Aktuellt

2020

september

Årsta är först ut med smarta lås i hemtjänsten

Testar smart lås. Foto: Swedlock AB.

Testar smart lås. Foto: Swedlock AB.

Äldreförvaltningens arbete med att införa smarta lås i hemtjänsten i Stockholms stad har nu påbörjats, och stadsdelsområdet Enskede-Årsta-Vantör är först ut.

Smarta lås innebär att hemtjänstpersonalen kommer att öppna brukarens dörr med en digital nyckel, vilket underlättar i nyckelhanteringen och förbättrar säkerheten. Brukarna och deras anhöriga kommer kunna fortsätta använda sina vanliga dörrnycklar som tidigare.

Införandet berör i det inledande skedet cirka 40 hemtjänsttagare, 10 anställda i Årsta hemtjänst och omkring 10 fastighetsägare i området. Anställda i hemtjänsten i Årsta står nu redo att börja använda den smarta låslösningen. Tillförordnad enhetschef Pamela Hedström ser fram emot införandet.

Pamela är övertygad om att smarta lås kommer att underlätta mycket både för de anställda och för brukarna. Exempelvis kommer de anställda inte behöva vänta in sina kollegor för att byta nycklar och de kommer kunna hjälpa och ersätta varandra utan tidskrävande nyckelhantering som följd.

-Men tryggheten är det viktigaste. Vi vill att de äldre ska vara trygga, säger Pamela Hedström och menar att en förbättrande faktor är att de smarta låsen kommer möjliggöra för hemtjänsten att svara snabbare på larm.

-Det är också spännande och förmånligt att vara först ut. Det är stort att vi som testgrupp får vara med och utveckla något nytt! fortsätter Pamela.

Bild på personal i Årsta Hemtjänst

Personal i Årsta hemtjänst, från vänster: Nahar Mamtaz, Liliana Malke, Mengs Araya, Pamela Hedström, Carina Berglund och Oskar Wihrén.
Foto: Soheil Madjidian

Johan Holmquist är ledamot i en av de bostadsrättsföreningar som berörs av införandet i Årsta. Hans förening ser positivt på att Stockholms stad inför smarta lås på både port och bostadsdörr:

– Smarta lås medför en viss säkerhetsförbättring för föreningen i och med att risken för att nycklar försvinner minskar. Det är en säkerhetsaspekt som gynnar föreningen i stort, säger Johan.

Han trycker också på fördelarna för de boende i och med att tryggheten för de med hemtjänst ökar.

De första smarta låsen installerades under början av september. Under oktober månad kommer de anställda i Årsta hemtjänst att börja använda låslösningen.

Personal Oskar Wihrén testar sina digitala nycklar.

Oskar Wihrén testar sina digitala nycklar.
Foto: Soheil Madjidian

Personal Mengs Araya testar sina digitala nycklar. Foto: Soheil Madjidian

Mengs Araya testar sina digitala nycklar.
Foto: Soheil Madjidian

För mer information om införandet av smarta lås i hemtjänsten, kontakta projektledare Mårten Lindskog.

E-post: marten.lindskog@stockholm.se

Stort intresse när projektet Smart trafikstyrning bjöd in till seminarium om framtidens trafikstyrning

Onsdagen den 9e september bjöd projektet Smart trafikstyrning in till ett digitalt seminarium för att presentera resultat och lärdomar från de olika delprojektens arbete samt möjliggöra diskussion om framtidens trafikstyrning.

Smart trafikstyrning är en del av Stockholms stads program Smart och uppkopplad stad. Projektet, som är ett samarbete mellan trafikkontoret och stadsledningskontoret, startade 2018 och pågår fram till årsskiftet. I arbetet testas och utvärderas nya metoder för att styra trafiken på ett effektivare sätt för att öka framkomligheten och samtidigt bidra till den smarta och uppkopplade staden.

Under seminariet presenterade projektet sina resultat så här långt. Projektet har visat att det är möjligt att öka framkomligheten genom att använda innovativ teknik och olika datakällor i realtid. Inom kort kommer projektet publicera trafikdata i realtid som öppna data från en sensor i korsningen Fleminggatan – Sankt Eriksgatan i Stockholms innerstad. Tanken är att utvecklare och andra ska kunna testa om det är möjligt att bygga smarta tjänster med denna data.

-För att lägga en grund för ännu smartare trafikstyrning, berättade Petra Robin, påbörjar vi under hösten arbetet med en upphandling av ett nytt system för styr- och övervakning av trafiksignaler.


Seminariet hölls via Skype

Under förmiddagen presenterades även lärdomar och erfarenheter som uppkommit i arbetet med att driva denna typ av innovationsprojekt, samt vilka vinster den smarta trafikstyrningen inom staden kan leda till. Det övergripande temat för dagen var möjligheten att tillsammans diskutera framtidens trafikstyrning.

Intresset för det digitala seminariet var stort, med över 90 deltagare. Bland dessa fanns personer från leverantörer, forskningsinstitut, trafikmyndigheter, andra kommuner samt från stadens förvaltningar och bolag. Under seminariet var det bra aktivitet i både chatten på Skype samt i stadens egna mötesapp ”Möt Stockholm”.


Ordmolnet är medskick från seminariets deltagare i vad som är viktigt i det fortsatta arbetet med den smarta staden

Utifrån diskussioner och reflektioner från deltagare stärktes insikten att det finns en enorm potential och mycket lärdomar att ta med sig inför kommande arbete. Samverkan och ökat nätverkande samt att fortsätta testa, bygga vidare med tester och piloter lyftes som viktiga delar för att röra oss närmare den smarta staden. Detta speglades även i reflektioner och medskick från några utav deltagarna;

Vi borde samarbeta mer i dessa frågor och bygga vidare på lärdomarna för att få en mer hållbar slutprodukt

Den delning av information som projektet möjliggör kan skapa oanade vinster/nyttor för samhället

Bra med fortsatt dialog och väldigt intressant att höra – vi är gärna med i framtida diskussioner

Förmiddagen avslutades med att projektledare Petra Robin summerade status om den härliga berg- och dalbana som projektet inneburit och om kommande arbete inför projektets avslutande halvår. Slutligen uppmuntrande projektet till fortsatt Skype-fika och nätverkande för att tillsammans kunna uppnå den framtida smarta trafikstyrningen.

För att läsa mer om seminariets innehåll – se bifogad presentation och filmer om projektet nedan.

Presentation Seminarium Smart trafikstyrning 20200909

 

juni

Nu testas nya sensorer som mäter stadens trafikströmmar i realtid

Multifunktionssensor i korsningen Sankt Eriksgatan/Fleminggatan.

Nu inleds tester på Kungsholmen av ett nytt sätt att styra trafiksignaler – och mäta hur olika typer av trafikströmmar rör sig genom staden i realtid.

De multifunktionssensorer som nu testas i korsningen Sankt Eriksgatan/Fleminggatan kan inte bara mäta motortrafiken, utan även cykeltrafik och gångtrafikströmmar.

Realtidsdata om hur trafiken rör sig genom staden är en av nycklarna för smartare trafikstyrning för att minska köer och öka framkomligheten.

Testerna som nu inleds i gatukorsningen på Kungsholmen har två syften. Det handlar dels om att undersöka om multisensorer kan ersätta de så kallade slingdetektorer som används idag för att styra trafiksignaler.

Slingdetektorerna är nedgrävda i gatan och känner av när ett fordon närmar sig en trafiksignal. En nackdel med slingorna är att de är underhållskrävande. Underhållet är kostsamt och trafikstörande.

Slingdetektorerna är dessutom dåliga på att känna igen cykeltrafik och kan överhuvudtaget inte detektera gående.

De nya multifunktionssensorerna registrerar istället trafiken med en typ av intelligenta kameror som kan skilja på olika trafikslag – exempelvis bilar, bussar och cyklar.

AI-program i kamerasystemen analyserar bilderna och omvandlar mätresultaten till anonymiserade data som därefter i realtid skickas vidare ut till olika trafikanalyssystem i staden.

De nya sensorerna kan också mäta hastigheter och registrera i vilken riktning fordon, cyklar och fotgängare fortsätter efter att de passerat korsningen.

Ett syfte med testerna på Kungsholmen är också att se hur den här typen av realtidsdata för olika typer av trafikströmmar kan användas för att vidareutveckla stadens planering och styrning av trafiken för att öka framkomligheten, säger Petra Robin, projektledare för Stockholms smart stad-projekt för smart trafikstyrning. Idag baserar sig styrningen av trafiken till stor del på historiska data.

Så kan smartare styrning av trafiksignaler flytta köer och öka framkomligheten i morgonrusningen

Drottningholmsvägen upp mot Fridhemsplan och Sankt Eriksgatan.

Innerstadsbussar drabbas allra hårdast av förseningar när gator korkas igen av köer i rusningstid. Men förseningarna kan minskas med smartare styrning av trafiksignaler som placerar köerna där de påverkar framkomligheten minst.

Det visar ett trafikstyrningsförsök som genomförts på Kungsholmen. Nu ska metoden testas i en större skala på Södermalm.

– De allra största tidsvinsterna i det här försöket fick passagerarna i de mest försenade innerstadsbussarna. Tiden som de stod i kö minskade med nästan 40 procent. Ett viktigt syfte med försöket på Kungsholmen var just att öka framkomligheten för bussarna på Sankt Eriksgatan, men sedan blev det vinster för biltrafiken också, berättar Fredrik Davidsson.

Han är konsult åt trafikkontoret som utvecklat tekniken i trafikstyrningstestet. I det system som används för att styra trafiksignaler på ett nytt sätt ingår bland annat realtidsuppdaterad restidsdata från Google och prognosalgoritmer för att förutse när köbildning uppstår. Försöket på Kungsholmen ingår i projektet Smart trafikstyrning som en del av Stockholms smart stad-strategi.

Scenen för trafikstyrningsförsöket var Fridhemsplan. Här möts infartsleden Drottningholmsvägen och Sankt Eriksgatan. I morgonrusningen in mot city blir det ofta köer som tätnar ju längre in på Sankt Eriksgatan man kommer. Även busstrafiken fastnar i köerna på Sankt Eriksgatan.

– Man kan säga att busstrafiken drabbas dubbelt av den här typen av trafikstörningar. Ju mer bussen försenas av köer, desto fler väntande passagerare hinner det bli att plocka upp på varje hållplats. Det gör att förseningen ökar ännu mer. När en buss väl börjat avvika från tidtabellen accelererar förseningen för varje hållplats den passerar. Och det krävs inte särskilt stora trafikstörningar för att detta ska inträffa, säger Fredrik Davidsson.

Testområdet: Drottningholmsvägen – en av infarterna mot innerstaden västerifrån – och Sankt Eriksgatan. På bilderna ser man Googles restidsdata, en viktig komponent i styrningen av trafiksignaler.

Målet med trafikstyrningstestet var att försöka öka framkomligheten i morgonrusningen på Sankt Eriksgatan genom att låta trafiksignalerna på Drottningholmsvägen styra inflödet av trafik på ett smartare sätt.

Innan försöket styrdes trafiksignalerna av fasta tidsscheman som bestämmer längden på perioderna av rött och grönt ljus. Olika tidsscheman används vid olika tider på dygnet. I morgonrusningen används tidsscheman som ger längre tid mellan grönperioderna. Detta för att motverka köbildning längre fram på Sankt Eriksgatan.

Lars Johansson, projektledare på trafikkontoret, och Fredrik Davidsson, konsult på Movea som arbetat med trafikstyrningstesterna på Kungsholmen.

Men problemet med dessa tidsscheman är att de baserar sig på historiska data av hur trafiken brukat se ut vid olika klockslag. Inte hur den aktuella trafiksituationen faktiskt ser ut just för ögonblicket.

Under testperioden styrdes trafiksignalernas grönperioder istället med hjälp av realtidsuppdaterad restidsdata från Google. Samma realtidsdata som används för att visa trafiken i exempelvis Google Maps och trafikappen Waze. I systemet ingår även en algoritm som kontinuerligt analyserar mönster i restidsdatan för Sankt Eriksgatan. Det gör att den i förväg kan flagga för när köbildningssituationer kommer att uppstå.

– Prediktionsdelen i systemet är viktig. Effektiviteten ökar om vi sätter in trafikstyrningsåtgärderna 10-15 minuter innan köbildningarna uppstår, förklarar Fredrik Davidsson.

Så redan innan köer bildas inne på Sankt Eriksgatan kan trafiksignalerna ute på Drottningholmsvägen börja släppa förbi bilar i långsammare takt. En större del av köbildningen sker då istället redan på Drottningholmsvägen vilket i sin tur ökar framkomligheten inne på den trängre Sankt Eriksgatan.

Trafiksignalen på Drottningholmsvägen som reglerar inflödet av trafik för att öka framkomligheten för bussarna.

Fredrik Davidsson drar några av resultaten från trafikstyrningsförsöket:

• Medelkötiden på Sankt Eriksgatan minskade 20 procent, medan medelkötiden på Drottningsholmsvägen ökade med 2 procent.
• Kötiden för de mest försenade bussarna på Sankt Eriksgatan minskade 37 procent.
• Utsläppsnivåerna på Sankt Eriksgatan minskade ett par procent till följd av minskad köbildning.
• Omräknat till pengar uppskattas restidsvinsterna för biltrafiken vara värd cirka 110 000 kr per år och 30 000 kr per år för bussresenärerna, samtidigt som driftskostnaden för själva trafikstyrningssystemet är väldigt låg, bara cirka 5 000 kr per år.

De ekonomiska vinsterna kanske inte ser så stora ut men sett i relation till de låga kostnaderna för att införa systemet är trafikstyrningsmetoden mycket effektiv, menar Fredrik Davidsson.

– Dynamisk styrning av trafiksignaler är ett bra sätt att få ökad trafikeffektivitet till en låg kostnad.

Simulering av Södermalm visar på vinster för trafikanter i storleksordningen ett par miljoner per år. Nästa steg blir därför är att skala upp trafikstyrningsmetoden och testa om den kan öka framkomligheten för bussar på Hornsgatan.

Installation av styrutrustning i skåpet i korsningen.

maj

Avtal klart: 16 000 brukare i hemtjänsten ska få smarta lås

Äldreförvaltningen i Stockholms stad har skrivit avtal om att införa smarta lås inom hemtjänsten. Totalt kommer runt 16 000 brukare att få smarta lås i bostäder. Först ut blir hemtjänsten i delar av Enskede-Årsta-Vantör.

Idag orsakar den omfattande hanteringen av nycklar extra restid och transporter för hemtjänstpersonalen. Varje hemtjänstanställd lägger i snitt runt 20 minuter per arbetsskift på hantering av fysiska nycklar.

Med smarta lås minskar tiden för nyckelhantering. Brukarna och deras anhöriga kommer dock att kunna fortsätta använda sina vanliga dörrnycklar som tidigare.

Men den nya låslösningen innebär framför allt ökad trygghet för både brukare och personal. Inställelsetiden vid larm kan minska, brukare behöver inte lämna ifrån sig nycklar och det går att se vem som har besökt vilken brukare.

Äldreförvaltningens avtal innebär att arbetet med att införa smarta lås i stadens hemtjänstverksamheter – både kommunala och privata – påbörjas direkt efter sommaren. De smarta låsen införs etappvis med start inom delar av Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning.

Projektet med smarta lås har varit en del av Stockholms smart stad-program, men drivs nu vidare av äldreförvaltningen med stöd av smart stad-programmet.

Följ digitaliseringen av Stockholms stads socialtjänst, överförmyndarverksamhet samt kommunala hälso- och sjukvård

I Stockholm byggs den smarta staden, genom nya arbetssätt med stöd av digital teknik. Ett av projekten som drivs i staden är projekt Modernisering av sociala system

Projekt Modernisering av sociala system ska underlätta arbetet för de som arbetar inom socialtjänst, överförmyndarverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms stad. 

Projektet tar fram moderna arbetssätt och nya digitala stöd, som är användarvänliga, säkra och tillgängliga. Det nya digitala stödet har döpts till Esset och ersätter dagens sociala system, som använts sedan 90-talet.

Nu lanseras en webbsida – för alla som berörs av projektets arbete eller på ett eller annat sätt kommer att ha kontakt med Esset. Det är både du som har din anställning i staden, eller i ett företag som arbetar på uppdrag åt staden. Det kan även vara du som bor i Stockholms stad och i någon form får stöd från oss via exempelvis socialtjänsten eller äldreomsorgen, eller du som har en anhörig som får. Men också du som är eller har en ställföreträdare i staden.

Skärmbild av webbplatsen socialasystem.stockholm Skärmbild av webbplatsen socialasystem.stockholm

Nollvision undernäring hos äldre – extra viktigt i tider av pandemi

Var tredje äldre person riskerar att drabbas av undernäring. En siffra som Enskede- Årsta- Vantörs stadsdelsförvaltning vill ändra på genom en tjänst som instruerar hemtjänstpersonal, anhöriga och även brukarna själva hur det bör äta.

Tjänsten, som kallas Nollvision undernäring, belönades förra året med stadens pris Framsteget. Sedan dess har utvecklingen fortsatt, och användandet ökat. Inte minst på grund av pandemin som drabbat vår värld.

-Hela den här krisen har satt fingret på vikten av att äldre blir mer digitala och samtidigt är det under rådande omständigheter extra viktigt att vi tar hand om våra äldre, säger Leif Kananen.

-Våra äldre behöver motståndskraft. Infektioner och nutritionsstatus hänger samman. Om man väl är sjuk är mat ännu viktigare. När immunförsvaret går igång behöver man protein, för att inte bryta ner musklerna, förklarar Enskede-Årsta-Vantörs dietist Malin Ljung.

-Mat är viktigt om man sitter ensam och isolerad. En trevligt lagad måltid blir dagens höjdpunkt, fyller Leif Kananen, avdelningschef inom äldreomsorgen på Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning.

Tjänsten har ökat i användning sedan vinsten av Framsteget. Flera nya kontakter har etablerats inom staden där de bland annat bjöds in att prata för stadens Traineeprogram samt på stadens Kvalitetsforum. Men också utanför kommunens gränser har kontakter knutits.

-SKR hörde av sig och ville ha med oss i deras kraftsamling mot undernäring. Vi har även pratat på samverkansmöten med vård- och distriktssköterskor, samt gått med i ett nationellt projekt som leds av Livsmedelsakademin med stöd från Vinnova för att förebygga undernäring, säger Leif Kananen.

Nästa utvecklingssteg i e-tjänsten blir att få den mer interaktiv.

-Exempelvis vill bygga en funktion där man kan fylla i individens längd och vikt, för att få ut dess BMI och en indikation på om den är bra eller dålig. Många vet inte att äldre personer bör ha ett högre BMI, förklarar Malin Ljung.

En annan funktion skulle vara att kunna fylla i vilken tid man äter dagens sista, respektive första mål, för att se hur lång nattfastan blir. För lång nattfasta är inte bra för en person med lågt BMI, menar Malin Ljung.

-I appen finns redan idag recept på nattmål och för-frukostar, som man då skulle kunna hänvisa direkt till, berättar Malin Ljung.

Förutom arbetet med Nollvision undernäring är det i startgroparna med fler projekt på tema nollvision. “Nollvision ensamhet” och “Nollvision fallskador”.

Projekt ÖDIS efterfrågar öppna data om utegym

Projekt Ödis, Ökad användning av öppna och delade data i Stockholmsregionen, är ett samverkansprojekt mellan de 26 stockholmskommunerna.

Nu vill projektet uppmana ÖDIS-kommunerna att passa på att ladda upp data om utegym. Det är än mer efterfrågat nu när våren och värmen kommer och eftersom det inte är lika lockande att träna på inomhusgym på grund av Covid-19. Hittills har sex kommuner laddat upp datan på
ÖDIS-portalen och vi hoppas få möjlighet att erbjuda än mer data till behovsägarna! Här hittar ni ÖDIS rekommendation för att publicera data om utegym.

Det finns även en färdig rekommendation för att publicera historiska bilder som bland annat apptilverkaren Be Here Then har efterfrågat. Kommunerna arbetar nu med att publicera det i portalen. Här hittar ni ÖDIS rekommendation för att publicera historiska bilder.

ÖDIS-kommunernas data om laddstationer för elfordon har nu börjat användas och finns publicerade hos laddinfra.se, som har många användare över hela Sverige. Läs mer om det i artikeln ”Stockholmskommunernas öppna data om laddstationer används nu inom hela Norden!”. 

Stockholmskommunernas öppna data om laddstationer används nu inom hela Norden!


En av de mest efterfrågade datamängderna inom ÖDIS-projektet är data om laddstationer för elfordon. Projektet har därför tagit fram en rekommendation för hur det ska publiceras och kommunerna arbetar med att publicera datan. Hittills har 11 kommuner publicerat datan enligt rekommendationen, vilket gör datan enhetlig och därmed enklare att använda för företag.

Kommunernas data har laddats upp till laddinfra.se, som underhålls av Energimyndigheten. Här finns data om laddstationer i hela Norden och är öppen att använda för vem som helst. Redan idag når datan breda användargrupper i Sverige, genom tjänster som t.ex. Eniro, Open Charge Map, Laddkoll m.fl.

Rekommendationen som ÖDIS-projektet tagit fram skalas nu även upp nationellt av projektet NSÖD (Nationell Skalning Öppna Data), vilket innebär att än fler kommuner inom Sverige kommer att ladda upp datan på ett enhetligt sätt.

Om ni vill ta del av rekommendationen så finns den här. Här ligger även annat projektmaterial som ÖDIS delar externt, eftersom allt ska delas så öppet som möjligt!

Stort intresse för Stockholms realtidsdata

Petra Robin och Maria Holm är båda projektledare för innovationsprojekt inom programmet Smart och uppkopplad stad; Petra Robin för Smart trafikstyrning och Maria Holm för Smart och uppkopplad belysning. Båda har varit med sedan starten vid årsskiftet 2017/2018 och drivs av att få arbeta med kombinationen av ny teknik och nya arbetssätt.

– Det blir väldigt många olika grupper av människor som är inblandade; olika professioner, roller, förvaltningar och företag, och det är roligt, säger Petra.

– Vi arbetar med innovation och utveckling. Det handlar om saker som inte har gjorts innan, vilket är väldigt spännande och utmanande, fortsätter Maria.

Projektet Smart trafikstyrning testar nya sätt att planera och styra trafiken

Smart trafikstyrning arbetar med att testa och utvärdera nya sätt att planera och styra trafiken i Stockholm på ett effektivare sätt. Inom projektet pågår ett antal pilotprojekt på flera håll i Stockholms innerstad, där sensorer utvecklas och testas i olika trafikmiljöer.

– Stockholms stads trafikstyrning är redan avancerad men problemet är att trafiken till stor del styrs utifrån historiska data. Genom att ta nästa steg och istället använda realtidsdata skapas nya möjligheter att öka framkomligheten i stockholmstrafiken, berättar Petra.

Projektet Smart och uppkopplad belysning inför smarta belysningslösningar för staden

Inom projektet Smart och uppkopplad belysning testas ett nytt systemstöd för styrning av belysning tillsammans med uppkopplade lyktstolpar utrustade med sensorer.

– Projektet kommer bland annat genomföra en pilot i stadsdelen Spånga-Tensta där belysningsdata kommer att samlas in, säger Maria.

Realtidsdata är efterfrågat av många olika aktörer

Sensorerna i projekten samlar in realtidsdata för att styra trafiken och belysningen, men i nästa steg är målet att datan även ska kunna delas inom staden och publiceras som öppna data för allmänheten. Projekten arbetar tillsammans med ÖDIS enligt dess process för att öppna data. Inom det arbetet har projekten haft workshops för att identifiera behovet av datan.

– Vi hade workshops med representanter från stadens förvaltningar och bolag, men också med externa företag. Intresset var jättestort! Det var ungefär 50 företag som deltog i våra workshops, berättar Petra.

– Vi ser att belysningsdata, om t.ex. effektuttag och energiförbrukning, är intressant för både stadens förvaltningar och bolag samt leverantörer, men också för forskare, menar Maria.

Viktigt med kommunikation om den öppna datan

Datan kan användas internt i staden för att göra analyser, men det finns också många spännande tjänster som företagen skulle kunna bygga om de fick tillgång till datan. När datan väl är öppen är det viktigt med ordentlig kommunikation för att få igång användningen.

– Vi måste se till att användarna känner till att datan finns och även att den möter användarnas behov, menar Petra.

Risker som finns kopplat till realtidsdata kan ofta hanteras

Det finns alltså en stor nytta med att öppna realtidsdata och det är viktigt att väga den mot de eventuella risker som finns. En potentiell risk som projektet Smart trafikstyrning identifierat är att vid tidpunkter då det är lite trafik på vägarna, så skulle det eventuellt vara möjligt att spåra ett specifikt fordon med hjälp av datan.

– Det finns olika sätt att hantera det på och vi utvärderar dem. Till exempel kan man tidsfördröja publiceringen av datan lite, säger Petra.

Projektet Smart och uppkopplad belysning har också genomfört riskanalyser men kommit fram till att det inte finns några större risker med att dela datan. Utmaningen som de ser är att säkra kontinuitet i uppdatering av datan.

– Man behöver säkra att det finns informationsägare och informationsförvaltare även när det sker organisationsförändringar. Det är viktigt för externa användare som gjort sig beroende av datan i deras tjänster, menar Maria.

Projekten pågår till slutet av 2020 och det ska bli spännande att följa dess effekter och nyttor.

Senaste blogginläggen

Kategorier

Senaste inläggen

Arkiv

Kategorier