuel Branting.

– Vi har mängder av idéer vad vi skulle kunna utveckla. Vi spånar på hur vi skulle kunna utveckla det till en app med AR- eller VR-teknik, berättar Samuel Branting.

Om Stockholmskällan kammar hem Digitaliseringspriset så skulle det enligt Samuel Branting vara ett kvitto på att allt arbete som lagts ner verkligen har lönat sig. Många personer är inblandade i att driva Stockholmskällans utveckling framåt.

–  Senaste året har vi haft en snabb utveckling, det har varit väldigt roligt. Vi har fått mycket uppmärksamhet och tre olika priser. Självklart hoppas vi att även detta pris ska tillfalla oss, avslutar Samuel Branting.

Här är alla finalister till Stockholms stads Digitaliseringspris:

Solcellsdrivna digitala parkeringsautomater

Roboteket – ”lånerobotar” för skolan

AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan

* Stockholmskällan

* Tyck till-appen

* Livsmedelskollen

Stockholms stads grundskolechef Adelinde Schmidhuber är en av de nominerade finalisterna till årets Digitaliseringspris. Hon har lett arbetet med AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårighetersom nu blir tillgängligt för Stockholms samtliga skolor.

– Det känns jätteroligt men också förvånande eftersom jag själv inte ser mig som den digitaliserade person som folk tror att jag är, säger Adelinde Schmidhuber. För mig är det svårt att sätta fingret på vad digitalisering faktiskt är.

Hon säger att digitalisering av skolan handlar om att underlätta för pedagoger och elever, det är hennes uppdrag som grundskolechef.

Screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter, är ett verktyg där pedagoger på ett enkelt sätt kan identifiera barn som har läs- och skrivsvårigheter i ett tidigt stadie. Den enkla processen går till så att barnet läser en text på en skärm. En eye-tracking kamera spelar in ögats rörelse. På ögonrörelserna kan man se om eleven fastnar på ord, går tillbaka mycket i texten eller läser väldigt långsamt. Resultatet analyseras direkt och kommer upp på skärmen.

Sedan några veckor tillbaka finns tjänsten tillgänglig för Stockholms stads skolor. Tanken är att screeningen ska vara ett verktyg i verktygslådan, som det är upp till varje skola att använda om de själva vill.

Tidsbesparingen med denna metod är stor. Tester för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter har tidigare tagit upp emot en halv dag per elev, men med screeningen tar det två minuter.

– Specialpedagoger ska lägga sin tid på att hjälpa elever som har det svårt, inte på att genomföra tester, säger Adelinde Schmidhuber.

När läs- och skrivsvårigheter väl upptäcks är det ett sätt för rektorer att se hur de ska fördela sina resurser i klasserna. Uppföljningstester kan sedan användas i utvärderingssyfte för att se om resurser fördelas bra, samt ifall insatser för att förbättra barnets läsning hjälper.

– Målet är ju inte bara att tidigt upptäcka läs- och skrivsvårigheter, utan att faktiskt åtgärda dem på bästa sätt, avslutar Adelinde Schmidhuber.

Här är alla finalister till Stockholms stads Digitaliseringspris:

Solcellsdrivna digitala parkeringsautomater

Roboteket – ”lånerobotar” för skolan

* AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan

* Stockholmskällan

* Tyck till-appen

* Livsmedelskollen

september

En ny screening-metod för att tidigt upptäcka läs- och skrivsvårigheter hos barn blir inom kort tillgänglig för Stockholms stads skolor.

Metoden bygger på att en eye-trackingkamera spelar in ögonrörelserna när eleverna läser en kort text från en datorskärm. Resultatet jämförs sedan mot ett omfattande referensmaterial med hjälp av AI (artificiell intelligens) som med 95 procents säkerhet identifierar de elever som är i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Screeningen tar cirka två minuter per elev.

Screening-metoden är utvecklad av företaget Lexplore och resultatet av mångårig forskning vid Karolinska Institutet.

Ett försöksprojekt med screening-metoden genomfördes under förra året på fyra skolor i Stockholm stad. (Eriksdalsskolan, Högalidsskolan, Katarina Södra och Björkhagens skola). Totalt screenades närmare 900 elever i årskurs 2-4.

VIDEO: Så funkar screeningen för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter

Nu har försöket utvärderats och utbildningsförvaltningen har beslutat att gå vidare och tillgängliggöra screening-metoden för Stockholms stads samtliga skolor.

Metoden innebär att alla elever kan screenas på ett enklare och snabbare sätt jämfört med de metoder som används idag för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter hos barn i skolan. Lärarresurser kan frigöras från individuella och tidskrävande screeningar på utvalda elever till att snabbt genomföra screening av hela klasser eller årskurser. Den eventuellt upplevda stigmatiseringen för enskilda elever uteblir när hela klasser screenas.

Utmaningen med flera av dagens metoder för läs- och skrivsvårighets-screening är att innefattar omfattande manuella testcykler som är resurskrävande och sårbara för subjektiv bedömning. Många skolledare vittnar om stora utmaningar att få fram ett pålitligt beslutsunderlag. De metoder som används kan också ge svårtolkade och tvetydiga resultat, samtidigt som de tar stora resurser i anspråk.

Resultaten för den nu pilottestade screening-metoden presenteras för behöriga pedagoger i ett användarvänligt webbgränssnitt. Skolorna kan följa resultaten år från år med hjälp av statistik och analyser som är kopplade till tekniken. Skolorna får därmed bättre verktyg för att följa upp och utvärdera om de åtgärder som sätts in ger resultat för att öka läs- och skrivkunnigheten hos samtliga elever.

VIDEO: Stockholms stads grundskolechef om screening-metoden

Att söka kunskap genom skriftliga källor ingår till stor del i skolarbetet i alla ämnen. De elever som i tidiga skolår kommer efter i läs- och skrivutvecklingen får svårt att klara kunskapskraven. Att inte klara kunskapskraven skapar stor frustration hos varje enskild elev, och kan vara avgörande för den enskilde elevens skolmotivation.

Tidiga satsningar på att upptäcka läs- och skrivproblem innebär att skolan kan rikta sina resurser innan problemen blir mer omfattande. För sent upptäckta läs- och skrivsvårigheter skapar inte bara problem för den enskilde eleven, utan även för hela skolsystemet. Att arbeta med läs- och skrivsvårigheter under högstadiet eller i gymnasiet innebär höga kostnader jämfört med om tidiga insatser satts in.

mars

Nu är Stockholm Digital Care i full gång. Målet för EU-projektet, där Stockholms stad är projektägare, är att bana väg för nya lättanvända och innovativa digitala tjänster som höjer livskvaliteten och ökar självständigheten för äldre.

Nyligen testades en ny typ av trygghetslarm där artificiell intelligens (AI) är en av huvudkomponenterna.

Ett tiotal pensionärer i Huddinge som ingår i Stockholm Digital Cares testgrupp har varit med och bidragit med synpunkter på det hur det är att bära det nya trygghetslarmet.

Johanna Sopo, en av testpersonerna.

Larmet skiljer sig en hel del från den typ av trygghetslarm som är vanligast idag, ett armband med en larmknapp som man trycker på om exempelvis ramlat i bostaden och behöver hjälp av hemtjänsten. Det sättet att larma förutsätter dock att man inte skadat sig så illa i fallet att man inte klarar att trycka på knappen.

Det nya larmet består av ett diskret armband med en larmknapp. Men armbandet har även inbyggda rörelsesensorer (se bilden till höger på Johanna Sopo, en av deltagarna i testgruppen).

Sensorerna kommunicerar med 3-4 små radioboxar i bostaden och registrerar hur den boende rör sig. Systemet innehåller också ett AI-program (artificiell intelligens) som lär sig användarens normala rörelsemönster i bostaden och själv kan slå larm om den boende exempelvis blir liggande kvar på golvet efter fall.

Stockholm Digital Care är femårigt EU-projekt där Stockholms stad, Nacka, Huddinge, Stockholms läns landsting, Kommunförbundet Stockholms län, KSL och forskningsinstitutet Rise deltar. Målet är att skapa tillväxt för små och medelstora företag i Stockholmsregionen som arbetar med välfärdsteknik. Med ett större utbud av välfärdsteknik för äldre ska projektet bidra till ett självständigt liv och välbefinnande för äldre som bor kvar hemma.

Stockholm Digital Cares metod för att nå målet är att vara kunskapspartner för företag som utvecklar ny välfärdsteknik och hjälpa dem att testa och utvärdera nya tjänster och produkter i verkliga livet. Projektet är också en arena där företag och kommuner kan träffas, förstå varandras behov och utbyta erfarenheter.

– Man kan dra parallellen till utvecklingen av ny medicinteknisk utrustning inom sjukvården. Där finns sedan länge ett utvecklat samarbete mellan leverantörer och vården. Det är något åt det hållet vi vill åstadkomma även när det gäller utvecklingen av ny välfärdsteknik inom äldreomsorgen, säger Emma Eng, projektledare för Stockholm Digital Care.

Emma Eng

Testerna av trygghetslarmet med artificiell intelligens är ett exempel på just detta sätt att arbeta, framhåller Emma Eng.

– Leverantören ville ta ut den här produkten i verkligheten och testa den i verkliga livet. Tar man fram en produkt för äldre räcker det inte att testa den på 35-åringar på ett kontor, vilket företaget har förstått, säger hon.

För Stockholm Digital Care väntar nu nya tester, utvärderingar och leverantörssamarbeten kring fler produkter och tjänster. Närmast i tur står ett system med små trycksensorer som placeras under sängbenen och som kan uppmärksamma om en person kliver ur sängen och då larma personal.

– Mycket av den nya tekniken som kommer på det här området är väldigt miniatyriserad och nästan osynlig för användaren. Det här skulle kunna vara ett alternativ till de larmmattor som placeras nedanför sängen och som används inom omsorgen idag, säger Emma Eng.

Stockholm Digital Care ska också ta sig an en tjänst i form av en bilddagbok som är utvecklad för barn med funktionshinder som skulle kunna hjälpa äldre med minnesproblem att lättare komma ihåg vad de varit med om under dagen.

– Företaget bakom tjänsten vill titta på hur de kan anpassa bilddagboken för äldre med demenssjukdom. Tjänsten skulle också kunna fungera som ett samtalsstöd i hemtjänstpersonalens dialog med brukare och anhöriga, säger Emma Eng.

 

STOCKHOLM DIGITAL CARE:

Stockholm Digital Care är ett femårigt EU-projekt med mål att skapa tillväxt för små och medelstora företag i Stockholmsregionen som arbetar med digital välfärdsteknik. I projektet deltar Stockholms stad, Nacka, Huddinge, Stockholms läns landsting, Kommunförbundet Stockholms län, KSL och forskningsinstitutet Rise. Stockholm Digital Cares testmiljöer för nya produkter och tjänster finns i Huddinge och Nacka.

(Fotot  på Johanna Sopo: Huddinge kommun, social- och äldreomsorgsförvaltningen)