Cirka 40 intresserade personer från alla möjliga aktörer: en rad fordonstillverkare, kommuner från olika delar av landet, trafikplanerare, akustiker, logistiker från taxibolag, etc, samlades för en workshop om öppna och delade trafikdata. Syftet var att nätverka, diskutera och ge ideer kring stadens framtida arbete med att dela öppna data från trafiken.

– Vi vill veta vilka databehov ni har och vilka möjligheter ni ser med våra nya dataflöden, inledde Petra Robin, projektledare för Smart trafikstyrning.

Programmet smart och uppkopplad stad som drivs av stadsledningskontoret, driver flera innovationsprojekt kring öppna data och trafikstyrning. Programmet utvecklar och testar ny teknik samt handlar upp en stadsgemensam IoT-plattform och en portal för öppna och delade data. Teknik som sätts upp och testas under hösten är olika lösningar för trafikstyrning samtidigt som de samlar in data, som sedan kan delas till andra och även användas för analys och utveckling i stadens verksamhet.

Det är till exempel sensorer och värmekameror som genom att räkna när bilar, bussar och trafikanter passerar, kan optimera trafikflödet och minska köerna. Det finns också smarta sensorer för att styra och dimra belysning som också kan samla in trafikdata. Bättre köhantering ger bättre framkomlighet och säkrare gatumiljöer helt enkelt. Plus att utsläppen minskar.

Diskussionen flödade kring vilka dataset man vill ha, hur ofta man behöver data, när man vill ha access till data, och hur man vill prioritera olika behov. Det kan handla om fordonstyper, tid för passage, hastighet etc.

På plats fanns representanter från alla möjliga branscher. Maja Karlsson och Emelie Roth är akustiker på Structor Akustik och jobbar med bullerutredningar, exempelvis inför byggande av nya bostadsområden.

I dagsläget är det svårt för dem att få tag i den data de behöver, för att kunna göra sin utredning. Ju bättre data de har att utgå ifrån, ju bättre prognoser kan de göra.

-Det är roligt för man inser att många som är här idag behöver samma data, fast ska använda den till olika saker, säger Emelie Roth.

-Det är värdefullt att få möjligheten att ge denna input till Stockholms stad, fyller Maja Karlsson i.

Diskussionerna handlar om vilka möjligheter som ges med öppna trafikdata; bättre stadsplanering, ökad trafiksäkerhet och stöd till polisen och räddningstjänsten. 

– Vi måste fundera över vilka andra som kan tänkas vilja ha tillgång till datan vi delar? Polisen skulle till exempel kunna vilja ha den. Det tillkommer aspekter som personlig integritet och liknande, som är svårare än tekniken. Att tänka igenom det innan kommer att underlätta för oss själva, säger en av deltagarna.

En representant från Taxi Stockholm berättade att de har 1700 bilar som snurrar i Stockholm, vilka kan ge ifrån sig en hel del data. Till exempel så har de kameror i bilarna, som kan läsa av antalet passagerare. På så sätt kanske de med fler passagerare kan prioriteras i trafiken, framför de bilar med endast en passagerare, menade han.

Intressanta frågeställningar lyftes; hur vi kan kvalitetssäkra datan vi delar? Är öppet samma sak som gratis? Kan vi skapa gemensamma API:er? Skattebetalarna betalar för infrastruktur och sina bilar redan, ska amerikanska storbolag få del av detta? 

När förmiddagen led mot sitt slut sammanfattade deltagarna sina tankar. 

– Med information blir saker lättare. Om man kan visa på behov av saker så kan man påverka. Politiker kan få underlag, och blir tvungna att agera. Man röstar med fötterna, bokstavligt, menar en av workshopens deltagare.

 -Vi behöver gemensamma policys, policys är bra – alltså behöver vi fortsätta samarbeta. Det räcker inte att sätta upp dessa första sensorerna, vi behöver fler, säger en annan av deltagarna.

 – Jag säger som min farfar som var guldgrävare. Om det finns 3 gram guld i ett ton sten, så är det värt att bryta. Det är så vi måste tänka när vi jobbar med öppna data, om det finns tre små behov i en terrayite data – så är det värt att tillgängliggöra den, säger en deltagare.