Vill du veta mer om hur du och din organisation kan komma igång med öppna data? Den 30 november bjuder projektet Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen (ÖDIS) in till ett webbinarium för att dela lärdomar och tips angående arbete med öppna data.

Våren 2018 drog projektet ÖDIS igång som en gemensam satsning av samtliga 26 kommuner i kommunsamarbetet Storsthlm. Projektet finansieras av EU/Tillväxtverket och Stockholms stad. ​

Syftet med projektet är att öka mängden öppna data för att stärka innovations- och utvecklingsmöjligheterna för regionens företag och utvecklare. Över hundra företag i regionen har intervjuats och deras behov har sedan legat till grund för de datamängder som valts ut att publiceras av de deltagande kommunerna.

Projektet har också varit viktigt för att förbereda deltagande kommuner inför EU:s skärpta öppna data-krav som träder i kraft sommaren 2021.

I december i år avslutas ÖDIS och i samband med det bjuder projektet in till ett webbinarium. Då kommer projektet att dela resultat och lärdomar samt presentera de processer och stödmaterial som projektet tagit fram och som använts av deltagande kommuner. Stödmaterialet underlättar flera av de processer som ett öppna data-arbete innebär och kan användas fritt av alla som vill komma igång med ett öppna data arbete. Materialet kommer finnas på en hemsida som blir klar inom kort.

Webbinarium 30 november

Webbinariet riktar sig till dig som arbetar i en offentlig organisation och är intresserad av öppna data, men är öppet för alla som vill delta. Vidarebefordra gärna inbjudan till intresserade.

Var? Digitalt via Teams. Kalenderinbjudan med länk skickas när du anmält dig.

När? Måndagen 30 november klockan10.00-11.30

Anmälan Till anmälningsformuläret

Varmt välkomna!​

Jonas Nordqvist (Storsthlm), Uwe Stephan (Stockholms stad) och resten av ÖDIS-gruppen

För frågor om webbinariet, kontakta uwe.stephan@stockholm.se

Du hittar mer information om projektet på smartstad.stockholm/odis

Norra Djurgårdsstaden inleder genom Connected Stockholm Royal Seaport, ett innovationssamarbete med ”SMARTer Greener Cities”.

18 lokala väderstationer som mäter solstrålning, temperatur, luftfuktighet, regn och vind placeras under hösten 2020 ut vid gårdar, torg, lekplatser, parker och gröna tak i Norra Djurgårdsstaden och Hjorthagen. Det är en del i ett nordiskt forskningssamarbete ”SMARTer Greener Cities” där även Helsingfors och Köpenhamn ingår.

Syftet är att bättre förstå hur stadsgrönska tillsammans med ny teknik kan stärka så väl människors välbefinnande som biologisk mångfald. En väl förvaltad och fungerande grönblå infrastruktur bidrar till att ekosystemen blir motståndskraftigare mot störningar, som exempelvis klimatförändringar.

Forskningsprojektet ”SMARTer Greener Cities” finansieras av Nordiska ministerrådet genom Nordforsk och drivs i Stockholm av Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet i partnerskap med Stockholms stad. Projektet pågår i tre år och är särskilt lämpat att genomföras i Norra Djurgårdstaden med tanke på det strategiska arbete med vatten och grönska som genomförs i stadsplaneringen och möjligheten att jämföra olika miljöer och förutsättningar med varandra. Data från väderstationerna blir tillgänglig för boende och andra intresserade under 2021. Om du är intresserad att ta del av datan mejla till smartergreenercities@gmail.com och märk e-posten med ’data access’.

Du kan läsa mer om innovationsprojektet på webbplatsen Stockholm växer samt följa projektet hos Smarter Greener Cities.

Smarter Greener Cities, Stockholm växer

Smarter Greener Cities webbplats

Inbjudan till seminarium om Smart och uppkopplad belysning den 1 december

Är du verksam inom belysningsbranschen eller intresserad av smart belysning? Då ska du anmäla dig till projektet Smart och uppkopplad belysnings seminarium den 1 december klockan 09.00-12.00 som kommer att ske via Skype.

Projektet kommer dela med sig av resultat och lärdomar från sitt pilotinförande. Under dagen kommer även utmaningar och tankar om uppskalning av den smarta och uppkopplade belysningsanläggningen att diskuteras tillsammans med er som deltar.

Till anmälningsformuläret

Projektet Smart och uppkopplad belysning startade 2018 och är en del av programmet Smart och uppkopplad stad. För att läsa mer om projektet, se mer information på projektsidan på smartstad.stockholm.

Smartstad Stockholm

Under hösten har projektet även fått dela med sig av sina insikter i tidningen Ljuskultur.

Läs artiklarna i sin helhet:

Artikel ”Smart uppkopplat Stockholm”

Artikel ”Integritet i den smarta staden”

Mitti-tidningarna skriver om Stockholms stads tester av smartare styrning av trafiksignaler för att öka framkomligheten för stombusslinje 4 på Södermalm.

Läs Mitti-artikeln.

Trafikstyrningstesterna är en del av Stockholms smart stad-program.

Innerstadsbussar drabbas allra hårdast av förseningar när gator korkas igen av köer i rusningstid. Men förseningarna kan minskas med smartare styrning av trafiksignaler som placerar köerna där de påverkar framkomligheten minst.

Det visade ett trafikstyrningsförsök som genomförts inom ramen för smart stad-programmet på Kungsholmen. Nu ska metoden testas i större skala på Södermalm.

Läs mer om hur trafikstyrningsmetoden fungerar och hur framkomligheten kan ökas genom att låta trafiksignalerna styras av restidsdata i realtid.

 

I förra veckan arrangerades det fjärde tillfället i seminarieserien Mötesplats Smart stad. Den här gången handlade det om att dela med sig av lärdomar från de två projekten Smart trafikstyrning och Connected Stockholm Royal Seaport (Connected SRS).

Syftet med seminarieserien Mötesplats Smart stad är att stärka horisontell samverkan i staden. Projektrepresentanter inom staden kan även utbyta idéer, erfarenheter och kunskap. Det i sin tur kan stärka förändringsarbetet mot den smarta staden och skapa synergier.

Eftermiddagen inleddes med att Claes Johannesson, programledare för Smart och uppkopplad stad, summerade var programmet står idag.

– När vi nu tittar på vad projekten åstadkommit så här långt har det hänt en hel del och en mängd erfarenheter har dykt upp under resan. Det är enormt lärorikt för oss alla och våra lärdomar är något som vi i programmet gärna delar med oss av.

Därefter var det dags för de två projekten Smart trafikstyrning och Connected Stockholm Royal Seaport att ta vid för att mer detaljerat berätta om respektive projekt.

Petra Robin, projektledare för Smart trafikstyrning, tryckte på att det är viktigt att arbeta tillsammans i denna typ av projekt där olika kompetenser krävs för att lyckas.

– Ingen har facit, men tillsammans kan vi vända och vrida på frågor som uppstår och gemensamt utveckla den smarta staden, berättade hon.

Anna Bondesson, projektledare för Connected Stockholm Royal Seaport, och Claus Popp Larsen, RISE, betonade att det i denna typ av projekt med flera aktörer inblandade är viktigt att ha ett gemensamt språk och att utvecklingen av långsiktiga lösningar tar tid.

– Dessa typer av projekt behöver arbeta långsiktigt och synka med andra aktörer och pågående utveckling och samtidigt testa samt visa upp resultat på kort sikt för att stimulera utvecklingen, sa Anna Bondesson.

Efter att de två projekten delat med sig av insikter påbörjades ett gemensamt samtal med projektledarna. Samverkan är ett nyckelord som genomsyrat programmet och projekten.

Såväl Anna Bondesson som Petra Robin menade att samverkan är en förutsättning för att utveckla staden.

– Var inte rädd att fråga dina kollegor eller personer i andra projekt, sa Petra Robin. Alla är stolta och vill dela med sig av sitt arbete.

Intresset för det digitala seminariet var stort med cirka 70 deltagare. Under seminariet användes både Skype samt appen ”Möt Stockholm” där deltagare hade möjlighet att ställa frågor till projektledarna.

Claes Johannesson, programledare för Smart och uppkopplad stad, sammanfattade eftermiddagen med att programmet har lagt de första pusselbitarna för att utveckla Stockholm mot en smart och innovativ stad.

smartstad.stockholm kan du läsa mer om programmet och projekten. För att läsa mer om seminariets innehåll se presentation och filmer om projektet nedan:



Nästa mötesplats äger rum den 9 december. Där kommer resultat och erfarenheter från samtliga projekt att lyftas fram. Dessutom kommer ett flertal chefer från Stockholms stad för att berätta hur de ser på Stockholms fortsatta utveckling.

29

sep

Igår sände SVT ett klipp om de smarta låsen i Stockholms stads hemtjänst, som vi tidigare berättat om.

Se SVT:s klipp om smarta lås

Smarta lås innebär att personalen öppnar hemtjänsttagarens dörr med en digital nyckel, vilket underlättar i nyckelhanteringen och förbättrar säkerheten. Hemtjänsttagarna och deras anhöriga fortsätter att använda sina vanliga dörrnycklar som tidigare.

Införandet berör till att börja med cirka 40 hemtjänsttagare, 10 anställda i Årsta hemtjänst och omkring 10 fastighetsägare i området. Anställda i hemtjänsten i Årsta står nu redo att börja använda den smarta låslösningen.

Mer om smarta lås

22

sep

Årsta är först ut med smarta lås i hemtjänsten

Testar smart lås. Foto: Swedlock AB.

Testar smart lås. Foto: Swedlock AB.

Äldreförvaltningens arbete med att införa smarta lås i hemtjänsten i Stockholms stad har nu påbörjats, och stadsdelsområdet Enskede-Årsta-Vantör är först ut.

Smarta lås innebär att hemtjänstpersonalen kommer att öppna brukarens dörr med en digital nyckel, vilket underlättar i nyckelhanteringen och förbättrar säkerheten. Brukarna och deras anhöriga kommer kunna fortsätta använda sina vanliga dörrnycklar som tidigare.

Införandet berör i det inledande skedet cirka 40 hemtjänsttagare, 10 anställda i Årsta hemtjänst och omkring 10 fastighetsägare i området. Anställda i hemtjänsten i Årsta står nu redo att börja använda den smarta låslösningen. Tillförordnad enhetschef Pamela Hedström ser fram emot införandet.

Pamela är övertygad om att smarta lås kommer att underlätta mycket både för de anställda och för brukarna. Exempelvis kommer de anställda inte behöva vänta in sina kollegor för att byta nycklar och de kommer kunna hjälpa och ersätta varandra utan tidskrävande nyckelhantering som följd.

-Men tryggheten är det viktigaste. Vi vill att de äldre ska vara trygga, säger Pamela Hedström och menar att en förbättrande faktor är att de smarta låsen kommer möjliggöra för hemtjänsten att svara snabbare på larm.

-Det är också spännande och förmånligt att vara först ut. Det är stort att vi som testgrupp får vara med och utveckla något nytt! fortsätter Pamela.

Bild på personal i Årsta Hemtjänst

Personal i Årsta hemtjänst, från vänster: Nahar Mamtaz, Liliana Malke, Mengs Araya, Pamela Hedström, Carina Berglund och Oskar Wihrén.
Foto: Soheil Madjidian

Johan Holmquist är ledamot i en av de bostadsrättsföreningar som berörs av införandet i Årsta. Hans förening ser positivt på att Stockholms stad inför smarta lås på både port och bostadsdörr:

– Smarta lås medför en viss säkerhetsförbättring för föreningen i och med att risken för att nycklar försvinner minskar. Det är en säkerhetsaspekt som gynnar föreningen i stort, säger Johan.

Han trycker också på fördelarna för de boende i och med att tryggheten för de med hemtjänst ökar.

De första smarta låsen installerades under början av september. Under oktober månad kommer de anställda i Årsta hemtjänst att börja använda låslösningen.

Personal Oskar Wihrén testar sina digitala nycklar.

Oskar Wihrén testar sina digitala nycklar.
Foto: Soheil Madjidian

Personal Mengs Araya testar sina digitala nycklar. Foto: Soheil Madjidian

Mengs Araya testar sina digitala nycklar.
Foto: Soheil Madjidian

För mer information om införandet av smarta lås i hemtjänsten, kontakta projektledare Mårten Lindskog.

E-post: marten.lindskog@stockholm.se

Onsdagen den 9e september bjöd projektet Smart trafikstyrning in till ett digitalt seminarium för att presentera resultat och lärdomar från de olika delprojektens arbete samt möjliggöra diskussion om framtidens trafikstyrning.

Smart trafikstyrning är en del av Stockholms stads program Smart och uppkopplad stad. Projektet, som är ett samarbete mellan trafikkontoret och stadsledningskontoret, startade 2018 och pågår fram till årsskiftet. I arbetet testas och utvärderas nya metoder för att styra trafiken på ett effektivare sätt för att öka framkomligheten och samtidigt bidra till den smarta och uppkopplade staden.

Under seminariet presenterade projektet sina resultat så här långt. Projektet har visat att det är möjligt att öka framkomligheten genom att använda innovativ teknik och olika datakällor i realtid. Inom kort kommer projektet publicera trafikdata i realtid som öppna data från en sensor i korsningen Fleminggatan – Sankt Eriksgatan i Stockholms innerstad. Tanken är att utvecklare och andra ska kunna testa om det är möjligt att bygga smarta tjänster med denna data.

-För att lägga en grund för ännu smartare trafikstyrning, berättade Petra Robin, påbörjar vi under hösten arbetet med en upphandling av ett nytt system för styr- och övervakning av trafiksignaler.


Seminariet hölls via Skype

Under förmiddagen presenterades även lärdomar och erfarenheter som uppkommit i arbetet med att driva denna typ av innovationsprojekt, samt vilka vinster den smarta trafikstyrningen inom staden kan leda till. Det övergripande temat för dagen var möjligheten att tillsammans diskutera framtidens trafikstyrning.

Intresset för det digitala seminariet var stort, med över 90 deltagare. Bland dessa fanns personer från leverantörer, forskningsinstitut, trafikmyndigheter, andra kommuner samt från stadens förvaltningar och bolag. Under seminariet var det bra aktivitet i både chatten på Skype samt i stadens egna mötesapp ”Möt Stockholm”.


Ordmolnet är medskick från seminariets deltagare i vad som är viktigt i det fortsatta arbetet med den smarta staden

Utifrån diskussioner och reflektioner från deltagare stärktes insikten att det finns en enorm potential och mycket lärdomar att ta med sig inför kommande arbete. Samverkan och ökat nätverkande samt att fortsätta testa, bygga vidare med tester och piloter lyftes som viktiga delar för att röra oss närmare den smarta staden. Detta speglades även i reflektioner och medskick från några utav deltagarna;

Vi borde samarbeta mer i dessa frågor och bygga vidare på lärdomarna för att få en mer hållbar slutprodukt

Den delning av information som projektet möjliggör kan skapa oanade vinster/nyttor för samhället

Bra med fortsatt dialog och väldigt intressant att höra – vi är gärna med i framtida diskussioner

Förmiddagen avslutades med att projektledare Petra Robin summerade status om den härliga berg- och dalbana som projektet inneburit och om kommande arbete inför projektets avslutande halvår. Slutligen uppmuntrande projektet till fortsatt Skype-fika och nätverkande för att tillsammans kunna uppnå den framtida smarta trafikstyrningen.

För att läsa mer om seminariets innehåll – se bifogad presentation och filmer om projektet nedan.

Presentation Seminarium Smart trafikstyrning 20200909

 

Multifunktionssensor i korsningen Sankt Eriksgatan/Fleminggatan.

Nu inleds tester på Kungsholmen av ett nytt sätt att styra trafiksignaler – och mäta hur olika typer av trafikströmmar rör sig genom staden i realtid.

De multifunktionssensorer som nu testas i korsningen Sankt Eriksgatan/Fleminggatan kan inte bara mäta motortrafiken, utan även cykeltrafik och gångtrafikströmmar.

Realtidsdata om hur trafiken rör sig genom staden är en av nycklarna för smartare trafikstyrning för att minska köer och öka framkomligheten.

Testerna som nu inleds i gatukorsningen på Kungsholmen har två syften. Det handlar dels om att undersöka om multisensorer kan ersätta de så kallade slingdetektorer som används idag för att styra trafiksignaler.

Slingdetektorerna är nedgrävda i gatan och känner av när ett fordon närmar sig en trafiksignal. En nackdel med slingorna är att de är underhållskrävande. Underhållet är kostsamt och trafikstörande.

Slingdetektorerna är dessutom dåliga på att känna igen cykeltrafik och kan överhuvudtaget inte detektera gående.

De nya multifunktionssensorerna registrerar istället trafiken med en typ av intelligenta kameror som kan skilja på olika trafikslag – exempelvis bilar, bussar och cyklar.

AI-program i kamerasystemen analyserar bilderna och omvandlar mätresultaten till anonymiserade data som därefter i realtid skickas vidare ut till olika trafikanalyssystem i staden.

De nya sensorerna kan också mäta hastigheter och registrera i vilken riktning fordon, cyklar och fotgängare fortsätter efter att de passerat korsningen.

Ett syfte med testerna på Kungsholmen är också att se hur den här typen av realtidsdata för olika typer av trafikströmmar kan användas för att vidareutveckla stadens planering och styrning av trafiken för att öka framkomligheten, säger Petra Robin, projektledare för Stockholms smart stad-projekt för smart trafikstyrning. Idag baserar sig styrningen av trafiken till stor del på historiska data.

Drottningholmsvägen upp mot Fridhemsplan och Sankt Eriksgatan.

Innerstadsbussar drabbas allra hårdast av förseningar när gator korkas igen av köer i rusningstid. Men förseningarna kan minskas med smartare styrning av trafiksignaler som placerar köerna där de påverkar framkomligheten minst.

Det visar ett trafikstyrningsförsök som genomförts på Kungsholmen. Nu ska metoden testas i en större skala på Södermalm.

– De allra största tidsvinsterna i det här försöket fick passagerarna i de mest försenade innerstadsbussarna. Tiden som de stod i kö minskade med nästan 40 procent. Ett viktigt syfte med försöket på Kungsholmen var just att öka framkomligheten för bussarna på Sankt Eriksgatan, men sedan blev det vinster för biltrafiken också, berättar Fredrik Davidsson.

Han är konsult åt trafikkontoret som utvecklat tekniken i trafikstyrningstestet. I det system som används för att styra trafiksignaler på ett nytt sätt ingår bland annat realtidsuppdaterad restidsdata från Google och prognosalgoritmer för att förutse när köbildning uppstår. Försöket på Kungsholmen ingår i projektet Smart trafikstyrning som en del av Stockholms smart stad-strategi.

Scenen för trafikstyrningsförsöket var Fridhemsplan. Här möts infartsleden Drottningholmsvägen och Sankt Eriksgatan. I morgonrusningen in mot city blir det ofta köer som tätnar ju längre in på Sankt Eriksgatan man kommer. Även busstrafiken fastnar i köerna på Sankt Eriksgatan.

– Man kan säga att busstrafiken drabbas dubbelt av den här typen av trafikstörningar. Ju mer bussen försenas av köer, desto fler väntande passagerare hinner det bli att plocka upp på varje hållplats. Det gör att förseningen ökar ännu mer. När en buss väl börjat avvika från tidtabellen accelererar förseningen för varje hållplats den passerar. Och det krävs inte särskilt stora trafikstörningar för att detta ska inträffa, säger Fredrik Davidsson.

Testområdet: Drottningholmsvägen – en av infarterna mot innerstaden västerifrån – och Sankt Eriksgatan. På bilderna ser man Googles restidsdata, en viktig komponent i styrningen av trafiksignaler.

Målet med trafikstyrningstestet var att försöka öka framkomligheten i morgonrusningen på Sankt Eriksgatan genom att låta trafiksignalerna på Drottningholmsvägen styra inflödet av trafik på ett smartare sätt.

Innan försöket styrdes trafiksignalerna av fasta tidsscheman som bestämmer längden på perioderna av rött och grönt ljus. Olika tidsscheman används vid olika tider på dygnet. I morgonrusningen används tidsscheman som ger längre tid mellan grönperioderna. Detta för att motverka köbildning längre fram på Sankt Eriksgatan.

Lars Johansson, projektledare på trafikkontoret, och Fredrik Davidsson, konsult på Movea som arbetat med trafikstyrningstesterna på Kungsholmen.

Men problemet med dessa tidsscheman är att de baserar sig på historiska data av hur trafiken brukat se ut vid olika klockslag. Inte hur den aktuella trafiksituationen faktiskt ser ut just för ögonblicket.

Under testperioden styrdes trafiksignalernas grönperioder istället med hjälp av realtidsuppdaterad restidsdata från Google. Samma realtidsdata som används för att visa trafiken i exempelvis Google Maps och trafikappen Waze. I systemet ingår även en algoritm som kontinuerligt analyserar mönster i restidsdatan för Sankt Eriksgatan. Det gör att den i förväg kan flagga för när köbildningssituationer kommer att uppstå.

– Prediktionsdelen i systemet är viktig. Effektiviteten ökar om vi sätter in trafikstyrningsåtgärderna 10-15 minuter innan köbildningarna uppstår, förklarar Fredrik Davidsson.

Så redan innan köer bildas inne på Sankt Eriksgatan kan trafiksignalerna ute på Drottningholmsvägen börja släppa förbi bilar i långsammare takt. En större del av köbildningen sker då istället redan på Drottningholmsvägen vilket i sin tur ökar framkomligheten inne på den trängre Sankt Eriksgatan.

Trafiksignalen på Drottningholmsvägen som reglerar inflödet av trafik för att öka framkomligheten för bussarna.

Fredrik Davidsson drar några av resultaten från trafikstyrningsförsöket:

• Medelkötiden på Sankt Eriksgatan minskade 20 procent, medan medelkötiden på Drottningsholmsvägen ökade med 2 procent.
• Kötiden för de mest försenade bussarna på Sankt Eriksgatan minskade 37 procent.
• Utsläppsnivåerna på Sankt Eriksgatan minskade ett par procent till följd av minskad köbildning.
• Omräknat till pengar uppskattas restidsvinsterna för biltrafiken vara värd cirka 110 000 kr per år och 30 000 kr per år för bussresenärerna, samtidigt som driftskostnaden för själva trafikstyrningssystemet är väldigt låg, bara cirka 5 000 kr per år.

De ekonomiska vinsterna kanske inte ser så stora ut men sett i relation till de låga kostnaderna för att införa systemet är trafikstyrningsmetoden mycket effektiv, menar Fredrik Davidsson.

– Dynamisk styrning av trafiksignaler är ett bra sätt att få ökad trafikeffektivitet till en låg kostnad.

Simulering av Södermalm visar på vinster för trafikanter i storleksordningen ett par miljoner per år. Nästa steg blir därför är att skala upp trafikstyrningsmetoden och testa om den kan öka framkomligheten för bussar på Hornsgatan.

Installation av styrutrustning i skåpet i korsningen.