januari 2020 - En innovativ och smart stad

30 januari

Ljuskonst i Hjulsta – med hjälp av TechTensta och Hjulsta grundskola

Under onsdagskvällen bjöd Hjulsta grundskola och TechTensta in till invigning av ljuskonstprojicering på Hjulsta torg.

Stockholms stads techgård TechTensta och Hjulsta grundskolas niondeklassare har tillsammans arbetat med ett belysningsprojekt i stadsdelen.

Under onsdagskvällen var det dags för invigning och venissage av elevernas ljuskonst för alla som samlats på Hjulsta torg. Med hjälp av mobiltelefoner och surfplattor har eleverna skapat kreativa illustrationer och mönster. Ljuskonsten projicerades i jätteformat på en husvägg medan eleverna berättade om konstverken.

Med på invigningen var bland annat Ole-Jörgen Persson, ordförande i Spånga-Tenstas stadsdelsnämnd, stadelsdirektör Fredrik Jurdell och Heléne Hodges, rektor på Hjulsta grundskola.

Behovet av vidareutvecklad belysning på platsen, framkom under en trygghetsvandring.

Ambitionen är att engagera intresserade ungdomar genom att låta dem vara med och utveckla samt forma området till det bättre.

Initiativet har tagits emot med stort engagemang av eleverna på Hjulsta grundskola och en ny omgång ljusillustrationer är redan inplanerad.

TechTensta är en techgård på Tenstagången, dit ungdomar i området kommer och lär sig mer om alltifrån videoredigering, till 3D-printning och kodning. Detta projekt är bara ett utav många som de är inblandade i, som engagerar tekniskt intresserade ungdomar i lokalområdet.

-Det här projektet visar på en annan dimension av kreativitet och att äga den med stolthet. Vi hoppas att det ökar ungdomarnas nyfikenhet för it samtidigt som det blir ett positivt inslag i deras vardag och för deras omgivning, säger Dhakshayene Holmgren, samordnare för TechTensta.

Maria Holm, projektledare Stockholms stads projekt Smart och uppkopplad belysning, har följt Hjulsta-projektet och har samarbeten med TechTensta:

– Projektet har haft liknande idéer med att projicera ljuskonst utmed vägbanan på Hagstråket, bilder med lokal förankring. Det finns oändliga möjligheter med projektioner och det är ett utmärkt sätt att smycka staden och låta medborgarna själva vara med och bestämma. Digitalisering ger möjligheten att göra en konstinstallation som kan förändras över tid och inte behöver vara permanent och till ganska små kostnader, säger hon.

28 januari

Spännande möte om öppna och delade data

För tredje gången arrangerades Mötesplats Smart stad. Ett forum för att dela kunskap och erfarenheter, samt inspirera och nätverka om digitalisering, inom staden. Det övergripande temat var den smarta staden och ämnet hur öppen och delad data kan bidra till att göra Stockholm till världens smartaste stad.

Mötesplatsen arrangerades av Programmet för Stockholm som Smart och uppkopplad stad, och programledare Claes Johannesson hälsade alla välkomna.

– Vi på programmet vill skapa förutsättningar för att utveckla Stockholm till en smartare stad, säger Claes. Mötesplatsen hjälper till genom att öka samverkan och utbyta erfarenheter.

Medarrangörer var Stokab, som upplät sina fina lokaler för mötet och VD Veronica Thunholm inledde med att prata om öppna data och dess roll i utvecklingen av den smarta staden.

– I den smarta staden är data det nya bränslet. För att komma framåt måste vi hantera data på ett helt nytt sätt. Hur ska vi förändra oss för att ta till vara på och dela all data?

Veronica menade att vi måste säkerställa datautbyte mellan olika delar av staden, då olika förvaltningar och bolag inte har råd att bygga egna lösningar. Ju mer vi samordnar desto mer får vi för pengarna.

– Utmaningen är inte teknisk – utan organisatorisk, hävdade Veronica Thunholm.

På plats via videolänk fanns även Kristin Ulander, från Sveriges Digitaliseringsmyndighet DIGG. Hon menade att vi generellt behöver bli bättre på hur vi hanterar, styr och ser på data för att dra nytta av den. Sverige ligger långt ner på den internationella rankingen av hur offentlig data delas.

-Nyttan uppstår när data används! Fram till att den används är den bara kostnadsdrivande. Nyckelfrågan är hur vi kan minimera hinder som begränsar möjligheterna till användning?

Även stadens egna öppna data profiler, Agust Wadström och Beatrice Sablone från projekten ÖDIS (Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen) och ÖDD (Öppna och delade data), fanns på plats. De pratade om hur arbetet med öppna och delade data går inom regionen och staden, och belyste de hinder som finns.

– Vi har sett att många är rädda för att ta ägarskap för informationen när man öppnar upp och delar data.

I stadens senaste budget står det att nämnder och bolagsstyrelser ska inventera och analysera konsekvensen av att att tillgängliggöra all data som kan vara öppen data. Det kanske är ett steg på väg mot ett tydligare informationsägarskap.

I samband med fikat genomfördes en datamatchningsaktivitet. Mötesdeltagarna skulle hitta någon verksamhet som har data som de själva önskar – eller tvärtom.

Vissa lyckades direkt med matchningen. Det visar sig att Arbetsmarknadsförvaltningen vill ha tillgång till register över föreningar, som idrottsförvaltningen de facto har. Projektet Smart och uppkopplad belysning behöver evenemangsdata, vilket Visit Stockholm kan bidra med.

En reflektion i samband med övningen var att vi måste bli bättre på att informera om den information vi har inom respektive verksamhet.

– Ibland är det jag som har insikten att du behöver min data, men du kanske inte själv vet hur du ska använda den i din verksamhet, påpekade Mattias Olsson från Södermalms stadsdelsförvaltning

Återigen kommer behovet av ökad samverkan på tal.

Även Johanna Barane från stadsledningskontoret och Uwe Stephan från stadsbyggnadskontoret gav sina perspektiv på öppna och delade data. Uwe arbetar med den
digitala plattform som fungerar som ett skyltfönster för förvaltningarnas och bolagens data där det är möjligt att dela data.

Johanna Barane kommer att leda den nyinrättade enheten för statistik och analys på stadsledningskontoret som ska förbättra styrning och förvaltning av öppna data Båda har en ambition att hjälpa övriga staden att dela data.

– Hittills är det enbart 9 av stadens 50 förvaltningar och bolag som delat med sig av sin data i plattformen. När får vi data från er andra? undrade Uwe Stephan.

Dagen avslutas med att Anders Elias visade hur det är möjligt att på olika sätt visualisera stadens öppna data. Han visade på detta utifrån befolkningstäthet, andel unga, utbildningsnivåer, m m.