Aktuellt

2020

mars

I stadens årligt återkommande enkätundersökning om hur stockholmarna använder stadens digitala tjänster finns fler spännande förslag på nya appar eller vidareutvecklingar av digitala tjänster inom en rad olika områden.

I årets undersökning finns många förslag på smarta tjänster kopplade till sophantering och återvinning. Det speglar samhällets ökade intresse för miljö- och hållbarhetsfrågor. Det finns även flera förslag på tjänster som syftar till att göra det lättare att hitta lediga parkeringsplatser så att man slipper åka runt och leta och bidra till onödig trafik och onödiga utsläpp.

En ny kategori för i år är förslag kopplade till trivsel och trygghet i stadsmiljö. Det handlar om allt från hur man kan använda belysning bättre till musik i det offentliga rummet och uppkopplade parkbänkar.

Läs även: Så tycker stockholmarna om stadens digitala kontaktytor

En app för att äldre ska hitta umgänge och en tjänst för att idrottsintresserade stockholmare lättare ska kunna boka fotbollsplaner är andra exempel på digitala tjänster som stockholmarna gärna vill se. Detta kanske kan tolkas som att stockholmarnas bild av en smart stad, har breddats och inte längre bara handlar om “hårda” frågor som exempelvis trafik, vilket varit dominerande i tidigare års undersökningar.

Här är några av stockholmarnas digitaliseringsförslag sorterade efter ämnesområde:

Sport, fritid:
* App med öppna halltider där personer som inte tillhör en specifik sportklubb kan boka lokaler. Exempelvis ett kompisgäng som vill träna/spela något ihop spontant.
* App för att hitta umgänge med närboende.
* Smart bokningssystem för fotbollsplaner.
* Alla seniorer vill veta var man kan umgås/äta lunch och middag till rabatterat pris.
* Badkarta-app – med aktuella badtemperaturer, vattenkvalitet, om det är brygg-, klipp- el strandbad o närliggande service (papperskorgar, toalett, vatten, lekplats, parkering, busshållplats osv). Vore så bra!

Hemtjänst, omsorg:
* Ett forum (typ Tinder) eller liknande för att bryta ensamhet för äldre.
* Tjänst för lediga platser på äldreboenden/servicehus.

Miljö:
* App för när jag vill ha mitt avfall hämtat.
* Appar där man får information om värme- och elförbrukning.
* App för att beställa sophämtning vid behov, samma med grovsopor, elskrot.
* App för att hitta återvinning enklare och arrangemang för klädbytardagar.
* App med kartor över återvinningscentraler för olika material. Folk har i dagsläget ingen sortering i sin bil, när de kommer till centralen. Det gör att de springer runt som yra höns.

Trafik:
* En app som kan visa var jag finner närmaste lediga parkeringsplats.
* En gps-app som informerar om aktuell köbildning/förväntad tid att nå målet och som anger alternativ väg.
* Att kunna hitta en ledig parkeringsplats för cykel digitalt vore bra. Det är ofta jag vill parkera i city för att göra ett ärende och det är väldigt ofta fullt i cykelställen.
* App för att se var det är sopsaltat vid halka.
* Digital ansökan av handikapparkering.
* En app där man kan se var det finns lediga p-platser på gatorna så vi slipper cirkulera med bilarna och förstöra miljön.
* En app där man kan se orsaken till varför gatuarbeten, trafikomläggningar, cykelbanor, snöröjning, parkeringsplatser genomförs.
* Induktionsladdning av elfordon vid ex trafikljus.
* Inför digital skyltning om aktuell gata faktiskt ska städas och då måste vara utrymd. Många veckor städas det inte alls och då kan ju vi medborgare parkera där istället. Det skulle utöka antalet tillgängliga parkeringsplatser.

Skola, utbildning:
* Jobbguide för unga som kan svara på frågor och ge rådgivning kring t.ex. ”har du tänkt på att jobba inom xxxx? – Här finns några öppna tjänster just nu!”

Kontakter med staden:
* En tjänst som hjälper mig navigera i kommunens stödsystem med direkt meddelartjänst till sin handläggare i en app!
* Få bättre överblick av kommunfullmäktiges beslut.
* Många blanketter borde finnas digitalt.
* ”Mina sidor” där man kan se alla sina ärenden och kontaktytor med stadsdelen.
* Aktuellt, på gång-aktiviteter, kulturella, fritid, etc runt om i staden.
* Alla typer av ansökningar och ärendehantering, kunna göra ansökan online och sedan följa den under handläggningen.
* En digital tjänst där politiker och tjänstemän lyssnar till medborgarna.
* Individuellt läge och köplats inom t ex förskola, äldreomsorg, annan omsorg och bostäder.
* Direktdemokrati, rösta på förslag i mobilen.

Bygg:
* Alla godkända byggnadsritningar bör finnas digitalt för alla byggnader.
* Att kunna se på kartor vilka byggnationer som planeras inom de närmaste åren.
* Att kunna söka efter de byggnadsplaner som finns och hur de fortskrider.

Trygghet och trivsel:
* Många platser skulle också kunna bli vackrare och säkrare med snygg belysning. Tycker att alla broar skulle vara upplysta underifrån också. Ljuskonst har vi nästan inget av i vår stad.
Smarta parkbänkar med solpaneler, wifi, mobilladdning, belysning etc.
* Belysning i trottoaren. Musik på torg ifrån upplysta hål. Hörs bara om man kommer nära och olika musik i olika igenglasade hål.
* Trygghets-Drönare: Kunna (supersnabbt) beställa en drönare (med filmkamera, strålkastare, högtalare och mikrofon – kopplat live till trygghetscentral) via mobilen som följer den som känner sig osäker – tills personen känner sig trygg.
* App där man kan se skyddsrummen.
* Välkommen till Stockholm-app.
* App med info om tex offentliga toaletter eller annan service.
* Fler möjligheter att ladda mobiler i offentlig miljö. Idag så läggs allt mer service in i mobiler, biljetter och dylikt, men det byggs inga förutsättningar för att hålla mobiler vid liv.

februari

Nu har elförbrukningsdata för stadens samtliga förvaltningar och bolag samlats i en och samma databas.
Den nya databasen gör det billigare – och enklare – för stadens verksamheter att effektivisera sin elförbrukning.

Den nya databasen – ELDA – är ett inspirationsprojekt finansierat via Stockholms smart stad-program. I databasen samlas elförbrukningsdata i ett enda gemensamt, standardiserat dataformat från en rad olika elleverantörer och för drygt 11 500 olika anläggningar som drivs av Stockholms stad.

Via databasen kan stadens samlade elförbrukning nu analyseras timme för timme. Enskilda förvaltningar och bolag kan använda databasen för att effektivisera sin egen elanvändning.

– Vi får tillgång till elförbrukningsdata för hela staden som vi kan använda i en rad sammanhang, berättar Joachim Eriksson på serviceförvaltningen som är avtalsförvaltare för Stockholms stads elinköp.

Det går åt stora mängder el för att driva Stockholms stads verksamheter. 682 Gigawattimmar gick det åt under det senaste året, vilket motsvarar ungefär 0,5 procent av hela landets samlade elförbrukning.

Allra mest el går åt hos Stockholm Vatten och Avfall. Även stadens många skolfastigheter och allmännyttans fastighetsbestånd tillhör storförbrukarna.

De flesta verksamheter i staden analyserar redan sedan tidigare sin egen elförbrukning på timbasis – men då med elförbrukningsdata som köps in från nätleverantörerna. De detaljerade analyserna av den egna elförbrukningen gör att man exempelvis kan välja den prisplan hos sin nätleverantör som blir billigast vid varje given tidpunkt.

Men genom den gemensamma ELDA-databasen blir det billigare – och enklare – för stadens förvaltningar och bolag att göra den här typen av analyser för att effektivisera och optimera sin elförbrukning, förklarar Joachim Eriksson.

Det gemensamma dataformatet gör det enklare att öppna stadens elförbrukningsdata såväl internt som externt. En del av stadens samlade elförbrukningsdata kommer exempelvis att tillgängliggöras även som öppna data på Stockholms stads dataportal för öppna data.

Nu är förberedelserna i full gång för att börja använda smart belysning i Tensta.
Cykel- och gångstråk, två gångtunnlar och en bilgata ska få uppkopplad och sensorstyrd belysning.

Ett syfte är att effektivisera energianvändningen genom att använda sensorstyrd LED-belysning som lyser upp extra mycket när människor passerar förbi och samtidigt lyser lite svagare när det är tomt och ingen rör sig i närheten.

Men satsningen i Tensta handlar också om att använda smart teknik för att utforma belysningslösningar som kan bidra till en ökad trivsel och trygghetskänsla
i området.

Smart belysningsprojektet i Tensta är en del av Stockholms smart stad-strategi. Tanken är utvärdera flera olika lösningar för smart och uppkopplad belysning för att sedan kunna skala upp de som fungerar bäst även i andra stadsdelar.

Belysningsprojektet i Tensta beräknas dra igång under våren. Just nu pågår förberedelserna som bäst på flera håll runt Tensta centrum.

Sammanlagt runt 180 belysningsarmaturer – och i en del fall även själva belysningsstolparna – byts ut och ersätts med nya som kan användas för smart och uppkopplad belysning, samt även förses med olika typer av sensorer.

Utmed en gång- cykelbana i Tensta sätts nya belysningsstolpar upp med inbyggda sensorer som känner av när någon passerar.

Den nya belysningen är alltid tänd när det är mörkt, men lyser upp extra mycket när rörelsesensorn registrerar att någon går eller cyklar förbi. Även belysningen på intilliggande stolpar framför och bakom lyser upp extra mycket så att man kan se vad som rör sig i närheten när man rör sig längs gång- och cykelstråket.

För att öka trygghetskänslan täcker belysningen inte bara upp själva gång- och cykelbanan. I park- och skogspartier kommer det att finnas en ny typ av lampor som även lyser upp omgivningen så att man ser bättre vad som händer runt gång- och cykelbanan. Vid Erikslundsparken finns också nya lyktstolpar som står tätare än tidigare.

Även bilgatan Hagstråket i Tensta kommer att få smart belysning som anpassar sig till trafikintensiteten.

Men här kommer man att använda mer avancerade sensorer inte bara kan se att ett fordon närmar sig. De uppkopplade sensorerna kan även skilja på olika trafikslag och se om det är en buss, en bil eller exempelvis en cykel som passerar förbi. Den insamlade trafikdatan från sensorerna kommer att kunna användas i framtida realtidsbaserade trafikanalys- och styrsystem.

Den nya belysningen på Hagstråket kommer inte bara att lysa nedåt mot vägbanan. På belysningsstolparna kommer också att finnas olikfärgade LED-lampor som kan lysa uppåt.
I ett framtida mer utbyggt system med smart belysning skulle de färgade ljusen kunna användas exempelvis för att förstärka blåljusen från utryckningsfordon.

2019

december

Esset – det blir namnet på Stockholms stads nya digitala stöd för socialtjänst, kommunal hälso- och sjukvård, samt överförmyndarverksamhet. Hjärnorna bakom namnet är personalen på Södermalms dagliga verksamhet.

Deras förslag vann namntävlingen på torsdagsförmiddagen på terminsavslutningen för Projekt Modernisering av sociala system.

Alla som kommer arbeta med de nya digitala stödet fick vara med och tävla. Intresset var stort och 49 bidrag kom in. Men det blev Södermalms dagliga verksamhet som plockade hem segern med sitt namnförslag – Esset.

Ur juryns motivering:

”Det anspelar på ett stöd av hög klass och skicklighet. Namnet är i bestämd form, vilket visar på att det är ett digitalt stöd som är gemensamt för alla. Det är inte förknippat med något specifikt verksamhetsområde, utan fungerar för alla.”

–  Idén till namnet kom av den i sammanhanget betydande bokstaven S. Stockholms stads smarta, sammanhållna sociala system och digitala stöd, berättade Jessica Ulfsdotter, biträdande enhetschef på Södermalms dagliga verksamhet.

– Vi ser fram emot att börja jobba med Esset, sade de när det tog emot prischecken på 10 000 kronor.

Prisutdelaren var socialförvaltningens chef Lena Lundström Stoltz.

Arbetet med att implementera det nya namnet i verksamheten kommer att påbörjas nu och pågå under våren. 

Det nya digitala stödet för socialtjänsten, kommunala hälso- och sjukvård och överförmyndaren införs successivt med start under nästa år. Petra Lindström berättade om införandeplanen i stadens olika verksamheter.

-Införandet av Esset kommer att börja under 2020, och förväntas pågå fram till 2022, berättar Petra Lindström.

Överförmyndarförvaltningen blir först ut att börja använda det nya digitala stödet. Huvudprocessledaren Alexander Markman berättade hur utvecklingen av det digitala stödet går till.

Både Alexander och hans kollega Martin Rost är till vardags anställda på Överförmyndarförvaltningen. Att ha personer från verksamheten med i utvecklingen är en av projektets nyckelfaktorer.

 

De berättar om ett tätt samarbete med utvecklarna, som säkerställer att det som levereras stämmer överens med verksamhetens faktiska behov.

Andreas Meschke, delprojektledare, leder publiken genom förmiddagens avslutning.

 

Fler bilder från terminsavslutningen för Projekt Modernisering av sociala system:

 

oktober

Sebastian Bergström och Magnuz Engardt på miljöförvaltningens avdelning SLB-analys.

Stockholms kommande flerdygnsprognoser som visar luftkvaliteten nästan ner på kvartersnivå blir också tillgängliga för fristående apputvecklare som öppna data.

– I första hand är det prognosdata som blir tillgängligt som öppna data. Men eventuellt också mätvärden från de mätstationer för luftföroreningar som vi har i staden, säger Magnuz Engardt, miljöutredare och meteorolog på miljöförvaltningens avdelning SLB-analys som analyserar luftkvalitet i Stockholms stad.

Han är spindeln i nätet i arbetet med utveckla Stockholms kommande luftkvalitetsapp som visar högupplösta flerdygnsprognoser för luftkvaliteten i Stockholm nästan ner på kvartersnivå.

Luftkvalitetsappen beräknas bli klar under nästa år och är ett av de utvecklingsprojekt som finansieras inom ramen för Stockholms smart stad-strategi. De avancerade luftkvalitetsprognoserna kommer också att kunna användas som öppna data i helt andra digitala tjänster.

Det kan exempelvis handla om cykelruttsappar där luftkvalitetsprognoser kan hjälpa användaren att ta fram ruttalternativ som undviker gator som för tillfället har förhöjda koncentrationer av luftföroreningar, säger Sebastian Bergström på SLB-analys. Han kan även tänka sig flera andra typer av digitala tjänster där prognosdata för luftkvalitet kommer att vara intressant.

Luftkvalitetsprognoserna blir ett nytt kraftfullt verktyg för bland annat astmatiker i Stockholm. Istället för att bara redovisa koncentrationer av olika luftföroreningar presenteras istället prognoserna i form av ett speciellt hälsoriskindex. Indexet bygger på studier av hur antalet astmarelaterade akutbesök i sjukvården påverkas vid olika luftföroreningsnivåer.

– Det är ett mer lättförståeligt och objektivt mått för hälsorisker kopplade till luftföroreningar. Eftersom flera olika typer av luftföroreningar ingår i prognoserna, så tror vi att ett sammanvägt hälsoriskindex blir ett tydligare och mer användbart mått, säger Magnuz Engardt.

Just nu är utvecklingsarbetet på väg in i en ny fas, berättar Magnuz Engardt. Själva prognosmodellen är i stort sett klar. Nu fokuseras det fortsatta arbetet på att ta fram själva appen som ska visa luftkvalitetsprognoserna.

– Vi vill att prognoserna ska kunna visas på kartor i appen och att användaren ska kunna ta fram tidsserier av prognosdata på specifika geografiska positioner. Appen ska också innehålla en hälsodagbok riktad till astmatiker, säger Magnuz Engardt.

Luftkvalitetsprognoserna, som sträcker sig över tre eller fyra dygn, baserar sig på en mängd olika typer av data. Viktiga byggstenar för att skapa prognoserna är bland annat data från mätstationer i Stockholm som registrerar lika typer av luftföroreningar och pollen.

Men även vanliga väderprognoser en mycket viktig faktor i luftkvalitetsprognoserna. Regn bidrar till minskade koncentrationer av föroreningspartiklar från vägtrafiken och sydostliga vindar kan öka inflödet av sotpartiklar från Östeuropa, för att nämna ett par exempel.

Exempel på andra data som vägs in i Stockholms prognosmodell är den europeiska luftföreningsprognosen CAMS.

Även miljöförvaltningens emissionsdatabas är en viktig förutsättning för att kunna göra detaljerade luftkvalitetsprognoser i Stockholm nästan ner på kvarternivå, förklarar Sebastian Bergström.

Emissionsdatabasen innehåller data som visar hur trafikintensiteten och utsläppsemissioner ser ut gata för gata i Stockholm under dygnets alla timmar.

– Eftersom vägtrafiken är den stora källan till luftföroreningar i Stockholm så är den här databasen en viktig förutsättning för luftkvalitetsprognoserna, säger Sebastian Bergström.

Här är luftföroreningarna som ingår i Stockholms kommande luftkvalitetsprognoser:

PM10: Partiklar som är upp till en hundradels millimeter i storlek. Handlar i huvudsak om slitagepartiklar från vägtrafiken – partiklar från däck, bromsar och själva vägbanan. Koncentrationerna av PM10-partiklar är som högst under våren när gatorna torkar upp och det vägdamm som samlats i snö och väta under vintern frigörs. Dubbdäck genererar många gånger fler PM10-partiklar än odubbade däck.  Höga koncentrationer av PM10-partiklar ökar framförallt risken för luftvägssjukdomar och orsakar ökade besvär för astmatiker.

Kväveoxider (NOx): Kommer från i huvudsak från motorfordonens avgaser, främst dieselfordon. Kvävedioxid har negativa effekter på luftvägarna. Personer med astma är särskilt utsatta.

Marknära ozon: Högst koncentrationer i luften under våren och försommaren. Irritation och effekter på lungfunktionen särskilt hos astmatiker vid förhöjda koncentrationer.

Björkpollen: Kan orsaka astma- och allergiproblem. I sydligaste Sverige börjar björkens blomning normalt i senare delen av april och avslutas i norra Sverige kring månadsskiftet juni-juli.

 

Två gånger om året samlas Stockholms stads it-chefer för att nätverka, dela erfarenheter och få senaste nytt gällande it i staden. Denna gång var Tekniska muséet – och den pågående robotutställningen scenen för en fullspäckad dag.

It-direktör Johanna Engman inleder dagen och berättar om läget i stadens it-arbete. Många stora projekt pågår, och it-cheferna är hårt belastade.

På agendan för dagen finner vi många av stadens stora it-projekt. Först ut är projekt modernisering av sociala system, som tar fram moderna arbetssätt med nya digitala stöd för stadens socialtjänst, överförmyndarverksamhet samt den kommunala hälso- och sjukvården.

– Utvecklingen av de nya digitala stöden har startat, det är nu det händer på riktigt, säger projektledare Petra Lindström.

Hon berättar hur de jobbar med både it-nära och verksamhetsnära kompetens.

Förutom stadens interna arbete med öppna och delade data, leder vi tillsammans med Storsthlm projekt ÖDIS – ökad användning av öppen data i stockholmsregionen. Det är ett samarbete mellan alla 26 stockholmskommuner. Projektledare Agust Wadström berättar om att öppna och delade omskrivits i stadens budget och trycker på vikten av att det behandlas som en ledningsfråga.

– Vi försöker samarbeta med alla olika aktörer i landet, som har kommit någonstans med öppna data, säger Beatrice Sablone, projektledare för ÖDIS.

Hon trycker på vikten av att kommunernas öppna data presenteras på det sätt som företagen vill ha den, så att de faktiskt kan använda den – och så att den kommer till nytta för invånarna i form av nya eller förbättrade digitala tjänster.

En innovationsstrategi togs fram i Stockholms stad 2015. I samband med att den beslutades startade projekt “Idésluss” och Christine Oljelund utsågs till projektledare. Idéslussen stöttar, stimulerar och inspirerar stadens medarbetare att jobba med innovationer. Hon uppmanar sina åhörare att kontakta henne med idéer, förslag eller problem.

Hon berättar även om ett av de testprojekt som drivs av Idéslussen, nämligen en chatbot.

Hon trycker även på vikten av att våga sluta göra saker som inte längre är effektiva och fyller någon funktion. Hon menar att det kommer att frigöra tid, som kan läggas på annat.

Claes Johannesson är programledare för program Smart och uppkopplad stad, han är på plats på it-chefsdagen för att berätta om status i de smart stad-projekt som drivs inom ramen för programmet. Han berättar om den IoT-plattform som upphandlats, om de multifunktionssensorer som nu sätts upp i gatumiljön.

På Tekniska muséet pågår just nu en utställning med robotar, och stadens it-chefer får en guidad tur. Utställningen Robots från Science Museum i London inleder sin världsturné på Tekniska museet. Det är blir sista stoppet i Europa innan utställningen fortsätter sin turné. Människoliknande maskiner är fascinerande men samtidigt skrämmande. Varför skapar vi maskiner som liknar oss människor?”

Snart inleder Stockholms stad tester av avancerade multifunktionssensorer som kan styra trafiksignaler och mäta alla olika typer av trafikströmmar i realtid.
Realtidsdata från trafiken är en av nycklarna för smartare trafikstyrning för att minska köer och öka framkomligheten.

Korsningen Sankt Eriksgatan/Fleminggatan på Kungsholmen blir inom kort scenen för tester av en ny typ av avancerade trafikmätare, så kallade multifunktionssensorer.

Multifunktionssensorerna kan inte bara registrera realtidsdata om motortrafiken, utan även hur cykel- och gångtrafikströmmar rör sig genom staden.

De kommande testerna har två syften:

Det handlar dels om att undersöka om multisensorer kan ersätta de så kallade slingdetektorer som används idag för att styra trafiksignaler.

Slingdetektorerna är nedgrävda i gatan och känner av när ett fordon närmar sig en trafiksignal. En nackdel med slingorna är att de är underhållskrävande. Underhållet är kostsamt och trafikstörande.

Slingdetektorerna är dessutom dåliga på att känna av cykeltrafik och kan överhuvudtaget inte detektera gående.

De nya multifunktionssensorerna registrerar istället trafiken med hjälp av en slags intelligenta kameror som kan skilja på olika trafikslag – exempelvis bilar, bussar och cyklar.

AI-program i kamerasystemen analyserar bilderna och omvandlar mätresultaten till anonymiserade data som därefter i realtid skickas vidare ut till olika trafikanalyssystem i staden – och till Stockholms stads gemensamma plattform för öppna data.

Till skillnad från dagens slingdetektorer kan multifunktionssensorer inte bara registrera och räkna de fordon som passerar på gatan. De kan också mäta gångtrafikströmmarna på trottoarerna.

De nya sensorerna kan också mäta hastigheter och registrera i vilken riktning fordon, cyklar och fotgängare fortsätter efter att de passerat korsningen.

Ett syfte med testerna på Kungsholmen är också att se hur den här typen av realtidsdata för olika typer av trafikströmmar kan användas för att vidareutveckla stadens planering och styrning av trafiken för att öka framkomligheten, säger Petra Robin, projektledare för Stockholms smart stad-projekt för smart trafikstyrning. Idag baserar sig styrningen av trafiken till stor del på historiska data.

Hon berättar att multifunktionssensorer från tre olika leverantörer kommer att testas i försöket på Kungsholmen. Nu inväntas ett sista godkännande från Integritetsskyddsmyndigheten innan testerna kan börja.

Om testet faller väl ut kan projektet att föreslå att multifunktionssensorer ersätter dagens slingdetektorer på fler ställen i Stockholm. Projektet av har identifierat 50-100 möjliga gatukorsningar. Idag finns närmare 5 000 slingdetektorer inbyggda i stadens gator.

Under en regnig onsdag fylldes Paulirummet i Stockholms stadshus av medarbetare från staden som är nyfikna på programmering och kodning. De deltog i seminariet  “Alla har en robot hemma! Programmering, kodning och datalogiskt tänkande – vad är det?”

Syftet med dagen var att visa på hur programmering kan bli ett tankesätt som hjälper till i det dagliga arbetet, oavsett inom vilket område du arbetar inom.

– Vare sig vi vill eller inte kommer vi i kontakt med programmering och kodning, vi behöver förstå, säger Christine Oljelund, projektledare för Idéslussen och initiativtagare till dagens event.

Maria Carlbom från stadsledningskontoret var en av deltagarna. 

– Jag kan inget alls om programmering och tänker att detta var en bra tillfälle att lära sig lite mer. Vilket det också visade sig vara, jag känner att jag förstår syftet med att programmera lite bättre nu. 

Dagen inleddes med en föreläsning kring programmeringens sammanhang, varför datalogiskt kunnande är viktigt och vad en robot egentligen är? Detta för att ge en överblickskunskap inför dagens fortsättning.

Programmering står ju sedan en tid tillbaka i skolans läroplan. Jacob från Roboteket på utbildningsförvaltningen jämförde det med kemi. 

– Alla behöver inte bli kemister, som som en allmänbildning behöver vi alla en viss kunskap om kemi. På samma sätt är det med programmering och kodning.

Deltagarna fick bland annat programmera bollar så att de går i rätt riktning, med hjälp av visuell programmering/block programmering som är en enklare form av programmering, där kodtexten täcks av symboler. De fick även testa Bee-bots, VR-glasögon, och programmera en enkortsdatorer.

Seminariet genomfördes som en del av  Innovationsveckan. Det är en nationell kraftsamling för att visa upp det driv och engagemang som finns inom offentlig sektor när det kommer till innovation och förmågan att tänka nytt. 

Tanken är att alla delar av offentlig sektor ska kunna ta del av och lära från varandra genom att dela exempel och lärdomar. I stadens innovationsstrategi lyfts särskilt att för att bibehålla Stockholms starka position i den globala konkurrensen om investeringar, företagsetableringar och arbetskraft behövs samverkan. Att dela erfarenheter och kunskap med andra på detta sätt ligger därför helt i linje med arbetet med att genomföra strategin.

 

september


Nu öppnar den nya webbplatsen smartstad.stockholm där du kan följa utvecklingen av Stockholms kommande smart stad-tjänster.

  • Smart och uppkopplad gatubelysning.
  • Analys av trafikdata från uppkopplade sensorer i gatumiljön.
  • En ny app som visar detaljerade fyradygnsprognoser för Stockholms luftkvalitet ner på kvartersnivå.

Det är ett par exempel på nya smart stad-tjänster som Stockholms stad just nu arbetar med som en del av Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad.

På den nya smartstad.stockholm – webbplatsen som du befinner dig på just nu – kan du följa arbetet med dessa och ett flertal andra smarta digitaliseringsprojekt som utvecklas och testas i staden. 

På webbplatsen kan du också följa utvecklingen av de fyra huvudprojekt som pågår inom ramen för smart stad-strategin: smarta lås, smart och uppkopplad belysning, trafikstyrning och öppna data.

På den nya sajten hittar du även viktiga beslut och dokument för Stockholms smart stad-strategi. Du kan även läsa mer om våra externa samarbeten kopplade till smart stad och digitalisering, samt om våra inspirationsprojekt och andra exempel på hur Stockholm bygger den smarta staden. 

På smartstad.stockholm hittar du även de senaste nyheterna på vår smart stad-blogg. Här finns också inspiration i form av bildspel och videos.

 

120 lärare i deltog i Gyllene Hacket i Stockholms stadshus på tisdagskvällen. Syftet var att inspirera till ökad användning av programmering som pedagogiskt verktyg i skolan. Lärarna testade allt från robotprogrammering till hur Minecraft kan användas i undervisningen.

Gyllene Hacket är ett samarrangemang som utbildningsförvaltningen i samarbete med Kodcentrum, Mattecentrum, Rymdstyrelsen och Microsoft ligger bakom.

För alla de lärare som dök upp på hacket i den mosaikbeklädda Gyllene salen fanns det tre olika spår att välja mellan.

Första spåret stod Kodcentrum för tillsammans med Mattecentrum och Rymdstyrelsen, som lät lärarna testa att koda i Scratch, i rymdmiljö. 

– Rymden är ett bra tema att använda för programmering, eftersom det fascinerar många och dessutom fungerar bra att jobba ämnesintegrerat kring. Programmering handlar om att lösa problem, att klura och försöka hitta lösningar tillsammans och att förstå att det nästan aldrig finns ett rätt eller fel svar, utan flera möjliga lösningar. Det här försöker vi visa med våra programmeringsuppgifter och datorfria lekar som handlar om just problemlösning och kreativitet, berättar Lisa Söderlund, verksamhetschef på Kodcentrum.

Ett annat spår hölls av Microsoft och gick igenom olika exempel på hur datorspelet Minecraft används som pedagogiskt verktyg. Jerker Porat från Microsoft jämför Minecraft med en sandlåda. Sätter du ett barn i en sandlåda kan de bygga precis vad de vill. Du behöver sedan fråga dem: vad har du byggt? Samma tänk kan appliceras på Minecraft. Eleverna kan bygga precis vad som helst.

Det tredje och sista spåret arrangerades av Roboteket, från Medioteket, utbildningsförvaltningen i Stockholms stad. Det fokuserade på programmeringsmiljöer där man bland annat fick prova på att programmera en robot, samt att textprogrammera i programmeringsspråket Python.

Bakgrunden till Gyllene Hacket är att programmering och digital kompetens är inskrivet i läroplanen för grundskolan sedan hösten 2018. En förändring som berör omkring 100 000 lärare i Sverige. Men sju av tio saknar grundläggande kompetens i ämnet. 

Birgitta Thorander, från utbildningsförvaltningen och projektledare för Gyllene Hacket:

-Det är kul att vi har samlat både offentliga, ideella och privata aktörer här idag. Vi har ett gemensamt ansvar för att höja kompetensen kring programmering i staden, säger hon.

 Även skolborgarrådet Lotta Edholm var på plats för att hälsa alla välkomna.

– Jätteroligt att använda dessa vackra lokaler till lite allt möjligt, sa hon med en svepande rörelse över den glimmande lokalen.

Hon tryckte på vikten av att lära elever språk, inte bara engelska, tyska – utan även programmeringsspråk. Speciellt i Stockholm, där vi ligger i framkant gällande digital utveckling och har en enorm arbetsmarknad men brist på människor med kunskap inom området, avslutade Lotta Edholm.

Fler bilder från Gyllene Hacket i Stadshuset: