Aktuellt

2019

maj

The city of Stockholm, Storsthlm and the Swedish Agency for Economic and Regional Growth are launching a challenge regarding open data

Increased use of open data from municipalities will be an important catalyst for innovation in the Swedish business sector. Research from the Stockholm School of Economics suggests that completely open geodata could generate socio-economic gains of about SEK 200 million. And that’s just the tip of the iceberg.

That is why the city of Stockholm, Storsthlm and the Swedish Agency for Economic and Regional Growth in collaboration with the EU invite you to participate in a challenge to come up with the most innovative service or product by using data from municipalities.

Want to know more? Read more here and take on our challenge!

Stockholms stad, Storsthlm och Tillväxtverket lanserar utmaning kopplad till öppna data

Ökad användning av öppna data från kommuner kommer att vara en viktig katalysator för innovation inom svenskt näringsliv. Forskning från Handelshögskolan i Stockholm menar att helt öppna geodata skulle kunna generera socioekonomiska vinster på cirka 200 miljoner kronor. Och det är bara toppen av isberget.

Därför bjuder Stockholms stad, Storsthlm och Tillväxtverket i samarbete med EU in dig att delta i en utmaning för att komma fram till den mest innovativa tjänsten eller produkten genom att använda öppna data från kommuner.

Vill veta mer? Läs mer här och anta vår utmaning!

Så ska äldreomsorgens personal kunna spela sig till kompetensutveckling


Hur kan vi hitta ett nytt sätt att utbilda och kompetensutveckla stadens medarbetare inom äldreomsorgen? Det var frågan Lena Alksten ställde sig. Resultatet: en app där personalen kan spela sig till kunskap.

-Många medarbetare har dåliga svenskkunskaper, dyslexi, eller koncentrationssvårigheter och skräms därför av tanken på att plugga. Samtidigt ökar kraven på vårdarna – det finns ett behov att vidareutbilda dem. Med utbildning har du lättare att byta arbetsplats och göra karriär, säger Lena Alksten och förklarar hur behoven ser ut.

Hon menar att spelmomentet skapar en nyfikenhet. I spelifierad utbildning bygger utbildningen på en historia med en dramaturgisk kurva och vid konflikten väcks intresse. Spelet utgår från medarbetarnas erfarenheter från verkliga situationer i äldreomsorgen,

-När vi hade medarbetarnas historier skrev vi rent dem, och kontaktade två vårdlärare, som hjälpte oss att fylla på ur befintlig kurslitteratur. De kollade vilka moment vi kunde koppla till kapitel ur boken och sedan skickade vi dem till en spelmakare som byggde scenarior av dem. En iterativ process ledde fram till slutresultatet, berättar Lena Alksten.

50 chefer inom staden fick testa spelet, och tyckte att det var ett bra och modernt sätt att arbeta med vidareutbildning och kompetensutveckling på.

Resultatet blev ett spel i mobilen som man kan spela när det finns en lucka under arbetsdagen, eller avsätta en tid för det. Lyckas man få till ett spännande spel kanske folk till och med väljer att  spela på bussen hem.

En annan tanke Lena har är att man ska spela om man är nyfiken på yrket.

-Tänk om en person på samhällsvetenskapliga programmet eller en nyanländ, någon som inte vet vart man ska jobba någonstans, kunde testa spelet för att förstå hur det verkligen är att jobba inom äldreomsorgen, säger Lena Alksten.

Mikrolärande och arbetsplatslärande är två olika begrepp som skulle kunna beskriva omsorgsspelet. Spelet kan skapa engagemang på jobbet och leda till diskussioner kring hur man ska agera i olika situationer.

-Vi har också en dröm om att man ska få poäng om man tar kontakt med en kollega och frågor om hjälp i spelet. Vi vill bygga en lärande organisation, där man samverkar och hjälper varandra, säger Lena Alksten.

-Om vi gör ett tillräckligt bra spel och bygger upp ett arbetssätt kring storytelling, så skulle man kunna använda samma metod för att få folk att förstå hur parkeringssystemet ser ut i staden, eller hur sopsorteringssystemet fungerar, avslutar Lena Alksten.

Nya översättningstjänster testas på Vintertullen

Mathias Arionzi testar översättningstjänsten på Vintertullen tillsammans med Abdiwahab Jirde, Erica Brandt och Mattias Olsson.

Det är inte lätt att fylla i svenska myndighetsblanketter som nyanländ och man knappt kan språket.

Nu testar Södermalms stadsdelsförvaltning ett flertal nya översättningstjänster på genomgångsboendet Vintertullen.

Vintertullen på Södermalm är Stockholms stads största genomgångsboende för nyanlända. Här bor över 700 personer från en rad olika länder.

– De flesta här är arabisktalande. Sedan kan ju många engelska eller franska också, berättar Abdiwahab Jirde, en av samhällsvägledarna på Vintertullen.

Samhällsvägledarnas jobb är bland annat hjälpa de boende i olika samhälls- och myndighetskontakter. Det kan handla om allt från att fylla i en blankett till bostadsförmedlingen till kontakter med försäkringskassan eller socialtjänsten.

I en av Vintertullens datorsalar testar Södermalms stadsdelsförvaltning just nu en ny tjänst för att översätta myndighetsblanketter till de boendes hemspråk. På datorskärmen ser man blanketten översatt till sitt eget språk samtidigt som man fyller i en svensk version av blanketten på papper.

– För närvarande har vi 7-8 blanketter som är översätta till arabiska, franska och engelska. Men de kan översättas till i princip vilket språk som helst, säger Mattias Olsson, strateg som arbetar med digitalisering och verksamhetsutveckling på Södermalms stadsdelsförvaltning.

Det bästa vore naturligtvis att man kunde fylla i blanketten i datorn på sitt eget språk och sedan översätta den ifyllda blanketen till svenska. Men just nu sätter juridiken stopp för det sättet att arbeta, tillägger han.

Översättningstesterna på Vintertullen genomförs i samarbete med Microsoft och Dell.

Abdiwahab Jirde säger att det är många på Vintertullen som uppskattar översättningstjänsten.

– De boende tycker att det är guld värt att kunna fylla i blanketter utan att behöva fråga och be om hjälp hela tiden.

Mathias Arionzi som bor på Vintertullen berättar att han kollat in tjänstens översättningar till engelska. Han tycker den fungerar bra.

Stadsdelsförvaltningen testar fler översättningstjänster på Vintertullen, exempelvis direktöversättning av webbsidor och en chattjänst där man kan fråga och få svar på sitt eget språk.

– Vi har förprogrammerat tjänsten med svar på de vanligaste frågorna som vi vet att de boende har. Men tjänsten kommer även att kunna svara på andra frågor, säger Mattias Olsson.

Erica Brandt, projektchef på Vintertullen, menar att den här typen av översätttningstjänst skulle kunna vara användbar även inom många andra verksamheter där man möter många människor, exempelvis äldreomsorg och förskola, men även inom exempelvis besöksnäringen.

– Den skulle också kunna användas receptioner på förvaltningar och myndigheter, säger hon.

Klart med första regionala dataseten – öppna data om laddstolpar och skolor

Nu är det klart vilka datatyper som släpps först på den kommande regionala öppna dataportalen Ödis (Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen).

Ödis är ett regionalt samarbete mellan samtliga 26 stockholmskommuner för att användningen av kommunernas öppna data. Satsningen är ett EU-projekt och arbetet leds inom ramen för Stockholms stads smart stad-program.

Det främsta syftet med Ödis är att kommunernas öppna data ska främja innovation och tillväxt. Projektet har nära kontakt med näringslivet och arbetar utifrån användarnas behov av öppna data.

Senare i år öppnar EU-projektet Ödis en ny gemensam portal med öppna data från samtliga Stockholmskommuner. De flesta av kommunerna i Stockholms län har ingen egen öppna data-portal och i och med detta kan alla komma igång och tillhandahålla öppna data.

Nu står det klart vilka typer av öppna data som blir först ut på den nya portalen:

* Data om laddstolpar för elfordon kommer att placera sig på topplistan.

* Skoldata. Det handlar bland annat om skolformer och geografisk data om var skolorna ligger.

Så fungerar AI-screeningen i praktiken

Nya Elementar grundskola i Bromma är en av de skolor som börjat använda AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter. Screeningen startade som ett inspirationsprojekt i liten skala och finns nu tillgängligt för alla skolor inom staden.

-Ledarskapet är en viktig del i detta. Vi måste ta vårt ansvar och förbereda våra barn för den framtid som kommer. När vi fick höra talas om AI-screeningen kände vi direkt att vi ville prova, säger Stojanka Drinic.

Den AI-baserade screeningen går ut på att ett barn läser en kort text på en skärm, medan en kamera scannar ögonrörelserna. Ett AI jämför därefter rörelsemönstret mot en databas i molnet. Resultatet är lika träffsäkert som manuella metoder, men den automatiserade screeningen tar bara ett par minuter per elev.

-Vi vet ju hur viktig den tidiga kartläggningen av barns läsutveckling är, då kan man även göra tidiga, anpassade insatser för att stötta dem på bästa sätt. Läsning handlar mycket om självkänsla, säger Louise Brunnander, speciallärare.

Tre specialpedagoger på Nya Elementar blev utbildade för att kunna genomföra screening och för ett år sedan genomfördes de första, på årskurs 1. Då gjordes screeningen utöver den vanliga analysen, för att kunna jämföra resultatet från de två olika metoderna och se att screeningen verkligen hittade samma elever.

Sedan dess har de följt den klassen och screenat dem en gång per termin.

-Vår uppgift som specialpedadoger är att ge elever förutsättningar för att kunna lära sig läsa och skriva. Att använda screeningverktyget går snabbt och smidigt och vi kan istället lägga tiden på att vara med barnen, säger Susanne Lennström.

Hon menar att resultatet blir väldigt konkret i dialog med vårdnadshavare, samt ett tydligt resultat att skicka till ledningsgruppen för att visa på hur resurser bör användas.

-Vi kan visa att HÄR behöver vi sätta in resurser, och kan direkt fokusera på åtgärd. Systematiken kliver in och det blir lättare att fånga upp elever, samt att ge fler elever stöd samtidigt.

Att genomföra screeningen är enkelt, och behöver inte göras av en speciallärare. På Nya Elementar spånar man kring ifall det är något som fritidspersonal skulle kunna göra. På så sätt skulle speciallärarna ha ännu mer tid för samtalet kring läsningen och för att hjälpa elever att knäcka koden.

Nya Elementar hoppas att de kan inspirera fler skolor att använda sig av digitala verktyg som detta, och Stojanka Drinic välkomnar alla som vill att komma på studiebesök för att se hur de arbetar!