På Stockholms stads webbplatser använder vi kakor (cookies) för att webbplatserna ska fungera på ett bra sätt för dig. Kakor på webbplatsen

Stäng

24

feb

Gästkrönikan: Kan en stolppool vara lösningen?

”Våra städer ska bli smarta, ingen tvekan om saken, och beroende på vem jag pratar med är prioriteringarna olika. Det pratas om publikt WiFi, poliskameror, miljösensorer, fiberanslutningar och 5G. Men hur blir en belysningsanläggning smart?”

Läs hela krönikan i Ljuskultur, med stadens belysningsingenjör Björn Lindelöf. Han är en del av projekt Smart och uppkopplad belysning.

 

 

Nu har elförbrukningsdata för stadens samtliga förvaltningar och bolag samlats i en och samma databas.
Den nya databasen gör det billigare – och enklare – för stadens verksamheter att effektivisera sin elförbrukning.

Den nya databasen – ELDA – är ett inspirationsprojekt finansierat via Stockholms smart stad-program. I databasen samlas elförbrukningsdata i ett enda gemensamt, standardiserat dataformat från en rad olika elleverantörer och för drygt 11 500 olika anläggningar som drivs av Stockholms stad.

Via databasen kan stadens samlade elförbrukning nu analyseras timme för timme. Enskilda förvaltningar och bolag kan använda databasen för att effektivisera sin egen elanvändning.

– Vi får tillgång till elförbrukningsdata för hela staden som vi kan använda i en rad sammanhang, berättar Joachim Eriksson på serviceförvaltningen som är avtalsförvaltare för Stockholms stads elinköp.

Det går åt stora mängder el för att driva Stockholms stads verksamheter. 682 Gigawattimmar gick det åt under det senaste året, vilket motsvarar ungefär 0,5 procent av hela landets samlade elförbrukning.

Allra mest el går åt hos Stockholm Vatten och Avfall. Även stadens många skolfastigheter och allmännyttans fastighetsbestånd tillhör storförbrukarna.

De flesta verksamheter i staden analyserar redan sedan tidigare sin egen elförbrukning på timbasis – men då med elförbrukningsdata som köps in från nätleverantörerna. De detaljerade analyserna av den egna elförbrukningen gör att man exempelvis kan välja den prisplan hos sin nätleverantör som blir billigast vid varje given tidpunkt.

Men genom den gemensamma ELDA-databasen blir det billigare – och enklare – för stadens förvaltningar och bolag att göra den här typen av analyser för att effektivisera och optimera sin elförbrukning, förklarar Joachim Eriksson.

Det gemensamma dataformatet gör det enklare att öppna stadens elförbrukningsdata såväl internt som externt. En del av stadens samlade elförbrukningsdata kommer exempelvis att tillgängliggöras även som öppna data på Stockholms stads dataportal för öppna data.

17

feb

Information är en viktig resurs för stadens verksamheter och informationssäkerhet således en viktig del av det totala säkerhetsarbetet. Därför har varje förvaltning en egen informationssäkerhetssamordnare, med överblick över förvaltningens information samt en tät kontakt med stadens centrala funktion.


Helena Bergkvist är informationssäkerhetssamordnare på Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning. Hon har varit inom staden i 12 år, och främst arbetat som chef inom äldreomsorgen, vilket gett henne bra erfarenhet för denna roll.

-I äldreomsorgen är det mycket information och mycket personuppgifter som är direkt avgörande för det dagliga arbetet, vilket har gett mig förståelse för hur viktigt det är med informationssäkerhet, berättar Helena Bergkvist.

Information är en viktig resurs för verksamheter och därför behövs någon som har överblick över informationssäkerhetsfrågorna. Som kan fånga upp risker, ha omvärldsbevakning för nya risker och möjliga åtgärder, nya lagar och regler osv. I rollen som informationssäkerhetssamordnare följer hon upp och samordnar att nödvändiga rutiner, att instruktioner tas fram och att information kommer ut till medarbetarna.

-Det kanske allra viktigaste jag gör är att jag sprider information och kunskap om informationssäkerhet, och arbetar för att medarbetarna ska få utbildning och kompetens.

Helena är förvaltningens kontaktperson gentemot stadens informationssäkerhetsansvarige. Dit ska hon rapportera om det sker allvarliga incidenter, men också samverka kring utvecklingsarbete. Hon ingår i stadens nätverk för informationssäkerhetssamordnare och sist de träffades var temat NIS-direktivet.

-Vi hade nyligen en NIS-incident som vi anmälde till tillsynsmyndigheten. Jag berättade om händelsen och hur vi hanterade den, säger Helena, som menar att det är ett bra sätt att sprida erfarenheter på.

NIS-direktivet ställer särskilda krav på samhällsviktig verksamhet, och för kommunerna handlar det bland annat om hälso- och sjukvården som bedöms som särskilt skyddsvärd. NIS-direktivet säger att incidenter ska rapporteras till respektive tillsynsmyndighet, dels för att minska konsekvenserna av en händelse men också för att hitta långsiktiga åtgärder.

-Vår NIS-incident handlade om att mobiltelefonnätet gick ner, vilket innebar att det inte gick att ringa ut. Och att inte kunna ringa ambulans eller sjukvårdsupplysning, kan få allvarliga konsekvenser inom äldreomsorgen, förklarar Helena.

Resultatet av anmälan blev en åtgärd där förvaltningen fick ett abonnemang som kan gå upp mot alla nät, så att om ett nät går ner kopplar det upp sig mot ett annat. Helena menar att det är något för fler krisledningar att överväga att införskaffa.

Överhuvudtaget är det är viktigt att man har ledningens engagemang och förtroende i dessa frågor, så att man kan samarbeta för att få bra resultat, menar Helena Bergkvist.

-Utmaningen med informationssäkerhetsfrågor är att de ibland ses som sidofrågor, som ligger på sidan av kärnverksamheten, säger Helena Bergkvist. Det kanske inte alltid blir prioriterade.

I och med en ökad digitalisering krävs ännu större säkerhet kring information. Helena menar att det exempelvis kan finns en risk att man ibland blir ivrig att ta fram nya lösningar och system, utan att ha gjort ett tillräckligt bra grundläggande arbete kring informationssäkerheten.

 -Vi kan inte lyckas med digitalisering om vi inte har säkerhet i systemen vi tar fram, avslutar hon.

 

13

feb

Här förbereds för smart belysning i Tensta

Nu är förberedelserna i full gång för att börja använda smart belysning i Tensta.
Cykel- och gångstråk, två gångtunnlar och en bilgata ska få uppkopplad och sensorstyrd belysning.

Ett syfte är att effektivisera energianvändningen genom att använda sensorstyrd LED-belysning som lyser upp extra mycket när människor passerar förbi och samtidigt lyser lite svagare när det är tomt och ingen rör sig i närheten.

Men satsningen i Tensta handlar också om att använda smart teknik för att utforma belysningslösningar som kan bidra till en ökad trivsel och trygghetskänsla
i området.

Smart belysningsprojektet i Tensta är en del av Stockholms smart stad-strategi. Tanken är utvärdera flera olika lösningar för smart och uppkopplad belysning för att sedan kunna skala upp de som fungerar bäst även i andra stadsdelar.

Belysningsprojektet i Tensta beräknas dra igång under våren. Just nu pågår förberedelserna som bäst på flera håll runt Tensta centrum.

Sammanlagt runt 180 belysningsarmaturer – och i en del fall även själva belysningsstolparna – byts ut och ersätts med nya som kan användas för smart och uppkopplad belysning, samt även förses med olika typer av sensorer.

Utmed en gång- cykelbana i Tensta sätts nya belysningsstolpar upp med inbyggda sensorer som känner av när någon passerar.

Den nya belysningen är alltid tänd när det är mörkt, men lyser upp extra mycket när rörelsesensorn registrerar att någon går eller cyklar förbi. Även belysningen på intilliggande stolpar framför och bakom lyser upp extra mycket så att man kan se vad som rör sig i närheten när man rör sig längs gång- och cykelstråket.

För att öka trygghetskänslan täcker belysningen inte bara upp själva gång- och cykelbanan. I park- och skogspartier kommer det att finnas en ny typ av lampor som även lyser upp omgivningen så att man ser bättre vad som händer runt gång- och cykelbanan. Vid Erikslundsparken finns också nya lyktstolpar som står tätare än tidigare.

Även bilgatan Hagstråket i Tensta kommer att få smart belysning som anpassar sig till trafikintensiteten.

Men här kommer man att använda mer avancerade sensorer inte bara kan se att ett fordon närmar sig. De uppkopplade sensorerna kan även skilja på olika trafikslag och se om det är en buss, en bil eller exempelvis en cykel som passerar förbi. Den insamlade trafikdatan från sensorerna kommer att kunna användas i framtida realtidsbaserade trafikanalys- och styrsystem.

Den nya belysningen på Hagstråket kommer inte bara att lysa nedåt mot vägbanan. På belysningsstolparna kommer också att finnas olikfärgade LED-lampor som kan lysa uppåt.
I ett framtida mer utbyggt system med smart belysning skulle de färgade ljusen kunna användas exempelvis för att förstärka blåljusen från utryckningsfordon.

Under onsdagskvällen bjöd Hjulsta grundskola och TechTensta in till invigning av ljuskonstprojicering på Hjulsta torg. 

Stockholms stads techgård TechTensta och Hjulsta grundskolas niondeklassare har tillsammans arbetat med ett belysningsprojekt i stadsdelen.

Under onsdagskvällen var det dags för invigning och venissage av elevernas ljuskonst för alla som samlats på Hjulsta torg. Med hjälp av mobiltelefoner och surfplattor har eleverna skapat kreativa illustrationer och mönster. Ljuskonsten projicerades i jätteformat på en husvägg medan eleverna berättade om konstverken.

Med på invigningen var bland annat Ole-Jörgen Persson, ordförande i Spånga-Tenstas stadsdelsnämnd, stadelsdirektör Fredrik Jurdell och Heléne Hodges, rektor på Hjulsta grundskola.

Behovet av vidareutvecklad belysning på platsen, framkom under en trygghetsvandring. 

Ambitionen är att engagera intresserade ungdomar genom att låta dem vara med och utveckla samt forma området till det bättre. 

Initiativet har tagits emot med stort engagemang av eleverna på Hjulsta grundskola och en ny omgång ljusillustrationer är redan inplanerad. 

TechTensta är en techgård på Tenstagången, dit ungdomar i området kommer och lär sig mer om alltifrån videoredigering, till 3D-printning och kodning. Detta projekt är bara ett utav många som de är inblandade i, som engagerar tekniskt intresserade ungdomar i lokalområdet.

-Det här projektet visar på en annan dimension av kreativitet och att äga den med stolthet. Vi hoppas att det ökar ungdomarnas nyfikenhet för it samtidigt som det blir ett positivt inslag i deras vardag och för deras omgivning, säger Dhakshayene Holmgren, samordnare för TechTensta.

Maria Holm, projektledare Stockholms stads projekt Smart och uppkopplad belysning, har följt Hjulsta-projektet och har samarbeten med TechTensta:

– Projektet har haft liknande idéer med att projicera ljuskonst utmed vägbanan på Hagstråket, bilder med lokal förankring. Det finns oändliga möjligheter med projektioner och det är ett utmärkt sätt att smycka staden och låta medborgarna själva vara med och bestämma. Digitalisering ger möjligheten att göra en konstinstallation som kan förändras över tid och inte behöver vara permanent och till ganska små kostnader, säger hon.

28

jan

Spännande möte om öppna och delade data


För tredje gången arrangerades Mötesplats Smart stad. Ett forum för att dela kunskap och erfarenheter, samt inspirera och nätverka om digitalisering, inom staden. Det övergripande temat var den smarta staden och ämnet hur öppen och delad data kan bidra till att göra Stockholm till världens smartaste stad.

Mötesplatsen arrangerades av Programmet för Stockholm som Smart och uppkopplad stad, och programledare Claes Johannesson hälsade alla välkomna.

– Vi på programmet vill skapa förutsättningar för att utveckla Stockholm till en smartare stad, säger Claes. Mötesplatsen hjälper till genom att öka samverkan och utbyta erfarenheter.

Medarrangörer var Stokab, som upplät sina fina lokaler för mötet och VD Veronica Thunholm inledde med att prata om öppna data och dess roll i utvecklingen av den smarta staden.

– I den smarta staden är data det nya bränslet. För att komma framåt måste vi hantera data på ett helt nytt sätt. Hur ska vi förändra oss för att ta till vara på och dela all data?

Veronica menade att vi måste säkerställa datautbyte mellan olika delar av staden, då olika förvaltningar och bolag inte har råd att bygga egna lösningar. Ju mer vi samordnar desto mer får vi för pengarna.

– Utmaningen är inte teknisk – utan organisatorisk, hävdade Veronica Thunholm.

På plats via videolänk fanns även Kristin Ulander, från Sveriges Digitaliseringsmyndighet DIGG. Hon menade att vi generellt behöver bli bättre på hur vi hanterar, styr och ser på data för att dra nytta av den. Sverige ligger långt ner på den internationella rankingen av hur offentlig data delas.

-Nyttan uppstår när data används! Fram till att den används är den bara kostnadsdrivande. Nyckelfrågan är hur vi kan minimera hinder som begränsar möjligheterna till användning?

Även stadens egna öppna data profiler, Agust Wadström och Beatrice Sablone från projekten ÖDIS (Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen) och ÖDD (Öppna och delade data), fanns på plats. De pratade om hur arbetet med öppna och delade data går inom regionen och staden, och belyste de hinder som finns.

– Vi har sett att många är rädda för att ta ägarskap för informationen när man öppnar upp och delar data.

I stadens senaste budget står det att nämnder och bolagsstyrelser ska inventera och analysera konsekvensen av att att tillgängliggöra all data som kan vara öppen data. Det kanske är ett steg på väg mot ett tydligare informationsägarskap.

I samband med fikat genomfördes en datamatchningsaktivitet. Mötesdeltagarna skulle hitta någon verksamhet som har data som de själva önskar – eller tvärtom.

Vissa lyckades direkt med matchningen. Det visar sig att Arbetsmarknadsförvaltningen vill ha tillgång till register över föreningar, som idrottsförvaltningen de facto har. Projektet Smart och uppkopplad belysning behöver evenemangsdata, vilket Visit Stockholm kan bidra med.

En reflektion i samband med övningen var att vi måste bli bättre på att informera om den information vi har inom respektive verksamhet.

– Ibland är det jag som har insikten att du behöver min data, men du kanske inte själv vet hur du ska använda den i din verksamhet, påpekade Mattias Olsson från Södermalms stadsdelsförvaltning

Återigen kommer behovet av ökad samverkan på tal.

Även Johanna Barane från stadsledningskontoret och Uwe Stephan från stadsbyggnadskontoret gav sina perspektiv på öppna och delade data. Uwe arbetar med den
digitala plattform som fungerar som ett skyltfönster för förvaltningarnas och bolagens data där det är möjligt att dela data.

Johanna Barane kommer att leda den nyinrättade enheten för statistik och analys på stadsledningskontoret som ska förbättra styrning och förvaltning av öppna data Båda har en ambition att hjälpa övriga staden att dela data.

– Hittills är det enbart 9 av stadens 50 förvaltningar och bolag som delat med sig av sin data i plattformen. När får vi data från er andra? undrade Uwe Stephan.

Dagen avslutas med att Anders Elias visade hur det är möjligt att på olika sätt visualisera stadens öppna data. Han visade på detta utifrån befolkningstäthet, andel unga, utbildningsnivåer, m m.

Esset – det blir namnet på Stockholms stads nya digitala stöd för socialtjänst, kommunal hälso- och sjukvård, samt överförmyndarverksamhet. Hjärnorna bakom namnet är personalen på Södermalms dagliga verksamhet.

Deras förslag vann namntävlingen på torsdagsförmiddagen på terminsavslutningen för Projekt Modernisering av sociala system.

Alla som kommer arbeta med de nya digitala stödet fick vara med och tävla. Intresset var stort och 49 bidrag kom in. Men det blev Södermalms dagliga verksamhet som plockade hem segern med sitt namnförslag – Esset.

Ur juryns motivering:

”Det anspelar på ett stöd av hög klass och skicklighet. Namnet är i bestämd form, vilket visar på att det är ett digitalt stöd som är gemensamt för alla. Det är inte förknippat med något specifikt verksamhetsområde, utan fungerar för alla.”

–  Idén till namnet kom av den i sammanhanget betydande bokstaven S. Stockholms stads smarta, sammanhållna sociala system och digitala stöd, berättade Jessica Ulfsdotter, biträdande enhetschef på Södermalms dagliga verksamhet.

– Vi ser fram emot att börja jobba med Esset, sade de när det tog emot prischecken på 10 000 kronor.

Prisutdelaren var socialförvaltningens chef Lena Lundström Stoltz.

Arbetet med att implementera det nya namnet i verksamheten kommer att påbörjas nu och pågå under våren. 

Det nya digitala stödet för socialtjänsten, kommunala hälso- och sjukvård och överförmyndaren införs successivt med start under nästa år. Petra Lindström berättade om införandeplanen i stadens olika verksamheter.

-Införandet av Esset kommer att börja under 2020, och förväntas pågå fram till 2022, berättar Petra Lindström.

Överförmyndarförvaltningen blir först ut att börja använda det nya digitala stödet. Huvudprocessledaren Alexander Markman berättade hur utvecklingen av det digitala stödet går till.

Både Alexander och hans kollega Martin Rost är till vardags anställda på Överförmyndarförvaltningen. Att ha personer från verksamheten med i utvecklingen är en av projektets nyckelfaktorer.

 

De berättar om ett tätt samarbete med utvecklarna, som säkerställer att det som levereras stämmer överens med verksamhetens faktiska behov.

Andreas Meschke, delprojektledare, leder publiken genom förmiddagens avslutning.

 

Fler bilder från terminsavslutningen för Projekt Modernisering av sociala system:

 

Stockholms stad vill främja nytänkande, förnyelse och innovation. Därför delar staden ut priset Framsteget till en person eller verksamhet som har gjort något som bör lyftas och spridas.

Framsteget är till för att belöna och synliggöra innovativa metoder, arbetssätt eller lösningar som uppmuntrar utveckling inom staden. Utveckling som inneburit ökad resurseffektivitet eller högre kvalitet för stockholmarna. Framsteget söker efter en utveckling som är implementerad i ordinarie verksamhet.

I år kom 38 ansökningar in, och av dem hade sex stycken finalister bjudits in till prisceremonin i Blå hallen, stadshuset. Vinnarna, som fick komma upp på scen och hämta sitt pris och 125 000 kr, var Nollvision undernäring, från Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning.

Motivering: Detta arbete är ett skolexempel på hur man går från idé till projekt och implementering i ordinarie verksamhet. Det handlar om medarbetardriven innovation som utgår från brukarna. Arbetet visar på vikten av ett modigt ledarskap som vågar utmana traditionella arbetssätt och tar tillvara medarbetarnas idéer. I detta arbete har man tagit sig an utmaningen med en åldrande befolkning och hur man kan skapa en tillvaro av hög kvalitet, trygghet och självbestämmande. Det förnyade arbetssättet är hållbart då det sparar såväl tid, pengar som miljö. Det är ett digitalt verktyg som uppdateras och utvecklas enkelt vid behov. Verktyget är lättåtkomligt och kostnadsfritt för användare och har spridits både till andra förvaltningar inom staden och till andra kommuner. Det är ett exempel på välfärdsteknik när den är som bäst – med fokus på de vi är till för, i det här fallet den äldre.

Förutom första priset, så delades ett särskilt omnämnande  och 25 000 kr ut till Samverkansteam inom familjerätten, Södermalms stadsdelsförvaltning.

”Samverkan är nyckelordet i detta arbete. Här arbetar man tillsammans från flera verksamheter och utgår hela tiden från barnets situation. Genom att testa sig fram har man med befintliga resurser utvecklat en framgångsrik modell väl i överensstämmelse med barnkonventionen. Det krävs mod att bryta stuprör och att över enhetsgränser arbeta tvärprofessionellt utifrån perspektivet vad som är bäst för dem som verksamheten är till för, i det här fallet, barnet och familjen.”

25

nov

Nu avgörs det – Framsteget 2019

Framsteget är Stockholms stads pris för nyskapande. Det ersätter Digitaliseringspriset och Förnyelsepriset och delas ut till en verksamhet inom staden som har gjort något som bör lyftas och spridas.

Det kom i år in 38 ansökningar, som alla visar på att framgångsrikt och innovativt nyskapande utvecklingsarbete pågår inom staden. För beredningsgruppen har det varit en angenäm utmaning att utse de bidrag som ska gå vidare till juryn.

Finalisterna till Framsteget är följande:

Nollvision Undernäring, från Enskede-Årsta-Vantör sdf

 

Projekt Robotar, från Serviceförvaltningen

 

Samverkansteam, Södermalm sdf

 

Digital medborgarpanel, Exploateringskontoret

Tyck till-app, Trafikkontoret

 

Östberga kulturhus, Enskede-Årsta-Vantör sdf

 

Nu pågår juryarbete. Vinnaren presenteras i samband med Kvalitetsutmärkelsen i stadshuset, den 26 november.

Vi välkomnar er alla att söka igen nästa år!

Johanna Erlandsson är informationssäkerhetsansvarig i Stockholms stad. Vi ställde tre frågor angående stadens arbete med informationssäkerhet.

Hur arbetar staden med informationssäkerhetsfrågor, vad prioriteras och vad är viktigt?

Att jobba med informationssäkerhetsfrågor är ett verksamhetsansvar men också en strategisk ledningsfråga.

-Enligt stadens politiska mål ska verksamheter vara trygga, effektiva och moderna. Vi måste jobba med informationssäkerhet för att uppnå de målen, säger Johanna Erlandsson.

Arbetet med informationssäkerhet är även grundläggande för att man ska kunna digitalisera med framgång.

– Vet du vilket skyddsvärde din information har, så vet du också hur du ska kravställa för att kunna digitalisera din process och utveckla din verksamhet på ett säkert sätt.

Johanna Erlandsson är informationssäkerhetsansvarig i staden, och hennes roll är att definiera regler och riktlinjer för informationssäkerhet.

– Vi på stadsledningskontoret styr och sätter ramar för gemensamma riktlinjer och regelverk, men det viktigaste arbetet sker inom förvaltningar och bolag, och inom projekt. Det är upp till verksamheterna att tillämpa och följa regelverken på ett klokt sätt. Därför måste varje förvaltning och bolag se till att utbilda sina medarbetare i grundläggande informationssäkerhet. Som stöd i detta arbete kommer vi inom kort att presentera en online-utbildning i informationssäkerhet som riktar sig till alla stadens medarbetare.


Kan du ge exempel på frågor som är aktuella just nu?

– Det löpande arbetet med informationssäkerhet handlar om att stötta verksamheter och projekt i frågeställningar runt digitalisering och olika risker. Det handlar också om att minska effekter av incidenter genom att bedöma verksamhetspåverkan och se till att det finns effektiva processer på plats i verksamheten.

– De nya lagarna, som till exempel GDPR och NIS-direktivet är frågor som är aktuella just nu. Jag håller även en återkommande utbildning för alla nya chefer i staden, samt besöker olika chefs- och ledningsgrupper och talar om informationssäkerhet. Det känns alltid aktuellt och roligt och leder till bra diskussioner om vad informationssäkerhet egentligen innebär rent konkret.

Kan du ge exempel på verktyg och metoder som staden arbetar med?

– Våra riktlinjer följer internationella standarder och vi följer praxis inom området, säger Johanna Erlandsson.

Bland annat använder staden informationsklassningsverktyget Klassa, precis som över 200 andra kommuner.

– Det är en styrka att vi använder Klassa. Informationsklassning är hjärtat i vårt informationssäkerhetsarbete, säger Johanna Erlandsson.

All information som vi hanterar i våra verksamheter ska klassas. På det sättet får vi veta om vi behöver något skydd eller inte för vår information.

– Vi kan utgå från ett enkelt exempel. Om du ska planera och genomföra en workshop så behöver du ställa dig frågan: Vilken information hanterar du? Kanske är det en deltagarlista, information om specialkost, en agenda, ett material att visa upp, ett protokoll med mera. Klassningen går då ut på att du bedömer: Vad är skadan om den här informationen försvinner? Vad är skadan om den läcker ut? Vad blir skadan om den förändras på ett felaktigt sätt? Det är först därefter du vet om din information behöver något särskilt skydd eller inte. Oftast är det bara du som är expert på din planerade workshop som kan svara på de här frågorna, det finns inget standardsvar som gäller för alla olika slags workshops.

Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.