Onsdagen den 9e september bjöd projektet Smart trafikstyrning in till ett digitalt seminarium för att presentera resultat och lärdomar från de olika delprojektens arbete samt möjliggöra diskussion om framtidens trafikstyrning.

Smart trafikstyrning är en del av Stockholms stads program Smart och uppkopplad stad. Projektet, som är ett samarbete mellan trafikkontoret och stadsledningskontoret, startade 2018 och pågår fram till årsskiftet. I arbetet testas och utvärderas nya metoder för att styra trafiken på ett effektivare sätt för att öka framkomligheten och samtidigt bidra till den smarta och uppkopplade staden.

Under seminariet presenterade projektet sina resultat så här långt. Projektet har visat att det är möjligt att öka framkomligheten genom att använda innovativ teknik och olika datakällor i realtid. Inom kort kommer projektet publicera trafikdata i realtid som öppna data från en sensor i korsningen Fleminggatan – Sankt Eriksgatan i Stockholms innerstad. Tanken är att utvecklare och andra ska kunna testa om det är möjligt att bygga smarta tjänster med denna data.

-För att lägga en grund för ännu smartare trafikstyrning, berättade Petra Robin, påbörjar vi under hösten arbetet med en upphandling av ett nytt system för styr- och övervakning av trafiksignaler.


Seminariet hölls via Skype

Under förmiddagen presenterades även lärdomar och erfarenheter som uppkommit i arbetet med att driva denna typ av innovationsprojekt, samt vilka vinster den smarta trafikstyrningen inom staden kan leda till. Det övergripande temat för dagen var möjligheten att tillsammans diskutera framtidens trafikstyrning.

Intresset för det digitala seminariet var stort, med över 90 deltagare. Bland dessa fanns personer från leverantörer, forskningsinstitut, trafikmyndigheter, andra kommuner samt från stadens förvaltningar och bolag. Under seminariet var det bra aktivitet i både chatten på Skype samt i stadens egna mötesapp ”Möt Stockholm”.


Ordmolnet är medskick från seminariets deltagare i vad som är viktigt i det fortsatta arbetet med den smarta staden

Utifrån diskussioner och reflektioner från deltagare stärktes insikten att det finns en enorm potential och mycket lärdomar att ta med sig inför kommande arbete. Samverkan och ökat nätverkande samt att fortsätta testa, bygga vidare med tester och piloter lyftes som viktiga delar för att röra oss närmare den smarta staden. Detta speglades även i reflektioner och medskick från några utav deltagarna;

Vi borde samarbeta mer i dessa frågor och bygga vidare på lärdomarna för att få en mer hållbar slutprodukt

Den delning av information som projektet möjliggör kan skapa oanade vinster/nyttor för samhället

Bra med fortsatt dialog och väldigt intressant att höra – vi är gärna med i framtida diskussioner

Förmiddagen avslutades med att projektledare Petra Robin summerade status om den härliga berg- och dalbana som projektet inneburit och om kommande arbete inför projektets avslutande halvår. Slutligen uppmuntrande projektet till fortsatt Skype-fika och nätverkande för att tillsammans kunna uppnå den framtida smarta trafikstyrningen.

För att läsa mer om seminariets innehåll – se bifogad presentation och filmer om projektet nedan.

Presentation Seminarium Smart trafikstyrning 20200909

 

I Stockholm byggs den smarta staden, genom nya arbetssätt med stöd av digital teknik. Ett av projekten som drivs i staden är projekt Modernisering av sociala system

Projekt Modernisering av sociala system ska underlätta arbetet för de som arbetar inom socialtjänst, överförmyndarverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms stad. 

Projektet tar fram moderna arbetssätt och nya digitala stöd, som är användarvänliga, säkra och tillgängliga. Det nya digitala stödet har döpts till Esset och ersätter dagens sociala system, som använts sedan 90-talet.

Nu lanseras en webbsida – för alla som berörs av projektets arbete eller på ett eller annat sätt kommer att ha kontakt med Esset. Det är både du som har din anställning i staden, eller i ett företag som arbetar på uppdrag åt staden. Det kan även vara du som bor i Stockholms stad och i någon form får stöd från oss via exempelvis socialtjänsten eller äldreomsorgen, eller du som har en anhörig som får. Men också du som är eller har en ställföreträdare i staden.

Till socialasystem.stockholm

Skärmbild av webbplatsen socialasystem.stockholm Skärmbild av webbplatsen socialasystem.stockholm

Var tredje äldre person riskerar att drabbas av undernäring. En siffra som Enskede- Årsta- Vantörs stadsdelsförvaltning vill ändra på genom en tjänst som instruerar hemtjänstpersonal, anhöriga och även brukarna själva hur det bör äta.

Tjänsten, som kallas Nollvision undernäring, belönades förra året med stadens pris Framsteget. Sedan dess har utvecklingen fortsatt, och användandet ökat. Inte minst på grund av pandemin som drabbat vår värld.

-Hela den här krisen har satt fingret på vikten av att äldre blir mer digitala och samtidigt är det under rådande omständigheter extra viktigt att vi tar hand om våra äldre, säger Leif Kananen.

-Våra äldre behöver motståndskraft. Infektioner och nutritionsstatus hänger samman. Om man väl är sjuk är mat ännu viktigare. När immunförsvaret går igång behöver man protein, för att inte bryta ner musklerna, förklarar Enskede-Årsta-Vantörs dietist Malin Ljung.

-Mat är viktigt om man sitter ensam och isolerad. En trevligt lagad måltid blir dagens höjdpunkt, fyller Leif Kananen, avdelningschef inom äldreomsorgen på Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning.

Tjänsten har ökat i användning sedan vinsten av Framsteget. Flera nya kontakter har etablerats inom staden där de bland annat bjöds in att prata för stadens Traineeprogram samt på stadens Kvalitetsforum. Men också utanför kommunens gränser har kontakter knutits.

-SKR hörde av sig och ville ha med oss i deras kraftsamling mot undernäring. Vi har även pratat på samverkansmöten med vård- och distriktssköterskor, samt gått med i ett nationellt projekt som leds av Livsmedelsakademin med stöd från Vinnova för att förebygga undernäring, säger Leif Kananen.

Nästa utvecklingssteg i e-tjänsten blir att få den mer interaktiv.

-Exempelvis vill bygga en funktion där man kan fylla i individens längd och vikt, för att få ut dess BMI och en indikation på om den är bra eller dålig. Många vet inte att äldre personer bör ha ett högre BMI, förklarar Malin Ljung.

En annan funktion skulle vara att kunna fylla i vilken tid man äter dagens sista, respektive första mål, för att se hur lång nattfastan blir. För lång nattfasta är inte bra för en person med lågt BMI, menar Malin Ljung.

-I appen finns redan idag recept på nattmål och för-frukostar, som man då skulle kunna hänvisa direkt till, berättar Malin Ljung.

Förutom arbetet med Nollvision undernäring är det i startgroparna med fler projekt på tema nollvision. “Nollvision ensamhet” och “Nollvision fallskador”.

8

maj

Projekt Ödis, Ökad användning av öppna och delade data i Stockholmsregionen, är ett samverkansprojekt mellan de 26 stockholmskommunerna.

Nu vill projektet uppmana ÖDIS-kommunerna att passa på att ladda upp data om utegym. Det är än mer efterfrågat nu när våren och värmen kommer och eftersom det inte är lika lockande att träna på inomhusgym på grund av Covid-19. Hittills har sex kommuner laddat upp datan på
ÖDIS-portalen och vi hoppas få möjlighet att erbjuda än mer data till behovsägarna! Här hittar ni ÖDIS rekommendation för att publicera data om utegym.

Det finns även en färdig rekommendation för att publicera historiska bilder som bland annat apptilverkaren Be Here Then har efterfrågat. Kommunerna arbetar nu med att publicera det i portalen. Här hittar ni ÖDIS rekommendation för att publicera historiska bilder.

ÖDIS-kommunernas data om laddstationer för elfordon har nu börjat användas och finns publicerade hos laddinfra.se, som har många användare över hela Sverige. Läs mer om det i artikeln ”Stockholmskommunernas öppna data om laddstationer används nu inom hela Norden!”. 


En av de mest efterfrågade datamängderna inom ÖDIS-projektet är data om laddstationer för elfordon. Projektet har därför tagit fram en rekommendation för hur det ska publiceras och kommunerna arbetar med att publicera datan. Hittills har 11 kommuner publicerat datan enligt rekommendationen, vilket gör datan enhetlig och därmed enklare att använda för företag.

Kommunernas data har laddats upp till laddinfra.se, som underhålls av Energimyndigheten. Här finns data om laddstationer i hela Norden och är öppen att använda för vem som helst. Redan idag når datan breda användargrupper i Sverige, genom tjänster som t.ex. Eniro, Open Charge Map, Laddkoll m.fl.

Rekommendationen som ÖDIS-projektet tagit fram skalas nu även upp nationellt av projektet NSÖD (Nationell Skalning Öppna Data), vilket innebär att än fler kommuner inom Sverige kommer att ladda upp datan på ett enhetligt sätt.

Om ni vill ta del av rekommendationen så finns den här. Här ligger även annat projektmaterial som ÖDIS delar externt, eftersom allt ska delas så öppet som möjligt!

6

maj

Petra Robin och Maria Holm är båda projektledare för innovationsprojekt inom programmet Smart och uppkopplad stad; Petra Robin för Smart trafikstyrning och Maria Holm för Smart och uppkopplad belysning. Båda har varit med sedan starten vid årsskiftet 2017/2018 och drivs av att få arbeta med kombinationen av ny teknik och nya arbetssätt.

– Det blir väldigt många olika grupper av människor som är inblandade; olika professioner, roller, förvaltningar och företag, och det är roligt, säger Petra.

– Vi arbetar med innovation och utveckling. Det handlar om saker som inte har gjorts innan, vilket är väldigt spännande och utmanande, fortsätter Maria.

Projektet Smart trafikstyrning testar nya sätt att planera och styra trafiken

Smart trafikstyrning arbetar med att testa och utvärdera nya sätt att planera och styra trafiken i Stockholm på ett effektivare sätt. Inom projektet pågår ett antal pilotprojekt på flera håll i Stockholms innerstad, där sensorer utvecklas och testas i olika trafikmiljöer.

– Stockholms stads trafikstyrning är redan avancerad men problemet är att trafiken till stor del styrs utifrån historiska data. Genom att ta nästa steg och istället använda realtidsdata skapas nya möjligheter att öka framkomligheten i stockholmstrafiken, berättar Petra.

Projektet Smart och uppkopplad belysning inför smarta belysningslösningar för staden

Inom projektet Smart och uppkopplad belysning testas ett nytt systemstöd för styrning av belysning tillsammans med uppkopplade lyktstolpar utrustade med sensorer.

– Projektet kommer bland annat genomföra en pilot i stadsdelen Spånga-Tensta där belysningsdata kommer att samlas in, säger Maria.

Realtidsdata är efterfrågat av många olika aktörer

Sensorerna i projekten samlar in realtidsdata för att styra trafiken och belysningen, men i nästa steg är målet att datan även ska kunna delas inom staden och publiceras som öppna data för allmänheten. Projekten arbetar tillsammans med ÖDIS enligt dess process för att öppna data. Inom det arbetet har projekten haft workshops för att identifiera behovet av datan.

– Vi hade workshops med representanter från stadens förvaltningar och bolag, men också med externa företag. Intresset var jättestort! Det var ungefär 50 företag som deltog i våra workshops, berättar Petra.

– Vi ser att belysningsdata, om t.ex. effektuttag och energiförbrukning, är intressant för både stadens förvaltningar och bolag samt leverantörer, men också för forskare, menar Maria.

Viktigt med kommunikation om den öppna datan

Datan kan användas internt i staden för att göra analyser, men det finns också många spännande tjänster som företagen skulle kunna bygga om de fick tillgång till datan. När datan väl är öppen är det viktigt med ordentlig kommunikation för att få igång användningen.

– Vi måste se till att användarna känner till att datan finns och även att den möter användarnas behov, menar Petra.

Risker som finns kopplat till realtidsdata kan ofta hanteras

Det finns alltså en stor nytta med att öppna realtidsdata och det är viktigt att väga den mot de eventuella risker som finns. En potentiell risk som projektet Smart trafikstyrning identifierat är att vid tidpunkter då det är lite trafik på vägarna, så skulle det eventuellt vara möjligt att spåra ett specifikt fordon med hjälp av datan.

– Det finns olika sätt att hantera det på och vi utvärderar dem. Till exempel kan man tidsfördröja publiceringen av datan lite, säger Petra.

Projektet Smart och uppkopplad belysning har också genomfört riskanalyser men kommit fram till att det inte finns några större risker med att dela datan. Utmaningen som de ser är att säkra kontinuitet i uppdatering av datan.

– Man behöver säkra att det finns informationsägare och informationsförvaltare även när det sker organisationsförändringar. Det är viktigt för externa användare som gjort sig beroende av datan i deras tjänster, menar Maria.

Projekten pågår till slutet av 2020 och det ska bli spännande att följa dess effekter och nyttor.


Bristen på skyddsmaterial inom vård och omsorg är en stor fråga både nationellt och för Stockholms stad, men den stora efterfrågan har även lett till innovativa lösningar i flera av stadens verksamheter. I Tekniska nämndhuset har förvaltningar gått ihop för att tillverka och distribuera ansiktsvisir.

3D-skrivarna på stadsbyggnadskontoret, som vanligtvis skriver ut byggnadsmodeller, går varma för att tillverka bågar till ansiktsvisir. Fastighetskontorets lokalservice ansvarar för att ta emot, förvara och sätta ihop paket med bågar, OH-film, hålslagare och informationsblad. Stadens materielgrupp hämtar paketen och ser till att de hamnar hos vård- och omsorgsverksamheter i hela regionen.

– Det känns jättebra att vi har kunnat ställa om från idé till produktion så snabbt. Det är ett viktigt arbete som hjälper till att förse vården med nödvändigt skyddsmaterial. Alla har verkligen bidragit med sin kompetens och samarbetet fungerar jättebra, säger Julia Björklund, stadsingenjör på stadsbyggnadskontoret.

330 paket med utrustning

Innan påsk packade fastighetskontorets lokalservice cirka 330 paket med totalt 6560 bågar, som tillverkats hos stadsbyggnadskontoret och som skänkts från allmänheten. Annan skyddsutrustning som har skänkts och distribuerats är till exempel 5340 plasthandskar.

– Vi är väldigt tacksamma för alla bidrag! Vi gör egna beställningar av material men för att fortsätta hålla en effektiv produktionstakt behöver vi ännu fler bågar, säger Abdullah Eken, enhetschef för lokalservice på fastighetskontoret.

En av restriktionerna till följd av corona var att gymnasieskolorna fick gå över till fjärr- och distansundervisning. Omställningen genomfördes snabbt och frågan är hur arbetet på distans  fungerat och hur det har påverkat undervisningen? Tre rektorer på gymnasieskolor i Stockholm ger sin syn på saken:

Läs artikeln här.

3

apr

Stockholms stad deltar i Hack the Crisis

Myndigheten för digital förvaltning anordnar i samarbete med Hack for Sweden ett digitalt hackathon 3–6 april 2020. Evenemanget Hack the Crisis genomförs online.

Stockholms stad och Region Stockholm har gått in som behovsägare av Hack the Crisis. Våra verksamheter drabbas direkt och indirekt av coronakrisen. Det finns stora behov av både digitala och strukturella innovationer för att möta de utmaningar som nu uppstår. Hack the Crisis genomförs i flera länder där hela ekosystemet för innovation går samman för att hitta lösningar på pandemin som drabbat världen.

Läs mer om evenemanget:

Webbplatsen för Hack the Crisis

Myndigheten för digital förvaltning

Registrera dig som ”hackare” eller åskådare:

Till registreringen

Vid frågor, vänd dig till företrädare för Hack the Crisis, som samordnar och projektleder detta evenemang där Stockholms stad är en av deltagarna.

Corona-krisen påverkar hela samhället. Inte minst skolans värld, där undervisning i klassrummet nu i viss utsträckning byts mot digital fjärrundervisning. Louise Karlsson, rektor på Katarina Södra skola i Stockholm, försöker att hitta ljuspunkter i denna svåra situation.

– Det är en hög belastning på verksamheten i dagsläget, vi har många elever på plats i skolan och samtidigt en hög sjukfrånvaro hos personalen.

-All personal inom hela verksamheten gör ett fantastiskt fint arbete och är väldigt flexibla. Vi har en tydlig beredskapsplan men det krävs att vi ändå gör dagliga justeringar och hittar gemensamma lösningar för att skapa en bra verksamhet.

Eleverna som inte är i skolan får istället undervisning på distans och samarbetar med varandra i Teams.

-Elever i de äldre årskurserna kopplar upp sig och genomför grupparbeten tillsammans med klasskamraterna på Teams. Det är även bra utifrån en social aspekt, som man annars missar när man är borta från skolan, berättar Louise Karlsson.

Efter påsklovet kommer de att övergå till mer fjärrundervisning via Skolplattformen.

-Det är ett bra instrument för att genomföra undervisning digitalt. Det är effektivt och transparent där eleverna kan följa undervisningens upplägg och delta i övningar hemifrån. Det ger även vårdnadshavare en bra inblick i skolarbetet och vad som förväntas av eleven, berättar Louise Karlsson.

Kommer nya direktiv som säger att skolorna behöver övergå helt till distans- och fjärrundervisning finns det elever som behöver mer stöd för att klara av detta.
-Alla mellanstadieelever som önskar låna datorer kommer att få göra det, den dagen det skulle bli aktuellt. Vårdnadshavare har fått information varje vecka om de förändringar som genomförts i verksamheten utifrån de nya direktiv skolan behöver förhålla sig till samt om det arbete som pågår för att förbereda eleverna för en eventuell omställning till distans- och fjärrundervisning, säger Louise.

En positiv konsekvens av denna situation är att skolan får en digital kompetensutveckling på mycket kort tid, menar Louise.

-Alla ser betydelsen av en ökad digitalisering och förstår vilket viktigt verktyg det är. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag och alla elever har rätt till likvärdig undervisning. Något som i dagsläget hade varit svårt att genomföra utan våra tekniska förutsättningar, förklarar hon.

Förutom bra tekniska förutsättningar, ser Louise också ett stort mod hos sin personal.

-Vi berörs alla av det som händer runt omkring oss. Pedagogernas ambition är att skapa ett välbehövligt lugn och en trygghet i skolan. Det har de verkligen lyckats med.