Stockholm deltar i Smart City Live

Stockholms stad deltar även i år i den internationella smart stad-mässan, Smart City Expo, som i år kallas för Smart City Live och genomförs digitalt. I år är den kostnadsfri och därför har alla möjlighet att delta – låt dig inspireras, både av våra egna och av andra städers sessioner.

Förra året utsågs Stockholm till världens smartaste stad under Smart City Expo i Barcelona. Juryn motiverade utnämningen med att Stockholms smart stad-strategi med fokus på innovation, öppenhet och uppkoppling åt alla medborgare för att förbättra stockholmarnas levnadsvillkor stod ut i konkurrensen med städer som Los Angeles, Yingtan och Buenos Aires.  

Stockholm hade då en monter i den nordiska paviljongen. I år genomförs mässan, på grund av rådande omständigheter, i digital form. Även i år kommer staden att kraftsamla för att se till att olika delar av stadens verksamheter finns representerade på den digitala mässan. 

Finansborgarråd Anna König Jerlmyr är inbjuden av Smart City Live att vara med på en livesändning tillsammans med andra borgmästare bland annat från Berlin den 17 november. 

Den 18 november kommer hon även tillsammans med programledaren för stadens Program Smart och uppkopplad stad att vara med för att berätta om hur Stockholm arbetat mot att blir världens smartaste stad.

Anmäl dig till Smart City Live, Smart City Expos webbplats 

Program Smart och uppkopplad stad kommer att hålla i ett seminarium under ett sidoevent, den 16 november, med temat “How stockholm is realizing its smart city strategy”. Den hålls av programledare Claes Johannesson samt projektledarna Petra Robin och Maria Holm.

Anmäl dig till Smart City Business Forum, Smart City Business Forums webbplats 

Att delta i årets arrangemang är gratis, vilket betyder att alla som är intresserade av smart stad-frågor i år har möjlighet att delta.

Artikel i Ljuskultur – Smart, uppkopplat Stockholm

Artikel Smart, uppkopplat Stockholm ur Ljuskultur nummer 4, 2020 handlar om projekt Smart och uppkopplad belysning. Projektet är ett verksamhetsprojekt inom Stockholms stads program Smart och uppkopplad stad som startade 2017. Här kan du läsa hela artikeln.

Att uppgradera Stockholms stads belysning till en smart och uppkopplad anläggning är en del i arbetet för en ekonomiskt, ekologist, socialt hållbar stad. En stad som skapar den bästa livskvaliteten för invånare och besökare, samt det bästa klimatet för företagen.

Projekt Smart och uppkopplad belysning är ett verksamhetsprojekt inom Stockholms stads program Smart och uppkopplad stad som startade 2017. Projektet är nu i sitt slutskede och arbetar med ett pilotinförande av smart och uppkopplad belysning i Tensta. Vid årsskiftet lämnar projektet över piloten till förvaltning tillsammans med ett antal rekommendationer för hur smart och uppkopplad belysning kan bli en del i den infrastruktur som krävs för den smarta staden.

Behoven styr

Många nya möjligheter skapas när belysningsanläggningen blir uppkopplad och strömförsörjd dygnets alla timmar. Projektet har utvärderat allt från el-bilsladdning i stolparna, till luftpartikelsensorer, marksensorer och avancerade sensorer för registrering av trafikflöden. Samtidigt har en viktig princip i pilotens utformning varit estetiken och att det ska vara behoven som styr och inte tekniken. Sensorer och teknisk utrustning ska i den mån det är möjligt inte förfula stadsmiljön.

Den tekniska lösningen ska byggas så flexibelt som möjligt med pusselbitar som gör att delar kan bytas ut när det uppstår nya behov. Den ska även baseras på öppna standarder så att staden inte är inlåst i en leverantörsspecifik lösning. Idag levererar många leverantörer hela lösningar för den smarta staden vilket hindrar en flexibel och utvecklingsbar lösning. Som en del i detta har staden valt att ansluta sig till TALQ-konsortiet, en organisation som arbetar med att ta fram standardiserade protokoll för smart belysning, för att säkerställa kompabilitet mellan olika leverantörers mjukvarusystem och hårdvaruenheter. Samarbetet uppmärksammades av LEDs Magazine tidigare i år.(1)

Den tekniska lösningen

Piloten omfattar byte av ett 80-tal stolpar och 180 ­LED-armaturer, de flesta utrustade med två stycken Zhaga-socklar. I två av projektets typmiljöer, ”gång- och cykelväg” samt ”lokalgata”, kommer den undre sockeln användas för radarbaserade närvarosensorer i syfte att styra belysningen efter rörelse på platsen. Sensorn ska bidra till att ytterligare sänka energiförbrukningen. På den övre delen av sockeln kommer tekniken för kommunikation att monteras. Det är en styrenhet som med NB-IoT, mobil kommunikationsteknik, skickar driftsstatus via en gateway till systemstödet. Målet är att det data som samlas in om belysningsanläggningen ska användas för att effektivisera drift- och underhållsarbetet.

I projektets typmiljö ”torg” är fokus inte på energiförbrukning utan på visuellt ljus i syfte att öka attraktionen och rörelsen på platsen. Här införs effektbelysning i form av ljusslinga som spänns upp över en trappa på torget. Tanken är att det ska illustrera en stjärnhimmel. Ljusslingan kan växla färg med DMX, ett protokoll för styrning av effektbelysning.

Delar med sig av lärdomarna

I slutet av september drar införandet igång ute i Tensta och innan dess arbetar projektet för fullt med att utföra tester av smarta styrenheter och sensorer i en testmiljö, skiljt från den verkliga produktionsmiljön. I en lokal på Styckjunkargatan i Stockholm, som tillhör Trafikkontoret, har en separat testmiljö byggts upp med belysningsstolpar och två armaturer från pilotområdet och en belysningscentral. Testerna av 4-5 stycken dellösningar hjälper projektet att få basfunktioner på plats, ta fram monteringsanvisningar och att se till att lösningen är säker innan den installeras ute i pilotmiljön.

Innan avslut och överlämning planerar projektet att genomföra en slutkonferens, digitalt eller fysiskt, för att dela med sig av resultat och lärdomar. Förhoppningen är även att få tillfälle att diskutera uppskalningsmöjligheter samt utmaningar med smart belysning med dagens förutsättningar.

1) LED:s Magazine, Stockholm to require TALQ support in a smart outdoor SSL pilot, ­2020-03-06.

Projektgruppen för Smart och uppkopplad belysning

Maria Holm: Projektledare med ansvar för bl.a resursplanering, samarbeten och rapportering inom programmet och berörda verksamheter inom staden
Björn Lindelöf: Belysningsexpert och ­projektledare för pilotinförande
Rebecca Hagberg: Koordinator med ansvar för dokumentation, samordning och upp­följning av aktiviteter samt kommunikation om projektet.
Marika Wasserman: Projektledarstöd som agerar som en brygga mellan it och verksamhet. Ansvar för testledning, framtagande av verksamhetsprocesser och ­förvaltningsetablering.
Peter Lundgren: Förvaltningsledarrepresentant och it-expert. Ansvara för bla. lösningsbeskrivningar, samordning av systemdokumentation och förvaltningsetablering.
Stefan Palm: Lösningsarkitekt som leder arbete med lösningsbeskrivningar, standarder och funktionalitet mellan leverantörs­lösningar.
Christian Wallenberg: Teknisk projektledare (tar över efter Stefan i början av september).
Anna Waernborg: Ljusdesigner med ansvar för projektering och platsdokumentation.
Henrik Hammarberg: Säkerhetsansvarig med ansvar att genomföra informationsklassningar, riskanalyser, säkerhetstester och åtgärdsplaner.
Nätverksexpert från St Eriks kommunikation: Rådgivning nätverkskommunikation
Representant från Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning: Bidrar med kunskap om området.

Ur Ljuskultur nummer 4, 2020

Artikel i Ljuskultur – Integritet i den smarta staden

Artikel Integritet i den smarta staden ur Ljuskultur nummer 4, 2020 handlar om de frågor som väcks i takt med att staden blir allt smartare.

I takt med att staden blir allt smartare väcks frågor om etik och integritet. När möjligheten ges att bygga in allehanda övervaknings- och informationsinsamlingsteknik i lyktstolparna, vem ansvarar för den moraliska kompassen? Och riskerar ljusdesignerns roll att påverkas negativt? Frågorna behöver diskuteras.

Läs hela artikeln på Ljuskultur

Digital mötesplats med lärdomar och erfarenheter i fokus

I förra veckan arrangerades det fjärde tillfället i seminarieserien Mötesplats Smart stad. Den här gången handlade det om att dela med sig av lärdomar från de två projekten Smart trafikstyrning och Connected Stockholm Royal Seaport (Connected SRS).

Syftet med seminarieserien Mötesplats Smart stad är att stärka horisontell samverkan i staden. Projektrepresentanter inom staden kan även utbyta idéer, erfarenheter och kunskap. Det i sin tur kan stärka förändringsarbetet mot den smarta staden och skapa synergier.

Eftermiddagen inleddes med att Claes Johannesson, programledare för Smart och uppkopplad stad, summerade var programmet står idag.

– När vi nu tittar på vad projekten åstadkommit så här långt har det hänt en hel del och en mängd erfarenheter har dykt upp under resan. Det är enormt lärorikt för oss alla och våra lärdomar är något som vi i programmet gärna delar med oss av.

Därefter var det dags för de två projekten Smart trafikstyrning och Connected Stockholm Royal Seaport att ta vid för att mer detaljerat berätta om respektive projekt.

Petra Robin, projektledare för Smart trafikstyrning, tryckte på att det är viktigt att arbeta tillsammans i denna typ av projekt där olika kompetenser krävs för att lyckas.

– Ingen har facit, men tillsammans kan vi vända och vrida på frågor som uppstår och gemensamt utveckla den smarta staden, berättade hon.

Anna Bondesson, projektledare för Connected Stockholm Royal Seaport, och Claus Popp Larsen, RISE, betonade att det i denna typ av projekt med flera aktörer inblandade är viktigt att ha ett gemensamt språk och att utvecklingen av långsiktiga lösningar tar tid.

– Dessa typer av projekt behöver arbeta långsiktigt och synka med andra aktörer och pågående utveckling och samtidigt testa samt visa upp resultat på kort sikt för att stimulera utvecklingen, sa Anna Bondesson.

Efter att de två projekten delat med sig av insikter påbörjades ett gemensamt samtal med projektledarna. Samverkan är ett nyckelord som genomsyrat programmet och projekten.

Såväl Anna Bondesson som Petra Robin menade att samverkan är en förutsättning för att utveckla staden.

– Var inte rädd att fråga dina kollegor eller personer i andra projekt, sa Petra Robin. Alla är stolta och vill dela med sig av sitt arbete.

Intresset för det digitala seminariet var stort med cirka 70 deltagare. Under seminariet användes både Skype samt appen ”Möt Stockholm” där deltagare hade möjlighet att ställa frågor till projektledarna.

Claes Johannesson, programledare för Smart och uppkopplad stad, sammanfattade eftermiddagen med att programmet har lagt de första pusselbitarna för att utveckla Stockholm mot en smart och innovativ stad.

På smartstad.stockholm kan du läsa mer om programmet och projekten. För att läsa mer om seminariets innehåll se presentation och filmer om projektet nedan:

Nästa mötesplats äger rum den 9 december. Där kommer resultat och erfarenheter från samtliga projekt att lyftas fram. Dessutom kommer ett flertal chefer från Stockholms stad för att berätta hur de ser på Stockholms fortsatta utveckling.