På Stockholms stads webbplatser använder vi kakor (cookies) för att webbplatserna ska fungera på ett bra sätt för dig. Kakor på webbplatsen

Stäng

3

Dec

Stockholms stad vill främja nytänkande, förnyelse och innovation. Därför delar staden ut priset Framsteget till en person eller verksamhet som har gjort något som bör lyftas och spridas.

Framsteget är till för att belöna och synliggöra innovativa metoder, arbetssätt eller lösningar som uppmuntrar utveckling inom staden. Utveckling som inneburit ökad resurseffektivitet eller högre kvalitet för stockholmarna. Framsteget söker efter en utveckling som är implementerad i ordinarie verksamhet.

I år kom 38 ansökningar in, och av dem hade sex stycken finalister bjudits in till prisceremonin i Blå hallen, stadshuset. Vinnarna, som fick komma upp på scen och hämta sitt pris och 125 000 kr, var Nollvision undernäring, från Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning.

Motivering: Detta arbete är ett skolexempel på hur man går från idé till projekt och implementering i ordinarie verksamhet. Det handlar om medarbetardriven innovation som utgår från brukarna. Arbetet visar på vikten av ett modigt ledarskap som vågar utmana traditionella arbetssätt och tar tillvara medarbetarnas idéer. I detta arbete har man tagit sig an utmaningen med en åldrande befolkning och hur man kan skapa en tillvaro av hög kvalitet, trygghet och självbestämmande. Det förnyade arbetssättet är hållbart då det sparar såväl tid, pengar som miljö. Det är ett digitalt verktyg som uppdateras och utvecklas enkelt vid behov. Verktyget är lättåtkomligt och kostnadsfritt för användare och har spridits både till andra förvaltningar inom staden och till andra kommuner. Det är ett exempel på välfärdsteknik när den är som bäst – med fokus på de vi är till för, i det här fallet den äldre.

Förutom första priset, så delades ett särskilt omnämnande  och 25 000 kr ut till Samverkansteam inom familjerätten, Södermalms stadsdelsförvaltning.

”Samverkan är nyckelordet i detta arbete. Här arbetar man tillsammans från flera verksamheter och utgår hela tiden från barnets situation. Genom att testa sig fram har man med befintliga resurser utvecklat en framgångsrik modell väl i överensstämmelse med barnkonventionen. Det krävs mod att bryta stuprör och att över enhetsgränser arbeta tvärprofessionellt utifrån perspektivet vad som är bäst för dem som verksamheten är till för, i det här fallet, barnet och familjen.”

25

Nov

Nu avgörs det – Framsteget 2019

Framsteget är Stockholms stads pris för nyskapande. Det ersätter Digitaliseringspriset och Förnyelsepriset och delas ut till en verksamhet inom staden som har gjort något som bör lyftas och spridas.

Det kom i år in 38 ansökningar, som alla visar på att framgångsrikt och innovativt nyskapande utvecklingsarbete pågår inom staden. För beredningsgruppen har det varit en angenäm utmaning att utse de bidrag som ska gå vidare till juryn.

Finalisterna till Framsteget är följande:

Nollvision Undernäring, från Enskede-Årsta-Vantör sdf

 

Projekt Robotar, från Serviceförvaltningen

 

Samverkansteam, Södermalm sdf

 

Digital medborgarpanel, Exploateringskontoret

Tyck till-app, Trafikkontoret

 

Östberga kulturhus, Enskede-Årsta-Vantör sdf

 

Nu pågår juryarbete. Vinnaren presenteras i samband med Kvalitetsutmärkelsen i stadshuset, den 26 november.

Vi välkomnar er alla att söka igen nästa år!

Johanna Erlandsson är informationssäkerhetsansvarig i Stockholms stad. Vi ställde tre frågor angående stadens arbete med informationssäkerhet.

Hur arbetar staden med informationssäkerhetsfrågor, vad prioriteras och vad är viktigt?

Att jobba med informationssäkerhetsfrågor är ett verksamhetsansvar men också en strategisk ledningsfråga.

-Enligt stadens politiska mål ska verksamheter vara trygga, effektiva och moderna. Vi måste jobba med informationssäkerhet för att uppnå de målen, säger Johanna Erlandsson.

Arbetet med informationssäkerhet är även grundläggande för att man ska kunna digitalisera med framgång.

– Vet du vilket skyddsvärde din information har, så vet du också hur du ska kravställa för att kunna digitalisera din process och utveckla din verksamhet på ett säkert sätt.

Johanna Erlandsson är informationssäkerhetsansvarig i staden, och hennes roll är att definiera regler och riktlinjer för informationssäkerhet.

– Vi på stadsledningskontoret styr och sätter ramar för gemensamma riktlinjer och regelverk, men det viktigaste arbetet sker inom förvaltningar och bolag, och inom projekt. Det är upp till verksamheterna att tillämpa och följa regelverken på ett klokt sätt. Därför måste varje förvaltning och bolag se till att utbilda sina medarbetare i grundläggande informationssäkerhet. Som stöd i detta arbete kommer vi inom kort att presentera en online-utbildning i informationssäkerhet som riktar sig till alla stadens medarbetare.


Kan du ge exempel på frågor som är aktuella just nu?

– Det löpande arbetet med informationssäkerhet handlar om att stötta verksamheter och projekt i frågeställningar runt digitalisering och olika risker. Det handlar också om att minska effekter av incidenter genom att bedöma verksamhetspåverkan och se till att det finns effektiva processer på plats i verksamheten.

– De nya lagarna, som till exempel GDPR och NIS-direktivet är frågor som är aktuella just nu. Jag håller även en återkommande utbildning för alla nya chefer i staden, samt besöker olika chefs- och ledningsgrupper och talar om informationssäkerhet. Det känns alltid aktuellt och roligt och leder till bra diskussioner om vad informationssäkerhet egentligen innebär rent konkret.

Kan du ge exempel på verktyg och metoder som staden arbetar med?

– Våra riktlinjer följer internationella standarder och vi följer praxis inom området, säger Johanna Erlandsson.

Bland annat använder staden informationsklassningsverktyget Klassa, precis som över 200 andra kommuner.

– Det är en styrka att vi använder Klassa. Informationsklassning är hjärtat i vårt informationssäkerhetsarbete, säger Johanna Erlandsson.

All information som vi hanterar i våra verksamheter ska klassas. På det sättet får vi veta om vi behöver något skydd eller inte för vår information.

– Vi kan utgå från ett enkelt exempel. Om du ska planera och genomföra en workshop så behöver du ställa dig frågan: Vilken information hanterar du? Kanske är det en deltagarlista, information om specialkost, en agenda, ett material att visa upp, ett protokoll med mera. Klassningen går då ut på att du bedömer: Vad är skadan om den här informationen försvinner? Vad är skadan om den läcker ut? Vad blir skadan om den förändras på ett felaktigt sätt? Det är först därefter du vet om din information behöver något särskilt skydd eller inte. Oftast är det bara du som är expert på din planerade workshop som kan svara på de här frågorna, det finns inget standardsvar som gäller för alla olika slags workshops.

13

Nov

Stockholms stad nominerad till World Smart City Award


Stockholms ledarskap i EU-projektet GrowSmarter var avgörande för att staden skulle bli en av sex finalister i World Smart City Awards kategori för städer. Priset tilldelas städer med globala strategier som kombinerar tillämpning av policy, initiativ och projekt som kommer invånarna till nytta.

Stockholms ledarskap i EU-projektet GrowSmarter var avgörande för att staden skulle bli finalist.

Projektkoordinator Gustaf Landahl:

– I Stockholm handlar GrowSmarter om att höja livskvalitén för våra medborgare samt bidra till minskat koldioxidutsläpp. Vi har visat att det är möjligt att minska utsläpp med 60 procent och samtidigt skapa attraktiva bostadsområden. Det är hedrande att vårt arbete uppmärksammas internationellt.

Prisutdelning 20 november

Vinnaren av Smart City Awards annonseras vid en prisutdelning den 20 november i samband med Smart City Expo World Congress i Barcelona 19-21 november. Under konferensdagarna finns GrowSmarter representerade i EU:s Smart Stad-monter, i flera av projektets Barcelona-partners montrar och tillsammans med Stockholms stad i Nordiska Paviljongen.

De andra finalisterna är Bristol, Curitiba, Montevideo, Seoul och Teheran.

Läs mer om Smart City Awards

12

Nov

I somras öppnade det nya stadsarkivet i Liljeholmen. Totalt bytte 5 mil handlingar samt 3,5 miljoner ritningar och kartor adress. I samband med det har Stadsarkivet börjat jobba med digital beställning och digital märkning av arkivhandlingar, något som är unikt i arkivvärlden.

-Varje bransch måste hitta sin väg i digitaliseringen, sitt sätt att bli lite mer modern inom ramen för det möjliga, säger Johan Gidlöf, utvecklingschef på Stockholms stadsarkiv.

Stadsarkivets kärnverksamhet går ut på att serva med arkivmaterial. Vem som helst kan komma dit och låna handlingar, utan att på något sätt legitimera sig.

-Det är nästan unikt i världen att ha sådan rätt till arkiv som vi har här. Alla är välkomna hit! berättar Johan Gidlöf.

Stadsarkivet öppnade på Kungsklippan år 1959, men även innan dess fanns det på Riddarholmen. Sedan dess har mycket hänt, både utanför och inuti arkivet.

-Mycket av den digitalisering vi sysslat med tidigare på stadsarkivet har varit riktad mot stadens egen verksamhet, på sökbarhet och handläggning, “tråkbyråkratiska” projekt. Det här är något nytt, att själva servicen kommer i fokus, berättar Johan Gidlöf.

Digital beställning innebär att man kan sitta hemma och söka efter en handling, se om den finns och beställa den så att den finns redo när man kommer.

-Man sparar dels lite tid, men man sparar framförallt osäkerhet. Man vet innan man kommer om det man söker efter finns, säger Johan Gidlöf.

Går man in och botaniserar i databasen, får man en annan överblick av vad som faktiskt finns vilket kanske skapar ett slags sug efter att hitta andra saker.

-Vi har redan sett i Liljeholmen att spridningen av vad folk vill se ökat. Folk slänger in en beställning på “det där också”. Jag tror man vågar experimentera mer än när man behöver stå öga mot öga med en tjänsteman, menar Johan Gidlöf.

Ju mer lättillgängligt arkivets innehåll blir, desto fler personer vill använda det. Därför ser man nu över systemet, för att klara ett högre tryck.

-Just nu utreder vi om volymerna går att märka med chip. Detta skulle dels göra att personalen med hjälp av en sökare kan hitta var i rummet en speciell handling finns. Det ger också en bättre säkerhet, så att handlingar inte försvinner eller läggs tillbaka på fel ställe bland hundratusentals andra handlingar, säger Johan Gidlöf.

Till årsskiftet ska de vara klara med utredningen kring huruvida tekniken finns och fungerar för ändamålet.

Utvecklingsarbete görs inte av Stadsarkivet ensamt – det vore omöjligt. De samarbetar med åde Riksarkivet, Ri.se, Vinnova och Urban ICT Arena. Här är samverkan med Riksarkivet (för Digital beställning) och Ri.se (i båda projekten) viktigast. Riksarkivet inför nu Digital beställning på bred front i Sverige, men starthjälpen kom från Stadsarkivet.

Starka kopplingar finns mellan många av de stora digitaliseringsprojekt som pågår inom staden, och stadsarkivets verksamhet. En smart stad behöver ett smart arkiv.

11

Nov

Agust Wadström och Beatrice Sablone är projektledare för projekt ÖDIS (Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen). Nu har de nominerats i kategorin ”Årets förbättringsresa” på Framtidsgalan.

Ur nomineringen:
”Agust och Beatrice arbetar inom två olika organisationer; Stockholms stad och Storsthlm. En dag korsades deras vägar i projektet ÖDIS, Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen. Sedan dess har duon varit oskiljaktiga i sitt arbete!”

Storsthlm är ett samverkansförbund för kommunerna i Stockholms län.

Vad betyder finalplatsen för er?

Vi är glada att arbetet vi gör i Stockholms stad tillsammans med Storsthlm uppmärksammas. Det är ett erkännande att det vi gör är viktigt och ett steg i rätt riktning för resan mot världens smartaste stad. För oss personligen är det såklart väldigt roligt att vårt arbete uppskattas och visar att vi som projektledare har hittat ett bra sätt att driva innovativa samarbetsprojekt.

Läs mer om nomineringen till Årets förbättringsresa, Framtidsverkets webbplats

29

okt

Workshop kring öppna och delade trafikdata

Cirka 40 intresserade personer från alla möjliga aktörer: en rad fordonstillverkare, kommuner från olika delar av landet, trafikplanerare, akustiker, logistiker från taxibolag, etc, samlades för en workshop om öppna och delade trafikdata. Syftet var att nätverka, diskutera och ge ideer kring stadens framtida arbete med att dela öppna data från trafiken.

Vi vill veta vilka databehov ni har och vilka möjligheter ni ser med våra nya dataflöden, inledde Petra Robin, projektledare för Smart trafikstyrning.

Programmet smart och uppkopplad stad som drivs av stadsledningskontoret, driver flera innovationsprojekt kring öppna data och trafikstyrning. Programmet utvecklar och testar ny teknik samt handlar upp en stadsgemensam IoT-plattform och en portal för öppna och delade data. Teknik som sätts upp och testas under hösten är olika lösningar för trafikstyrning samtidigt som de samlar in data, som sedan kan delas till andra och även användas för analys och utveckling i stadens verksamhet.

Det är till exempel sensorer och värmekameror som genom att räkna när bilar, bussar och trafikanter passerar, kan optimera trafikflödet och minska köerna. Det finns också smarta sensorer för att styra och dimra belysning som också kan samla in trafikdata. Bättre köhantering ger bättre framkomlighet och säkrare gatumiljöer helt enkelt. Plus att utsläppen minskar.

Diskussionen flödade kring vilka dataset man vill ha, hur ofta man behöver data, när man vill ha access till data, och hur man vill prioritera olika behov. Det kan handla om fordonstyper, tid för passage, hastighet etc.

På plats fanns representanter från alla möjliga branscher. Maja Karlsson och Emelie Roth är akustiker på Structor Akustik och jobbar med bullerutredningar, exempelvis inför byggande av nya bostadsområden.

I dagsläget är det svårt för dem att få tag i den data de behöver, för att kunna göra sin utredning. Ju bättre data de har att utgå ifrån, ju bättre prognoser kan de göra.

-Det är roligt för man inser att många som är här idag behöver samma data, fast ska använda den till olika saker, säger Emelie Roth.

-Det är värdefullt att få möjligheten att ge denna input till Stockholms stad, fyller Maja Karlsson i.

Diskussionerna handlar om vilka möjligheter som ges med öppna trafikdata; bättre stadsplanering, ökad trafiksäkerhet och stöd till polisen och räddningstjänsten. 

– Vi måste fundera över vilka andra som kan tänkas vilja ha tillgång till datan vi delar? Polisen skulle till exempel kunna vilja ha den. Det tillkommer aspekter som personlig integritet och liknande, som är svårare än tekniken. Att tänka igenom det innan kommer att underlätta för oss själva, säger en av deltagarna.

En representant från Taxi Stockholm berättade att de har 1700 bilar som snurrar i Stockholm, vilka kan ge ifrån sig en hel del data. Till exempel så har de kameror i bilarna, som kan läsa av antalet passagerare. På så sätt kanske de med fler passagerare kan prioriteras i trafiken, framför de bilar med endast en passagerare, menade han.

Intressanta frågeställningar lyftes; hur vi kan kvalitetssäkra datan vi delar? Är öppet samma sak som gratis? Kan vi skapa gemensamma API:er? Skattebetalarna betalar för infrastruktur och sina bilar redan, ska amerikanska storbolag få del av detta? 

När förmiddagen led mot sitt slut sammanfattade deltagarna sina tankar. 

– Med information blir saker lättare. Om man kan visa på behov av saker så kan man påverka. Politiker kan få underlag, och blir tvungna att agera. Man röstar med fötterna, bokstavligt, menar en av workshopens deltagare.

 -Vi behöver gemensamma policys, policys är bra – alltså behöver vi fortsätta samarbeta. Det räcker inte att sätta upp dessa första sensorerna, vi behöver fler, säger en annan av deltagarna.

 – Jag säger som min farfar som var guldgrävare. Om det finns 3 gram guld i ett ton sten, så är det värt att bryta. Det är så vi måste tänka när vi jobbar med öppna data, om det finns tre små behov i en terrayite data – så är det värt att tillgängliggöra den, säger en deltagare.

23

okt

Nu införs smarta lås i hemtjänsten

Igår fattade äldrenämnden i Stockholms stad beslut om att införa smarta lås i hemtjänsten.

Smarta lås gör att hemtjänstpersonalen kan komma in till brukare med hjälp av smarta nycklar. På så vis förenklas nyckelhanteringen och det blir säkrare och enklare för hemtjänstens personal. Brukare och anhöriga kommer även fortsättningsvis att kunna använda sina egna nycklar.

Dagens nyckelhantering innebär att varje hemtjänstanställd lägger minst 20 minuter per arbetsskift på hantering av fysiska nycklar. Med smarta lås slipper hemtjänstpersonalen extra resor för att hämta nycklar vid exempelvis larm. Smarta lås används redan framgångsrikt i flera kommuner.

Införandet av smarta lås i hemtjänsten kommer att ske etappvis med start under 2020 inom delar av Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning.

Läs äldre- och trygghetsborgarrådet Erik Slottners pressmeddelande här.

 

8

okt

Efter en lyckad premiär före sommaren inledde Mötesplats Smart stad höstsäsongen med ett seminarium på temat Säkerhet i den smarta staden. Intresset var stort och den 27 september samlades över 70 representanter från över 15 olika förvaltningar och bolag i staden för att diskutera och nätverka kring detta aktuella ämne. 

Programmet Smart och uppkopplad stad är stadsledningskontorets framtidssatsning för att börja realisera stadens Strategi för en smart och uppkopplad stad. Programmet driver flera innovativa projekt i samspel med verksamheten: smart trafikstyrning, smart och uppkopplad belysning, smarta lås samt upphandling av en stadsgemensam Internet of Things-plattform och en plattform för öppna och delade data.

Med seminarieserien Mötesplats Smart stad vill man stärka nätverkande och horisontell samverkan i staden kring digitalisering.

– Jättekul att vi nu kan köra den andra mötesplatsen här idag, nästan hälften av alla förvaltningar och bolag är representerade vilket innebär att vi är en god bit på väg med att stärka samarbetet, säger Claes Johannesson.

Seminariets fokus är på tekniska säkerhetsaspekter: Vilka säkerhetsfrågor måste beaktas i utvecklingsarbetet med smarta städer? Hur skiljer det sig från dagens säkerhetsaspekter? Hur stödjer stadens infrastrukturen säkerhetsarbetet? Vilket stöd kan projekt och verksamheter få i sitt arbete med säkerhet?

Stadens It-direktör Johanna Engman inleder.

-Vi kommer snabbt in på säkerhet när vi pratar om den smarta staden. Inte minst när vi pratar om all den data vi har tillgång till i Stockholm. I vårt arbete med öppna data går vi från en soptipp till en återvinningscentral. Vi måste se till att vi kan strukturera datan på ett säkert sätt, säkerhet är en våra största utmaningar, säger Johanna Engman.

Lukas Grimfors är säkerhetssamordnare på Programmet smart och uppkopplad stad. Han pratar om vilka sårbarheter som finns i den smarta staden.

Live från Israel berättar säkerhetskonsulten Gilad Zinger om cybersäkerhet i den smarta staden. Han pratar om hot, hackare och kriminella och om den holistiska approach vi behöver ha när vi arbetar med dessa frågor. Han pratar även om att man måste prioritera de insatser som görs i informationssäkerhetsarbetet.

På scen under eftermiddagen fanns även en expertpanel, som svarade på deltagarnas frågor kring it-säkerhetsarbetet i Stockholms stad.

Mötesplats smart stad kommer fortsätta att ta upp och belysa högaktuella frågor:

-Nästa mötesplats blir den 21 januari, då ska vi ha en konkret diskussion kring hur vi kan använda den öppna data vi får fram inom staden, säger Claes Johannesson.

Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.