Aktuellt

2020

maj

Äldreförvaltningen i Stockholms stad har skrivit avtal om att införa smarta lås inom hemtjänsten. Totalt kommer runt 16 000 brukare att få smarta lås i bostäder. Först ut blir hemtjänsten i delar av Enskede-Årsta-Vantör.

Idag orsakar den omfattande hanteringen av nycklar extra restid och transporter för hemtjänstpersonalen. Varje hemtjänstanställd lägger i snitt runt 20 minuter per arbetsskift på hantering av fysiska nycklar.

Med smarta lås minskar tiden för nyckelhantering. Brukarna och deras anhöriga kommer dock att kunna fortsätta använda sina vanliga dörrnycklar som tidigare.

Men den nya låslösningen innebär framför allt ökad trygghet för både brukare och personal. Inställelsetiden vid larm kan minska, brukare behöver inte lämna ifrån sig nycklar och det går att se vem som har besökt vilken brukare.

Äldreförvaltningens avtal innebär att arbetet med att införa smarta lås i stadens hemtjänstverksamheter – både kommunala och privata – påbörjas direkt efter sommaren. De smarta låsen införs etappvis med start inom delar av Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning.

Projektet med smarta lås har varit en del av Stockholms smart stad-program, men drivs nu vidare av äldreförvaltningen med stöd av smart stad-programmet.

I Stockholm byggs den smarta staden, genom nya arbetssätt med stöd av digital teknik. Ett av projekten som drivs i staden är projekt Modernisering av sociala system

Projekt Modernisering av sociala system ska underlätta arbetet för de som arbetar inom socialtjänst, överförmyndarverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms stad. 

Projektet tar fram moderna arbetssätt och nya digitala stöd, som är användarvänliga, säkra och tillgängliga. Det nya digitala stödet har döpts till Esset och ersätter dagens sociala system, som använts sedan 90-talet.

Nu lanseras en webbsida – för alla som berörs av projektets arbete eller på ett eller annat sätt kommer att ha kontakt med Esset. Det är både du som har din anställning i staden, eller i ett företag som arbetar på uppdrag åt staden. Det kan även vara du som bor i Stockholms stad och i någon form får stöd från oss via exempelvis socialtjänsten eller äldreomsorgen, eller du som har en anhörig som får. Men också du som är eller har en ställföreträdare i staden.

Till socialasystem.stockholm

Skärmbild av webbplatsen socialasystem.stockholm Skärmbild av webbplatsen socialasystem.stockholm

Var tredje äldre person riskerar att drabbas av undernäring. En siffra som Enskede- Årsta- Vantörs stadsdelsförvaltning vill ändra på genom en tjänst som instruerar hemtjänstpersonal, anhöriga och även brukarna själva hur det bör äta.

Tjänsten, som kallas Nollvision undernäring, belönades förra året med stadens pris Framsteget. Sedan dess har utvecklingen fortsatt, och användandet ökat. Inte minst på grund av pandemin som drabbat vår värld.

-Hela den här krisen har satt fingret på vikten av att äldre blir mer digitala och samtidigt är det under rådande omständigheter extra viktigt att vi tar hand om våra äldre, säger Leif Kananen.

-Våra äldre behöver motståndskraft. Infektioner och nutritionsstatus hänger samman. Om man väl är sjuk är mat ännu viktigare. När immunförsvaret går igång behöver man protein, för att inte bryta ner musklerna, förklarar Enskede-Årsta-Vantörs dietist Malin Ljung.

-Mat är viktigt om man sitter ensam och isolerad. En trevligt lagad måltid blir dagens höjdpunkt, fyller Leif Kananen, avdelningschef inom äldreomsorgen på Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning.

Tjänsten har ökat i användning sedan vinsten av Framsteget. Flera nya kontakter har etablerats inom staden där de bland annat bjöds in att prata för stadens Traineeprogram samt på stadens Kvalitetsforum. Men också utanför kommunens gränser har kontakter knutits.

-SKR hörde av sig och ville ha med oss i deras kraftsamling mot undernäring. Vi har även pratat på samverkansmöten med vård- och distriktssköterskor, samt gått med i ett nationellt projekt som leds av Livsmedelsakademin med stöd från Vinnova för att förebygga undernäring, säger Leif Kananen.

Nästa utvecklingssteg i e-tjänsten blir att få den mer interaktiv.

-Exempelvis vill bygga en funktion där man kan fylla i individens längd och vikt, för att få ut dess BMI och en indikation på om den är bra eller dålig. Många vet inte att äldre personer bör ha ett högre BMI, förklarar Malin Ljung.

En annan funktion skulle vara att kunna fylla i vilken tid man äter dagens sista, respektive första mål, för att se hur lång nattfastan blir. För lång nattfasta är inte bra för en person med lågt BMI, menar Malin Ljung.

-I appen finns redan idag recept på nattmål och för-frukostar, som man då skulle kunna hänvisa direkt till, berättar Malin Ljung.

Förutom arbetet med Nollvision undernäring är det i startgroparna med fler projekt på tema nollvision. “Nollvision ensamhet” och “Nollvision fallskador”.

Projekt Ödis, Ökad användning av öppna och delade data i Stockholmsregionen, är ett samverkansprojekt mellan de 26 stockholmskommunerna.

Nu vill projektet uppmana ÖDIS-kommunerna att passa på att ladda upp data om utegym. Det är än mer efterfrågat nu när våren och värmen kommer och eftersom det inte är lika lockande att träna på inomhusgym på grund av Covid-19. Hittills har sex kommuner laddat upp datan på
ÖDIS-portalen och vi hoppas få möjlighet att erbjuda än mer data till behovsägarna! Här hittar ni ÖDIS rekommendation för att publicera data om utegym.

Det finns även en färdig rekommendation för att publicera historiska bilder som bland annat apptilverkaren Be Here Then har efterfrågat. Kommunerna arbetar nu med att publicera det i portalen. Här hittar ni ÖDIS rekommendation för att publicera historiska bilder.

ÖDIS-kommunernas data om laddstationer för elfordon har nu börjat användas och finns publicerade hos laddinfra.se, som har många användare över hela Sverige. Läs mer om det i artikeln ”Stockholmskommunernas öppna data om laddstationer används nu inom hela Norden!”. 


En av de mest efterfrågade datamängderna inom ÖDIS-projektet är data om laddstationer för elfordon. Projektet har därför tagit fram en rekommendation för hur det ska publiceras och kommunerna arbetar med att publicera datan. Hittills har 11 kommuner publicerat datan enligt rekommendationen, vilket gör datan enhetlig och därmed enklare att använda för företag.

Kommunernas data har laddats upp till laddinfra.se, som underhålls av Energimyndigheten. Här finns data om laddstationer i hela Norden och är öppen att använda för vem som helst. Redan idag når datan breda användargrupper i Sverige, genom tjänster som t.ex. Eniro, Open Charge Map, Laddkoll m.fl.

Rekommendationen som ÖDIS-projektet tagit fram skalas nu även upp nationellt av projektet NSÖD (Nationell Skalning Öppna Data), vilket innebär att än fler kommuner inom Sverige kommer att ladda upp datan på ett enhetligt sätt.

Om ni vill ta del av rekommendationen så finns den här. Här ligger även annat projektmaterial som ÖDIS delar externt, eftersom allt ska delas så öppet som möjligt!

Petra Robin och Maria Holm är båda projektledare för innovationsprojekt inom programmet Smart och uppkopplad stad; Petra Robin för Smart trafikstyrning och Maria Holm för Smart och uppkopplad belysning. Båda har varit med sedan starten vid årsskiftet 2017/2018 och drivs av att få arbeta med kombinationen av ny teknik och nya arbetssätt.

– Det blir väldigt många olika grupper av människor som är inblandade; olika professioner, roller, förvaltningar och företag, och det är roligt, säger Petra.

– Vi arbetar med innovation och utveckling. Det handlar om saker som inte har gjorts innan, vilket är väldigt spännande och utmanande, fortsätter Maria.

Projektet Smart trafikstyrning testar nya sätt att planera och styra trafiken

Smart trafikstyrning arbetar med att testa och utvärdera nya sätt att planera och styra trafiken i Stockholm på ett effektivare sätt. Inom projektet pågår ett antal pilotprojekt på flera håll i Stockholms innerstad, där sensorer utvecklas och testas i olika trafikmiljöer.

– Stockholms stads trafikstyrning är redan avancerad men problemet är att trafiken till stor del styrs utifrån historiska data. Genom att ta nästa steg och istället använda realtidsdata skapas nya möjligheter att öka framkomligheten i stockholmstrafiken, berättar Petra.

Projektet Smart och uppkopplad belysning inför smarta belysningslösningar för staden

Inom projektet Smart och uppkopplad belysning testas ett nytt systemstöd för styrning av belysning tillsammans med uppkopplade lyktstolpar utrustade med sensorer.

– Projektet kommer bland annat genomföra en pilot i stadsdelen Spånga-Tensta där belysningsdata kommer att samlas in, säger Maria.

Realtidsdata är efterfrågat av många olika aktörer

Sensorerna i projekten samlar in realtidsdata för att styra trafiken och belysningen, men i nästa steg är målet att datan även ska kunna delas inom staden och publiceras som öppna data för allmänheten. Projekten arbetar tillsammans med ÖDIS enligt dess process för att öppna data. Inom det arbetet har projekten haft workshops för att identifiera behovet av datan.

– Vi hade workshops med representanter från stadens förvaltningar och bolag, men också med externa företag. Intresset var jättestort! Det var ungefär 50 företag som deltog i våra workshops, berättar Petra.

– Vi ser att belysningsdata, om t.ex. effektuttag och energiförbrukning, är intressant för både stadens förvaltningar och bolag samt leverantörer, men också för forskare, menar Maria.

Viktigt med kommunikation om den öppna datan

Datan kan användas internt i staden för att göra analyser, men det finns också många spännande tjänster som företagen skulle kunna bygga om de fick tillgång till datan. När datan väl är öppen är det viktigt med ordentlig kommunikation för att få igång användningen.

– Vi måste se till att användarna känner till att datan finns och även att den möter användarnas behov, menar Petra.

Risker som finns kopplat till realtidsdata kan ofta hanteras

Det finns alltså en stor nytta med att öppna realtidsdata och det är viktigt att väga den mot de eventuella risker som finns. En potentiell risk som projektet Smart trafikstyrning identifierat är att vid tidpunkter då det är lite trafik på vägarna, så skulle det eventuellt vara möjligt att spåra ett specifikt fordon med hjälp av datan.

– Det finns olika sätt att hantera det på och vi utvärderar dem. Till exempel kan man tidsfördröja publiceringen av datan lite, säger Petra.

Projektet Smart och uppkopplad belysning har också genomfört riskanalyser men kommit fram till att det inte finns några större risker med att dela datan. Utmaningen som de ser är att säkra kontinuitet i uppdatering av datan.

– Man behöver säkra att det finns informationsägare och informationsförvaltare även när det sker organisationsförändringar. Det är viktigt för externa användare som gjort sig beroende av datan i deras tjänster, menar Maria.

Projekten pågår till slutet av 2020 och det ska bli spännande att följa dess effekter och nyttor.