Nu tar Trafik Stockholm hjälp av bluetooth- och wifi-signaler från bilisternas mobiler för att beräkna restider i realtid på de mest trafikerade vägsträckorna.

Under våren kommer fler och fler av de runt 40 trafikinformationstavlor som finns utmed de mest trafikerade vägarna i Stockholmsområdet att kunna visa beräknade restider i realtid.

Restidsinformationen dyker upp på informationstavlorna så fort trafiken tätnar och de restiderna blivit minst 50 procent längre än normalt. De ändras minut för minut allt efter skiftningarna i trafikintensiteten. Informationen hjälper bilister att välja de för ögonblicket minst trafikbelastade vägalternativen.

I dagsläget kan ett tiotal trafikinformationstavlor visa restider i realtid. Men inom kort kommer i princip samtliga trafikinformationstavlor att kunna visa realtidsinformationen, berättar Otto Åstrand, analytiker på Trafik Stockholm som är Stockholms stads och Trafikverkets gemensamma trafikövervakningscentral.

Restiderna i realtid visas även på trafiken.nu

Femtiotal platser

Samma restidsdata som visas på trafikinformationstavlorna visas även Trafik Stockholms webbplats trafiken.nu.

Men hur går det till att få fram de minutfärska och mycket exakta restiderna som visas på informationstavlorna?

Bakom realtidstjänsten finns ett sinnrikt system som tar hjälp av bluetooth- och wifi-signaler från bilisternas mobiler. På ett femtiotal platser utmed de mest trafikerade vägsträckorna finns speciella sensorer som kan registrera bluetooth- och wifi-signalerna från mobiler i fordonen som passerar förbi.

– Alla bluetooth-enheter har en unik så kallad mac-adress som sensorerna kan känna igen och registrera. Och oftare är det adressinformationen från bluetooth-enheter inbyggda i bilarnas ljudanläggningar och handsfree-system som sensorerna registrerar, snarare än bluetooth-adresserna i mobiltelefoner, berättar Otto Åstrand.

Adresserna krypteras

Systemet ser också till att de unika bluetooth-adresserna aldrig ska kunna kopplas ihop med enskilda mobilenheter. Det första som händer när sensorerna registrerat en bluetooth-adress är att den krypteras. Systemet arbetar därefter enbart med den krypterade adressinformationen.

När en bluetooth-adress först registreras av en sensor vid exempelvis Kungens kurva och sedan ett antal minuter senare registreras av en annan sensor vid Gröndal, då har systemet fått en första byggkloss för att kunna beräkna en restid för vägsträckan. När tillräckligt många bluetooth-adresser registrerats av samma sensorer under ett bestämt tidsintervall, då kan systemet visa en tillförlitlig restid för vägsträckan på trafikinformationsskyltarna.

– Det är så restiderna räknas fram, säger Otto Åstrand.

(Klicka för större bild)

Han fäller upp sin laptop och klickar på en vägsträcka som täcks in av bluetooth-sensorerna. En graf dyker upp på skärmen där alla registrerade bluetooth-enheter som passerat vägsträckan representeras av en liten blå prick. Flertalet prickar ligger väl samlade inom ett relativt begränsat tidsspann. Det innebär att flertalet fordon haft en någorlunda likartad restid på sträckan.

20-30 procent räcker

Men långt ifrån alla fordon som passerar förbi på vägsträckan har någon aktiv bluetooth- eller wifi-signal som kan fångas upp av sensorerna. Uppskattningsvis är det bara runt 20-30 procent av fordonen som registreras av systemet och kan ligga grund för de beräknade restiderna. Men det är fullt tillräckligt, så länge det handlar om de mest trafikerade vägsträckorna, säger Otto Åstrand och markerar ett tidsintervall i grafen på datorskärmen.

– Vid just den här tidpunkten registrerade sensorerna bara fyra fordonspassager per minut. Det är långt ifrån alla som passerade vägsträckan just då. Men det räcker för att ta fram en restid för sträckan, säger han.

Det bluetooth- och  wifi-baserade sensorsystemet för att beräkna restider kan komma att byggas ut längs fler vägsträckningar i Stockholms stad. Trafikkontoret utreder just nu om tekniken kan användas på en del vägsträckor där tidigare kamerabaserade system använts för mätning av restider och trafikflöden, berättar Tobias Johansson, ingenjör som arbetar med förvaltning av trafikkontorets trafikdatasystem.

 

Fler metoder för att beräkna restider i realtid:

* Genom att mäta trafikflöde och hastighet på passerande fordon vid flera mätpunkter längs en vägsträcka kan man uppskatta restider för sträckan. Metoden används av Trafik Stockholm på vissa vägsträckor.

* Kamerabaserade system som räknar fram restiden genom att läsa av fordonens registreringsskyltar vid flera olika mätstationer längs en vägsträcka.

* Användning av Floating Car Data (FCD). Metoden innebär att exempelvis Trafik Stockholm och Stockholms stad köper in realtidsdata om fordons rörelser på olika vägsträckor från kommersiella aktörer. Datan kommer från olika bil- och mobilnavigationssystem. Fördelen är att man slipper kostnaderna för att bygga upp en egen infrastruktur för att samla in data. Nackdelen är att det blir svårare att ha full kontroll över datans kvalitet.

Nu är Stockholm Digital Care i full gång. Målet för EU-projektet, där Stockholms stad är projektägare, är att bana väg för nya lättanvända och innovativa digitala tjänster som höjer livskvaliteten och ökar självständigheten för äldre.

Nyligen testades en ny typ av trygghetslarm där artificiell intelligens (AI) är en av huvudkomponenterna.

Ett tiotal pensionärer i Huddinge som ingår i Stockholm Digital Cares testgrupp har varit med och bidragit med synpunkter på det hur det är att bära det nya trygghetslarmet.

Johanna Sopo, en av testpersonerna.

Larmet skiljer sig en hel del från den typ av trygghetslarm som är vanligast idag, ett armband med en larmknapp som man trycker på om exempelvis ramlat i bostaden och behöver hjälp av hemtjänsten. Det sättet att larma förutsätter dock att man inte skadat sig så illa i fallet att man inte klarar att trycka på knappen.

Det nya larmet består av ett diskret armband med en larmknapp. Men armbandet har även inbyggda rörelsesensorer (se bilden till höger på Johanna Sopo, en av deltagarna i testgruppen).

Sensorerna kommunicerar med 3-4 små radioboxar i bostaden och registrerar hur den boende rör sig. Systemet innehåller också ett AI-program (artificiell intelligens) som lär sig användarens normala rörelsemönster i bostaden och själv kan slå larm om den boende exempelvis blir liggande kvar på golvet efter fall.

Stockholm Digital Care är femårigt EU-projekt där Stockholms stad, Nacka, Huddinge, Stockholms läns landsting, Kommunförbundet Stockholms län, KSL och forskningsinstitutet Rise deltar. Målet är att skapa tillväxt för små och medelstora företag i Stockholmsregionen som arbetar med välfärdsteknik. Med ett större utbud av välfärdsteknik för äldre ska projektet bidra till ett självständigt liv och välbefinnande för äldre som bor kvar hemma.

Stockholm Digital Cares metod för att nå målet är att vara kunskapspartner för företag som utvecklar ny välfärdsteknik och hjälpa dem att testa och utvärdera nya tjänster och produkter i verkliga livet. Projektet är också en arena där företag och kommuner kan träffas, förstå varandras behov och utbyta erfarenheter.

– Man kan dra parallellen till utvecklingen av ny medicinteknisk utrustning inom sjukvården. Där finns sedan länge ett utvecklat samarbete mellan leverantörer och vården. Det är något åt det hållet vi vill åstadkomma även när det gäller utvecklingen av ny välfärdsteknik inom äldreomsorgen, säger Emma Eng, projektledare för Stockholm Digital Care.

Emma Eng

Testerna av trygghetslarmet med artificiell intelligens är ett exempel på just detta sätt att arbeta, framhåller Emma Eng.

– Leverantören ville ta ut den här produkten i verkligheten och testa den i verkliga livet. Tar man fram en produkt för äldre räcker det inte att testa den på 35-åringar på ett kontor, vilket företaget har förstått, säger hon.

För Stockholm Digital Care väntar nu nya tester, utvärderingar och leverantörssamarbeten kring fler produkter och tjänster. Närmast i tur står ett system med små trycksensorer som placeras under sängbenen och som kan uppmärksamma om en person kliver ur sängen och då larma personal.

– Mycket av den nya tekniken som kommer på det här området är väldigt miniatyriserad och nästan osynlig för användaren. Det här skulle kunna vara ett alternativ till de larmmattor som placeras nedanför sängen och som används inom omsorgen idag, säger Emma Eng.

Stockholm Digital Care ska också ta sig an en tjänst i form av en bilddagbok som är utvecklad för barn med funktionshinder som skulle kunna hjälpa äldre med minnesproblem att lättare komma ihåg vad de varit med om under dagen.

– Företaget bakom tjänsten vill titta på hur de kan anpassa bilddagboken för äldre med demenssjukdom. Tjänsten skulle också kunna fungera som ett samtalsstöd i hemtjänstpersonalens dialog med brukare och anhöriga, säger Emma Eng.

 

STOCKHOLM DIGITAL CARE:

Stockholm Digital Care är ett femårigt EU-projekt med mål att skapa tillväxt för små och medelstora företag i Stockholmsregionen som arbetar med digital välfärdsteknik. I projektet deltar Stockholms stad, Nacka, Huddinge, Stockholms läns landsting, Kommunförbundet Stockholms län, KSL och forskningsinstitutet Rise. Stockholm Digital Cares testmiljöer för nya produkter och tjänster finns i Huddinge och Nacka.

(Fotot  på Johanna Sopo: Huddinge kommun, social- och äldreomsorgsförvaltningen)

Stockholms stad har nominerats till GötaPriset för sitt projekt med smarta papperskorgar, ett pris som tilldelas Sveriges bästa utvecklingsprojekt inom offentlig sektor sedan 1997.

Den första smarta papperskorgen, Big Belly, installerades i Vasaparken 2012. Runt om i Stockholms stad finns idag 153 solenergidrivna papperskorgar. De är större än vanliga papperskorgar och har inbyggd teknik som dessutom ser till att packa soporna.

Medan vanliga papperkorgar behöver tömmas ca 3 gånger per dag, behöver de solenergidrivna papperskorgarna endast tömmas 3 gånger per vecka. Detta har lett till att behovet av tömning minskat med hela 70 % och antal klagomål på renhållning har minskat dramatiskt. Det sparar tid, pengar och ger minskade utsläpp av växthusgaser.

Projektet har valts ut i hård konkurrens bland 468 insända bidrag. Det  innebär att Stockholms stad, tillsammans med 32 andra projekt har nominerats för att vara med och presenteras på Kvalitetsmässan, den 14-16 november på Svenska Mässan i Göteborg.

2

feb

Alla bilder från Open Stockholm Award-finalen

Här är alla bilder från onsdagskvällens Open Stockholm Award-final, tävlingen utvecklare från hela världen skapar nya digitala tjänster med innehåll av öppen data från Stockholms dataportal Open Stockholm.

* Läs mer om finalen här.

* Fotograf, samtliga bilder: Elias Ljungberg – Visual Verge.

Vinnare i Open Stockholm Award – teamet bakom mobilappen Asthma Watch, flankerade av Stockholms stads it-direktör Ann Hellenius och stadsdirektör Ingela Lindh.

 

Teamet bakom mobilappen Stockholm Garden, den andra slutsegraren i årets Open Stockholm Award.

 

Joachim Lindborg presenterade sitt finalbidrag Sun4You för tävlingsjuryn.

 

Philike Horton, utvecklare från USA, pitchade sitt finalbidrag The Pulse of Stockholm.

 

Manuel Escalona, utvecklare i Venezuela, presenterade sitt finalbidrag för juryn via Skype.

 

Jan Lachenmayer från tyska Mesh:ine vill övertyga tävlingsjuryn om fördelarna med företagets kvartersnät, byggda med så kallad mesh-teknik. Det krävs varken mobildataabonnemang eller ens internetaccess för att använda näten.

 

Stockholms stads finansborgarråd Karin Wanngård inledde slutfinalen av Open Stockholm Award.

 

Stockholms stads stadsdirektör Ingela Lindh med kuvertet som innehåller namnen på vinnarna av årets Open Stockholm Award.

 

Bildspel (klicka för större bild):

 

2

feb

Här är vinnarna i Open Stockholm Award-finalen

Hela teamet bakom Stockholm Garden – Emil Pedersen, Marius Koppang, Nasir Uddin och Misbah Uddin – här flankerade av Stockholms stads it-direktör Ann Hellenius och stadsdirektör Ingela Lindh. Tillsammans med appen Asthma Watch vann de Open Stockholm Award. (Foto: Elias Ljungberg – Visual Verge)

Mobilapparna Asthma Watch och Stockholm Garden blev årets slutvinnare i Open Stockholm Award – tävlingen där utvecklare från hela världen skapar nya digitala tjänster med innehåll av öppen data från Stockholms dataportal Open Stockholm.

De båda slutvinnarna utsågs vid en spännande slutfinal på onsdagskvällen. Stockholms stads finansborgarråd Karin Wanngård inledde med att berätta hur Stockholm aktivt stimulerar utveckling av nya smarta tjänster som använder stadens öppen datakällor.

– Stockolm vill vara en öppen och hållbar stad. Vi är en stad öppen för nya idéer, företag och människor,  sade hon innan de totalt 12 finalisterna började presenterade sina idéer inför en namnkunnig jury.

Stockholms stads it-direktör Ann Hellenius säger att Open Stockholm Award är viktigt verktyg för att främja användningen av öppen data i Stockholm och driva på utvecklingen av smarta lösningar.

– Tävlingen och de hackathons vi genomfört under 2016 har också gett oss en bra bild av vilken typ av data som är intressant för utvecklare och hur vi kan göra det lättare att använda den, säger hon.

Marius Koppang, en av utvecklarna bakom mobilappen det ena vinnande bidraget Stockholm Garden, är märkbart omtumlad efter att ha tagit emot prischecken på 50 000 kronor av Stockholms stads stadsdirektör Ingela Lindh.

– Det här var verkligen inte något som vi hade räknat med. Det är sjukt kul, säger Marius Koppang.

Syftet med Stockholm Garden är att öka utbudet av småskaliga odlingslotter i Stockholm. Mobilappen kopplar samman odlingsintresserade stockholmare med personer som kan tänka sig att hyra ut en liten bit av den egna odlingslotten eller villatomten.

(Läs mer om funktionerna i Stockholm Garden och hur Stockholms stads öppna data används i appen)

Idén till Stockholm Garden kom till under en enda hektisk dag när Marius Koppang och hans teamkamrater Nasir Uddin, Emil Pedersen och Misbah Uddin deltog i Open Labs och Stockholms stad hackathon Open Stockholm Hack i höstas.

När de fyra klev in på Open Lab för att delta endagarshacket hade de aldrig ens träffats tidigare. Men när dagen var över hade blivit kompisar – och tillsammans utvecklat konceptet för Stockholm Garden. Trots skilda bakgrunder och inriktning förenas alla fyra i teamet av ett starkt odlingsintresse, berättar Nasir Uddin.

– Vi tycker alla om att odla saker, men ingen av oss har en egen trädgård, säger han.

Nu blir nästa steg i utvecklingen av Stockholm Garden att ta fram körbar testversion av mobilappen, förklarar Marius Koppang.

Teamet bakom Asthma Watch – vinnare av Open Stockholm Award 2016. (Foto: Elias Ljungberg – Visual Verge)

Teamet bakom odlingsappen vann i hård konkurrens med andra svenska och internationella tävlingsbidrag. Finalister från USA, Tyskland, Italien och Nederländerna var på plats för att själva presentera sina finalbidrag inför tävlingsjuryn, medan finalister från Venezuela och Indien presenterade sina bidrag live via Skype.

Det andra bidraget som tog slutligen tog hem segern i årets Open Stockholms Award blev Asthma Watch, som utvecklats av flera medarbetare på företaget CNet.

Asthma Watch är en mobilapp som hjälper astmatiker i Stockholm att undvika områden där det för tillfället är höga partikelnivåer i luften.

– Syftet med appen är att göra livet lite lättare för astmatiker i Stockholm, säger Peter Rosengren på Cnet.

Appen utnyttjar öppen data från de mätstationer som finns utplacerade på ett antal platser i Stockholms stad, bland annat på Sveavägen och Hornsgatan. Appen varnar när partikelhalterna i luften närmar sig de toleransnivåer som användaren ställt in.

(Läs mer om mobilappen Asthma Watch)

Idag finns en handfull stationer i centrala Stockholm som mäter partikelhalterna i luften. Under sin finalpresentation lanserade Peter Rosengren en idé för att skapa en mycket tätare väv av mätpunkter för luftkvalitet i Stockholm.

– Man skulle kunna ha mobila luftpartikelmätare på exempelvis bussar och cykelbud  som rapporterar in mätdata i realtid, föreslog han.

 

Här är hela juryn för Open Stockholm Award:

Ingela Lindh, stadsdirektör Stockholms stad, Ann Hellenius, it-direktör Stockholms stad. Staffan Ingvarsson, VD Stokab, Arjun Bakshi, förvaltningsdirektör på arbetsmarknadsförvaltningen, Mårten Castenfors, avdelningschef för Stockholm konst och Liljevalchs, Fredrik Sand, Näringspolitisk expert på Stockholms handelskammare, Johanna Ekström, reporter på Breakit, Darja Isaksson, strateg, konsult och föreläsare inom digital transformation. Ingår i regeringens innovationsråd, Tomas Bennich, founder of Swedish Mobile Association

Läs mer om alla 12 finalbidrag i årets Open Stockholm Award:

STO’PS – Manuel Escalona

Mesh:ine – Mesh:ine, Jan Lachenmayer, m.fl.

Stockholm City App Store –  Håkan Lidbo, Karin Eller och Max Björverud

Cityfeed – Thundermaps, Mike Steere, m.fl.

Open Air – Marc Andersson, Joakim Larsson och Sami Ahlfors

Stockholm Garden – Marius Koppang, Misbah Uddin, Emil Pedersen och Nasir Uddin

* Sun4You – Joachim Lindborg

Asthma Watch – Peter Rosengren  m.fl. på Cnet.

Foonenergy – Gaurav Rathee

DigitArch – Santo Fiore Bettina

The Pulse of Stockholm – Philike Horton

Smartline – Martin Voorma

Manuel Escalonas mission med mobilappen STO’PS är att ge stockholmarna ett ökat inflytande och medbestämmande över stadens offentliga platser. Appen ger också en god överblick vilka evenemang som är på gång i staden.

Manuel Escalona, utvecklare i Venezuela, står för ett av de mer långväga finalbidragen i årets Open Stockholm Award. I tävlingen deltar utvecklare från hela världen med lösningar till nya digitala tjänster för stockholmare med hjälp av öppen data från Stockholms stads dataportal Open Stockholm.

Manuel Escalona

I morgon, onsdag, avgörs vilka två bidrag bland de totalt 12 finalisterna som tar hem slutsegern i den årslånga tävlingen.

Manuel Escalona är en av dem som har chansen. Hans finalbidrag STO’PS har siktet inställt på allt det som händer i stadens parker, torg och andra offentliga platser.

Han ser stadens offentliga mötesplatser som viktiga demokratiska arenor där människor med olika bakgrund möts. Därför är hans mål med STO’PS att skapa en plattform för att vidareutveckla medborgarnas medbestämmande och inflytande över dessa mötesplatser.

Manuel Escalonas mobilapp innehåller fyra huvudfunktioner (se exemplen i den klickbara bilden härintill):

(Klicka för större bild)

Betygsättning av offentliga platser. I appen kan man ge omdömen och betyg för allt från säkerhet till underhåll när man besöker exempelvis en park. Betygen skickas automatiskt in till Stockholms stad.

Förslagsfunktion där användaren skickar in förslag till staden på aktiviteter i en viss park eller annan offentlig plats.

Nya offentliga mötesplatser, funktion där man kan föreslå platser i staden som – permanent eller tillfälligt – kan göras om till en offentlig mötesplats. Det kan exempelvis handla om en gata som tillfälligt kan bli gågata eller en parkeringsplats som kan göras om till en parkyta.

Evenemang på offentliga mötesplatser.

– STO’PS-appen hjälper staden att vidareutveckla sina offentliga mötesplatser och samtidigt uppmuntra medborgarna att ta aktiv del i beslutsprocesserna, menar Manuel Escalona.


Läs om de 11 andra finalbidragen i årets Open Stockholm Award:

Mesh:ine – Mesh:ine, Jan Lachenmayer, m.fl.

Stockholm City App Store –  Håkan Lidbo, Karin Eller och Max Björverud

Cityfeed – Thundermaps, Mike Steere, m.fl.

Open Air – Marc Andersson, Joakim Larsson och Sami Ahlfors

Stockholm Garden – Marius Koppeng, Misbah Uddin, Emil Pedersen och Nasir Uddin

* Sun4You – Joachim Lindborg

Asthma Watch – Peter Rosengren

Foonenergy – Gaurav Rathee

DigitArch – Santo Fiore Bettina

The Pulse of Stockholm – Philike Horton

Smartline – Martin Voorma

Berlinföretaget Mesh:ine vill stimulera kommunikation mellan grannar i Stockholm med hjälp av speciella kvartersnät. Det krävs varken mobildata-abonnemang eller ens tillgång till internet för att vara med och kommunicera över näten. Det enda som behövs är en vanlig mobil.

Mesh:ine står bakom ett av finalbidragen i årets Open Stockholm Award, tävlingen där utvecklare från hela världen deltar med lösningar till nya digitala tjänster för stockholmare med hjälp av öppen data från Stockholms stads dataportal Open Stockholm. Det tyska företaget, baserat i Berlin, har specialiserat sig på kommunikationstjänster uppbyggda i så kallade mesh-nät. Kvartersnäten i deras finalbidrag – som också heter Mesh:ine – är uppbyggda med mesh-teknik.

Jan Lachenmayer, Mech:ine

Mesh-nät är nät helt utan centrum. Det finns ingen mobilbasstation, trådlös internetrouter eller central server överhuvudtaget som de uppkopplade mobilerna i Mesh:ines kvartersnät kommunicerar genom. För att förstå hur näten fungerar, tänk dig följande exempel:

Du står ute på gatan med din mobil och lite längre bort på gatan närmar sig en kamrat som du skickar ett textmeddelande till. I vanliga fall skulle meddelandet först gå till närmaste mobilbasstation och sedan vidare till en central server för den meddelandetjänst du använder, innan meddelandet studsar tillbaka till basstationen och vidare till kamratens mobil. I ett mesh-nät skickas textmeddelandet istället direkt till kamratens mobil så fort ni är tillräckligt nära för att mobilerna ska kunna direktuppkoppla till varandra med wifi eller bluetooth. I nästa steg kan man tänka sig att en tredje person ännu längre bort på gatan också direktuppkopplar till kamratens mobil. Och till sist kanske det har bildats en så lång kedja av direktuppkopplade mobiler att de tillsammans bildar ett mesh-nät som täcker flera kvarter eller en hel stadsdel.

Alla mobiler kan kommunicera med alla andra uppkopplade enheter i mesh-nätet. Mesh-nät har stora demokratiska fördelar om man vill bygga exempelvis kvartersnät där alla kan vara delaktiga på lika villkor, menar Jan Lachenmayer på Mesh:ine.

– Först och främst är du inte beroende av att ha tillgång till mobildataabonnemang för att kommunicera i ett sådant här nät, något kanske inte alla har råd med. Du behöver inte ens ha ett internetabonnemang för att kunna vara delaktig, säger han.

Han ser även andra fördelar med att använda nättekniken i kvartersnäten:

– Mesh-nätet ger dig också en väldigt tydlig bild av vilka personer som finns närmast din egen position. I utomhusmiljöer kan du åstadkomma detta även med mobilens gps.  Men med mesh-nät får du en väldigt god positionering av personerna runt  omkring dig även i inomhusmiljöer, säger Jan Lachenmayer.

Mesh:ine-tjänsten används via en mobilapp där man dels kan direktkommunicera med sina grannar, dels använda en rad tjänster kopplade till appen. Det handlar om allt från lokala nyhetsflöden, myndighetsinformation som berör det egna bostadsområdet, anslagstavlor och annat.

– Tanken är att kommunikationen som den tjänsten uppmuntrar till ska bidra till att bygga starkare band mellan människor med olika bakgrund som bor i samma kvarter eller område, förklarar Jan Lachenmayer.

 

Exempel på öppen data användas i Mesh:ne: Kartadata och 3D-kartor, data om trafikstörningar, platsannonser, data om bullernivåer, data om öppettider för kommunal service och evenemangskalendrar.

Läs om andra finalbidrag i årets Open Stockholm Award:

Stockholm City App Store –  Håkan Lidbo, Karin Eller och Max Björverud

Cityfeed – Thundermaps, Mike Steere, m.fl

Open Air – Marc Andersson, Joakim Larsson och Sami Ahlfors

Stockholm Garden – Marius Koppeng, Misbah Uddin, Emil Pedersen och Nasir Uddin

* Sun4You – Joachim Lindborg

Asthma Watch – Peter Rosengren

Foonenergy – Gaurav Rathee

DigitArch – Santo Fiore Bettina

The Pulse of Stockholm – Philike Horton

Smartline – Martin Voorma

Flertalet finalbidrag i Open Stockholm Award har utvecklat en ny app med hjälp av öppna data. Men Stockholm City App Store går en annan väg. Här handlar det istället om att distribuera och finansiera öppen data-apparna till stockholmarnas mobiler på ett nytt sätt.

Nu på onsdag är det dags. Då avgörs den stora slutfinalen i Open Stockholm Award, tävlingen där utvecklare från hela världen deltar med lösningar till nya digitala tjänster för stockholmarna med innehåll av öppen data från Stockholms stads dataportal Open Stockholm.

Ett av de tolv finalbidrag som då ställer sig på startlinjen är Stockholm City App Store som är utvecklat av kulturentreprenören Håkan Lidbo, projektledaren Karin Eller och utvecklaren Max Björverud på företaget Responcity.

Till skillnad från flertalet av sina konkurrenter kommer de inte till finalen med en ny app. Deras bidrag siktar istället in sig på hur man tar utveckling och användning av nya öppen data-appar till nästa nivå i Stockholm.

Stockholm City App Store består av två huvuddelar:

* En egen portal eller appstore för Stockholmsappar som använder öppen data.

* En ny finansieringsmodell för utvecklingen av nya appar som använder sig av Stockholms stads öppna data. Med alla Stockholmsappar på en egen plattform blir det lättare för användarna att hitta – och upptäcka helt nya – digitala tjänster baserade på stadens öppna data. Portalen kan sortera apparna efter ämnesområden eller position, exempelvis den egna stadsdelen.

Men själva kärnan i Stockholm City App Store är finansieringsmodellen för utvecklingen av de Stockholmsappar som finns på portalen.

För apputvecklarnas del är en finansieringsmodell som skiljer sig radikalt från vad de är vana vid från exempelvis Apples Appstore. Där tar Apple in betalningen för utvecklarnas appar och behåller en avsevärd andel av pengarna innan återstoden skickas vidare till utvecklarna.

I Stockholm City App Stores koncept är alla öppen data-appar på portalen alltid gratis att ladda ner och använda. Apputvecklarna får istället ett litet fast belopp av Stockholms stad varje gång deras öppen data-app laddas ner av stockholmarna.

– Modellen är alltså att Stockholms stad istället för att upphandla appar för olika funktioner avsätter pengar som delas ut dynamiskt till utvecklarna, förklarar Håkan Lidbo i ett mejl till Smartsthlm.

Finansieringsmodellen gör att utvecklarna motiveras att alltid marknadsföra och kontinuerligt produktutveckla sina appar efter ändrade användarbehov.

För Stockholms stad innebär modellen att man får ut fler ändamålsenliga appar baserade på öppen data till stockholmarna, samtidigt som man slipper komplicerade upphandlingar av apputvecklingstjänster, menar Håkan Lidbo.

Förutom betalning per nedladdning kan man också tänka sig en modell där man loggar hur länge olika appar används och för att utvecklarna ska få betalt efter användningstid.

Finansieringsmodellen öppnar också för staden att ekonomiskt premiera appar som exempelvis främjar hållbarhet. Håkan Lidbo säger att staden även bör kunna premiera utvecklare ekonomiskt om deras appar kan leverera extra värdefull metadata tillbaka till Stockholms stad.

Metadata om exempelvis trafikströmmar och liknande kan användas för framtida samhällsplanering och underbyggda politiska beslut, framhåller Håkan Lidbo.

Läs om andra finalbidrag i årets Open Stockholm Award:

Cityfeed – Thundermaps

Open Air – Marc Andersson, Joakim Larsson och Sami Ahlfors

Stockholm Garden – Marius Koppeng, Misbah Uddin, Emil Pedersen och Nasir Uddin

* Sun4You – Joachim Lindborg

Asthma Watch – Peter Rosengren

Foonenergy – Gaurav Rathee

DigitArch – Santo Fiore Bettina

The Pulse of Stockholm – Philike Horton

Smartline – Martin Voorma

Pushnotiser i mobilen om allt från trafikstockningar och bränder till nya detaljplaner och bostadsannonser. Grundtanken i Cityfeed är att du via en enda mobilapp ska få koll på allt som händer i precis det område där du för tillfället befinner dig.

– Du kan tänka dig Cityfeed lite som en slags nyhetstjänst fast med geografiskt anpassad myndighetsinformation från Stockholms stad, SMHI, polisen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, med flera, säger Mike Steere, på företaget Thundermaps som ligger bakom appidén.

Cityfeed är ett av finalbidragen i årets Open Stockholm Award, tävlingen där utvecklare från hela världen deltar med lösningar till nya digitala tjänster för stockholmare med hjälp av öppen data från Stockholms stads dataportal Open Stockholm.

Mike Steere på Thundermaps

Pushnotifieringarna i Cityfeed-appen är till allra största del myndighetsinformation. Det är viktigt att den alltid upplevs som relevant i det ögonblick som den dyker upp i användarens mobil, säger Mike Steere.

Fokus ligger därför på information som antingen direkt kan påverka användarens säkerhet, resväg till jobbet eller som kan påverka just den stadsdel där han eller hon bor.

– Den övergripande idén är att presentera myndighetsinformation och även öppen data på ett sätt som gör den omedelbart relevant i användarens vardagsliv, säger Mike Steere.

– Tanken är också är att du genom notifieringarna ska få en känsla för vad som händer i din närhet, just på den plats där du för tillfället befinner dig. Saker som händer men som du inte ser fysiskt när du passerar, tillägger han.

Ett typexempel skulle kunna vara att användaren precis när han eller hon passerar ett visst kvarter i sin stadsdel får en pushnotis om att ett nytt detaljplaneförslag precis gått ut på samråd just där.

–  Du skulle även kunna få en notifering om det kommer en ny bostadsannons för just det kvarteret. När det gäller detaljplaner kan Cityfeed också hantera synpunkter från allmänheten. Så appen skulle kunna spela en roll i samrådsprocssen också, säger Mike Steere.

Thundermaps, som har kontor i flera länder, har fått stöd av EU:s innovationsprojekt Horizon 2000 för att utveckla en pilot av sin Cityfeed-tjänst. Företaget samlar redan idag in öppen data från bland andra MSB, SMHI och Trafikverket, berättar Mike Steere.

Läs om andra finalbidrag i årets Open Stockholm Award:

Open Air – Marc Andersson, Joakim Larsson och Sami Ahlfors

Stockholm Garden – Marius Koppeng, Misbah Uddin, Emil Pedersen och Nasir Uddin

* Sun4You – Joachim Lindborg

Asthma Watch – Peter Rosengren

Foonenergy – Gaurav Rathee

DigitArch – Santo Fiore Bettina

The Pulse of Stockholm – Philike Horton

Smartline – Martin Voorma

Hur vill unga vara med och påverka utvecklingen i Stockholms stad? Det ska ett nystartat projekt bland ungdomar i Hägersten-Liljeholmen och Älvsjö ta reda på. Slutresultatet kan bli en app eller ett digitalt verktyg i sociala medier för att underlätta ungdomars medborgarinflytande. 

För de flesta unga är mobilen den främsta kommunikationskanalen. Så varför inte även använda mobilen som ett verktyg för att öka ungdomars lokala inflytande.

Fokusgruppen i Midsommarkransen

Nu har stadsdelsförvaltningarna i Älvsjö och Hägersten-Liljeholmen dragit igång ett projekt för att undersöka hur ungdomar själva vill vara med att påverka lokalsamhället och hur ett digitalt verktyg för detta borde se ut.

Projektet finansieras av Stockholms stads program för digital förnyelse.

I ett första steg har sju fokusgrupper dragits igång där högstadie- och gymnasieungdomar diskuterar hur de vill vara med och påverka. De utvärderar också för- och nackdelar med ett antal befintliga ungdomsdemokratiappar som tagits fram i andra kommuner.

Kanilla Kåsarini, medborgarkontoret i Älvsjö  och Peter Kreitz, demokratisamordnare i Hägersten-Liljeholmen arbetar med projektet. Just den här eftermiddagen är de på väg till det andra mötet med en av fokusgrupperna på Midsommarkransens gymnasium.

– Vid den första träffen diskuterade vi inflytandefrågor och hur ungdomar vill vara med och påverka. Den här gången ska vi testa några appar för ungdomsinflytande som används i andra kommuner, berättar Peter Kreitz.

E-förslag i appen Speak Up

Vendela Södergren-Arleij och Jalal Revend, går båda på Midsommarkransens gymnasium och deltar i skolans fokusgrupp. I varsin Ipad testar de som bäst flera olika inflytandeappar för unga, bland annat Speak Up från Haninge och Ung i Ale.

Betygen blir lite blandade, både plus och minus. Jalal tycker designen i en av apparna känns en liten aning barnslig. Vendela skulle önska sig ett lite större inslag av dialog i en annan av apparna.

–  Skolorna skulle kunna hjälpa till att marknadsföra den här typen av inflytandeappar så att fler ungdomar hittar fram till dem, säger Vendela Södergren-Arleij.

– Men, tillägger Vendela,  det är inte säkert att just appar alltid är den bästa plattformen för att nå ut till ungdomar med en sådan här tjänst.  Många kanske hellre följer lokala samhällsfrågor i sitt vanliga Instagramflöde.

Det behöver projektet fundera mer på, menar Vendela och Jalal.

Än så länge befinner sig projektet i en inledande fas. Men förhoppningen är att arbetet i slutänden ska leda fram ett medinflytandeverktyg skräddarsytt efter stockholmsungdomars önskemål och behov.

– Får vi till det här på bra sätt så finns det helt klart stor en efterfrågan från ungdomarnas sida. De vill vara med och påverka, säger Peter Kreitz.

Mer om Stockholms stads program för digital förnyelse:

Programmet för digital förnyelse finansierar satsningar på verksamhetsutveckling med hjälp av it. För närvarande ingår ett åttiotal projekt i programmet.

Stadens förvaltningar kan ansöka om medel från programmet för att digitalisera sin verksamhet till nytta för medborgare, företagare och besökare.

Läs om fler projekt som finansieras av programmet för digital förnyelse:

Kolla krogarnas livsmedelshantering i ny mobilapp

Stockholmskällans nya design – allt byggt för mobilitet

Här är projektet som öppnar Stockholms miljödata för fler