Under onsdag och torsdag har Stockholms stad deltagit i Smarta städer-mässan i Kista.
En fullspäckad monter, med konkreta exempel på hur vi arbetar mot att bli världens smartaste stad, lockade många nyfikna besökare. Under luncherna riggade vi med mikrofoner och högtalare och bjöd på tio minuters-dragningar av digitala ledare inom staden.
Park och miljö-avdelningen på Norrmalms stadsdelsförvaltning tilldelas årets Digitaliseringspris för sitt innovativa arbete med att skapa rena parker i staden – med hjälp av digitala skräpkorgar.
Under en en högtidlig ceremoni i Blå hallen i eftermiddags delades årets Digitaliseringspris ut av Anna König Jerlmyr. Priset delas ut till en verksamhet som med digitalisering som katalysator, skapat nytta för medborgarna.
Så här löd juryns motivering:
“Vinnarna av Digitaliseringspriset 2018 har visat att man genom att använda miljövänlig och aktuell teknik kan höja kvaliteten för medborgarna, utan att öka kostnaderna för staden.
De har en mångårig erfarenhet av arbetet och har gjort en viktig pionjärinsats på området. De har utarbetat en innovativ strategi som inneburit tydliga ekonomiska och miljömässiga vinster.
Det vinnande bidraget har redan inspirerat flera förvaltningar och juryn ser en stor potential i att skala upp och implementera lösningen i övriga staden.
Vinnare av Digitaliseringspriset 2018 är Norrmalms stadsdelsförvaltning och de Digitala skräpkorgarna.”
Prissumman är 75 000 kronor att använda för verksamhetsutveckling – och den här prisskulpturen är speciellt skapad för Digitaliseringspriset vinnare av skulptören Christian Partos.
Här är ett par på den nya öppna data som trafikkontoret nu släpper. Från vänster: sopsaltade cykelbanor, data om stadens belysning, trafikflöden för cykeltrafik på Norrmalm gata för gata samt heatmaps för trafikolyckor i Stockholm. (Klicka för större bild)
Trafikkontoret släpper ett drygt tiotal typer helt ny öppen data för utvecklare som vill använda stadens data i nya digitala tjänster för stockholmarna.
Trafikkontoret satsar också på utveckla den visuella presentationen av sina öppna data. Heatmaps av trafikolycksdata blir det första exemplet.
Bland den nya öppna data som trafikkontoret nu släpper märks bland annat trafikflöden gata för gata för motorfordon, cyklister och fotgängare. Andra exempel är data om stadens gatubelysning och cykelbanor som sopsaltas på vintern.
Öppna data handlar i grunden om att myndigheter tillgängliggör exempelvis sina trafikdata och kartdata så att exempelvis externa utvecklare kan använda dem fritt när de utvecklar nya appar och andra digitala tjänster. Att ge fler tillgång till data stimulerar innovationskraften och ökar utbudet av nya och smartare digitala tjänster för medborgarna. Det är i mycket kort sammandrag drivfjädern bakom myndigheternas arbete med öppna data.
Ett exempel där öppna data bidragit till en snabb digital tjänsteutveckling är väderappar. När SMHI – och dessförinnan den norska motsvarigheten Yr – tillgängliggjorde sina väder- och prognosdata som öppna data ökade inte bara utbudet av väderappar kraftigt. När fler utvecklare tog sig an uppgiften att presentera och visualisera väderdata på nya sätt ledde det också till en snabbare kvalitetsutveckling för väderappar överlag.
Stockholms stad har i flera politiska beslut lagt fast högt ställda mål när det gäller öppna data. En av de förvaltningar som kommit allra längst är trafikkontoret.
Trafikkontoret en dataintensiv förvaltning. Här finns stor mängd system med olika typer av verksamhetsdata, även realtidsdata. Här finns också en egen teknisk infrastruktur för att dela data vidare till andra verksamheter inom staden.
Den egna infrastrukturen används också för att publicera kvalitetssäkrad data externt som öppna data på Stockholms stads gemensamma portal för öppna data. Trafikkontoret har också tagit fram speciella utvecklarsidor med omfattande information och handledningar för de som vill använda öppna data i egna digitala tjänster.
Trafikkontoret har i dagsläget tillgängliggjort ett sextiotal dataset som öppna data. Nyligen öppnades ett drygt tiotal helt nya dataset som öppna data.
Här är några av nyheterna:
* Trafikflöden, uppdelat på lätta och tunga motorfordon gata för gata. För hela Norrmalm finns även trafikflöden gata för gata för cykeltrafik och fotgängare. I dagsläget handlar det om historiska data, men trafikkontorets ambition framåt är klar:
– Nästa steg är att kunna tillhandahålla trafikflöden i realtid som öppna data, säger Stefan Norlin, geodatasamordnare som arbetar med datafrågor på trafikkontoret.
* Data om stadens belysning. Stadens belysningsmontage som klickbara prickar. Innehåller info om bland annat driftstatus. Datasetet uppdateras två gånger per vecka.
Tittar man framåt med smart belysning och uppkopplade mätsensorer i lyktstolpar kan den här typen av öppna data-set i framtiden även innehålla realtidsdata om allt från antalet fordonspassager till vilka lampor som är tända och vilka gått sönder, säger Stefan Norlin.
* Sopsaltade cykelbanor vintertid. Visar det nät av cykelbanor som sopsaltas under vintern.
Trafikkontoret vidareutvecklar även metoderna för att visualisera sina öppna data för utvecklare. Först är en heatmap för trafikolyckor i Stockholm. Genom att dra i tidsreglage kan man exempelvis se vilka gatukorsningar som varit mest olycksdrabbade under olika tidsperioder. Funktionen publiceras inom kort på trafikkontorets utvecklarsida.
Besök Stockholms stads monter på Smarta Städer, Kistamässan 28–29 november, som är öppen för allmänheten från kl 12.00 och fram till 18.00. I vår monter D:12 samlar vi flera av dem som är med och bygger den smarta staden idag.
Stockholms stad ska bli världens smartaste stad. Genom att bygga en smart och uppkopplad stad kan vi erbjuda stockholmarna högsta möjliga livskvalitet och det bästa klimatet för företagande.
Stadens avdelning för digital utveckling och innovationsplattformen Digital Demo, testbädden Urban ICT Arena, det hållbara stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden och EU-finansierade GrowSmarter, kommer alla att finnas på plats på Kistamässan för att berätta mer om spännande utvecklingsprojekt. Prata en stund med experter från Norra Djurgårdsstaden, Grow Smarter, avdelningen för digital utveckling och Stokab, lyssna på lunchföredrag eller följ med i en teknikdemonstration. Inträde till mässan är gratis.
I stadens monter kan du testa AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter, diskutera med våra experter hur sopsugar och sensornätverk kan underlätta för invånarna, samt spåna kring hur framtidens smarta belysning bör fungera.
Flera andra aktörer inom staden som Stockholmshem, SISAB och STOKAB kommer för att presentera nya projekt och prata hållbarhet, digitalisering och infrastruktur.
Onsdag 28/11
● 12.15 Christer Forsberg Philip, biträdande it-direktör, Stockholms stad
Hur blir Stockholm världens smartaste stad 2040?
● 12.25 Petra Dalunde, Urban ICT Arena
Not Boring! Vad gör testbädden här i Kista?
● 12.35 Gunnar Björkman, innovationsdirektör, Stockholms stad
DigitalDemo – ett samarbete som löser samhällsutmaningar med digital teknik
Torsdag 29/11
● 12.15 Torbjörn Kumlin, projektchef nyproduktion, Stockholmshem
Plusenergihus – allt vi behöver veta om den innovativa tekniken i husen
● 12.25 Mika Hakosalo, projektledare, GrowSmarter/miljlförvaltningen Stockholms stad
Hur använder vi sensorer i staden för smart trafikstyrning och belysning?
● 12.35 Niklas Dalgrip, driftchef SISAB
Digital teknik som ger stora besparingar
Inträde i mässhallen är kostnadsfritt. Du registrerar dig här. Mässan öppnar kl. 12.00.
Vill du delta i konferensen går det att köpa biljetter för en eller två dagar. Läs mer och anmäl dig här.
Stockholms stad fanns självklart på plats på kongressen Smartcity Expo i Barcelona, som pågick under tre dagar förra veckan och hade drygt 21 000 besökare.
Stockholms stad hade en del av den “Nordiska Paviljongen”. Många besökare kom för att höra hur vi jobbar mot målet. Vi berättade om vår strategi att jobba utifrån fyra olika hållbarhetsperspektiv, samt ambitionen att vara öppna, innovativa och uppkopplade.
Vid flera tillfällen höll personer från Stockholms stad anföranden på scenen i den Nordiska paviljongen. Bland annat innovationsdirektör Gunnar Björkman samt projektledarna för “smart belysning”, Norra Djurgårdsstaden och Growsmarter.
I anslutning till kongressen höll staden även i rundabordssamtal, kring innovationssamarbeten och IoT-plattformar. De fulltecknades snabbt, och blev väldigt intressanta diskussioner.
Kategori:Okategoriserade
Nästkommande vecka delas stadens Digitaliseringspris ut. Priset går till en verksamhet i Stockholms stad som använder sig av digitaliseringen för att öka nyttan för stockholmarna.
Priset delas ut för initiativ som gör skillnad och skapar värde för boende, besökare eller företagare i Stockholm genom användning av digitalisering som katalysator.
Nu är årets finalister utsedda:
Juryn består av f.d. biträdande stadsdirektör Fredrik Jurdell, innovationsdirektör Gunnar Björkman, it-direktör Johanna Engman samt Stokabs VD Staffan Ingvarsson. Priset delas ut av stadsledningskontorets avdelning för digital utveckling i syfte att driva den digitala utvecklingen framåt.
Digitaliseringsprisets arbetsgrupp tackar för alla fina ansökningar!
Här är tidigare års Digitaliseringsprisvinnare:
8 av 10 lärare säger att de inte har den kompetens som krävs för att kunna lära ut programmering enligt Skolverkets instruktioner. Det har däremot Mikael Kring, it-pedagog på Årstaskolan.
Kursportalen har blivit hans plattform för att dela med sig av kunskapen, inte bara till stadens utan hela landets lärarkår.
-Utgångspunkten var att jag ville nå min personal, Årstaskolan växer och växer, och det är omöjligt att samla alla pedagoger för att utbilda dem, berättar Micke Kring. Jag kan inte ens ha kurser för all vår personal och insåg att jag måste hitta sätt att skala upp.
Därför startade han Kursportalen. Där finns de instruktionsfilmer och material för lärare som vill lära ut programmering på olika nivåer. Idag är det närmare tvåtusen personer som använder kurserna på portalen och antalet stiger stadigt.
-Vissa lärare är rädda för programmering, de vet att eleverna kan mer, berättar Micke Kring. Medan andra lärare, kastar sig ut i det här.
Alla ska ha möjlighet att göra kurserna -lärare med olika förkunskap, men även föräldrar som vill kunna förklara för sina barn eller barn som har svårt att hänga med och behöver en extra genomgång. Därför är allt som Micke producerar öppet för alla.
-Det kostar inget att skala upp och när man delar med sig får man även input tillbaka, vilket förbättrar tjänsten, säger Micke Kring.
Kursportalen innehåller inte bara kurser i programmering. Här finns allt från ”att skriva för webben”, ”Skapa i 3D” till ”hur internet fungerar. Micke har utgått från kursplaner i sin framtagning av kurser och får samlar in mycket feedback för att förstå om kurserna fungerar eller inte.
-De amerikanska universiteten är förebilder, de lägger upp precis allt och alla kurser de håller finns i digital form på internet, avslutar Micke Kring. Allt ska vara transparent eftersom vi jobbar med samma skattepengar, och mot samma mål – att höja den digitala kompetensen.
Demonstrationsappen som kan ge realtidsbild av trängselsituationen runt de stora arenorna i Slakthusområdet.
I Slakthusområdet testas just nu ett system där uppkopplade sensorer mäter trafikströmmarna i realtid. Parallellt utvecklas även metoder för hur man bäst ska dra nytta av realtidsdata från trafiken i framtida digitala tjänster, exempelvis smartare reseappar.
Bakom testnätet i Slakthusområdet står GrowSmarter, ett EU-projekt för smarta urbana lösningar där Stockholms stad är en av huvudaktörerna.
Ett trettiotal uppkopplade sensorer mäter i realtid hur trafikströmmarna rör sig genom området. Men det är inte bara vägtrafiken som mäts. Även trafiken av fotgängare realtidsmäts. Utmed gångstråken finns mätsensorer som räknar wifi-signaler från fotgängarnas förbipasserande mobiltelefoner.
Ett syfte med testnätet är lägga grunden för nya system för smartare trafikstyrning. En viktig del projektet är att utveckla metoder för att analysera och använda realtidsdata från stadens olika trafikströmmar i framtida digitala tjänster. Exempelvis smartare reseappar som baserar sina ruttförslag på realtidsdata för alla trafikslag, även gångtrafik.
Holger Hellebro som leder projektet.
Holger Hellebro, på IBM är den som leder arbetet i projektet. Han visar en enkel demonstrationsapp för att konkretisera hur realtidsdata från stadens alla olika trafikströmmar skulle kunna användas i reseappar.
En karta på skärmen visar Slakthusområdet. Runt Globen och Tele2 Arena syns små pulserande cirklar som ändrar storlek och färg. Cirklarna ger en realtidsbild av trängselsituationen för de fotgängare som rör sig i området runt arenorna, exempelvis i samband med matcher och evenemang. När en liten grå cirkel på kartan plötsligt växer till en stor röd boll, då rör sig så många fotgängare på platsen att det blivit trängsel och svårt att ta sig fram.
En annan typ av symbol på kartan visar platser där det sannolikt kommer att uppstå trängsel inom de närmaste 15 minuterna. Förutsägelserna kommer från IBM:s AI-system Watson som analyserar all realtidsdata av hur strömmarna av fotgängare rör sig området.
– Det är förutsägelser som systemet gör innan det finns indikationer på trängsel i själva realtidsdatan, säger Holger Hellebro.
Med ledning av den realtidsbaserade trängseldatan kan appen exempelvis ta fram den för tillfället snabbaste gångrutten till närmaste t-banestation. Ändras trängselläget justerar appen gångtiden eller räknar fram en ny rutt.
– Den här typen av trängseldata kan bli en ny faktor i många reseappar och andra digitala tjänster, säger Holger Hellebro.
SL skulle i princip redan nu kunna använda vår trängseldata från Slakthusområdet i sin reseapp för att öka precision för gångtider i anslutning till arenorna, menar han.
Men det finns många fler tänkbara användningsområden för den realtidsdata av den typ som samlas in i Slakthusområdet. De mätsensorer som samlar in realtidsdata om vägtrafiken skannar av registreringsskyltar som kopplas till anonymiserade uppgifter från fordonsregistret in uppgifter om motortyp och ägarens bostadsort. Det öppnar möjligheter för datanalyser som exempelvis tar sikte på trafikstyrningsåtgärder som minimerar utsläppen från trafiken.
En sak som projektet jobbar med framåt är att hitta dataanalysmetoder för att mätsensorerna ska kunna skilja på cykeltrafik och gångtrafik.
Just vid det här tillfället registrerade mätsensorerna 662 fotgängare i Slakthusområdet och över 5 700 personer hade vandrat i området dittills under dagen. 3 700 fordon hade åkt in i området, men bara drygt 1 800 hade passerat ut igen, så minst 2 000 fordon befann sig inne i området.
Här är en annan datavy som bland annat visar hur många fordonsom passerat mätsensorerna vid olika klockslag.
–
Den här grafen visar varifrån i landet fordonen kommer som kör in och ut ur Slakthusområdet.
Bo Höglund, parkingenjör på Norrmalms stadsdelsförvaltning.
Norrmalms parker har inte en enda vanlig skräpkorg – de 400 som stod där tidigare har idag ersatts av drygt 100 digitala skräpkorgar. Resultatet: minskad nedskräpning och kraftigt minskade tömningskostnader.
– Det började med att vi skulle lösa den skräpproblematik som fanns, till följd av att folk använder våra parker mer och mer. Det blev bara mer och mer skräp och situationen blev ohållbar, berättar Bo Höglund, parkingenjör på Norrmalm stadsdelsförvaltning.
Det var då han hittade de digitala skräpkorgarna, och valde att testa den på utvalda platser i Stockholm. Syftet var att se hur de klarade vårt klimat och undersöka vilken effekt den hade på nedskräpningen i en välbesökt park.
De solcellsdrivna skräpkorgarna är uppkopplade och meddelar själva när de behöver tömmas. Skräpkorgarna komprimerar dessutom allt avfall, vilket har lett till kraftigt minskade transporter
Men det unika med användandet på Norrmalm är strategin att optimera utplaceringen av skräpkorgarna. De står exempelvis vid parkernas entréer, för att besökarna enkelt ska kunna slänga skräp på vägen ut.
Skräpkorgarna används inte bara i Norrmalms parker, utan har också dykt upp på andra ställen i staden. Exempelvis använder Trafikkontoret dem i gatumiljö. Möjligheterna för uppskalning är stora, och likaså effekterna av att använda dem.
– Vi skickar inte ut någon bil i onödan, säger Therese Rosen, avdelningschef för Park och miljö, på Norrmalms stadsdelsförvaltning.
Siffror visar att transporterna för tömning av skräpkorgarna har minskat med 70%, en imponerande statistik. Även behovet att handplocka skräp i parkerna har minskat.
Längre fram finns tankar om att koppla på sensorer som ska kunna möta flödet av besökare i parken, att kanske koppla in wifi på dem, eller att mäta luftkvaliteten via dem.
– Om det här sprids så kanske vi kan få mer draghjälp i satsningen. Goda exempel kommer lätt i skymundan, det måste vi bli bättre på i hela staden, avslutar Therese Rosen.
De uppkopplade skräpkorgarna i Vasaparken meddelar själva när de börjar bli fulla och behöver tömmas.
Var tredje äldre person riskerar att drabbas av undernäring. En siffra som Enskede- Årsta- Vantör vill ändra på genom en tjänst som instruerar hemtjänstpersonal, anhöriga och även brukarna själva hur det bör äta.
Näringsinnehåll i olika livsmedel, förslag på mellanmål, recept, bilder på tallriksmodell utifrån olika behov – allt är exempel på vad man kan hitta hos Nollvision undernäring. Och allting presenteras på ett pedagogiskt sätt med mångabilder och enkla förklaringar.
-Ingen ska behöva leta efter bra kostråd ien kostpärm i sin bokhylla, säger Leif Kananen, avdelningschef på Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning.
Nollvision undernäring är en av de nominerade finalisterna till Stockholms stads Digitaliseringspris. Det delas ut inom Stockholms stad varje år, för att driva den digitala utvecklingen. Kriterierna för att nomineras är att den digitala lösningen ska vara ny, innovativ, skapa direkt medborgarnytta och vara möjlig att skala upp till stadens övriga verksamheter.
Äldrevården är inte en grupp man i första hand förknippar med digitala lösningar, men även den måste följa den digitala utvecklingen.
-Att få i sig tillräckligt med näring är livsavgörande, säger Malin Ljung, dietist för Nollvision undernäring. Vi måste få brukarna att förstå att de inte leva på skogaholmslimpa, eller att det är deras långa nattfasta som gör att de går ner i vikt.
Tjänsten började som en idé på ett personalmöteoch har sedan dess vuxit fram mer och mer. Hittills har den funnits i ett halvår, och användningskurvan pekar rakt uppåt.
Det finns mycket utvecklingspotential i tjänsten. Först och främst ska den lanseras som en app. Längre fram finns tankar om att lägga till push-notiser, som kan varna om det exempelvis kommer värmebölja och då uppmana användarna till att dricka extra vatten.
Tjänsten är inte bunden till Stockholms stad, utan kan användas av vem som helst, och Enskede- Årsta- Vantör vill göra sitt yttersta för att sprida den.
-Detta är ett fint exempel på hur kvaliteten kan höjas betydligt, även fast kostnaden är låg, avslutar Leif Kananen. Idén till appen är i sin enkelhet alldeles genial.
Läs mer om Nollvision undernäring här.
Se filmen om Nollvision undernäring här.
Antingen stödjer din webbläsare inte javascript, eller är javascript inaktiverat. Denna webbplats fungerar bäst om du aktiverar javascript.
