1

feb

De digitala skräpkorgarna sprids över staden

De digitala skräpkorgarna sprids över staden.

Först ut i Stockholm var Norrmalms stadsdelsförvaltning, som nu inte har en enda vanlig skräpkorg i parkerna. De uppkopplade skräpkorgarna säger till när de är fulla, vilket lett till att transporter för tömning och koldioxidutsläpp har minskat. Det har i sin tur lett till att parkerna är renare.

En smart stad är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar.

Se film om de digitala skräpkorgarna här. 

 

I veckan var Stockholms stads Smart och uppkopplad belysning-projekt på studiebesök i  Köpenhamn.

Köpenhamn har bland annat gjort pilottester av närvarostyrd belysning vid övergångsställen och i trafikkorsningar med syfte att öka trafiksäkerheten för fotgängare och cyklister.

Stockholms stad fick även besökta DOLL (Danish Outdoor Living Lab) för att diskutera den tekniska utvecklingen och uppbyggnaden av smart belysning, samt vilka vägval och utmaningar som finns.

Sammanfattningsvis gav besöket många nya insikter som kommer vara värdefulla för projektets fortsatta arbete med kravställning och upphandling. Smarta städer pratar med varandra!

28

jan

EN DIGITAL TVILLING av Stockholms stad skulle öppna stora möjligheter till avancerade simuleringar och prediktioner inom exempelvis stadsplanering och trafik, säger Stockholms stads CTO Stefan Carlson.

En digtial kopia av Stockholm där realtidsdata från trafikströmmar, luftkvalitetsmätningar och även väderdata pulserar fram i kombination med en exakt 3D-modell av staden.

En digital tvilling av staden öppnar nya möjligheter för avancerade simuleringar inom exempelvis trafik och stadsplanering, säger Stockholms stads CTO Stefan Carlson.

– Kopplar man dessutom på ett lager av artificiell intelligens till en sådan här digital modell av Stockholm öppnar sig även nya möjligheter för staden när det gäller prediktioner baserade på stadens data, inklusive realtidsdata, säger Stefan Carlson.

Konceptet med digitala tvillingar används redan på flera håll inom exempelvis industrin. Det kan handla om enkla saker som att simulera stormvindar mot en digital kopia av ett vindkraftverk. Eller avancerade simuleringar i en digital tvilling av ett kärnkraftverk.

Nästa utvecklingssteg kan bli digitala tvillingar av hela städer, menar Stefan Carlson.

En första byggsten för vad som skulle kunna vidareutvecklas till en digital tvilling av Stockholms stad är redan på gång.

Stadsbyggnadskontoret bygger just nu upp 3D-modeller av samtliga byggnader i Stockholm. Det handlar om en till stor del automatiserad process där datorprogram skapar över 100 000 3D-modeller av stadens byggnader genom att kombinera data från befintliga databaser.

Kopplar man sedan ihop 3D-modellen med all statisk data som staden redan har om fysisk infrastruktur och trafikströmmar, då börjar man närma sig vad som skulle kunna kallas en digital tvilling av Stockholm.

– Men i min värld bör en digital tvilling av en stad också vara så nära som möjligt realtidsidentisk. När vi tittar på de initiativ som är på gång i staden kring öppna och delade data, uppkopplade sensorer i trafiken och även smart trafikstyrning så ser vi att det kommer att genereras enorma mängder realtidsdata om vad som händer i staden, säger Stefan Carlson.

– Om man kombinerar all den här statiska datan med realtidsdata som beskriver stadens flöden, då skulle vi få en digital tvilling av Stockholms stad på riktigt, menar Stefan Carlson.

Lägger man även till ett lager av artificiell intelligens (AI) till den digitala tvillingen av staden, då har man fått kraftfullt verktyg för att göra simuleringar och förutsägelser av hur olika typer av förändringar kan påverka staden.

– Man kan tänka sig ett scenario där staden planerar en ny stadsdel. Vad händer om vi placerar en skola här och hur påverkas trafikflödena då? Har vi en digital tvilling som innehåller både statisk data och realtidsdata i kombination med AI och andra typer av analysverktyg så kan vi göra den här typen av simuleringar, säger Stefan Carlson.

Stefan Carlson vill inte gissa hur många år det kommer att ta innan det finns en sådan här digital tvilling av Stockholms stad. Om vi beslutar oss för att göra det kommer en sådan här modell av staden att växa fram gradvis, säger han.

– Vi ser ju redan idag att flera ansökningar om att starta nya smart stad-projekt är på väg i riktning mot konceptet med digitala tvillingar. Stadsbyggnadskontoret har exempelvis börjat skissa på något som de kallar City Information Model som utgår från en avancerad 3D-modell av staden. Där kan man börja tala på riktigt om att man börjar se konturerna av en digital tvilling av Stockholms stad, Men det krävs stadsövergripande samordning i de här frågorna om vi ska lyckas fullt ut, avslutar Stefan Carlson.

En digital tvilling av staden – här är byggstenarna:

Statiska data – exempelvis kartdata, statistik, 3d-modeller av stadens byggnader, gaturum och övriga infrastruktur.
Realtidsdata – exempelvis stadens trafikströmmar, väder- och klimatdata, luftkvalitet, vattennivå i dagvattenbrunnar,
Analysverktyg och AI – tolkar och simulerar och gör förutsägelser för vad som händer när man ändrar i dataparametrar i den digitala tvillingmodellen av staden.
Visualisering – olika plattformar och tjänster för att visualisera data och den digitala tvillingen (AR, VR m.m.).

23

jan

Under mässan för Välfärdsteknologi i Kista 22-23 januari finns Stockholms stad representerade i programmet. Mårten Lindskog och Annica Dominius från stadens äldreförvaltning pratar om hur de testat digitala hjälpmedel för stadens äldre.

-Självklart började vi med att gå till de som ska använda de digitala hjälpmedlen , inledde Mårten Lindskog. Vi kom fram till att två nyttor står i fokus för att skapa en meningsfull tillvaro- stimulans och relationer.

Med stimulans menar man att den äldre ska få vara aktiv, utvecklas, känna valfrihet och trivsel. Med relationer handlar det om att möjliggöra möten och dialog.

Fiktiva brukarprofiler togs fram i samverkan med personal, boende och anhöriga för att förstå se olika människornas behov i olika situationer.

-Utgångspunkten i arbetet var; vad gör man idag och hur kan vi stimulera det digitalt? Ytterligare arbetsbörda i aktiviteterna är svårt att få till, då personalen är pressad redan som det är, berättar Annica Dominius.

Sju digitala stöd valdes ut och testades i liten skala. Det handlade bland annat om att köpa in surfplattor för att tillgängliggöra Stockholmskällans digitala fotoarkiv, för att ladda ner SVT-play och ordna videosamtal med de boendes nära och kära. Det innebar även inköp av robotkatter och VR-glasögon.

Genom piloten kom man även fram till ett antal grundfaktorer som måste finnas på plats för att kunna implementera de digitala verktygen. Dessa var tillgång till utrustning och avtal, infrastruktur som t.ex. wifi, samt resurser och engagerad personal.

Under 2019 implementeras de digitala verktygen i hela Stockholms stad, med Soheil Madjidian som projektledare. Han presenterar sig på scenen och berättar att han är taggad på sitt kommande uppdrag:

-Det finns stora utmaningar men också otroliga drivkrafter bland chefer och ledare, säger Soheil Madjidian.

All information om Stockholms stads test finns på dela digitalt.

 

VIDEO: Så arbetar serviceförvaltningen med Robot Process Automation, RPA. (Se länken nedan)

Serviceförvaltningen var först ut i Stockholms stad med att arbeta med RPA – även kallat mjukvarurobotar.

Deras erfarenhet så här långt:

Robotarna kan bidra till ökad kvalitet för både medarbetare och kunder genom att ta över vissa monotona och tidsödande arbetsuppgifter och samtidigt frigöra tid för medarbetarna att ta sig an de mer kvalificerade arbetsuppgifterna.

RPA (Robotic Process Automation) handlar inte AI-robotar som kan ”tänka” själv och fatta egna självständiga beslut. Istället handlar det om en slags datorprogram som kan automatisera strikt regelstyrda och ofta tidsödande administrativa arbetsprocesser i olika it-system.

VIDEO: Så arbetar serviceförvaltningen med RPA

 

Men sådana strikt regelstyrda arbetsprocesser kan mjukvaruroboten utföra på ungefär samma sätt som en mänsklig medarbetare. Mjukvaruroboten kan exempelvis själv logga in med egen användarbehörighet in i de olika system som den är instruerad att arbeta i.

Serviceförvaltningen var först ut med att testa RPA i Stockholms stad. Idag har förvaltningen automatiserat två regelstyrda arbetsprocesser med hjälp av RPA-program – fakturareversering och produktionen av ett dagligt planeringsunderlag kallat daglig styrning.  Båda är väldigt tidsödande och monotona arbetsuppgifter att utföra manuellt.

I den här videon visar Marijana Schmidt, löneadministratör och strategen Anne-Sofie Ohlsson hur serviceförvaltningen använder RPA för att automatisera vissa monotona och repetitiva arbetsmoment och berättar hur detta har påverkat arbetet.

– Det här gör att vi kan jobba smartare och vidareutveckla kvaliteten i våra arbetsprocesser, säger Anne-Sofie Ohlsson.

Hennes råd till andra förvaltningar i Stockholms stad som funderar på att börja arbeta med RPA:

– Jag tror att det är viktigt man börja med att gå igenom sina egna arbetsprocesser och att man börjar ute i verksamheten. Det är där man vet bäst vilka arbetsprocesser som är monotona och regelstyrda. Och involvera medarbetarna i det arbetet, säger hon.

Stockholms stads arbete med RPA går nu in i en ny fas som öppnar för fler förvaltningar att automatisera regelstyrda administrativa arbetsprocesser. En gemensam teknikplattform för RPA:er har tagit fram avdelningen för digital utveckling. Plattformen innehåller från start tre stycken mjukvarurobotar.

18

jan

SVT sände inslag om Stockholms smart stad-arbete

Under juldagarna sände SVT ett inslag om Stockholms arbete för att bli världens smartaste stad.

Stadens biträdande it-direktör Christer Forsberg Philip intervjuades och konkretiserade vad smart stad-arbete kan vara, genom att berätta om några av de projekt som pågår.

Se klippet här.

Som en del i rekryteringen av nya förskolechefer håller Stockholms stad i ett utbildningsprogram för pedagoger som har intresse av att ta chefspositioner. Under nio dagar får de kunskap de behöver för kommande uppdrag- dels ledarskapsinriktad men också för att förstå hur staden arbetar i stort.

-Ibland kan det vara svårt att se hur en förskolas verksamhet bidrar till att staden når sina övergripande mål, säger Hans Dahlin från Utbildningsförvaltningen, som ansvarar för utbildningen.

Denna dag är temat digitalisering. Syftet är att öka kunskapen om hur staden ser på digitalisering, och förstå vad det innebär i förskolans dagliga arbete. Vilka möjligheter ger digitaliseringen för utveckling av en förskola?

Stadsledningskontorets avdelning för digital utveckling är inbjudna för att berätta om stadens vision och om hur vi kan stötta verksamheterna i digitaliseringen.

-Det är så kul att få träffa er, som har hand om de små! Om de digitala medborgarna som är vår framtid, utbrister it-strateg Charlotte Dingertz innan hon drar igång sin presentation.

Hon berättar om digitalisering i stort, hur staden definierar begreppet och om vår vision om att bli världens smartaste stad. Tekniken benämner hon som en möjliggörare, den är inte i sig det viktiga.

Efter Charlottes presentation kommer it-strateg Cecilia Lund, också hon från avdelningen för digital utveckling, och berättar om projektet som byter ut stadens alla hårdvaror.

-För att det mjuka med digitalisering ska fungera – så behövs det hårda. Alla datorer och surfplattor ska bytas ut, säger Cecilia och menar att det är grunden för att alla smarta tjänster ska kunna användas.