Aktuellt

2021

mars

Projekt Smart och uppkopplad belysning har drivits inom programmet Smart och uppkopplad stad under åren 2018-2020. Den 9 mars 2021 hölls ett seminarium om det informationssäkerhetsarbete som utfördes i projekt Smart och uppkopplad belysning.

Projekt Smart och uppkopplad belysning har arbetat med att modernisera en del av stadens utomhusbelysning genom ett pilotinförande i stadsdelen Spånga-Tensta. Målet med projektet har bland annat varit ökad hållbarhet och minskade energikostnaderna, samt ökad trivsel och trygghet för medborgarna. Den tekniska lösningen innefattar en mängd olika komponenter och det har krävts mycket arbete med att säkerställa säkerheten i lösningen.

Under seminariet beskrevs processen med informationssäkerhetsarbetet och omfattningen av arbetet. Seminariet hölls digitalt via Skype och hade drygt 90 deltagare. Deltagarna var Stockholms stads informationssäkerhetsansvariga, dataskyddsombud och ett antal personer som själva driver eller är intresserade av att driva IoT-projekt. Vi hade även deltagare från Eskilstuna kommun med som ville veta mer om hur Stockholms stad arbetar med informationssäkerhet.

Se seminariet i efterhand via länken.

Informationssäkerhetsarbete i ett IoT-projekt

2020

oktober

Artikel Smart, uppkopplat Stockholm ur Ljuskultur nummer 4, 2020 handlar om projekt Smart och uppkopplad belysning. Projektet är ett verksamhetsprojekt inom Stockholms stads program Smart och uppkopplad stad som startade 2017. Här kan du läsa hela artikeln.

Att uppgradera Stockholms stads belysning till en smart och uppkopplad anläggning är en del i arbetet för en ekonomiskt, ekologist, socialt hållbar stad. En stad som skapar den bästa livskvaliteten för invånare och besökare, samt det bästa klimatet för företagen.

Projekt Smart och uppkopplad belysning är ett verksamhetsprojekt inom Stockholms stads program Smart och uppkopplad stad som startade 2017. Projektet är nu i sitt slutskede och arbetar med ett pilotinförande av smart och uppkopplad belysning i Tensta. Vid årsskiftet lämnar projektet över piloten till förvaltning tillsammans med ett antal rekommendationer för hur smart och uppkopplad belysning kan bli en del i den infrastruktur som krävs för den smarta staden.

Behoven styr

Många nya möjligheter skapas när belysningsanläggningen blir uppkopplad och strömförsörjd dygnets alla timmar. Projektet har utvärderat allt från el-bilsladdning i stolparna, till luftpartikelsensorer, marksensorer och avancerade sensorer för registrering av trafikflöden. Samtidigt har en viktig princip i pilotens utformning varit estetiken och att det ska vara behoven som styr och inte tekniken. Sensorer och teknisk utrustning ska i den mån det är möjligt inte förfula stadsmiljön.

Den tekniska lösningen ska byggas så flexibelt som möjligt med pusselbitar som gör att delar kan bytas ut när det uppstår nya behov. Den ska även baseras på öppna standarder så att staden inte är inlåst i en leverantörsspecifik lösning. Idag levererar många leverantörer hela lösningar för den smarta staden vilket hindrar en flexibel och utvecklingsbar lösning. Som en del i detta har staden valt att ansluta sig till TALQ-konsortiet, en organisation som arbetar med att ta fram standardiserade protokoll för smart belysning, för att säkerställa kompabilitet mellan olika leverantörers mjukvarusystem och hårdvaruenheter. Samarbetet uppmärksammades av LEDs Magazine tidigare i år.(1)

Den tekniska lösningen

Piloten omfattar byte av ett 80-tal stolpar och 180 ­LED-armaturer, de flesta utrustade med två stycken Zhaga-socklar. I två av projektets typmiljöer, ”gång- och cykelväg” samt ”lokalgata”, kommer den undre sockeln användas för radarbaserade närvarosensorer i syfte att styra belysningen efter rörelse på platsen. Sensorn ska bidra till att ytterligare sänka energiförbrukningen. På den övre delen av sockeln kommer tekniken för kommunikation att monteras. Det är en styrenhet som med NB-IoT, mobil kommunikationsteknik, skickar driftsstatus via en gateway till systemstödet. Målet är att det data som samlas in om belysningsanläggningen ska användas för att effektivisera drift- och underhållsarbetet.

I projektets typmiljö ”torg” är fokus inte på energiförbrukning utan på visuellt ljus i syfte att öka attraktionen och rörelsen på platsen. Här införs effektbelysning i form av ljusslinga som spänns upp över en trappa på torget. Tanken är att det ska illustrera en stjärnhimmel. Ljusslingan kan växla färg med DMX, ett protokoll för styrning av effektbelysning.

Delar med sig av lärdomarna

I slutet av september drar införandet igång ute i Tensta och innan dess arbetar projektet för fullt med att utföra tester av smarta styrenheter och sensorer i en testmiljö, skiljt från den verkliga produktionsmiljön. I en lokal på Styckjunkargatan i Stockholm, som tillhör Trafikkontoret, har en separat testmiljö byggts upp med belysningsstolpar och två armaturer från pilotområdet och en belysningscentral. Testerna av 4-5 stycken dellösningar hjälper projektet att få basfunktioner på plats, ta fram monteringsanvisningar och att se till att lösningen är säker innan den installeras ute i pilotmiljön.

Innan avslut och överlämning planerar projektet att genomföra en slutkonferens, digitalt eller fysiskt, för att dela med sig av resultat och lärdomar. Förhoppningen är även att få tillfälle att diskutera uppskalningsmöjligheter samt utmaningar med smart belysning med dagens förutsättningar.

1) LED:s Magazine, Stockholm to require TALQ support in a smart outdoor SSL pilot, ­2020-03-06.

Projektgruppen för Smart och uppkopplad belysning

Maria Holm: Projektledare med ansvar för bl.a resursplanering, samarbeten och rapportering inom programmet och berörda verksamheter inom staden
Björn Lindelöf: Belysningsexpert och ­projektledare för pilotinförande
Rebecca Hagberg: Koordinator med ansvar för dokumentation, samordning och upp­följning av aktiviteter samt kommunikation om projektet.
Marika Wasserman: Projektledarstöd som agerar som en brygga mellan it och verksamhet. Ansvar för testledning, framtagande av verksamhetsprocesser och ­förvaltningsetablering.
Peter Lundgren: Förvaltningsledarrepresentant och it-expert. Ansvara för bla. lösningsbeskrivningar, samordning av systemdokumentation och förvaltningsetablering.
Stefan Palm: Lösningsarkitekt som leder arbete med lösningsbeskrivningar, standarder och funktionalitet mellan leverantörs­lösningar.
Christian Wallenberg: Teknisk projektledare (tar över efter Stefan i början av september).
Anna Waernborg: Ljusdesigner med ansvar för projektering och platsdokumentation.
Henrik Hammarberg: Säkerhetsansvarig med ansvar att genomföra informationsklassningar, riskanalyser, säkerhetstester och åtgärdsplaner.
Nätverksexpert från St Eriks kommunikation: Rådgivning nätverkskommunikation
Representant från Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning: Bidrar med kunskap om området.

Ur Ljuskultur nummer 4, 2020

Artikel Integritet i den smarta staden ur Ljuskultur nummer 4, 2020 handlar om de frågor som väcks i takt med att staden blir allt smartare.

I takt med att staden blir allt smartare väcks frågor om etik och integritet. När möjligheten ges att bygga in allehanda övervaknings- och informationsinsamlingsteknik i lyktstolparna, vem ansvarar för den moraliska kompassen? Och riskerar ljusdesignerns roll att påverkas negativt? Frågorna behöver diskuteras.

Läs hela artikeln på Ljuskultur