Sebastian Bergström och Magnuz Engardt på miljöförvaltningens avdelning SLB-analys.

Stockholms kommande flerdygnsprognoser som visar luftkvaliteten nästan ner på kvartersnivå blir också tillgängliga för fristående apputvecklare som öppna data.

– I första hand är det prognosdata som blir tillgängligt som öppna data. Men eventuellt också mätvärden från de mätstationer för luftföroreningar som vi har i staden, säger Magnuz Engardt, miljöutredare och meteorolog på miljöförvaltningens avdelning SLB-analys som analyserar luftkvalitet i Stockholms stad.

Han är spindeln i nätet i arbetet med utveckla Stockholms kommande luftkvalitetsapp som visar högupplösta flerdygnsprognoser för luftkvaliteten i Stockholm nästan ner på kvartersnivå.

Luftkvalitetsappen beräknas bli klar under nästa år och är ett av de utvecklingsprojekt som finansieras inom ramen för Stockholms smart stad-strategi. De avancerade luftkvalitetsprognoserna kommer också att kunna användas som öppna data i helt andra digitala tjänster.

Det kan exempelvis handla om cykelruttsappar där luftkvalitetsprognoser kan hjälpa användaren att ta fram ruttalternativ som undviker gator som för tillfället har förhöjda koncentrationer av luftföroreningar, säger Sebastian Bergström på SLB-analys. Han kan även tänka sig flera andra typer av digitala tjänster där prognosdata för luftkvalitet kommer att vara intressant.

Luftkvalitetsprognoserna blir ett nytt kraftfullt verktyg för bland annat astmatiker i Stockholm. Istället för att bara redovisa koncentrationer av olika luftföroreningar presenteras istället prognoserna i form av ett speciellt hälsoriskindex. Indexet bygger på studier av hur antalet astmarelaterade akutbesök i sjukvården påverkas vid olika luftföroreningsnivåer.

– Det är ett mer lättförståeligt och objektivt mått för hälsorisker kopplade till luftföroreningar. Eftersom flera olika typer av luftföroreningar ingår i prognoserna, så tror vi att ett sammanvägt hälsoriskindex blir ett tydligare och mer användbart mått, säger Magnuz Engardt.

Just nu är utvecklingsarbetet på väg in i en ny fas, berättar Magnuz Engardt. Själva prognosmodellen är i stort sett klar. Nu fokuseras det fortsatta arbetet på att ta fram själva appen som ska visa luftkvalitetsprognoserna.

– Vi vill att prognoserna ska kunna visas på kartor i appen och att användaren ska kunna ta fram tidsserier av prognosdata på specifika geografiska positioner. Appen ska också innehålla en hälsodagbok riktad till astmatiker, säger Magnuz Engardt.

Luftkvalitetsprognoserna, som sträcker sig över tre eller fyra dygn, baserar sig på en mängd olika typer av data. Viktiga byggstenar för att skapa prognoserna är bland annat data från mätstationer i Stockholm som registrerar lika typer av luftföroreningar och pollen.

Men även vanliga väderprognoser en mycket viktig faktor i luftkvalitetsprognoserna. Regn bidrar till minskade koncentrationer av föroreningspartiklar från vägtrafiken och sydostliga vindar kan öka inflödet av sotpartiklar från Östeuropa, för att nämna ett par exempel.

Exempel på andra data som vägs in i Stockholms prognosmodell är den europeiska luftföreningsprognosen CAMS.

Även miljöförvaltningens emissionsdatabas är en viktig förutsättning för att kunna göra detaljerade luftkvalitetsprognoser i Stockholm nästan ner på kvarternivå, förklarar Sebastian Bergström.

Emissionsdatabasen innehåller data som visar hur trafikintensiteten och utsläppsemissioner ser ut gata för gata i Stockholm under dygnets alla timmar.

– Eftersom vägtrafiken är den stora källan till luftföroreningar i Stockholm så är den här databasen en viktig förutsättning för luftkvalitetsprognoserna, säger Sebastian Bergström.

Här är luftföroreningarna som ingår i Stockholms kommande luftkvalitetsprognoser:

PM10: Partiklar som är upp till en hundradels millimeter i storlek. Handlar i huvudsak om slitagepartiklar från vägtrafiken – partiklar från däck, bromsar och själva vägbanan. Koncentrationerna av PM10-partiklar är som högst under våren när gatorna torkar upp och det vägdamm som samlats i snö och väta under vintern frigörs. Dubbdäck genererar många gånger fler PM10-partiklar än odubbade däck.  Höga koncentrationer av PM10-partiklar ökar framförallt risken för luftvägssjukdomar och orsakar ökade besvär för astmatiker.

Kväveoxider (NOx): Kommer från i huvudsak från motorfordonens avgaser, främst dieselfordon. Kvävedioxid har negativa effekter på luftvägarna. Personer med astma är särskilt utsatta.

Marknära ozon: Högst koncentrationer i luften under våren och försommaren. Irritation och effekter på lungfunktionen särskilt hos astmatiker vid förhöjda koncentrationer.

Björkpollen: Kan orsaka astma- och allergiproblem. I sydligaste Sverige börjar björkens blomning normalt i senare delen av april och avslutas i norra Sverige kring månadsskiftet juni-juli.