På Stockholms stads webbplatser använder vi kakor (cookies) för att webbplatserna ska fungera på ett bra sätt för dig. Kakor på webbplatsen

Stäng

3

apr

Stockholms stad deltar i Hack the Crisis

Myndigheten för digital förvaltning anordnar i samarbete med Hack for Sweden ett digitalt hackathon 3–6 april 2020. Evenemanget Hack the Crisis genomförs online.

Stockholms stad och Region Stockholm har gått in som behovsägare av Hack the Crisis. Våra verksamheter drabbas direkt och indirekt av coronakrisen. Det finns stora behov av både digitala och strukturella innovationer för att möta de utmaningar som nu uppstår. Hack the Crisis genomförs i flera länder där hela ekosystemet för innovation går samman för att hitta lösningar på pandemin som drabbat världen.

Läs mer om evenemanget:

Webbplatsen för Hack the Crisis

Myndigheten för digital förvaltning

Registrera dig som ”hackare” eller åskådare:

Till registreringen

Vid frågor, vänd dig till företrädare för Hack the Crisis, som samordnar och projektleder detta evenemang där Stockholms stad är en av deltagarna.

Corona-krisen påverkar hela samhället. Inte minst skolans värld, där undervisning i klassrummet nu i viss utsträckning byts mot digital fjärrundervisning. Louise Karlsson, rektor på Katarina Södra skola i Stockholm, försöker att hitta ljuspunkter i denna svåra situation.

– Det är en hög belastning på verksamheten i dagsläget, vi har många elever på plats i skolan och samtidigt en hög sjukfrånvaro hos personalen.

-All personal inom hela verksamheten gör ett fantastiskt fint arbete och är väldigt flexibla. Vi har en tydlig beredskapsplan men det krävs att vi ändå gör dagliga justeringar och hittar gemensamma lösningar för att skapa en bra verksamhet.

Eleverna som inte är i skolan får istället undervisning på distans och samarbetar med varandra i Teams.

-Elever i de äldre årskurserna kopplar upp sig och genomför grupparbeten tillsammans med klasskamraterna på Teams. Det är även bra utifrån en social aspekt, som man annars missar när man är borta från skolan, berättar Louise Karlsson.

Efter påsklovet kommer de att övergå till mer fjärrundervisning via Skolplattformen.

-Det är ett bra instrument för att genomföra undervisning digitalt. Det är effektivt och transparent där eleverna kan följa undervisningens upplägg och delta i övningar hemifrån. Det ger även vårdnadshavare en bra inblick i skolarbetet och vad som förväntas av eleven, berättar Louise Karlsson.

Kommer nya direktiv som säger att skolorna behöver övergå helt till distans- och fjärrundervisning finns det elever som behöver mer stöd för att klara av detta.
-Alla mellanstadieelever som önskar låna datorer kommer att få göra det, den dagen det skulle bli aktuellt. Vårdnadshavare har fått information varje vecka om de förändringar som genomförts i verksamheten utifrån de nya direktiv skolan behöver förhålla sig till samt om det arbete som pågår för att förbereda eleverna för en eventuell omställning till distans- och fjärrundervisning, säger Louise.

En positiv konsekvens av denna situation är att skolan får en digital kompetensutveckling på mycket kort tid, menar Louise.

-Alla ser betydelsen av en ökad digitalisering och förstår vilket viktigt verktyg det är. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och alla elever har rätt till likvärdig undervisning. Något som i dagsläget hade varit svårt att genomföra utan våra tekniska förutsättningar, förklarar hon.

Förutom bra tekniska förutsättningar, ser Louise också ett stort mod hos sin personal.

-Vi berörs alla av det som händer runt omkring oss. Pedagogernas ambition är att skapa ett välbehövligt lugn och en trygghet i skolan. Det har de verkligen lyckats med.


Stockholms stad leder arbetet med öppna data på regional nivå i Storstockholm. Ödis (Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen) är ett projekt där samtliga 26 kommuner i Storstockholm gemensamt erbjuder öppna data via standardiserade API:er. En viktig princip som projektet arbetar utefter är att all data som kan delas ska delas så öppet som möjligt. För att underlätta för aktörer som vill öppna data, så har projektet tagit fram en process.

– Processen hjälper aktörer att öppna data på rätt sätt, säger Agust Wadström, som deltar i ÖDIS-projektet för Stockholms stad.

ÖDIS-projektet fokuserar på att tillgängliggöra data utifrån de behov som små och medelstora företag i Stockholmsregionen har. För att data lätt ska kunna användas av utvecklare är det viktigt att den tillgängliggörs i ett standardiserat format. Därför arbetar projektet med att ta fram rekommenderade specifikationer för de datamängder som projektet arbetar med att tillgängliggöra.

– Hittills har vi tagit fram specifikationer för laddstationer, utegym och historiska bilder och fler är på gång, säger Beatrice Sablone, projektledare för ÖDIS.

Projektet arbetar nu med att färdigställa rekommenderade specifikationer för bland annat livsmedelsinspektioner och evenemangsdata.

Specifikationerna har blivit efterfrågade av kommuner och myndigheter runt om i Europa, och eftersom allt ska delas så öppet som möjligt så har projektet laddat upp det efterfrågade materialet på Google Drive. Här finns både den dokumenterade processen och de rekommenderade specifikationerna.

– Vem som helst får använda vårt material – det är ju toppen om våra lärdomar kan komma till nytta även för andra, fortsätter Beatrice.

Projektet har redan fått fin feedback på det öppna arbetssättet.

– Jag är så tacksam för att ni delar det här. Det både ökar min kunskap om öppna data och ger mig nya idéer på hur det kan användas, säger bland annat Rita, affärsutvecklare från Litauen.

Här hittar ni projektets öppna Google Drive.

I torsdags samlades ett tjugotal personer från kommunsektorn och belysningsbranschen för en workshop om öppna och delade belysningsdata. Syftet var att förstå hur företag och andra externa aktörer vill ta del av stadens belysningsdata och hur det datat kan användas.

Projekt smart och uppkopplad belysning är en del av Stockholm stads smart stad-program. Deras uppgift är att förnya och effektivisera Stockholms stads belysning. Med smart belysning menas en belysningsanläggning som använder de möjligheter LED-teknik ger i form av digital kommunikation, kopplat till ett modernt styrsystem och lyktstolpar utrustade med uppkopplade sensorer.

I en smart och uppkopplad lösning kan lyktstolparna ha flera funktioner, varav belysning bara är en. Sensorer kopplade till belysningsanläggningen gör att man även kan samla belysningsdata. Men det är också möjligt att samla in andra typer av data, till exempel miljö- och trafikdata som sedan kan spridas som öppna eller delade data.

I framtiden kommer smartare belysningslösningar energieffektivt och estetiskt lysa upp staden, men också stötta viktiga samhällsfunktioner som trafikstyrning, miljödata, bevakning och räddningsinsatser. 

Resultatet av workshopen kommer att användas i det fortsatta arbetet med att öppna och dela data om belysning inom programmet Smart och uppkopplad stad. Workshopen var också en möjlighet att nätverka med andra som är intresserade av ämnet.

Stockholms stad har tecknat avtal med Itron, i utvecklingen av stadens smarta och uppkopplade belysning. Programvaran som ska användas heter Streetlight Vision.

Smart och uppkopplad belysning är ett av projekten som drivs inom ramen för Programmet Smart och uppkopplad stad.

“Through innovation, openness and connectivity we are making Stockholm more economically, ecologically and socially sustainable. Smart street lighting is a vital component of this strategy because it provides immediate energy savings, helps us achieve our sustainability goals, and lays the groundwork for our future smart city vision,” said Maria Holm, project manager of the Stockholm smart and connected lighting project. “Itron will be an important and innovative partner in our work to achieve the goal of becoming the smartest city in the world.”

Läs Itrons pressmeddelande här.

 

24

feb

Gästkrönikan: Kan en stolppool vara lösningen?

”Våra städer ska bli smarta, ingen tvekan om saken, och beroende på vem jag pratar med är prioriteringarna olika. Det pratas om publikt WiFi, poliskameror, miljösensorer, fiberanslutningar och 5G. Men hur blir en belysningsanläggning smart?”

Läs hela krönikan i Ljuskultur, med stadens belysningsingenjör Björn Lindelöf. Han är en del av projekt Smart och uppkopplad belysning.

 

 

17

feb

Information är en viktig resurs för stadens verksamheter och informationssäkerhet således en viktig del av det totala säkerhetsarbetet. Därför har varje förvaltning en egen informationssäkerhetssamordnare, med överblick över förvaltningens information samt en tät kontakt med stadens centrala funktion.


Helena Bergkvist är informationssäkerhetssamordnare på Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning. Hon har varit inom staden i 12 år, och främst arbetat som chef inom äldreomsorgen, vilket gett henne bra erfarenhet för denna roll.

-I äldreomsorgen är det mycket information och mycket personuppgifter som är direkt avgörande för det dagliga arbetet, vilket har gett mig förståelse för hur viktigt det är med informationssäkerhet, berättar Helena Bergkvist.

Information är en viktig resurs för verksamheter och därför behövs någon som har överblick över informationssäkerhetsfrågorna. Som kan fånga upp risker, ha omvärldsbevakning för nya risker och möjliga åtgärder, nya lagar och regler osv. I rollen som informationssäkerhetssamordnare följer hon upp och samordnar att nödvändiga rutiner, att instruktioner tas fram och att information kommer ut till medarbetarna.

-Det kanske allra viktigaste jag gör är att jag sprider information och kunskap om informationssäkerhet, och arbetar för att medarbetarna ska få utbildning och kompetens.

Helena är förvaltningens kontaktperson gentemot stadens informationssäkerhetsansvarige. Dit ska hon rapportera om det sker allvarliga incidenter, men också samverka kring utvecklingsarbete. Hon ingår i stadens nätverk för informationssäkerhetssamordnare och sist de träffades var temat NIS-direktivet.

-Vi hade nyligen en NIS-incident som vi anmälde till tillsynsmyndigheten. Jag berättade om händelsen och hur vi hanterade den, säger Helena, som menar att det är ett bra sätt att sprida erfarenheter på.

NIS-direktivet ställer särskilda krav på samhällsviktig verksamhet, och för kommunerna handlar det bland annat om hälso- och sjukvården som bedöms som särskilt skyddsvärd. NIS-direktivet säger att incidenter ska rapporteras till respektive tillsynsmyndighet, dels för att minska konsekvenserna av en händelse men också för att hitta långsiktiga åtgärder.

-Vår NIS-incident handlade om att mobiltelefonnätet gick ner, vilket innebar att det inte gick att ringa ut. Och att inte kunna ringa ambulans eller sjukvårdsupplysning, kan få allvarliga konsekvenser inom äldreomsorgen, förklarar Helena.

Resultatet av anmälan blev en åtgärd där förvaltningen fick ett abonnemang som kan gå upp mot alla nät, så att om ett nät går ner kopplar det upp sig mot ett annat. Helena menar att det är något för fler krisledningar att överväga att införskaffa.

Överhuvudtaget är det är viktigt att man har ledningens engagemang och förtroende i dessa frågor, så att man kan samarbeta för att få bra resultat, menar Helena Bergkvist.

-Utmaningen med informationssäkerhetsfrågor är att de ibland ses som sidofrågor, som ligger på sidan av kärnverksamheten, säger Helena Bergkvist. Det kanske inte alltid blir prioriterade.

I och med en ökad digitalisering krävs ännu större säkerhet kring information. Helena menar att det exempelvis kan finns en risk att man ibland blir ivrig att ta fram nya lösningar och system, utan att ha gjort ett tillräckligt bra grundläggande arbete kring informationssäkerheten.

 -Vi kan inte lyckas med digitalisering om vi inte har säkerhet i systemen vi tar fram, avslutar hon.

 

Under onsdagskvällen bjöd Hjulsta grundskola och TechTensta in till invigning av ljuskonstprojicering på Hjulsta torg. 

Stockholms stads techgård TechTensta och Hjulsta grundskolas niondeklassare har tillsammans arbetat med ett belysningsprojekt i stadsdelen.

Under onsdagskvällen var det dags för invigning och venissage av elevernas ljuskonst för alla som samlats på Hjulsta torg. Med hjälp av mobiltelefoner och surfplattor har eleverna skapat kreativa illustrationer och mönster. Ljuskonsten projicerades i jätteformat på en husvägg medan eleverna berättade om konstverken.

Med på invigningen var bland annat Ole-Jörgen Persson, ordförande i Spånga-Tenstas stadsdelsnämnd, stadelsdirektör Fredrik Jurdell och Heléne Hodges, rektor på Hjulsta grundskola.

Behovet av vidareutvecklad belysning på platsen, framkom under en trygghetsvandring. 

Ambitionen är att engagera intresserade ungdomar genom att låta dem vara med och utveckla samt forma området till det bättre. 

Initiativet har tagits emot med stort engagemang av eleverna på Hjulsta grundskola och en ny omgång ljusillustrationer är redan inplanerad. 

TechTensta är en techgård på Tenstagången, dit ungdomar i området kommer och lär sig mer om alltifrån videoredigering, till 3D-printning och kodning. Detta projekt är bara ett utav många som de är inblandade i, som engagerar tekniskt intresserade ungdomar i lokalområdet.

-Det här projektet visar på en annan dimension av kreativitet och att äga den med stolthet. Vi hoppas att det ökar ungdomarnas nyfikenhet för it samtidigt som det blir ett positivt inslag i deras vardag och för deras omgivning, säger Dhakshayene Holmgren, samordnare för TechTensta.

Maria Holm, projektledare Stockholms stads projekt Smart och uppkopplad belysning, har följt Hjulsta-projektet och har samarbeten med TechTensta:

– Projektet har haft liknande idéer med att projicera ljuskonst utmed vägbanan på Hagstråket, bilder med lokal förankring. Det finns oändliga möjligheter med projektioner och det är ett utmärkt sätt att smycka staden och låta medborgarna själva vara med och bestämma. Digitalisering ger möjligheten att göra en konstinstallation som kan förändras över tid och inte behöver vara permanent och till ganska små kostnader, säger hon.

28

jan

Spännande möte om öppna och delade data


För tredje gången arrangerades Mötesplats Smart stad. Ett forum för att dela kunskap och erfarenheter, samt inspirera och nätverka om digitalisering, inom staden. Det övergripande temat var den smarta staden och ämnet hur öppen och delad data kan bidra till att göra Stockholm till världens smartaste stad.

Mötesplatsen arrangerades av Programmet för Stockholm som Smart och uppkopplad stad, och programledare Claes Johannesson hälsade alla välkomna.

– Vi på programmet vill skapa förutsättningar för att utveckla Stockholm till en smartare stad, säger Claes. Mötesplatsen hjälper till genom att öka samverkan och utbyta erfarenheter.

Medarrangörer var Stokab, som upplät sina fina lokaler för mötet och VD Veronica Thunholm inledde med att prata om öppna data och dess roll i utvecklingen av den smarta staden.

– I den smarta staden är data det nya bränslet. För att komma framåt måste vi hantera data på ett helt nytt sätt. Hur ska vi förändra oss för att ta till vara på och dela all data?

Veronica menade att vi måste säkerställa datautbyte mellan olika delar av staden, då olika förvaltningar och bolag inte har råd att bygga egna lösningar. Ju mer vi samordnar desto mer får vi för pengarna.

– Utmaningen är inte teknisk – utan organisatorisk, hävdade Veronica Thunholm.

På plats via videolänk fanns även Kristin Ulander, från Sveriges Digitaliseringsmyndighet DIGG. Hon menade att vi generellt behöver bli bättre på hur vi hanterar, styr och ser på data för att dra nytta av den. Sverige ligger långt ner på den internationella rankingen av hur offentlig data delas.

-Nyttan uppstår när data används! Fram till att den används är den bara kostnadsdrivande. Nyckelfrågan är hur vi kan minimera hinder som begränsar möjligheterna till användning?

Även stadens egna öppna data profiler, Agust Wadström och Beatrice Sablone från projekten ÖDIS (Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen) och ÖDD (Öppna och delade data), fanns på plats. De pratade om hur arbetet med öppna och delade data går inom regionen och staden, och belyste de hinder som finns.

– Vi har sett att många är rädda för att ta ägarskap för informationen när man öppnar upp och delar data.

I stadens senaste budget står det att nämnder och bolagsstyrelser ska inventera och analysera konsekvensen av att att tillgängliggöra all data som kan vara öppen data. Det kanske är ett steg på väg mot ett tydligare informationsägarskap.

I samband med fikat genomfördes en datamatchningsaktivitet. Mötesdeltagarna skulle hitta någon verksamhet som har data som de själva önskar – eller tvärtom.

Vissa lyckades direkt med matchningen. Det visar sig att Arbetsmarknadsförvaltningen vill ha tillgång till register över föreningar, som idrottsförvaltningen de facto har. Projektet Smart och uppkopplad belysning behöver evenemangsdata, vilket Visit Stockholm kan bidra med.

En reflektion i samband med övningen var att vi måste bli bättre på att informera om den information vi har inom respektive verksamhet.

– Ibland är det jag som har insikten att du behöver min data, men du kanske inte själv vet hur du ska använda den i din verksamhet, påpekade Mattias Olsson från Södermalms stadsdelsförvaltning

Återigen kommer behovet av ökad samverkan på tal.

Även Johanna Barane från stadsledningskontoret och Uwe Stephan från stadsbyggnadskontoret gav sina perspektiv på öppna och delade data. Uwe arbetar med den
digitala plattform som fungerar som ett skyltfönster för förvaltningarnas och bolagens data där det är möjligt att dela data.

Johanna Barane kommer att leda den nyinrättade enheten för statistik och analys på stadsledningskontoret som ska förbättra styrning och förvaltning av öppna data Båda har en ambition att hjälpa övriga staden att dela data.

– Hittills är det enbart 9 av stadens 50 förvaltningar och bolag som delat med sig av sin data i plattformen. När får vi data från er andra? undrade Uwe Stephan.

Dagen avslutas med att Anders Elias visade hur det är möjligt att på olika sätt visualisera stadens öppna data. Han visade på detta utifrån befolkningstäthet, andel unga, utbildningsnivåer, m m.

Stockholms stad vill främja nytänkande, förnyelse och innovation. Därför delar staden ut priset Framsteget till en person eller verksamhet som har gjort något som bör lyftas och spridas.

Framsteget är till för att belöna och synliggöra innovativa metoder, arbetssätt eller lösningar som uppmuntrar utveckling inom staden. Utveckling som inneburit ökad resurseffektivitet eller högre kvalitet för stockholmarna. Framsteget söker efter en utveckling som är implementerad i ordinarie verksamhet.

I år kom 38 ansökningar in, och av dem hade sex stycken finalister bjudits in till prisceremonin i Blå hallen, stadshuset. Vinnarna, som fick komma upp på scen och hämta sitt pris och 125 000 kr, var Nollvision undernäring, från Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning.

Motivering: Detta arbete är ett skolexempel på hur man går från idé till projekt och implementering i ordinarie verksamhet. Det handlar om medarbetardriven innovation som utgår från brukarna. Arbetet visar på vikten av ett modigt ledarskap som vågar utmana traditionella arbetssätt och tar tillvara medarbetarnas idéer. I detta arbete har man tagit sig an utmaningen med en åldrande befolkning och hur man kan skapa en tillvaro av hög kvalitet, trygghet och självbestämmande. Det förnyade arbetssättet är hållbart då det sparar såväl tid, pengar som miljö. Det är ett digitalt verktyg som uppdateras och utvecklas enkelt vid behov. Verktyget är lättåtkomligt och kostnadsfritt för användare och har spridits både till andra förvaltningar inom staden och till andra kommuner. Det är ett exempel på välfärdsteknik när den är som bäst – med fokus på de vi är till för, i det här fallet den äldre.

Förutom första priset, så delades ett särskilt omnämnande  och 25 000 kr ut till Samverkansteam inom familjerätten, Södermalms stadsdelsförvaltning.

”Samverkan är nyckelordet i detta arbete. Här arbetar man tillsammans från flera verksamheter och utgår hela tiden från barnets situation. Genom att testa sig fram har man med befintliga resurser utvecklat en framgångsrik modell väl i överensstämmelse med barnkonventionen. Det krävs mod att bryta stuprör och att över enhetsgränser arbeta tvärprofessionellt utifrån perspektivet vad som är bäst för dem som verksamheten är till för, i det här fallet, barnet och familjen.”

Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.