Aktuellt

2020

december

Mötesplats smart stad: ”Ett avstamp för stadens fortsatta digitaliseringsresa”

Arbetet med Stockholms strategi för en smart och uppkopplad stad ska ses som ett avstamp för stadens fortsatta digitaliseringsresa. Det sade stadsdirektör Magdalena Bosson på Mötesplats Smart stads seminarium.

På seminariet summerades de viktigaste lärdomarna och erfarenheterna från de alla de olika projekt som ingått i stadens program för en smart och uppkopplad stad.

Erfarenheter och lärdomar från Stockholms smart stad-projekt – ladda ner powerpoint-presentationerna från seminariet

– Vi började inte från noll, Stockholm har en historia som ledande inom informations- och kommunikationsteknik och av att jobba med teknisk utveckling. Det är en bottenplatta både i strategin och i arbetet runt om, sade Magdalena Bosson.

– Nu måste vi se till att vi verkligen tar del av erfarenhetsarbetet som gjorts inom ramen för smart stad, förklarade Magdalena Bosson.

– Det är ett privilegium att arbeta i en stad som ständigt förändras. Många saker är med och styr vår utvecklingsagenda och våra förutsättningar.

Moderator för seminariet var stadens biträdande innovationsdirektör, Karin Ekdahl Wästberg. Hon skickade efter sin inledning ut deltagarna i två olika spår, där man kunde välja att höra mer om de olika projekt som ingått i smart stad-programmet – allt från smart trafikstyrning och smart och uppkopplad belysning till smarta lås inom hemtjänsten.

När Claes Johannesson, programledare för Smart och uppkopplad stad, fick frågan om vad som varit programmets framgångsfaktorer, pratade han om tid och engagemang.

– Det är ett jobb som har fått ta tid, vi funderade länge i början över hur vi skulle arbeta, vad vi skulle göra av det otroliga engagemang som projektledare och medarbetare har haft.
Det var en helhetskänsla i staden – alla vill göra något bra och gemensamt. Men även om viljan finns är det svårt. Det är många beslutslager.

– Nu när vi dragit så många lärdomar i våra projekt, hoppas jag verkligen att de som startar nya projekt läser våra rapporter och tar till vara på allt som gjorts. De behöver förstå vilka processer som behöver gås igenom för att göra detta på rätt sätt.

I ett avslutande panelsamtal deltog flera tunga namn från staden. CTO Stefan Carlson, CDO Kristina Lundevall, Innovationsdirektör Gunnar Björkman och biträdande stadsdirektör Staffan Ingvarsson.

Deras medskick till publiken var många men kan sammanfattas med att:

• Vi behöver tänka och fortsätta jobba över organisationsgränserna, både i Stockholms stad men också utanför. Stockholm ur ett medborgarperspektiv är inte Stockholms kommun, utan Stockholm som plats. Framtida smart stad-tjänster behöver fungera över kommungränserna.

• Vi behöver skapa forum och tänka stadsövergripande. Vi måste också våga fråga andra – som akademin och näringslivet – hur har ni löst detta? Kan vi lära av er?

• Tekniken ska göra det tekniken är bra på, människan ska göra det människan är bra på. Kan vi frigöra människan från vissa saker och låta tekniken ta över, får människan mer tid över till annat. Tekniken måste fortsätta vara en möjliggörare.

Moderatorn Karin Ekdahl Wästberg summerade dagen:

– Vi fortsätter! Alla vi som vill göra staden smartare- vi fortsätter och bygger årsringar på denna smarta och digitala stad.

Trafikstyrning med hjälp av ny sensorteknik testas vidare

På Kungsholmen har ny smart teknik för att styra trafiken och samtidigt samla in trafikdata i realtid med hjälp av ny sensorteknik testats. Resultatet visar att det är för tidigt att skala upp tekniken. Det behövs ytterligare testning för att kunna ersätta dagens nedgrävda detektorer, men testet har gett trafikkontoret många nyttiga lärdomar.

Testet ingår i projektet Smart trafikstyrning som är en del av stadens program Smart och uppkopplad stad. För att öka framkomligheten och trafiksäkerheten på stadens gator har projektet testat ny teknik för att styra trafiksignalerna. Idag används oftast induktionsslingor som ligger nedfrästa i körbanan för att registrera att ett fordon närmar sig korsningen. Dessa skadas lätt när vägbanan slits ned med kostsamt underhållsarbete och avstängda gator som följd.

Bild från sensorn.

Bild från sensorn.

Ny teknik med multifunktionssensorer, en slags intelligenta kameror, använder i stället bildanalys med hjälp av AI och kan på det sättet styra trafiksignalerna. Sensorerna genererar även trafikdata om alla typer av trafikantslag, såväl motorfordon som cyklar och fotgängare.

– Den här typen av nya teknologiska lösningar som använder AI kan fånga in mycket mer data i realtid från trafikmiljön. Idag är vi begränsade av vad vi får fram i de mätanläggningar som sitter uppe. Detektorerna vi har idag kan till exempel inte fånga upp cyklar och fotgängare, berättar Ivan Stankovic, projektledare på trafikkontoret och en av de ansvariga för testet.

Realtidsdata om hur trafiken rör sig är en av nycklarna för en smartare trafikstyrning. För att verifiera kvaliteten och funktionerna har projektet tagit fram en utvärderingsmetodik och följt upp hur leverantörerna tränat och utvecklat AI-lösningarna.

Projektledare Ivan Stankovic framför styrapparaten som styr trafiksignalerna.

Projektledare Ivan Stankovic framför styrapparaten som styr trafiksignalerna.

–  Vi ser bra resultat men det är för tidigt att skala upp tekniken. Vi behöver gå vidare och testa mer och i större skala, kanske med fler metoder och olika typer av kameror som kombineras i en korsning, säger Ivan Stankovic.
En annan del i testet är att trafikdata från sensorerna kan göras tillgänglig i realtid som öppen data på stadens dataportal. Här vill projektet ta in återkoppling på vad denna data kan användas till.

– Det viktigaste i utvecklingsarbetet har varit att utforma systemet så att det på ett säkert sätt kan hantera den data som samlas in av sensorerna, avslutar Ivan Stankovic.

Sensorerna finns kvar till april 2021 men redan nu planerar trafikkontoret för hur resultatet ska tas vidare. Nästa steg blir ett utvecklat test, men hur och var är ännu inte beslutat.

För mer information om användandet av multifunktionssensorn och om hantering se dokument Information multifunktionssensorer.

Information multifunktionssensorer (pdf, 17 kB, nytt fönster)

Över 100 deltagare på ÖDIS webbinarium om hur man kommer igång med öppna data

Den 30 november 2020 höll projekt Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen (ÖDIS) ett webbinarium om hur man kommer igång med sitt arbete kring öppna data. Syftet var att dela resultat och lärdomar från projektet, samt att presentera de processer och stödmaterial som tagits fram.

Blid från webbinariumet om hur man kommer igång med sitt arbete kring öppna data.

Bild från ÖDIS Webbinarium

Våren 2018 startade projekt ÖDIS som ett samarbete mellan kommunsamarbetet Storsthlm och Stockholms stad med deltagare från alla kommuner i Stockholms län. Projektet har finansierats av EU/Tillväxtverket och Stockholms stad med syftet att öka mängden öppna data från kommunerna. Detta för att stärka innovations- och utvecklingsmöjligheterna för regionens företag och utvecklare. Projektet har även varit viktigt för att förbereda deltagande kommuner inför EU:s skärpta öppna data-krav som träder i kraft sommaren 2021.

Eftersom ÖDIS avslutas i december i år anordnade projektet ett webbinarium för att dela med sig av resultat och lärdomar samt presentera de processer och stödmaterial som tagits fram. Över 100 personer deltog från olika kommuner, regioner, statliga myndigheter och andra organisationer runt om i landet.

Under webbinariet presenterades:

  • Varför det är viktigt att arbeta med öppna data
  • Pågående nationella utredningar om lagar och direktiv gällande öppna data
  • Projektets resultat och lärdomar
  • Projektets nya hemsida och publicerat stödmaterial
  • Vad som händer efter projektets slut – det fortsatta samarbetet i Stockholmsregionen

Publiken i webbinariet visade stort engagemang och många intressanta frågor kom upp och diskuterades.

Missade du webbinariet? På ÖDIS hemsida finns en inspelning av mötet samt presentationen som visades.

Odis webbinarium

Vad händer nu?

Hösten 2020 beslutade kommundirektörerna i Stockholmsregionen att Storsthlm ges i uppdrag att fortsätta driva samverkan mellan kommunerna. I samband med det gavs Storsthlm även i uppdrag att driva en samordnad upphandling av en långsiktig regional portal för öppna data. För mer information om det fortsatta regionala öppna data-samarbetet, kontakta oppnadata@storsthlm.se.

I Stockholms stad tas projektets resultat och lärdomar vidare av stadsledningskontoret. Kontakta kvalitet.SLK@stockholm.se för mer information.

Smarta lås ger flexiblare arbetsdag i Årsta

Smarta lås har underlättat för Laila Jonsson, Oskar Wihrén och Carina Berglund som alla arbetar i hemtjänsten i Årsta. Foto: Maria Sturegård.

I höstas påbörjades ett införande av smarta lås i hemtjänsten, vilket Stockholms stad berättade om i september. Nu finns smarta lås installerade hos drygt ett tjugotal hemtjänsttagare, och hemtjänstpersonalen i Årsta har använt låsen i över en månad.

– Det är skönt att veta att jag kommer komma in både genom port och dörr med samma nyckel. Det är enkelt, bara att köra, säger Laila Jonsson som är undersköterska vid hemtjänsten i Årsta.

– Det är heller inte tekniskt svårt att förstå hur man ska använda det smarta låset när man har övat några gånger, fortsätter Oskar Wihrén, vårdbiträde.

Hemtjänsten i Årsta har haft tillgång till testlås att öva på. Låset t.v: Den boende använder sin vanliga nyckel medan hemtjänstpersonalen har en digital nyckel som passar i nyckelhålet under det ”vanliga”. Låset t.h: Demonstrerar en nyckelgömma som öppnas med den digitala nyckeln. Foto: Maria Sturegård

Både Laila och Oskar menar också att de smarta låsen gör arbetsdagen mer flexibel eftersom de har med sig sin digitala nyckel med sig under hela arbetspasset.

– Jag kan gå till apoteket åt en pensionär om jag har lite tid över, och sedan lämna varorna utan att först behöva hämta en nyckel, förklarar Laila.

Några hemtjänsttagare var lite skeptiska när de först fick information om att smarta lås skulle installeras.

– Men när jag förklarade för dem att de kommer fortsätta använda sina egna nycklar och att det inte blir någon skillnad för dem, så blev de direkt mer positiva, säger Oskar.

– Hemtjänsttagarna är också måna om oss anställda och tycker det är bra att vi slipper gå runt med stora nyckelknippor, fortsätter Laila.

Hittills har bara en begränsad del av hemtjänsttagarna fått smarta lås installerade, och både Laila och Oskar ser fram emot att det nya arbetssättet införs i hela verksamheten. Då kommer det bli en större frihet för hela enheten och fördelarna med att slippa hämta och lämna nycklar blir ännu tydligare.

– Våra kollegor är lite avundsjuka och tycker att det verkar spännande, så de vill också komma igång, avslutar Oskar.

Mårten Lindskog som är äldreförvaltningens projektledare för införandet av smarta lås ser också fram emot att öka införandetakten ytterligare. Innan året är slut är tanken att införandet ska breddas och inkludera ännu fler hemtjänstutförare, hemtjänstpersonal, hemtjänsttagare och fastighetsägare inom Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsområde. Under 2021 kommer det som under hösten 2020 har varit en pilot övergå till ett breddinförande, och då kommer söderort stå i fokus med stadsdelarna Skarpnäck, Farsta och Hägersten-Älvsjö på tur.

Att personalen är så positivt inställd till smarta lås tycker Mårten är jätteroligt. Det är ett kvitto på att tekniken har en positiv inverkan på arbetsmiljön.

– När väl tekniken är på plats ser jag fram emot att jobba ännu mer med hur vi kan komplettera de smarta låsen med smarta arbetssätt så att vi nyttjar teknikens potential till fullo, säger Mårten.

För mer information om införandet av smarta lås i hemtjänsten, kontakta projektledare Mårten Lindskog (marten.lindskog@stockholm.se).