Aktuellt

2019

februari

I miljöförvaltningens app Livsmedelskollen kan du snabbt få koll på vilka restauranger och storkök i Stockholm som fått allvarliga anmärkningar för sin livsmedelshantering.

Nu finns även den data som används i appen tillgänglig som öppna data på Stockholms stad öppna data-portal. Jonas Arnqvist, it-strateg på miljöförvaltningen som arbetat med utvecklingen av appen Livsmedelskollen, hoppas att det ska leda till att fristående programutvecklare vidareutvecklar tjänsten.

– Det är en utveckling som vi gärna skulle vilja se, säger Jonas Arnqvist.

Livsmedelskollen bygger på data från de livsmedelsinspektioner som miljöförvaltningen genomför på stadens runt 8 000 restauranger, storkök och livsmedelsbutiker. När man går in i appen dyker alla matställen upp som olikfärgade symboler på en karta.

De allra flesta är gröna, vilket betyder att restaurangen klarat miljöförvaltningens livsmedelsinspektioner utan anmärkningar. Men de röda symbolerna betyder att restaurangen fått anmärkningar som kräver extra kontroll.

I Livsmedelskollen man även anmäla brister i livsmedelshantering och misstänkt matförgiftning efter restaurangbesök.

Informationen i appen hämtas direkt från miljöförvaltningens verksamhetssystem. Som öppna data på Stockholms dataportal uppdateras informationen på daglig basis.

Ett tänkbart nästa utvecklingssteg för Livsmedelskollen som Jonas Arnqvist tycker skulle vara positivt vore att integrera livsmedelsinspektioner från fler stockholmskommuner i appen.

– Vi vill undersöka möjligheterna att inleda samarbeten med grannkommuner, säger Jonas Arnqvist.

På dataportalen.stockholm.se finns nu miljöförvaltningens livsmedelsinspektioner tillgängligt som öppen data.

öjkljkl

Här rullar slutfinalisterna i trafikkontorets innovationstävling om framtidens parkering fram på gatorna i Årsta. De två mätbilarna har avancerade kamera- och laserradarsystem som kartlägger var det finns lediga p-platser, samtidigt som de kontrollerar att parkerade bilar betalat p-avgift.

Trafikkontorets tester är en del av EU-projektet Civitas Eccentric som bland annat syftar till att få fram system som hjälper bilisterna i ytterstaden att minska den körtid som går åt för att åka runt och leta lediga parkeringsplatser. Det handlar också om testa tekniska lösningar som delvis kan automatisera parkeringsövervakningen i de stora ytterstadsområden där Stockholms stad infört avgifter för gatuparkering.

(Klicka för större bild)

Testerna drivs i form av en innovationstävling där tekniska lösningar från tolv olika leverantörer har utvärderats. I maj inleddes praktiska tester i Årsta med de två finalisterna i innovationstävlingen, tyska Parkling och holländska Brickyard.

I slutet av förra veckan var det dags för sluttester i Årsta och på Kungsholmen. Syftet med sluttestet är att utvärdera precisionen i det parkeringsdata som Parklings och Brickyards mätbilar samlar in.

De båda mätbilarna i åker i kolonn med en kamerabil från Stockholms stad som dokumenterar exakt var de lediga p-platserna finns med gps-position och klockslag. Dokumentationen från kontrollbilen jämförs sedan i efterhand med den data som Parklings och Brickyards mätbilar samlat in med sina automatiserade system.

En slutsats av testerna som kan dras redan nu är att staden, för att kunna gå vidare med den här typen av automatiserade parkeringssystem i stor skala, behöver en samlad databas där det gata för gata framgår exakt var och mellan vilka klockslag som gatuparkering är tillåten, säger Thomas Sjöström, projektledare på trafikkontoret som lett parkeringstesterna i Årsta.


Här funktionerna för framtidens parkering som testats i Årsta:

(Klicka för större bild)

* Automatiserad kartläggning av var det för tillfället finns störst chans att hitta ledig gatuparkering. Parklings och Brickyards mätbilar är utrustade med avancerade kamera- och laserradarsystem som automatisk registrerar var det finns lediga p-platser på gator där parkering för tillfället är tillåten. Mätbilen skickar den insamlade datan till ett centralt system där den bearbetas och skickas vidare till en mobilapp som hjälper bilisterna att hitta fram till de gator där det för tillfället är störst chans att hitta lediga p-platser.

Syftet med tjänsten att korta den körtid som idag går åt för att åka runt och leta efter en ledig p-plats.

* Delvis automatiserad parkeringsövervakning. Mätbilarnas har utrustning för att skanna av registreringsskyltar på gatuparkerade bilar. Så fort registreringsnumret lästs in av mätbilen kontrollerar systemet i realtid i trafikkontorets parkeringsavgiftssystem att p-avgiften är betald. Systemet kollar även mot databas där man se att fordonet står på en plats där gatuparkering är för tillfället är tillåten. Mätbilarna klarar enligt leverantörernas uppgifter att kontrollera upp mot 600-800 fordon i timmen.

Syftet med tjänsten är att kunna sätta in manuell p-övervakning i områden där det för tillfället finns flest felparkerade bilar och att personella resurser inte behöver läggas på områden och gator där rättparkeringsfrekvensen är hög.

Fler bilder från sluttesterna av Parklings och Brickyards system:

 

Sedan starten 2016 har det digitala barnbiblioteket Bibblix haft ett och samma fokus: att väcka läslust hos tröskelläsarna.

-Tröskelläsarna är de som inte fått igång sin läsförmåga och ligger efter sina kompisar eller som kan läsa hyggligt men har inte hittat sin läslust, säger Marianne Wallin, anställd på Stockholms stadsbibliotek och produktägare för Bibblix.

Bibblix vill tillgängliggöra en värld av läsning, i digital form för barn mellan 6 och 12 år gamla. I många fall har dessa barn ingen förmedlare. Ingen som tar dem till ett bibliotek eller har möjlighet att köpa fysiska böcker som väcker barns läslust.

För att inspirera en tröskelläsare till läsning gäller det att göra det enkelt och detta är något Bibblix satsar stenhårt på.

– Läser man förlagens beskrivning av en bok är den ofta skriven för de vuxna, som ska köpa boken och inte för barnet – som ska vilja läsa den, berättar Marianne Wallin.  I Bibblix finns istället beskrivningar av alla böcker, skrivna direkt till barn.

Bibblix har idag cirka 2850 titlar och jobbar ständigt med att bygga ut och utveckla sortimentet. Målet är inte att ha så många böcker som möjligt, utan att ha innehåll som passar målgruppen.

-Det är svårt att hitta lättlästa böcker som finns digitalt, det är främst där vi vill utöka utbudet, berättar Marianne Wallin.

I appen kan man hitta böcker som liknar den bok man valt, alternativt någon som är lite svårare eller enklare. Man också kan justera textstorleken och det blir anonymt vad man läser.

-Det kan vara en stor låsning hos barn, att någon annan ser vad de läser, förklarar Marianne Wallin och menar att om alla läser i en surfplatta märks ingen skillnad.

Förutom efter svårighetsgrad presenteras böckerna efter genre, eller i teman.

-Just nu håller vi på med en mello-lista, med böcker som har musik, disco och fest-tema säger Marianne och skrattar. Allt för att väcka intresse och lust för läsningen.

I framtiden finns förhoppningar om att Bibblix ska användas nationellt. Ju fler lån som görs, ju större inflytande kan de få. T.ex. på att få förlag att digitalisera fler lättlästa böcker.

Heatmaps av trafikströmmar i Götgatsbacken (klicka för större bild).

De nya trafikmätare som testas på ett par olika platser i Stockholm kan skilja på cyklister, fotgängare och motorfordon. Bilderna visar hur de olika trafikantströmmarna påverkades av en omläggning i en gatukorsning i Götgatsbacken.  

Vi har tidigare berättat här på smartsthlm-bloggen att trafikkontoret just nu testar avancerade trafikmätare på sju platser i Stockholm. Dessa mätare kan skilja på cyklister, fotgängare och motorfordon – och mäta antalet förbipasserande fotgängare även när det är trångt på trottoaren. Mätsensorerna kan också se hur snabbt fotgängare och fordon rör sig och följa deras förflyttningar genom mätområdet.

Trafikmätarna använder 3D-teknik där två sensorer och ett program med en självlärande algoritm bygger upp en slags kraftigt förenklad 3D-modell av alla rörelser i mätområdet. Informationen omvandlas därefter till sifferdata innan den skickas vidare från mätsensorn till ett centralt system.

Ett exempel hur trafikmätarna använts i praktiken är korsningen Götgatan/St. Paulsgatan på Södermalm. Här gjorde trafikkontoret för ett par år sedan en omläggning som bland annat syftade till att få fler cyklister i Götgatsbacken att fortsätta in på cykelbanan på St. Paulsgatan.

Via de nya trafikmätarna kunde man se exakt hur omläggningen påverkade de olika trafikantströmmarna (se bild ovan). De olika färgskalorna i bilderna representerar antalet passager per kvadratmeter och timme.

I veckan samlades Stockholm IT Region för ett sammanträde i Stockholms stadshus.

Stockholm IT Region är ett samarbetsprojekt som drivs av ett antal privata och offentliga aktörer. Målet är att utveckla it-industrin i Stockholmsregionen.

Stockholm IT Region består av arbetsgrupper som fokuserar på följande områden:

  • Utveckling av Stockholm från ett tekniskt perspektiv – Stockholm IT Region undersöker den IT-infrastruktur som finns tillgänglig i Stockholmsregionen och ger information om framtida utveckling i regionen.

  • Marknadsföring – Stockholm IT Region arbetar för att främja Stockholm som världsledande teknikregion.

  • Kompetensutveckling och tillgång till teknisk talang.

Medlemmar i Stockholm IT Region är, förutom Stockholms stad: Invest Stockholm, Stockholms läns landsting, Kista Science City, KTH, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms Universitet, CGI, IBM, Cisco, Microsoft, Intel, STOKAB, Tieto och RISE.

Läs mer om Stockholm IT Region här.

Sedan 25 år tillbaka har Stokab lagt grunden för den Smarta staden. Det har pratats om det som ett ess i rockärmen – Stokabs svartfibernät som grävts fram till Stockholms alla flerfamiljshus, kommersiella samt offentliga byggnader.

Stokab bildades år 1994 med uppdraget att leverera IT-infrastruktur på lika villkor för alla. Detta beslut lade grunden till det som idag är världens största öppna fibernät. Totalt finns mer än 45 varv runt jorden med fiber i nätet.

Grunden för beslutet var att man i andra städer såg hur nätlösningar där varje operatör ägde sitt eget nät ledde till begränsade möjligheter och ständigt uppgrävda gator. Beslutet var modigt, och unikt.

Världens största konkurrensneutrala nät

Stokab har byggt är världens största konkurrensneutrala nät och låter alla operatörer som vill verka på det befintliga nätet, under precis samma förutsättningar. Det är fördelen med att de ägs av Stockholms stad.

Hela Stockholm är förberett

Över 15 000 fastigheter i Stockholm är kopplade till Stokabs nät idag. Fibernätet är en grundfaktor för att man ska kunna koppla upp sig trådlöst och trådlös uppkoppling och sakernas internet är framtiden enligt många. Man räknar med att det kommer att explodera av uppkopplade föremål under de närmsta åren.

Ju mer trådlösa föremål som kommer, ju mer fiber behövs det. Och ju mer kapacitetskrävande tjänster som erbjuds i det trådlösa nätet så som spel, film och i nästa skede självkörande bilar med mera desto fortare behöver signalerna komma ner i en fibertråd. Fibernätet behöver alltså fortsätta att byggas ut för att möjliggöra den digitala utvecklingen av samhället.

Före sin tid

När man byggde nätet 1994 var det kanske inga självkörande bilar man såg framför sig, men det är vad man lagt grunden för. Att Stockholm är en av världens mest uppkopplade städer underlättar utvecklingen av den smarta staden enormt.

Detta öppna operatörsnät är unikt och man kan konstatera att Stockholm var före sin tid i beslutet. I år fyller Stokab alltså 25 år, och bolaget känner sig entusiastiska inför framtiden.

Kommande 25 år kommer Stokab alltså att satsa på ännu mer fiber för att det ska vara lätt att koppla upp vad som helst-var som helst. Med blicken fäst på framtiden arbetar de vidare för att  göra Stockholm till världens mest uppkopplade och innovativa plats.

Läs mer om Stokab här.

De digitala skräpkorgarna sprids över staden.

Först ut i Stockholm var Norrmalms stadsdelsförvaltning, som nu inte har en enda vanlig skräpkorg i parkerna. De uppkopplade skräpkorgarna säger till när de är fulla, vilket lett till att transporter för tömning och koldioxidutsläpp har minskat. Det har i sin tur lett till att parkerna är renare.

En smart stad är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar.

Se film om de digitala skräpkorgarna här.