Slakthusområdet är den första delen av Stockholm som återskapats med stadsbyggnadskontorets automatgenererade 3D-modeller.

Det låter som en nästan omöjlig uppgift. Stadsbyggnadskontoret ska ta fram 3D-modeller av samtliga drygt 100 000 byggnader i Stockholms stad. Och allt ska vara klart på cirka ett halvår.

Men det handlar om en till stor del automatiserad process där datorprogram på egen hand skapar de nya 3D-modellerna genom att kombinera data från befintliga databaser.

3D-modellerna för den första delen av Stockholm – Slakthusområdet – är redan i det närmaste klar. För varenda byggnad i området finns nu en egen fristående 3D-modell.  Nu fortsätter stadsbyggnadskontorets 3D-projekt med övriga delar av Stockholm.

Allt går i en rasande fart. 3D-modeller av Stockholms runt 100 000 byggnader ska tas fram på cirka sex månader. Det handlar om i snitt 20-25 nya 3D-modeller i timmen, varje dag, dygnet runt.

För att klara det krävs en i det närmaste helautomatiserad process där datorprogram skapar 3D-modellerna nästan på egen hand. Fördelen är att går mycket snabbt och kräver ytterst lite mänsklig inblandning. Men en liten nackdel är att de automatgenererade 3D-byggnaderna kan innehålla en del småfel och skönhetsfläckar.

Beroende på vad 3D-modellerna ska användas till kan man efterbearbeta dem för att förbättra finish, öka detaljnivån och lägga till gatumiljöer runt byggnaderna. Men också här finns specialprogram som till viss del kan automatisera även den arbetsprocessen, berättar Maria Uggla, geodatastrateg på stadsbyggnadskontoret och den som leder 3D-projektet.

Stadsbyggnadskontoret använder flera olika metoder för att skapa 3D-modellerna automatiskt, berättar Caroline Törnblad, teknisk lantmätare på stadsbyggnadskontoret. Samtliga handlar om att på ett automatiserat sätt kombinera data från antal befintliga databaser. Här är ett exempel på hur de olika stegen i processen kan se ut:

1. Första steget är att ett program plockar in de exakta geografiska koordinaterna och yttermåtten för den byggnad som ska avbildas som 3D-modell. Den informationen hämtas in från stadsbyggnadskontorets baskarta.

2. I nästa steg för programmet är att skapa en enkel 3D-modell av byggnadens tak. För detta används information från en databas med så kallade laserpunktmoln där stadens byggnader laserkannats från luften. Programmet letar fram rätt hustak i laserpunktdatan genom att använda de geografiska koordinater som hämtades från baskartan. I vissa fall finns hustak uppmätta sedan tidigare och då används dessa.

3. Nu vet programmet byggnadens yttermått och hur själva taket ser ut. Med ledning av den informationen kan programmet på egen hand lägga till byggnadens ytterväggar.

4. Nu har programmet en enkel 3d-modell av byggnaden. Modellens yttermått är exakta, men byggnaden saknar fortfarande detaljer och färger. Det hämtar programmet från flygbilder av Stockholm som tagits ur flera olika vinklar. Med hjälp av byggnadens geografiska koordinater från baskartan letar programmet upp rätt byggnad i flygbilderna. Fotona av byggnaden ”hälls” sedan över 3d-modellen som en yttextur.

5. Nu ser 3D-modellen ut som byggnaderna på bilderna från Slakthusområdet. Men beroende på hur 3D-modellen ska användas kan man gå vidare och förbättra modellen på olika sätt. Stadsbyggnadskontoret använder bland annat data från egna flygningar med drönare för att förbättra 3D-modellernas utseende.

3D-modeller av Stockholms byggnader är inget nytt i sig. Inom Stockholms stad flera olika typer av 3D-databaser. Men den befintliga 3D-modell som täcker hela Stockholm börjar bli föråldrad. Här är 3D-modellerna gjorda utifrån flygfoton. Den stora nackdelen är att dessa 3D-byggnader inte kan uppdateras var för sig i takt med att stadsbilden förändras.

I den nya  3D-kartan av Stockholm blir varje byggnad ett eget fristående 3D-objekt, vilket öppnar för flera nya användningsområden. Man kan exempelvis koppla olika typer av data till enskilda byggnader i 3D-kartan. Man kan också testa olika exploateringsscenarier genom att ”bygga in” planerad bebyggelse i 3D-modellen. På lite längre sikt kan den nya 3D-kartan även användas i mer avancerade simuleringar. Exempelvis för att se hur luftföroreningar sprider sig i stadsmiljön vid olika vindförhållanden.

Planen är att den nya 3D-kartan av Stockholm ska bli klar under våren nästa år. Stockholmarna kommer då att kunna se i Stockholmsrummet i Kulturhuset.