Aktuellt

2019

september

Var tredje äldre person riskerar att drabbas av undernäring. En siffra som Enskede-Årsta-Vantör vill ändra på genom en app de döpt till just “Nollvision undernäring”. 

Det är inte första gången vi lyfter Nollvision undernäring som ett exempel på hur digitalisering kan skapa nytta för stockholmarna. Men så är det också ett fint exempel, som känns i både hjärta och mage. 

Näringsinnehåll i olika livsmedel, förslag på mellanmål, recept, bilder på tallriksmodell utifrån olika behov – allt är exempel på vad man kan hitta i “Nollvision undernäring”. Och allting presenteras på ett pedagogiskt sätt med många bilder och enkla förklaringar.

Sedan tjänsten lanserades för 1,5 år sedan har mycket hänt. Innehållet har kompletterats med exempelvis efterrätter och frukostar, för att representera dygnets alla måltider. 

Bilderna i appen har också blivit ännu mer pedagogiska, exempelvis visar de på hur man kan jobba med kontraster när man serverar mat. För vissa personer är det helt avgörande, utan kontraster kan vissa ha svårt att se maten eller riskera att välta ut glaset, om det smälter in i underlaget. 

Bilderna i appen visar även på skillnaden mellan att servera mat ur matlådor eller på tallrik. Man äter även med ögat och därför kan servering och uppläggning spela en stor roll för ifall maten äts eller inte.

Ett nytt kapitel i appen handlar om livsmedelshygien, efter önskemål från personal i hemtjänsten som vill komma ifrån de pärmar med papper som de idag behöver leta efter information i. Frågorna kan handla om hur man tinar frysa livsmedel, för att minska risken för att mikroorganismer förökar sig. 

När första året med appen följdes upp kom många bra synpunkter fram, som förvaltningsledningen nu har jobbat vidare med. Exempelvis framom att enkelhet är en viktig sak om appen ska bli ett användbart verktyg. Hemtjänstpersonalen inom Stockholms stad har samsungtelefoner och därför finns appen nu tillgänglig i Samsungs play-butik för en enklare nedladdning. 

Ett problem som framkom är att det har varit incidenter när hemtjänstpersonal med andra matkulturer exempelvis inte vetat hur man serverar sill, eller att man råkat steka falukorven med skinnet på. Därför finns det nu i den uppdaterade versionen av appen bilder på hur maträtterna ser ut och hur de ska tillagas. 

Annat material som ska stötta hemtjänstpersonalen som ofta har begränsad tid är enkla recept. Exempelvis kan färdig rostbiff från påläggs-hyllan serveras med potatis och sås, som ett alternativ till söndagsstek. 

Det är inte bara hemtjänstpersonalen som hjälps av appen. Även anhöriga använder den som ett stöd när de hjälper sina närstående.

-Vi får bara positiv feedback från användare och vi kan se på besöksstatistiken att många kommer tillbaka, vilket vi tolkar som att de gillar den. Nu vill vi se till att den får ännu mer spridning, säger Malin Ljung.

Mer om Nollvision undernäring:

https://smartstad.stockholm/2018/03/26/nollvision-undernaring-nu-som-mobilvanlig-e-tjanst/

https://smartstad.stockholm/2018/11/12/finalisterna-till-digitaliseringspriset-nollvision-undernaring/

 


Nu öppnar den nya webbplatsen smartstad.stockholm där du kan följa utvecklingen av Stockholms kommande smart stad-tjänster.

  • Smart och uppkopplad gatubelysning.
  • Analys av trafikdata från uppkopplade sensorer i gatumiljön.
  • En ny app som visar detaljerade fyradygnsprognoser för Stockholms luftkvalitet ner på kvartersnivå.

Det är ett par exempel på nya smart stad-tjänster som Stockholms stad just nu arbetar med som en del av Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad.

På den nya smartstad.stockholm – webbplatsen som du befinner dig på just nu – kan du följa arbetet med dessa och ett flertal andra smarta digitaliseringsprojekt som utvecklas och testas i staden. 

På webbplatsen kan du också följa utvecklingen av de fyra huvudprojekt som pågår inom ramen för smart stad-strategin: smarta lås, smart och uppkopplad belysning, trafikstyrning och öppna data.

På den nya sajten hittar du även viktiga beslut och dokument för Stockholms smart stad-strategi. Du kan även läsa mer om våra externa samarbeten kopplade till smart stad och digitalisering, samt om våra inspirationsprojekt och andra exempel på hur Stockholm bygger den smarta staden. 

På smartstad.stockholm hittar du även de senaste nyheterna på vår smart stad-blogg. Här finns också inspiration i form av bildspel och videos.

 

120 lärare i deltog i Gyllene Hacket i Stockholms stadshus på tisdagskvällen. Syftet var att inspirera till ökad användning av programmering som pedagogiskt verktyg i skolan. Lärarna testade allt från robotprogrammering till hur Minecraft kan användas i undervisningen.

Gyllene Hacket är ett samarrangemang som utbildningsförvaltningen i samarbete med Kodcentrum, Mattecentrum, Rymdstyrelsen och Microsoft ligger bakom.

För alla de lärare som dök upp på hacket i den mosaikbeklädda Gyllene salen fanns det tre olika spår att välja mellan.

Första spåret stod Kodcentrum för tillsammans med Mattecentrum och Rymdstyrelsen, som lät lärarna testa att koda i Scratch, i rymdmiljö. 

– Rymden är ett bra tema att använda för programmering, eftersom det fascinerar många och dessutom fungerar bra att jobba ämnesintegrerat kring. Programmering handlar om att lösa problem, att klura och försöka hitta lösningar tillsammans och att förstå att det nästan aldrig finns ett rätt eller fel svar, utan flera möjliga lösningar. Det här försöker vi visa med våra programmeringsuppgifter och datorfria lekar som handlar om just problemlösning och kreativitet, berättar Lisa Söderlund, verksamhetschef på Kodcentrum.

Ett annat spår hölls av Microsoft och gick igenom olika exempel på hur datorspelet Minecraft används som pedagogiskt verktyg. Jerker Porat från Microsoft jämför Minecraft med en sandlåda. Sätter du ett barn i en sandlåda kan de bygga precis vad de vill. Du behöver sedan fråga dem: vad har du byggt? Samma tänk kan appliceras på Minecraft. Eleverna kan bygga precis vad som helst.

Det tredje och sista spåret arrangerades av Roboteket, från Medioteket, utbildningsförvaltningen i Stockholms stad. Det fokuserade på programmeringsmiljöer där man bland annat fick prova på att programmera en robot, samt att textprogrammera i programmeringsspråket Python.

Bakgrunden till Gyllene Hacket är att programmering och digital kompetens är inskrivet i läroplanen för grundskolan sedan hösten 2018. En förändring som berör omkring 100 000 lärare i Sverige. Men sju av tio saknar grundläggande kompetens i ämnet. 

Birgitta Thorander, från utbildningsförvaltningen och projektledare för Gyllene Hacket:

-Det är kul att vi har samlat både offentliga, ideella och privata aktörer här idag. Vi har ett gemensamt ansvar för att höja kompetensen kring programmering i staden, säger hon.

 Även skolborgarrådet Lotta Edholm var på plats för att hälsa alla välkomna.

– Jätteroligt att använda dessa vackra lokaler till lite allt möjligt, sa hon med en svepande rörelse över den glimmande lokalen.

Hon tryckte på vikten av att lära elever språk, inte bara engelska, tyska – utan även programmeringsspråk. Speciellt i Stockholm, där vi ligger i framkant gällande digital utveckling och har en enorm arbetsmarknad men brist på människor med kunskap inom området, avslutade Lotta Edholm.

Fler bilder från Gyllene Hacket i Stadshuset:


Projektledare Beatrice Sablone delades ut ÖDIS och Tillväxtverkets innovationspris till appen ”Be here then”.

I måndags presenterades vinnaren i projekt ÖDIS och Tillväxtverkets innovationstävling, som belönar den mest innovativa tjänsten eller produkten byggd på öppna data från kommuner. Nu ska projektet försöka se till att den efterfrågade datan kan börja användas så snart som möjligt.

Bland många innovativa idéer korades appen ”Be here then” som vinnare.  Appen kopplar ihop historiska bilder och arkitekturvisualiseringar med geodata. Användare håller upp sina mobiltelefoner mot olika byggnader eller platser och kan då se både hur de såg ut förr i tiden, samt hur de kommer att se ut i framtiden.

På andra plats kom ”Wim” som erbjuder laddning av mobiltelefoner på stan. Wim kommer att ha fysiska stationer med portabla mobilladdare som användare hittar via en app. Med hjälp av data för hur folk rör sig i staden kommer Wim att kunna placera laddstationer på de platser där det är mest folk.

Tredje priset gick till Xoar, en plattform för hållbar mobilitet. Xoar samlar in data från både kollektivtrafik och privata aktörer så som t.ex. Uber. Plattformen låter användare välja rutt och färdmedel baserat på tid, kostnad, koldioxidutsläpp etc.

Prisutdelningen skedde under ett seminarium som projekt ÖDIS ordnade under Stockholm Tech Week.  På plats fanns även Magnus Enzell från Regeringskansliet. Han pratade om GovTech, kring utmaningar och möjligheter Sveriges kommuner står inför kopplade till digitalisering och data. Uppslutningen var bra, med deltagare från flera olika länder och organisationer.

Stadshuset förvandlades under helgen till en programmeringsverkstad när Europas största hackathon för kvinnor gick av stapeln. 
Över 800 kvinnliga programutvecklare från hela världen tog sig an uppgiften för att under ett dygn ta fram nya digitala tjänster som löser kvinnors utmaningar.

Hackathonet är en del av Stockholm Tech Fest och bakom arrangemanget står ett flertal it-företag samt Invest Stockholm. Syftet är bland annat att sätta fingret på snedfördelningen mellan kvinnor och män i it-branschen. Målet är en mer jämställd tekniksektor och att få fler riskkapitalister att investera i kvinnliga företagare.

Deltagarnas uppgift var att ta fram lösningar på tolv olika utmaningar som presenterades under det dryga dygn som hackathonet pågick.

Stockholms stads utmaning till deltagarna handlade om att hitta lösningar till hur fler investeringar ska gå till startup-bolag grundade av kvinnor. 2018 gick 93 procent av allt riskkapital till bolag med enbart manliga grundare. Endast två procent av kapitalet gick till team bestående av kvinnliga grundare.

Hackathonet inleddes på lördagskvällen med mingel och tal av Stockholms stads finansborgarråd Anna König Jerlmyr.

– Det är fantastiskt att vi har Europas största hackaton i stadshuset. Stockholm är en stad för innovation och företagande, att vi bjuder in till hackaton är helt i linje med stadens ambitioner att locka fler kvinnor till techsektorn, säger hon.

Deltagarna fick därefter en 15 minuters crash-course i hur ett hackathon går till. Resten av kvällen fram till klockan ett på natten var avsatt till problemlösning.

På söndagen flyttade deltagarna över till de bolag som stod bakom den valda utmaningen. På kvällen var det åter samling i Stadshuset där den bästa lösningen ur varje grupp fick presentera och vinnaren slutligen kunde koras. 

Vinnaren av Stockholms stads utmaning blev en idé som bygger på att skapa ett rollspel online som simulerar verkliga scenarion för entreprenörer som förbereder sig på att pitcha verksamhetsidéer för investerare. 

Vinnaren av hela hacket var “The Case For Her”, en filantropisk investeringsportfölj som arbetar för jämställdhet. Genom att ta sig an underfinansierade frågor kring kvinnors hälsa.  Idag har The Case For Her två investeringsportföljer – en inom menstruation och en för kvinnors sexualitet.

Läs mer om Stadshushacket. 

Fler bilder från helgens hackathon i Stadshuset:

Stockholms stad driver en rad olika projekt som helt eller delvis finansieras av EU. 

Under en förmiddag i Tekniska nämndhuset delade flera av dem med sig av sina erfarenheter – och rekommenderade fler att driva projekt  inom ramen för EU-fonder.

“EU-projekten  ger nya perspektiv och möjligheter att jobba med frågor som man annars inte skulle haft utrymme att driva”. Det var en gemensam uppfattning av hur det är att jobba i EU-projekt inom Stockholms stad.

Seminariet “Tillsammans växer vi smartast” anordnas av Miljöförvaltningen, på initiativ av EU-projektet Growsmarter där Stockholms stad är en av huvudaktörerna. 

Grow Smarter  är ett EU-projekt där städer och företag samarbetar för att utveckla smarta, hållbara, lösningar inom miljöteknik. Stockholm är en av tre städer som testat tolv olika lösningar. Projektet går mot sitt slut och nu vill deltagarna dela med sig av lärdomar – samt se till att de lyckade lösningarna skalas upp och implementeras.

Stadens innovationsdirektör Gunnar Björkman inledde dagen med att berätta om de utmaningar staden står inför, och hur vi kan säkerställa bibehållen välfärd för kommande generationer. En av lösningarna han pekade på var just att samverka med andra aktörer och ta in extern finansiering.

Även Anna Hörlén från stadsledningskontorets internationella enhet fanns på plats för att berätta om hur de kan stötta i arbetet med att söka medel från externa finansiärer. Många har en bild av att det är med komplicerat än vad de faktiskt behöver vara.

Fyra olika projekt, förutom GrowSmarter, presenterade sitt arbete: Civitas Eccentric, Stockholm Digital Care, Life Aspire, ÖDIS.

Lisa Enarsson, jobbar i projekt GrowSmarter.

Gunnar Björkman, innovationsdirektör.

Anna Hörlén, internationella enheten.

Paul Fenton, jobbar med projektet Civitas Eccentric.

Emma Eng, jobbar med projekt Stockholm Digital Care

Amanda Baumgartner, jobbar med projekt Life Aspire

Agust Wadström, jobbar med projekt ÖDIS.

 

 

Nu kan även bostadsrättsföreningar, företag och andra större fastigheter använda Stockholms stads prisbelönta e-tjänst för bergvärmeansökningarI den nya versionen av e-tjänsten kan man ansöka om många bergvärmehål på samma fastighet.

E-tjänsten för bergvärmeansökningar används redan av många stockholmare som söker tillstånd för bergvärmeanläggningar. Tjänsten har bland annat belönats med SKL:s digitaliseringspris Guldlänken.

I den nya versionen kan man ansöka om flera borrhål på samma tomt. Det öppnar för flerbostadshus, exempelvis bostadsrättsföreningar och företag, att använda e-tjänsten.

En annan viktig nyhet är att de som redan har borrhål på tomten men vill lägga till fler kan göra det direkt i e-tjänsten.

I dag finns cirka 20 000 borrhål för bergvärme i Stockholms stad, en stor del i småhusområden i Västerort och Söderort.

Stockholms stad var tidigt ute med att digitalisera all data om borrhålen med exakt geografisk positionering – en grundförutsättning för att kunna tillhandahålla e-tjänsten.

– Det finns stora nyttoeffekter med den här e-tjänsten, både för den som ansöker och i stadens handläggning av ansökningarna, säger Jonas Arnqvist, it-strateg på miljöförvaltningen, som arbetat med den nya vidareutvecklade versionen av bergvärmetjänsten.

På en kartbild i e-tjänsten kan den som söker om tillstånd för bergvärmeanläggningar själv testa hur de bäst ska placera de ofta flera hundra meter djupa borrhålen på den egna fastigheten. Man kan prova olika placeringar, olika borrdjup och borrvinklar, tills man hittat fram till ett alternativ som inte kommer nära grannfastigheter, andra bergvärmehål eller olika ledningssystem under marken.

E-tjänsten säger automatiskt ifrån om man försöker placera sitt borrhål i byggnader eller för nära grannars intilliggande bergvärmehål.

– E-tjänsten känner av i realtid exakt var byggnader, tomtgränser och anläggningar befinner sig i förhållande till ett föreslaget borrhål. Det sker en hel del uppkopplingar till andra databaser i bakgrunden i den här tjänsten som användaren inte ser, berättar Jonas Arnqvist.

När ansökan väl skickas in genererar e-tjänsten automatiskt brev till eventuella grannar som ska ges tillfälle att yttra sig. Även skriftliga förfrågningar till exempelvis elbolag som ska yttra sig om borrhålets placering genereras automatiskt i e-tjänsten.

Stadens handläggare får dessutom ett enklare arbete genom att en betydligt större andel av ansökningarna är korrekta och kompletta från början och kan beviljas på kortare tid, förklarar Jonas Arnqvist.

Han berättar att nästa utvecklingssteg för e-tjänsten kanske kan bli att användaren även kan betala ansökningsavgiften direkt på tjänstens webbsida.

Mer om ansökning för bergvärme


Nu i helgen går världens största hackathon med enbart kvinnliga utvecklare av stapeln i Stockholms stadshus. Över 1 000 kvinnor bjuds in att skapa lösningar på några av dagens största utmaningar för ett mer jämställt samhälle. Stockholms stads utmaning handlar om hur fler investeringar ska gå till start-up-bolag grundade av kvinnor.

IT-företagen i Stockholm skriker efter ingenjörer, utvecklare och produktdesigners. Att utbilda sig och satsa på ett jobb inom tech är ett av de säkraste och snabbaste sätten att göra karriär. Ändå utgör kvinnor bara 20 procent av arbetsstyrkan.

För att få hjälp att hitta svar på frågan hur man får fler unga tjejer att söka sig till techbranschen, håller elva företag i varsin utmaning på World’s Largest Hack For Women som anordnas i Stockholms stadshus i anslutning till STHLM Tech Fest nu under september.

Hackathonet pågår i två dagar, 7-8 september, där team om 10-20 personer får gnugga geniknölarna tillsammans.

Hackathonet inleds med att alla deltagare träffas i klassiska Blå hallen i Stockholms stadshus 7 september. Deltagarna delas in i team om 10-20 personer som får några timmar på sig att brainstorma. Efter en god natts sömn träffas teamen på WeWorks nyöppnade kontorshotell mitt i Stockholm city. De bästa bidragen bjuds sedan in till en VIP-middag i stadshuset på söndagkvällen.

Anmäl dig här: 

https://sthlm-tech-fest-hackathon.confetti.events/

Läs mer om hacket: 

https://www.mynewsdesk.com/se/investstockholm/pressreleases/stockholm-soeker-kvinnliga-hackare-till-vaerldens-stoersta-hackaton-2913776

https://www.breakit.se/artikel/21344/varldens-storsta-hackathon-for-kvinnor-anordnas-i-stockholm

Läs mer om Stockholm Tech Week: 

https://www.investstockholm.com/stockholm-tech-week