Aktuellt

2017

maj

Ny skolplattform och gemensamma it-lösningar för pedagogiska verksamheter. Mycket handlade om digitalisering i skolan under SETT-dagarna i början månaden. Pågående projekt, goda exempel och erfarenheter från Stockholms stads verksamheter visades upp i stadens egen monter. 

Under första dagen på SETT på Kistamässan var temat ledarskap och styrning. Projektledarna för införandet av skolplattform Stockholm i grundskolan och gymnasieskolan, Lina Harrysson och Darko Krsek, presenterade hur projektet utvecklar en gemensam plattform för alla de system som skolverksamheterna är beroende av. För första gången kunde även det nya utseendet för den uppdaterade versionen av barn- och elevregistret och närvarosystemen visas upp.

Den vanligaste frågan de fick var vad som blir bättre med den nya skolplattformen. Deras presentation visade hur plattformen förenar alla skolformer på en och samma plattform, vilket gör data och dokumentation i systemen mer komplett, lättillgängligt och smidigare att vidareutveckla när applikationer och tjänster tillkommer eller behöver uppdateras.

Andra dagen på SETT var inriktad på digitaliseringen i grundskolan. Förändringsledarna i projektet Gemensam it-service (GSIT 2.0) för grundskolan och gymnasieskolan, Ann-Marie Taylor och Ove Sköld, berättade hur projektet arbetat med upphandlingen för att uppnå ökad valfrihet, flexibilitet och anpassning i nästa generation it-service för pedagogiska verksamheter.

De berättade om de stödinsatser och utbildningar som har pågått under våren för digitaliseringens ledare, rektorerna.

Staden väntar nu på besked från kammarrätten i båda upphandlingarna om tilldelningsbeslut kommer medges eller inte. Så länge staden inte fått besked i denna fråga råder avtalsspärr vilket innebär att avtal inte får tecknas.

På SETT-mässan berättade också Kungsholmens stadsdelsförvaltning om hur de arbetat med den första pilotstudien av skolplattformens första moduler. Under införandet bildade de en grupp som arbetar strategiskt och långsiktigt med digital utveckling. De berättade bland annat hur de tagit fram en egen it-strategi för förvaltningens arbete och vilka lärdomar och erfarenheter de har fått under arbetets gång.

Här är ett par av de platser i Kista som Stockholm Data Park förbereder för nya datacenter. Bakom Stockholm Data Park står Stockholms stad, Fortum Värme, Invest Stockholm, Stokab och Ellevio. (Klicka för större bild)

Överskottsvärmen från ett enda datacenter räcker för att förse över 20 000 bostäder med uppvärmning. Idag släpper många datacenter bara ut värmen utan återanvändning.

I Stockholms Data Parks koncept för gröna datacenter används överskottsvärmen istället i Stockholms fjärrvärmenät. I datacenterbranschen är intresset för det gröna upplägget stort.

– Det finns ett växande intresse för Stockholm Data Parks gröna koncept. Vi är väldigt bra positionerade, säger Torbjörn Bengtsson, ansvarig för Invest Stockholms ICT-arbete och en av dom som jobbar med att ansluta datacenter till det gröna Stockholm Data Park-konceptet.

Besluten att etablera nya datacenter i Stockholms stad och övriga Stockholmsregionen har kommit tätt under våren. Härom veckan blev det klart att Amazon Web Services valt Stockholm som sin datacenterregion för

Torbjörn Bengtsson

norra Europa. Tre nya datacenter etableras i regionen – Eskilstuna, Katrineholm och Västerås.

Månaden innan meddelade datacenterföretaget Interxion att de investerar 300 miljoner kronor i ytterligare ett nytt datacenter i Kista. Sedan tidigare har företaget fyra datahallar på samma plats.

Stockholmsregionen är högintressant för många av de it-jättar som ser sig om efter lämpliga platser för att bygga nya datacenter. Det handlar inte bara om fördelarna med att etablera sig i en stor teknik-hub som Stockholm nära många av kunderna. Det handlar ännu mer om hållbar och grön drift av datacenter samt elprisnivåer. Det är faktorer som idag väger allt tyngre i vågskålen för datacenterföretagen när etableringsbesluten ska tas.

Och det är områden där sitter Stockholm med riktigt starka kort på hand.

Datacentren slukar stora mängder el. Sverige har en stor andel grön el och samtidigt de lägsta elkostnaderna inom hela EU för storförbrukare som datacenter. Efter en lagändring för ett knappt år sedan fick datacenter i Sverige dessutom lika låg elskatt som tillverkande industri. För datacenter i Stockholm innebar ändringen att elskatten i ett enda slag sänktes från 29 öre per kilowattimme till 0,5 öre.

Elektroniken i datacentren producerar också mycket stora mängder överskottsvärme, som idag i många fall bara släpps ut i luften utan att återanvändas. Nu har Stockholm Data Park utvecklat ett koncept där nya datacenter som etablerar sig i Stockholm istället kan sälja överskottsvärmen till Fortum Värmes fjärrvärmenät. Bakom Stockholm Data Park-initiativet står Stockholms stad, Invest Stockholm, Fortum Värme, Ellevio och Stockholms stads fiberbolag Stokab.

–  Ett datacenter på 10 megawatt kan värma motsvarande 20 000 normallägenheter i Sverige. Det klart att det är mycket bättre om vi kan ta hand om värmen som alstras och använda den för att värma upp staden. Men det krävs ett stort fjärrvärmenät och stort fjärrkylenät för att kunna genomföra ett sådant här koncept. Det har Stockholm. Här finns världens största fjärrkylenät och ett av de största fjärrvärmenäten. Och här finns betalningsvilja för värmeenergi från datacenter, säger Torbjörn Bengtsson.

Det nya datacenter som telekombolaget Ericsson just nu bygger i Rosersberg söder om Arlanda kommer att kunna försörja cirka 22 000 lägenheter med uppvärmning via fjärrvärmenätet, förklarar Torbjörn Bengtsson.

Stockholm Data Park har tagit fram ett flertal markbitar i Stockholms stad och övriga regionen där allt som ett nytt grönt datacenter behöver redan finns färdigt från start. I Kista finns flera datacentertomter förberedda med färdiga anslutningar till Fortums Värmes fjärrvärmenät och fjärrkylenät. Dessutom och finns anslutningar för robust eldistribution, dimensionerade att klara datacentrens massiva elbehov och färdiga svartfiberanslutningar från Stokab.

– Med Stokabs väl utbyggda fibernät är det enkelt för datahallsaktörer att nå sina kunder. Samtidigt har fibernätet gjort Stockholm attraktivt för ICT-företag, säger Staffan

Staffan Ingvarsson

Ingvarsson, VD på Stokab.

Nästa år tillkommer sannolikt ytterligare ”datacenterförberedda markbitar, bland annat en markbit för ett större datacenter i anslutning till Fortum Värmes fjärrvärmeanläggning i närheten av Arlanda. Dessutom har Fortum en markbit utmed Tyresövägen vid Skarpnäck som man hoppas kunna öppna för gröna datacenter under nästa år.

– Det är vad som förbereds i ett första läge. Sedan kan vi förhoppningsvis addera nya ytterligare datacentersajter allteftersom de behövs, säger Torbjörn Bengtsson.

I dagsläget finns runt 30 datacenter av olika storlek som är uppknutna till fjärrvärmenätet.

 

Därför zoomar datacenterföretagen in på Stockholm

1) Grön och energieffektiv drift blir allt viktigare faktorer i nya datacenteretableringar.

2) Norden har mycket stor andel grön el jämfört med övriga världen.

3) Sverige har låg elskatt och EU:s lägsta totala elkostnader för datacenter.

4) Stockholm har det mest utvecklade konceptet för nya datacenter som vill satsa på grön drift och sälja sin överskottsvärme till fjärrvärmenät. För datacenter i Stockholm sänktes elskatten vid årsskiftet i ett slag från 29 öre per kilowattimme till 0,5 öre.

april

Idag lanserar Stockholms stad appen Livsmedelskollen som kommer göra det enklare för stockholmarna att både hålla koll på Stockholms restauranger efter livsmedelsinspektioner och samtidigt kunna anmäla brister i hanteringen av mat.

Miljöförvaltningen i Stockholms stad genomför årligen nästan 10 000 inspektioner av stadens restauranger, caféer men även butiker, skolor och livsmedelsproducenter. Tidigare har Livsmedelskollen funnit på stadens hemsida men nu utökar man så att informationen även finns tillgänglig i en app.

– Det är viktigt att Stockholmarna snabbt och enkelt kan få ta del av den information som finns om stadens restauranger. Nu kan man på enklare sätt hjälpa oss genom att tipsa om man misstänker att maten man serveras inte är rätt hanterad. I den nya appen finns även resultaten som vi fått från våra senaste restauranginspektioner. Maten vi äter ska vara säker och den nya appen gör informationen tillgänglig för fler och på ett enklare vis, säger Katarina Luhr (MP), miljöborgarråd i Stockholms stad. 

I den nya appen kan du anmäla brister som exempelvis dålig mathantering eller om du ser att det är smutsigt i ett kök. Du kan även anmäla om du misstänker matförgiftning. Alla anmälningar genomgår sedvanlig undersökning från tjänstemännen på miljöförvaltningen. I appen kan du även via en karta se resultaten från miljöförvaltningens senaste inspektion.

Nu finns Livsmedelskollen att ladda ner för Andriod- och Ipone-mobiler på Google Play och App Store. Livsmedelskollen finns även som e-tjänst på Stockholms stads webbplats.

Nu är det beslutat och klart att Stockholms stad kommer att genomföra en rad satsningar på digital förnyelse under de närmaste åren.  I samband med kommunfullmäktiges beslut igår kväll om Strategi för Stockholm som en smart och uppkopplad stad avsätts 115 miljoner kronor för digital förnyelse.

Strategin har ett unikt fokus på hållbarhet. Målet är att Stockholm ska bli ekonomiskt, ekologiskt, demokratiskt och socialt hållbart genom innovativa digitala tjänster, öppenhet och uppkoppling.

En huvudinriktning i strategin är också att Stockholm fullt ut ska dra nytta av de möjligheter som följer med utvecklingen inom områden som Internet of Things och big data, samt att ta stadens arbete med öppna data till nästa nivå.

Utöver den särskilda satsningen på 115 miljoner kronor pågår sedan tidigare omfattande projekt för att utveckla digitalt stöd inom skolan, och en utökad satsning görs nu på omsorgen och socialtjänsten. Totalt satsas 545 mnkr direkt på projekt som syftar till att förbättra stadens verksamheter med hjälp av digitalisering under 2017-2018.

Följ arbetet med Stockholms nya strategi för en smart och uppkopplad stad på våra nya specialsidor.

mars

CIO of year – Stockholms stads CIO Ann Hellenius röstades fram till priset av CIO-kollegor.

Stockholms stads CIO Ann Hellenius har utsetts till CIO of the Year. Hon röstades fram av  CIO-kollegor på eventet 600 Minutes Executive IT på Waterfront tidigare idag.

Ann Hellenius hade redan inför dagens event blivit nominerad till titeln CIO of the Year av ett namntungt Advisory Board bestående av flera av landets främsta CIO:er från bland annat Ericsson, PostNord, Swedbank och Vattenfall.

Övriga som nominerades till priset var Charlotte Svensson CIO/CDO, Bonniers News, Olle Högblom, CIO Volvo Group, Stefan Stigendal, CIO Samhall AB och Catrin Ditz, CIO Uppsala kommun. Samtliga nominerades därför att de enligt nomineringsgruppen haft en särskilt inflytelserik roll inom sin bransch under det senaste året.

Under själva 600 Minutes Executive IT-eventet tidigare idag röstade CIO:erna om vem av de fem nominerade som utses till CIO of the year. Det blev Stockholms stads CIO Ann Hellenius. ”Hon är är en IT-superstar och en äkta ledare”, heter det i en motivering.

– Det är väldigt roligt och hedrande att vinna detta fina pris, framförallt för att jag blev framröstad av kollegorna i branschen. Ännu roligare är att jag upplever att utvecklingen i Stockholms stad går framåt med hjälp av digitalisering. Vi är många som hjälps åt med att driva utvecklingen framåt, säger Ann Hellenius i en kommentar till priset.

Här är alla bilder från Stadshushacket i Blå Hallen. Mer än 400 femteklassare från hela Stockholms stad kom för att testa att koda tillsammans med professionella programmerare. Stadhushacket arrangeras Kodcentrum och Stockholms stad. (Klicka för större bilder)

Läs mer om vad som hände på Stadshushacket här.

Fotograf samtliga bilder: Kristina Sahlén

Stefan Rana och Linnéa Ebbeskog från Slättgårdsskolan, två av femteklassarna som deltog i Stadshushacket. (Foto: Kristina Sahlén)

Flera hundra femteklassare och deras lärare från hela Stockholms stad kom till Stadshushacket i Blå hallen igår för testa programmering.

De fick hjälp av ett stort antal professionella programmerare som ställt upp som volontärer. De fick även goda råd på vägen av Stockholms stads finansborgarråd Karin Wanngård – och den populära youtubern Vlad Reiser.

Se bildspel från Stadshushacket

Redan en timme innan Stadshushacket skulle börja ringlade sig köerna av femteklassare långa utanför Blå hallen i Stockholms stadshus. En femteklass från varje stadsdel i Stockholms stad hade bjudits in för att delta i programmeringsevenemanget, som arrangeras av Stockholms stad och Kodcentrum.

Syftet är att ge skolbarnen en möjlighet att utforska programmeringens möjligheter tillsammans med professionellt verksamma programmerare.

– Programmering handlar om att stärka alla elevers självförtroende inför den digitala utvecklingen. Att förstå hur man påverkas av vårt digitaliserade samhälle är en demokratifråga och på Stadshushacket kan vi bidra till det på kul och lustfyllt sätt, säger Olle Burell, skolborgarråd i Stockholm.

Stockholms stads finansborgarråd Karin Wanngård kallade i sitt öppningstal inför de församlade femteklassarna och deras lärare Stadshushacket för ett historiskt avstamp för Stockholm.

– Vi vet alla att programmerare är en stor och väldigt viktig yrkesgrupp här i Stockholm, sade hon.

Temat för hela Stadshushacket var superhjältar. Alla programmerarna som ställt som upp som volontärer var utklädda till superhjältar med glänsande mantlar. Och uppgiften för femteklassarna var att programmera en egen superhjälte med hjälp av programmeringsspråket Scratch.

Stefan Rana och Linnéa Ebbeskog från Slättgårdsskolan arbetar flyhänt tillsammans vid datorn för att lösa uppgiften.

– Vi har arbetat med Scratch tidigare i vår skola, berättar Linnéa.

I en paus dyker plötsligt den populära youtubern Vlad Reiser upp i Blå hallen för att prata programmering med femteklassarna.

– Att koda är superviktigt. Gör ert allra bästa och se till att er kod blir nice, säger han innan stormas av hundratals jublande femteklassare med selfiekamerorna i högsta hugg.

Sandra Rådberg och David Liebe på Globala gymnasiet.

Skolorna kan göra betydande ekonomiska och miljömässiga vinster genom att ge skolköken exaktare underlag för hur många portioner som ska lagas till lunchen. 

Globala gymnasiet på Södermalm är först ut med att testa ett nytt måltidsoptimeringssystem där de senaste uppgifterna från skolans system för frånvarorapportering blir tillgängliga för skolkökspersonalen redan tidigt på morgonen.

Hur många portioner med skollunch ska vi göra idag? Den frågan ställer man sig i många skolkök varje dag. Att hitta fram till den exakta siffran är inte alltid lätt. Men en viktig nyckel till att kunna producera ett så exakt antal portioner som möjligt finns i skolornas frånvarorapporteringssystem där all sjukfrånvaro registreras.

Nu är den första utvärderingsrapport klar efter pilottestet av ett nytt måltidsoptimeringssystem på Globala gymnasiet. Pilottestet drivs av Stockholms stad avdelning för digital utveckling i samarbete med gymnasieavdelningen. Syftet är att bedöma om måltidsoptimeringssystemet kan vara en modell för breddinförande i stadens skolor.

Utvärderingsrapporten visar att Stockholms stads skolor kan göra betydande ekonomiska och miljömässiga vinster genom en effektiviserad användning av sina frånvarorapporteringssystem i beräkningen av antalet skollunchportioner, pengar som istället kan läggas på exempelvis ytterligare råvaruinköp. En minskad överproduktion skulle också innebära ett minskat miljöavtryck motsvarande 850 ton CO2-utsläpp årligen, enligt rapporten.

Det enda som behövs är en bra koppling mellan skolornas frånvarorapporteringssystem och skolköken som gör det enklare att beräkna hur många skollunchportioner som ska lagas.

Globala gymnasiet testade måltidsoptimeringssystemet i december förra året. It-delen i systemet är enkel och okomplicerad att införa. Den enskilt viktigaste åtgärden i måltidsoptimeringen har inget med it att göra överhuvudtaget. Det handlar istället om att tidigarelägga frånvarorapporteringen för att göra informationen mer användbar för skolkökspersonalen som när de förbereder dagens skollunch.

I samband med testerna beslutade skolan att alla som blivit sjuka och stannat hemma måste sjukanmäla sig senast klockan halv nio på morgonen. På Globala gymnasiet hade man tidigare kunnat sjukanmäla sig under hela förmiddagen. Med ens blev informationen i frånvarorapporteringssystemet mycket mer användbar för skolkökspersonalen när de beräknade hur många lunchportioner som skulle serveras senare under dagen.

Omläggningen gick smärtfritt, men krävde en del förberedelser och informationsinsatser till eleverna, berättar Sandra Rådberg, administrativ gruppchef på Globala gymnasiet.

– Vi var tydliga med att omläggningen var en viktig del i skolans miljöarbete.

Globala gymnasiet ligger långt fram när det gäller miljö- och hållbarhetsfrågor. Skolan serverar exempelvis enbart vegetariska skolluncher. Och även innan testet med måltidsoptimering slängdes väldigt lite mat på skolan. Om man lagar för många portioner tas maten alltid omhand på ett sätt så att den användas i andra maträtter senare, berättar kökschefen David Liebe.

– Den största fördelen med den tidigarelagda frånvarorapporteringen för vår del är att vi inte längre behöver lägga lika mycket tid på att förbereda luncher till elever med specialkost eftersom vi redan på morgonen kan se vilka elever som borta, säger han.

I system måltidsoptimering ingår också att skolan får en detaljerad veckostatistik på vad det minskade matsvinnet innebär miljömässigt och ekonomiskt, en funktion som Sandra Rådberg anser varit till stor nytta.

– Det gjorde att vi fick konkreta siffror på det miljöarbete som vi gör på skolan, säger hon.

Nu tar Trafik Stockholm hjälp av bluetooth- och wifi-signaler från bilisternas mobiler för att beräkna restider i realtid på de mest trafikerade vägsträckorna.

Under våren kommer fler och fler av de runt 40 trafikinformationstavlor som finns utmed de mest trafikerade vägarna i Stockholmsområdet att kunna visa beräknade restider i realtid.

Restidsinformationen dyker upp på informationstavlorna så fort trafiken tätnar och de restiderna blivit minst 50 procent längre än normalt. De ändras minut för minut allt efter skiftningarna i trafikintensiteten. Informationen hjälper bilister att välja de för ögonblicket minst trafikbelastade vägalternativen.

I dagsläget kan ett tiotal trafikinformationstavlor visa restider i realtid. Men inom kort kommer i princip samtliga trafikinformationstavlor att kunna visa realtidsinformationen, berättar Otto Åstrand, analytiker på Trafik Stockholm som är Stockholms stads och Trafikverkets gemensamma trafikövervakningscentral.

Restiderna i realtid visas även på trafiken.nu

Femtiotal platser

Samma restidsdata som visas på trafikinformationstavlorna visas även Trafik Stockholms webbplats trafiken.nu.

Men hur går det till att få fram de minutfärska och mycket exakta restiderna som visas på informationstavlorna?

Bakom realtidstjänsten finns ett sinnrikt system som tar hjälp av bluetooth- och wifi-signaler från bilisternas mobiler. På ett femtiotal platser utmed de mest trafikerade vägsträckorna finns speciella sensorer som kan registrera bluetooth- och wifi-signalerna från mobiler i fordonen som passerar förbi.

– Alla bluetooth-enheter har en unik så kallad mac-adress som sensorerna kan känna igen och registrera. Och oftare är det adressinformationen från bluetooth-enheter inbyggda i bilarnas ljudanläggningar och handsfree-system som sensorerna registrerar, snarare än bluetooth-adresserna i mobiltelefoner, berättar Otto Åstrand.

Adresserna krypteras

Systemet ser också till att de unika bluetooth-adresserna aldrig ska kunna kopplas ihop med enskilda mobilenheter. Det första som händer när sensorerna registrerat en bluetooth-adress är att den krypteras. Systemet arbetar därefter enbart med den krypterade adressinformationen.

När en bluetooth-adress först registreras av en sensor vid exempelvis Kungens kurva och sedan ett antal minuter senare registreras av en annan sensor vid Gröndal, då har systemet fått en första byggkloss för att kunna beräkna en restid för vägsträckan. När tillräckligt många bluetooth-adresser registrerats av samma sensorer under ett bestämt tidsintervall, då kan systemet visa en tillförlitlig restid för vägsträckan på trafikinformationsskyltarna.

– Det är så restiderna räknas fram, säger Otto Åstrand.

(Klicka för större bild)

Han fäller upp sin laptop och klickar på en vägsträcka som täcks in av bluetooth-sensorerna. En graf dyker upp på skärmen där alla registrerade bluetooth-enheter som passerat vägsträckan representeras av en liten blå prick. Flertalet prickar ligger väl samlade inom ett relativt begränsat tidsspann. Det innebär att flertalet fordon haft en någorlunda likartad restid på sträckan.

20-30 procent räcker

Men långt ifrån alla fordon som passerar förbi på vägsträckan har någon aktiv bluetooth- eller wifi-signal som kan fångas upp av sensorerna. Uppskattningsvis är det bara runt 20-30 procent av fordonen som registreras av systemet och kan ligga grund för de beräknade restiderna. Men det är fullt tillräckligt, så länge det handlar om de mest trafikerade vägsträckorna, säger Otto Åstrand och markerar ett tidsintervall i grafen på datorskärmen.

– Vid just den här tidpunkten registrerade sensorerna bara fyra fordonspassager per minut. Det är långt ifrån alla som passerade vägsträckan just då. Men det räcker för att ta fram en restid för sträckan, säger han.

Det bluetooth- och  wifi-baserade sensorsystemet för att beräkna restider kan komma att byggas ut längs fler vägsträckningar i Stockholms stad. Trafikkontoret utreder just nu om tekniken kan användas på en del vägsträckor där tidigare kamerabaserade system använts för mätning av restider och trafikflöden, berättar Tobias Johansson, ingenjör som arbetar med förvaltning av trafikkontorets trafikdatasystem.

 

Fler metoder för att beräkna restider i realtid:

* Genom att mäta trafikflöde och hastighet på passerande fordon vid flera mätpunkter längs en vägsträcka kan man uppskatta restider för sträckan. Metoden används av Trafik Stockholm på vissa vägsträckor.

* Kamerabaserade system som räknar fram restiden genom att läsa av fordonens registreringsskyltar vid flera olika mätstationer längs en vägsträcka.

* Användning av Floating Car Data (FCD). Metoden innebär att exempelvis Trafik Stockholm och Stockholms stad köper in realtidsdata om fordons rörelser på olika vägsträckor från kommersiella aktörer. Datan kommer från olika bil- och mobilnavigationssystem. Fördelen är att man slipper kostnaderna för att bygga upp en egen infrastruktur för att samla in data. Nackdelen är att det blir svårare att ha full kontroll över datans kvalitet.

Nu är Stockholm Digital Care i full gång. Målet för EU-projektet, där Stockholms stad är projektägare, är att bana väg för nya lättanvända och innovativa digitala tjänster som höjer livskvaliteten och ökar självständigheten för äldre.

Nyligen testades en ny typ av trygghetslarm där artificiell intelligens (AI) är en av huvudkomponenterna.

Ett tiotal pensionärer i Huddinge som ingår i Stockholm Digital Cares testgrupp har varit med och bidragit med synpunkter på det hur det är att bära det nya trygghetslarmet.

Johanna Sopo, en av testpersonerna.

Larmet skiljer sig en hel del från den typ av trygghetslarm som är vanligast idag, ett armband med en larmknapp som man trycker på om exempelvis ramlat i bostaden och behöver hjälp av hemtjänsten. Det sättet att larma förutsätter dock att man inte skadat sig så illa i fallet att man inte klarar att trycka på knappen.

Det nya larmet består av ett diskret armband med en larmknapp. Men armbandet har även inbyggda rörelsesensorer (se bilden till höger på Johanna Sopo, en av deltagarna i testgruppen).

Sensorerna kommunicerar med 3-4 små radioboxar i bostaden och registrerar hur den boende rör sig. Systemet innehåller också ett AI-program (artificiell intelligens) som lär sig användarens normala rörelsemönster i bostaden och själv kan slå larm om den boende exempelvis blir liggande kvar på golvet efter fall.

Stockholm Digital Care är femårigt EU-projekt där Stockholms stad, Nacka, Huddinge, Stockholms läns landsting, Kommunförbundet Stockholms län, KSL och forskningsinstitutet Rise deltar. Målet är att skapa tillväxt för små och medelstora företag i Stockholmsregionen som arbetar med välfärdsteknik. Med ett större utbud av välfärdsteknik för äldre ska projektet bidra till ett självständigt liv och välbefinnande för äldre som bor kvar hemma.

Stockholm Digital Cares metod för att nå målet är att vara kunskapspartner för företag som utvecklar ny välfärdsteknik och hjälpa dem att testa och utvärdera nya tjänster och produkter i verkliga livet. Projektet är också en arena där företag och kommuner kan träffas, förstå varandras behov och utbyta erfarenheter.

– Man kan dra parallellen till utvecklingen av ny medicinteknisk utrustning inom sjukvården. Där finns sedan länge ett utvecklat samarbete mellan leverantörer och vården. Det är något åt det hållet vi vill åstadkomma även när det gäller utvecklingen av ny välfärdsteknik inom äldreomsorgen, säger Emma Eng, projektledare för Stockholm Digital Care.

Emma Eng

Testerna av trygghetslarmet med artificiell intelligens är ett exempel på just detta sätt att arbeta, framhåller Emma Eng.

– Leverantören ville ta ut den här produkten i verkligheten och testa den i verkliga livet. Tar man fram en produkt för äldre räcker det inte att testa den på 35-åringar på ett kontor, vilket företaget har förstått, säger hon.

För Stockholm Digital Care väntar nu nya tester, utvärderingar och leverantörssamarbeten kring fler produkter och tjänster. Närmast i tur står ett system med små trycksensorer som placeras under sängbenen och som kan uppmärksamma om en person kliver ur sängen och då larma personal.

– Mycket av den nya tekniken som kommer på det här området är väldigt miniatyriserad och nästan osynlig för användaren. Det här skulle kunna vara ett alternativ till de larmmattor som placeras nedanför sängen och som används inom omsorgen idag, säger Emma Eng.

Stockholm Digital Care ska också ta sig an en tjänst i form av en bilddagbok som är utvecklad för barn med funktionshinder som skulle kunna hjälpa äldre med minnesproblem att lättare komma ihåg vad de varit med om under dagen.

– Företaget bakom tjänsten vill titta på hur de kan anpassa bilddagboken för äldre med demenssjukdom. Tjänsten skulle också kunna fungera som ett samtalsstöd i hemtjänstpersonalens dialog med brukare och anhöriga, säger Emma Eng.

 

STOCKHOLM DIGITAL CARE:

Stockholm Digital Care är ett femårigt EU-projekt med mål att skapa tillväxt för små och medelstora företag i Stockholmsregionen som arbetar med digital välfärdsteknik. I projektet deltar Stockholms stad, Nacka, Huddinge, Stockholms läns landsting, Kommunförbundet Stockholms län, KSL och forskningsinstitutet Rise. Stockholm Digital Cares testmiljöer för nya produkter och tjänster finns i Huddinge och Nacka.

(Fotot  på Johanna Sopo: Huddinge kommun, social- och äldreomsorgsförvaltningen)