Aktuellt

2019

mars

Workshop om smart belysning på Openlab

”Spännande, lekfullt och visionärt” – så uttryckte sig en av deltagarna i den kreativa marknadsdialog Projektet Smart och uppkopplad belysning anordnade tillsammans med Openlab i slutet av februari.

Syftet, att hitta nya estetiska uttryck som kan förena stadens 140 000 lyktstolpar med framtidens tekniska utveckling, blev överträffat av deltagarnas förslag på belysning som trygghetsmedel och social mötesplats, samt med en smart integration av teknisk infrastruktur i staden.

Marknadsdialogen inleddes av Kieran Long på ArkDes, med ord om hur stadsrummets former ger uttryck för och möjliggör medborgarens egen identitet.

Indelade i tvärdisciplinära team berikade företag som Boris Design Studio, PQR International Group, Bjerking, Tyréns AB och Xyngroup AB, med flera, dagen med sin innovationsförmågan och öppenhet.

Snart öppnar Stockholmsregionens öppna data portal

Snart startar en ny gemensam portal med öppna data från samtliga 26 kommuner i Stockholmsregionen. Här berättar projektledaren Beatrice Sablone mer om planerna:

I projektet Ökad användning av öppna data i Stockholmsregionen, Ödis, identifierades tidigt behovet av en gemensam portal för öppna data som kan användas av alla 26 kommuner i Stockholms län.

De flesta av kommunerna i Stockholms län har ingen egen öppna data-portal och i och med detta kan alla komma igång och testa detta spännande och viktiga område.

Ödis är ett EU-projekt vars främsta syfte är att främja innovation och tillväxt. Därför är det viktigt att vara i nära kontakt med näringslivet och arbeta utifrån användare av Öppna Data och deras behov. Vi ser också att det är viktigt att så långt det är möjligt använda befintliga standarder för Öppna Data.

Den öppna data som vi publicerar i portalen kommer att vara tillgängligt för entreprenörer, organisationer eller privatpersoner som vill använda den. Vi kommer att publicera i ett enkelt och användarvänligt gränssnitt.

Tekniken bakom:

Civitys plattform, ”City Innovation Platform”, är ledande i Nederländerna och levereras till mer än 30 städer, kommuner och regioner. Plattformen är baserad på CKAN och FIWARE och stödjer alla typer av data som till exempel realtidsdata från sensorer, geografisk data, skyddad intern data och öppen data. Avtalspart är Civitys samarbetspartner Sensative som levererar en IoT-plattform, Yggio, som kan integreras med Civitys lösning.

Pågående aktiviteter i projektet:

Ungefär varannan månad har vi en workshop med deltagare från alla 26 kommunerna där vi går igenom alla aspekter av att arbeta med öppna data. Allt ifrån hur man bäst organiserar sig inom kommun och förvaltningar för att arbeta med detta långsiktigt, till att företag vi är i kontakt med presenterar deras behov av öppna data från kommunerna.

I dagsläget har vi träffat mer än 50 olika företag och organisationer inom olika områden som alla har visat intresse och kommit med önskemål om vilken vilka data de vill ha från kommunerna.

De dataset vi aktivt arbetar med nu är position för laddstolpar till elbilar, koordinater och information om Skolorskolor, evenemang och kurser i kommunerna samt realtidsdata för snöröjning.

Vi kommer att uppdatera bloggen löpande med information om projektet från och med nu. För dig som arbetar inom offentlig sektor så kommer även allt vårt arbetsmaterial inom kort vara tillgängligt på Dela Digitalt.

“Integrerade dataflöden – första steget mot AI-tjänster i kommunerna”

Markus Bylund, expert på AI i kommunsektorn.

Första steget för kommuner som vill dra full nytta av AI-tjänster handlar om att koppla ihop och  integrera och sina dataflöden.

Det säger Markus Bylund, expert på AI i kommunal sektor – och en av huvudtalarna på Stockholms stads AI-dag Horizon Scanning. [VIDEO]

AI-tjänster behöver tillgång till väldigt mycket data att för att fungera. Och landets kommuner sitter på enorma datamängder.

En perfekt kombination för framtida AI-tjänster?

Nej, inte riktigt, enligt Markus Bylund. För idag är kommunernas data oftast inlåst i hundratals olika verksamhetssystem som inte kan tala med varandra.

– En grundläggande förutsättning för att AI ska funka är att vi har integrerade dataflöden av god kvalitet. Tillgång till stora mängder strukturerad data är det som föder ett AI i grunden, säger Markus Bylund, som är strategichef för IT och digitalisering i Uppsala kommun.

Johanna Engman, Stockholms stads it-direktör, känner igen problemet:

– Vårt problem är inte data. Vi har hur mycket data som helst. Vårt problem är att kunna analysera och utvinna ny kunskap ur den. Det är vi fortfarande ganska dåliga på idag.

På Stockholms stads AI-dag fick ett hundratal av stadens högsta chefer en heldagsgenomgång av hur tjänster baserade på artificiell intelligens, AI, framöver kan påverka – och hjälpa till – inom stadens olika verksamhetsområden.

– Vi står inför stora utmaningar när det gäller exempelvis kompetensförsörjning och vi behöver ta teknik och AI till hjälp. Vi hoppas få se smarta tjänster baserade på AI som också är säkra och kvalitativa, sa biträdande stadsdirektör Anna Håkansson när hon inledde AI-dagen. [VIDEO]

Deltagarna fick även höra mer om de AI-tjänster som redan används i Stockholms stad idag – AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan och Stockholm Vatten och Avfalls AI-system för att förutse läckage i ledningsnätet.

Cheferna fick också tillfälle att själva skissa idéer för framtida AI-tjänster i Stockholms stad under ledning av studenter från Thorlidsplans gymnasium.

Stockholms stads AI-dag.

Markus Bylund fokuserade på två huvudområden där AI kan göra verklig nytta i kommunernas verksamhet. Men han började med att ringa in ett område som AI är riktigt dåligt på – kommunernas regelstyrda arbetsprocesser.

– Vi har en uppsjö av lagar som detaljstyr exakt vad och hur vi ska göra. Mycket av vår kommunala verksamhet är helt regelstyrd. Och detta är inte en paradgren för AI.

Regelstyrd verksamhet ställer höga krav på likabehandling och transparens. Det är saker som AI är genuint dåligt på, enligt Markus Bylund.

– Här finns det andra tekniker som lämpar sig mycket bättre, exempelvis RPA:er. Så vi kan absolut bryta ny mark även när det gäller regelstyrda processer. Men det kommer inte ske med hjälp av AI, säger han.

VIDEO: Så använder serviceförvaltningen RPA:er för att automatisera monotona arbetsprocesser

Men det som AI istället är riktigt bra på är att identifiera avvikelser och mönster i stora flöden av regelstyrda ärenden, exempelvis ansökningar om försörjningsstöd eller avvikelser i fakturaflöden.  Det AI kan bidra med här är att höja varningsflaggor när det uppstår avvikande mönster i sådana ärendeströmmar, menar Markus Bylund.

– När det kommer till att identifiera avvikelser, då kan AI verkligen hjälpa till. Här kan AI tillsammans med mänsklig kompetens bli så otroligt mycket vassare än mänsklig kompetens eller AI kan bli var för sig, säger Markus Bylund.

Det andra området där AI kan bli till mycket stor hjälp handlar om att göra förutsägelser utifrån all den data som kommunerna redan förfogar över.

– Om vi kan förutse kommande förändringar och sätta in tidiga insatser – oavsett om det gäller fastighetsunderhåll eller en människa som är på väg in i demens – så blir det bättre kvalitet på vår insats och också mycket billigare för kommunen, säger Markus Bylund.

– Förutsatt att vi har integrerade och sammanflätade dataflöden där vi kan titta på stora mängder data samtidigt. Då är AI ett jättebra verktyg för att förutse förändringar.

Det finns en stor potential för AI i kommunal sektor, avslutar Markus Bylund.

– Men för att komma dit behöver vi digitala arbetsprocesser och integrerade dataflöden. Utan detta står vi oss slätt.

För dig som missade AI-dagen

På vår videosida finns Markus Bylunds hela presentation och alla övriga debatter och programpunkter från AI-dagen.
Ett par av höjdpunkterna från AI-dagen:

Grundskolechef Adelinde Schmidhuber berättar hur staden använder AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan.

Biträdande stadsdirektör Anna Håkansson om AI-tjänster i Stockholms stad

Så förutspår Stockholm Vatten och Avfall rörläckage med AI

Smarta lås ger rätt person rätt behörighet till rätt utrymme i rätt tid

I flera av Stockholms stads verksamheter är hantering av fysiska nycklar en stor del av arbetet. Inom hemtjänsten tar nyckelhantering viktig tid som personalen borde ägna åt individerna. Även inom stadens avfallshantering går mycket tid åt till krångel med nycklar. Därför är smarta lås ett av projekten i stadens framtidssatsning programmet Smart och uppkopplad stad.

– Vi vill skapa smarta låslösningar som ger rätt person rätt behörighet till rätt utrymme, i rätt tid, säger Gunilla Gruvegård, projektledare för projektet Smarta lås i Stockholms stad.

Med smarta lås som är uppkopplade och säkra bestämmer verksamheten redan vid arbetsplaneringen vilka medarbetare eller entreprenörer som ska kunna passera olika dörrar för att kunna utföra sitt uppdrag. Hur verksamhetssystemen sedan ska integreras med de smarta låsen är något som nu utreds och testas inom projektet.

-I projektgruppen finns en bred kompetens från stadens olika verksamheter. Det är deltagare från tre av stadens bostadsbolag, SISAB, Stockholm Vatten och Avfall, Stokab samt från äldreförvaltningen och kulturförvaltningen. Många behov är snarlika, till exempel utmaningarna kring behörighetshantering, förklarar Gunilla Gruvegård.

För personer som får besök av hemtjänsten innebär smarta lås en större trygghet och flexibilitet och för fastighetsägare innebär det en mer enhetlig lösning.

-Äldreförvaltningen uppskattar att 80 procent av personalen inom hemtjänsten ska uppleva en förbättrad arbetsmiljö när man infört smarta lås, berättar Gunilla Gruvegård

-Över hälften av landets kommuner har helt eller delvis infört digitala lås i hemtjänsten. Nu är det dags för Stockholms stad, säger Gunilla Gruvegård.

I Stockholm tar man dock ett större grepp och vill få med fler verksamheter som har snarlika behov kring passager.

– Förutom hemtjänsten kommer även Stokab att delta i låspiloten i stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör, och kanske även Stockholm Vatten och Avfall. Deras personal eller underentreprenörer behöver ofta komma in i samma portar och källardörrar som hemtjänstens personal.

Förra veckan träffade projektet ett antal leverantörer som erbjöds att under ett fem veckors test bidra i utvecklingsarbetet kring en eventuell gemensam låsplattform i staden. Testet ska svara på frågor kring hur en central låsplattform skulle se ut både tekniskt och affärsmässigt. Testet är förlagt till Urban ICT Arena i Kista.

– Projektet behöver ta fram nyttorna med en central låsplattform och också försöka uppskatta den totala kostnaden för inköp, drift och förvaltning av en sådan, säger Gunilla Gruvegård.

Projekt Smarta lås i Stockholm stad, som är en del av stadsledningskontorets framtidssatsning Programmet Smart och uppkopplad stad, ska vara genomfört 2021. Därefter väntar ett införande i delar av staden.

Nu testar och bygger vi framtidens smarta lås!

Ett smart lås ger rätt person, rätt behörighet till rätt utrymme i rätt tid. Under torsdagsmorgonen invigdes den POC som ska testa idéer på låslösningar i verkligheten.

Stockholms stads arbete med att utveckla morgondagens låslösningar är i full gång. Under fem veckor ska ett antal företag testa och bidra i utvecklingen av framtidens låslösningar. Satsningen är en del av programmet Smart och uppkopplad stad i samarbete med Kista Science City och Urban ICT Arena.

Kategori:Okategoriserade