”Våra städer ska bli smarta, ingen tvekan om saken, och beroende på vem jag pratar med är prioriteringarna olika. Det pratas om publikt WiFi, poliskameror, miljösensorer, fiberanslutningar och 5G. Men hur blir en belysningsanläggning smart?”
Läs hela krönikan i Ljuskultur, med stadens belysningsingenjör Björn Lindelöf. Han är en del av projekt Smart och uppkopplad belysning.
Nu har elförbrukningsdata för stadens samtliga förvaltningar och bolag samlats i en och samma databas.
Den nya databasen gör det billigare – och enklare – för stadens verksamheter att effektivisera sin elförbrukning.
Den nya databasen – ELDA – är ett inspirationsprojekt finansierat via Stockholms smart stad-program. I databasen samlas elförbrukningsdata i ett enda gemensamt, standardiserat dataformat från en rad olika elleverantörer och för drygt 11 500 olika anläggningar som drivs av Stockholms stad.
Via databasen kan stadens samlade elförbrukning nu analyseras timme för timme. Enskilda förvaltningar och bolag kan använda databasen för att effektivisera sin egen elanvändning.
– Vi får tillgång till elförbrukningsdata för hela staden som vi kan använda i en rad sammanhang, berättar Joachim Eriksson på serviceförvaltningen som är avtalsförvaltare för Stockholms stads elinköp.
Det går åt stora mängder el för att driva Stockholms stads verksamheter. 682 Gigawattimmar gick det åt under det senaste året, vilket motsvarar ungefär 0,5 procent av hela landets samlade elförbrukning.
Allra mest el går åt hos Stockholm Vatten och Avfall. Även stadens många skolfastigheter och allmännyttans fastighetsbestånd tillhör storförbrukarna.
De flesta verksamheter i staden analyserar redan sedan tidigare sin egen elförbrukning på timbasis – men då med elförbrukningsdata som köps in från nätleverantörerna. De detaljerade analyserna av den egna elförbrukningen gör att man exempelvis kan välja den prisplan hos sin nätleverantör som blir billigast vid varje given tidpunkt.
Men genom den gemensamma ELDA-databasen blir det billigare – och enklare – för stadens förvaltningar och bolag att göra den här typen av analyser för att effektivisera och optimera sin elförbrukning, förklarar Joachim Eriksson.
Det gemensamma dataformatet gör det enklare att öppna stadens elförbrukningsdata såväl internt som externt. En del av stadens samlade elförbrukningsdata kommer exempelvis att tillgängliggöras även som öppna data på Stockholms stads dataportal för öppna data.
Information är en viktig resurs för stadens verksamheter och informationssäkerhet således en viktig del av det totala säkerhetsarbetet. Därför har varje förvaltning en egen informationssäkerhetssamordnare, med överblick över förvaltningens information samt en tät kontakt med stadens centrala funktion.
Helena Bergkvist är informationssäkerhetssamordnare på Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning. Hon har varit inom staden i 12 år, och främst arbetat som chef inom äldreomsorgen, vilket gett henne bra erfarenhet för denna roll.
-I äldreomsorgen är det mycket information och mycket personuppgifter som är direkt avgörande för det dagliga arbetet, vilket har gett mig förståelse för hur viktigt det är med informationssäkerhet, berättar Helena Bergkvist.
Information är en viktig resurs för verksamheter och därför behövs någon som har överblick över informationssäkerhetsfrågorna. Som kan fånga upp risker, ha omvärldsbevakning för nya risker och möjliga åtgärder, nya lagar och regler osv. I rollen som informationssäkerhetssamordnare följer hon upp och samordnar att nödvändiga rutiner, att instruktioner tas fram och att information kommer ut till medarbetarna.
-Det kanske allra viktigaste jag gör är att jag sprider information och kunskap om informationssäkerhet, och arbetar för att medarbetarna ska få utbildning och kompetens.
Helena är förvaltningens kontaktperson gentemot stadens informationssäkerhetsansvarige. Dit ska hon rapportera om det sker allvarliga incidenter, men också samverka kring utvecklingsarbete. Hon ingår i stadens nätverk för informationssäkerhetssamordnare och sist de träffades var temat NIS-direktivet.
-Vi hade nyligen en NIS-incident som vi anmälde till tillsynsmyndigheten. Jag berättade om händelsen och hur vi hanterade den, säger Helena, som menar att det är ett bra sätt att sprida erfarenheter på.
NIS-direktivet ställer särskilda krav på samhällsviktig verksamhet, och för kommunerna handlar det bland annat om hälso- och sjukvården som bedöms som särskilt skyddsvärd. NIS-direktivet säger att incidenter ska rapporteras till respektive tillsynsmyndighet, dels för att minska konsekvenserna av en händelse men också för att hitta långsiktiga åtgärder.
-Vår NIS-incident handlade om att mobiltelefonnätet gick ner, vilket innebar att det inte gick att ringa ut. Och att inte kunna ringa ambulans eller sjukvårdsupplysning, kan få allvarliga konsekvenser inom äldreomsorgen, förklarar Helena.
Resultatet av anmälan blev en åtgärd där förvaltningen fick ett abonnemang som kan gå upp mot alla nät, så att om ett nät går ner kopplar det upp sig mot ett annat. Helena menar att det är något för fler krisledningar att överväga att införskaffa.
Överhuvudtaget är det är viktigt att man har ledningens engagemang och förtroende i dessa frågor, så att man kan samarbeta för att få bra resultat, menar Helena Bergkvist.
-Utmaningen med informationssäkerhetsfrågor är att de ibland ses som sidofrågor, som ligger på sidan av kärnverksamheten, säger Helena Bergkvist. Det kanske inte alltid blir prioriterade.
I och med en ökad digitalisering krävs ännu större säkerhet kring information. Helena menar att det exempelvis kan finns en risk att man ibland blir ivrig att ta fram nya lösningar och system, utan att ha gjort ett tillräckligt bra grundläggande arbete kring informationssäkerheten.
-Vi kan inte lyckas med digitalisering om vi inte har säkerhet i systemen vi tar fram, avslutar hon.
Nu är förberedelserna i full gång för att börja använda smart belysning i Tensta.
Cykel- och gångstråk, två gångtunnlar och en bilgata ska få uppkopplad och sensorstyrd belysning.
Ett syfte är att effektivisera energianvändningen genom att använda sensorstyrd LED-belysning som lyser upp extra mycket när människor passerar förbi och samtidigt lyser lite svagare när det är tomt och ingen rör sig i närheten.
Men satsningen i Tensta handlar också om att använda smart teknik för att utforma belysningslösningar som kan bidra till en ökad trivsel och trygghetskänsla
i området.
Smart belysningsprojektet i Tensta är en del av Stockholms smart stad-strategi. Tanken är utvärdera flera olika lösningar för smart och uppkopplad belysning för att sedan kunna skala upp de som fungerar bäst även i andra stadsdelar.
Belysningsprojektet i Tensta beräknas dra igång under våren. Just nu pågår förberedelserna som bäst på flera håll runt Tensta centrum.
Sammanlagt runt 180 belysningsarmaturer – och i en del fall även själva belysningsstolparna – byts ut och ersätts med nya som kan användas för smart och uppkopplad belysning, samt även förses med olika typer av sensorer.
Utmed en gång- cykelbana i Tensta sätts nya belysningsstolpar upp med inbyggda sensorer som känner av när någon passerar.
Den nya belysningen är alltid tänd när det är mörkt, men lyser upp extra mycket när rörelsesensorn registrerar att någon går eller cyklar förbi. Även belysningen på intilliggande stolpar framför och bakom lyser upp extra mycket så att man kan se vad som rör sig i närheten när man rör sig längs gång- och cykelstråket.
För att öka trygghetskänslan täcker belysningen inte bara upp själva gång- och cykelbanan. I park- och skogspartier kommer det att finnas en ny typ av lampor som även lyser upp omgivningen så att man ser bättre vad som händer runt gång- och cykelbanan. Vid Erikslundsparken finns också nya lyktstolpar som står tätare än tidigare.
Även bilgatan Hagstråket i Tensta kommer att få smart belysning som anpassar sig till trafikintensiteten.
Men här kommer man att använda mer avancerade sensorer inte bara kan se att ett fordon närmar sig. De uppkopplade sensorerna kan även skilja på olika trafikslag och se om det är en buss, en bil eller exempelvis en cykel som passerar förbi. Den insamlade trafikdatan från sensorerna kommer att kunna användas i framtida realtidsbaserade trafikanalys- och styrsystem.
Den nya belysningen på Hagstråket kommer inte bara att lysa nedåt mot vägbanan. På belysningsstolparna kommer också att finnas olikfärgade LED-lampor som kan lysa uppåt.
I ett framtida mer utbyggt system med smart belysning skulle de färgade ljusen kunna användas exempelvis för att förstärka blåljusen från utryckningsfordon.
Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.
