Aktuellt

2018

oktober

Ny kartläggning: här är smart stad-tjänsterna som gör mest nytta

Det finns betydande vinster att hämta i att använda digitala smart stad-tjänster i världens storstäder. Men de stora städerna är överlag ganska dåliga på att dra full nytta av de digitala smart städ-tjänster som redan finns att tillgå.

Det är ett par av slutsatserna i en ny stor kartläggning av världens smart stad-satsningar som konsultföretaget McKinsey nyligen presenterade i Stockholm.

Konsultföretaget har undersökt hur ett sextiotal olika digitala smart stad-tjänster används i ett stort antal storstäder runt om världen. McKinsey har också studerat i vilken utsträckning smart stad-tjänsterna påverkar invånarnas livskvalitet.

Vilka typer av smart stad-tjänster som har störst positiv påverkan för invånarna skiljer sig väldigt mycket åt mellan storstäder med hög respektive låg medelinkomst.

I rika storstäder, som exempelvis New York eller Stockholm, kan en app med realtidsdata för kollektivtrafiken betyda väldigt mycket för invånarnas livskvalitet. Enligt McKinsey kan den här typen av realtidsinformation spara ända upp mot 15 till 30 minuter dagligen för arbetspendlare i stora städer.

I storstäder med lägre medelinkomst, exempelvis Rio de Janeiro, är det istället trafikstyrning via smarta trafiksignaler som sparar mest tid åt invånarna.

På hälso- och sjukvårdsområdet är det en typ av tjänster som sticker ut på topplistan över smart stad-tjänster. Det handlar om tjänster där patienter kan realtidsövervakas på distans av sjukvården via uppkopplade kroppssensorer. De har störst potential att höja invånarnas livskvalitet, enligt rapporten.

I en fattigare storstad som exempelvis Lagos är det istället hälso- och sjukvårdstjänster för att exempelvis hålla koll på dricksvattenkvalitet som har störst potential att höja invånarnas livskvalitet. Även tjänster som övervakar utbredningen av sjukdomsepidemier ligger högt upp på listan.

Men även de storstäder som arbetar mest aktivt med smart stad-utveckling är överlag ganska dåliga på att använda det utbud digitala smart stad-tjänster som redan finns att tillgå. I de storstäder som kommit längst i används bara runt 70 procent det redan tillgängliga utbudet av tjänster.

En tillbakahållande faktor i utvecklingen av nya smart stad-tjänster är att de inblandade aktörerna ofta har olika intressen som drar åt olika håll, menar rapportförfattarna. I många fall är det offentlig sektor som äger och kontrollerar den infrastruktur som behövs i många smart stad-tjänster. Medan det nödvändiga kapitalet för att investera i utveckling av nya tjänster oftast finns i den privata sektorn.

Äldre personer över 55 år är den grupp för vilka utbudet av smart stad-tjänster är minst och användningen lägst. Detta gäller för flera storstäder, inklusive Stockholm, enligt kartläggningen.

Här hittar du en sammanfattning av rapporten Smart Cities: Digital Solutions for a more livable future (.pdf)

 

Beatrice Sablone, projektledare för ÖDIS: “Så samarbetar stockholmsregionen om öppna data”

Hösten rusar fram och med den följer alla intressanta event och seminarier. Även ÖDIS (Öppna data i Stockholmsregionen) har haft det första av tre Workshops och vi är mycket glada över den stora uppslutningen trots allas fullpackade kalendrar.

Jag och Björn Hagström, som vi nu är mycket glada över att ha knutit till projektet, höll i en workshop den 16 oktober i Stadshuset. Björn har arbetat med Öppna Data i mer än 6 års tid inom offentlig sektor och har strategisk och praktisk erfarenhet i hur man arbetar behovsdrivet och kopplar datatill faktiska målgrupper och användare.

Workshopens deltagare kom från nästan alla länets kommuner, från olika förvaltningar och bolag inom från olika kommuner och Stockholms Läns Landsting.

Vi gick igenom följande grundtankar:

* Offentlighetsprincipens bakgrund kopplad till dagens öppna offentliga data.

* Hur definierar man öppna data och öppna offentlig data.

* Vad ska man tänka på för att komma igång med Öppna Data i verksamheten.

Kommande workshops fokuserar på taktik för att komma igång med att öppna och katalogisera data, få in det som en naturlig del i arbetssättet och checklistor för att göra rätt hela vägen. Ser mycket fram emot att få samarbeta med alla kloka personer runt om i länet i dessa frågor.

Spännande skede

Hur går det för projektet ÖDIS förutom detta? Projektet är i ett spännande skede just nu, vi har knutit ett antal företag till projektet och de är i full gång med att kravställa vilka datamängder de önskar, och på vilket sätt de önskar få ut öppna data av kommuner och landstinget i länet.

Vi samverkar även med de andra verksamhetsprojekten inom Smart Stad programmet för att även så småningom kunna testa realtidsdata och sensordata. Att säkerställa en ökad mängd realtidsdata genom standardiserade API:er är en förutsättning för att värdet av öppna data verkligen ska kunna realiseras.

Nationellt sett har ansvaret för Öppna Data varit anförtrott Riksarkivet, men är nu överflyttat till DIGG, myndigheten för Digital Förvaltning.

Vi ser mycket fram emot att se hur DIGG kommer ta sig an detta spännande och viktiga område.

Varför Öppna Data?

För att erbjuda öppna data krävs att varje aktör har god kontroll över sina egna processer, rutiner och system. Öppna data blir därmed en katalysator för ordning och reda och kan bidra till ett processorienterat arbetssätt, vilket skapar effektivitet och högre kvalitet. Öppna data kan även användas som verksamhetsstöd och utgöra underlag för analys av verksamheter, vilket kan leda till förbättrad kvalitet.

Forskning vid Handelshögskolan i Stockholm visar att helt öppna geodata skulle kunna generera samhällsekonomiska vinster på omkring 200 miljoner kronor Samtidigt skulle de möjliggöra effektivisering av exempelvis offentlig upphandling, eftersom fler skulle få tillgång till bra underlag för t.ex. kravställning och prisberäkningar.

Om ni vill veta mer om projektet eller vill bli delaktiga i det – kontakta Beatrice Sablone, huvudprojektledare ÖDIS.

Vad är ÖDIS?

Ökad användning av Öppna Data i Stockholmsregionen – är ett projekt delfinansierat av EU´s Strukturfond. Projektet syftar till att öka mängden både öppna data och realtidsdata från kommuner i Stockholmsregionen, till förmån för innovation inom näringslivet.

Vi samarbetar med ett flertal företag för att ta del av vad de vill ha för data, kommunerna i länet och Stockholms Läns Landsting. Projektet är den del av Smart Stad programmet som drivs av Stockholm Stad men är ett samarbetsprojekt mellan alla 26 kommuner i länet.

Kom till Digitalakademin -och vässa dina digitala färdigheter


Googles initiativ Digitalakademin drivs med målet att höja den digitala kompetensen i Stockholm. Stockholms stad är partner i satsningen, som håller öppet till mitten av december.

Kostnadsfria utbildningar i allt ifrån “bygg ditt personliga varumärke online”, till “introduktion till sökmotoroptimering” och “avancerad webbanalys” erbjuds i de fina lokalerna på Jakobsbergsgatan 34 i centrala Stockholm. På programmet finns även spännande gästföreläsningar samt workshops och seminarier – allt för att du ska få möjlighet att rustas inför framtiden och stärka din egen kompetens.

I lokalerna finns, förutom gratis kaffe och plats för att jobba eller plugga, digitala coacher som erbjuder personlig rådgivning.

Läs mer om Digitalakademin och anmäl dig till utbildningar här:

https://learndigital.withgoogle.com/digitalakademin/f2f
 

Här är nästa steg för RPA:er i Stockholms stad

Det började med serviceförvaltningens test av RPA – även kallat mjukvarurobotar. Nu kommer nästa steg för att automatisera de mest repetitiva och regelstyrda delarna i stadens administrativa arbetsprocesser – en central teknikplattform för RPA som fler förvaltningar i Stockholms stad kan använda.

Anne Sofie Ohlsson och Ingeborg Brenton.

RPA (Robotic Process Automation) handlar inte robotar med armar och ben. Inte heller om AI-robotar som kan ”tänka” själv och fatta egna självständiga beslut. RPA är helt enkelt datorprogram som kan automatisera strikt regelstyrda administrativa arbetsprocesser i olika it-system.

Serviceförvaltningen var först ut med att testa RPA i Stockholms stad. Här fick RPA-programmet bland annat ta över en helt och hållet regelstyrd del av förvaltningens arbetsprocess för att reversera fakturor.

RPA-programmet utförde sin regelstyrda del av arbetsprocessen på ungefär samma sätt som en mänsklig medarbetare. RPA-programmet hade exempelvis egen användarbehörighet och kunde själv logga in i de olika system som den var instruerad att arbeta i.

Försöket fick positiv respons av alla inblandade på serviceförvaltningen. Slutsatsen blev att RPA-programmet klarade av att ta över de mest monotona och repetitiva delarna av de regelstyrda arbetsprocesserna – och därmed frigöra mer tid för medarbetarna att ta sig an de mer kvalificerade arbetsuppgifterna.

– Det här gör att vi kan jobba smartare och vidareutveckla kvaliteten i våra arbetsprocesser, konstaterade Anne Sofie Ohlsson strateg på serviceförvaltningen, som tillsammans projektledaren Ingeborg Brenton höll i testerna.

Nu går Stockholms stads arbete med RPA in i ny fas som öppnar för fler förvaltningar att automatisera regelstyrda administrativa arbetsprocesser. En gemensam teknikplattform för RPA:er har tagit fram. Plattformen innehåller från start tre stycken mjukvarurobotar.

En robot kommer att användas serviceförvaltningen som i ett första steg går vidare och driftsätter den automatisering av de arbetsprocesser som var föremål för de tidigare testerna.  En av robot ska användas för automatisering av arbetsprocesser i ekonomisystemet Agresso på stadens finansavdelning.

Hur den tredje roboten i den gemensamma teknikplattformen ska användas är ännu inte beslutat, berättar Lina Jacobi, projektledare för RPA-plattformen. Men flera förvaltningar och bolag i staden har flaggat för att de är intresserade att testa automatisering av arbetsprocesser.

Har du frågor eller vill veta mer om Stockholms stads nya teknikplattform för RPA – kontakta leveransledare Lina Jacobi.

Stockholm värdstad för eFörvaltningsdagarna

Den 10-11 oktober gick årets upplaga av eFörvaltningsdagarna av stapeln med Stockholms stad som värdstad.

Arrangemanget inleddes på onsdagen med att Johanna Engman hälsade mässans besökare välkomna.

I Stockholms stads monter pratade vi om den  smarta staden, nu och i framtiden. Montern bemannades av avdelningen för digital utveckling och var inriktad på hur digitalisering kan bidra till målet om en smart stad utifrån fyra hållbarhetsperspektiv: demokratiskt, ekologiskt, ekonomiskt och socialt.

Besökarna i montern var många. De fick bland annat känna på kommunikationsroboten som hjälper långtidssjuka barn att behålla kontakt med skolan, robotkatten som används på demensboenden, testa AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter, legostaden som visualiserar hur vi bygger en smart stad.

Förutom montern, anordnade vi rundabordssamtal kring innovationssamarbeten och digitalisering. Evenemanget fulltecknades snabbt och deltagare kom från både andra kommuner, landsting, akademi och näringsliv. Rundabordssamtalet var ett av flera som arrangeras under året, för att i slutändan leda fram till en rapport baserad på sammanställningen.

Tack till alla som deltog på ett eller annat sätt!

Stockholmarna vill bo i en smart stad i världen

3 av 4 stockholmare som tillfrågades i undersökningen är positiva eller mycket positiva till Stockholms mål att ta en ledande position som en ”smart stad” i världen.

Varje år görs en demoskopundersökning där 3000 stockholmare får svara på frågor kopplade till Stockholms stads arbete med digitalisering och utvecklingen av den smarta staden.

Nu har vi fått resultatet av årets undersökning och tar ivrigt del av svaren. Bland annat kan vi läsa oss till att:

  • Bostäder, miljö, trafik och stadsplanering intresserar mest

  • Hälften vill ha möjligheter att digitalt söka information, göra beställningar, ställa frågor eller få tillgång till annan service från staden avseende trafik och stadsplanering samt bostad

  • Även de som i liten utsträckning använder internet dagligen söker digital information från kommunen i en inte helt obetydlig omfattning

  • Stockholmarna vill bo i en smart stad i världen. Tre av fyra uppskattar visionen om att Stockholm ska ta en ledande position som en smart stad i världen

  • Stockholms vision om att bli världens smartaste stad mottas mer positivt bland yngre än äldre

  • Stockholms vision om att bli världens smartaste stad mottas mer positivt ju fler timmar man använder internet dagligen

  • Polariserad syn på automatiseringen inom den kommunala servicen

  • Lättillgänglig information om exempelvis trafik och parkering samt cykelvägar, är en av de digitala tjänster som stockholmarna upplever att de skulle ha nytta av i vardagen.

Skillnaden är inte så stor från förra året, gällande svaren på undersökningens kryssfrågor. En annan del av undersökningen innefattade däremot möjlighet till fritextsvar och där fanns många goda tankar och idéer. En summering av dem finns här och här.

Stockholmarnas digitaliseringsförslag: app där man kan se när hemtjänsten dyker upp

En app där man kan se exakt när hemtjänstpersonalen dyker upp – och vid behov även boka om tiden. Och varför inte även en app där de äldre kan välja den mat som körs ut av hemtjänsten.

Det är ett par av stockholmarnas förslag till nya digitala tjänster i Stockholms stad. 

(Klicka för större bild)

Det är inte bara smartare reseappar som finns med bland förslagen när stockholmarna skissar upp de framtida digitala tjänster som de helst vi se i Stockholms stad.

I stadens årligt återkommande enkätundersökning av hur stockholmarna använder stadens digitala tjänster finns förslag på nya appar eller vidareutvecklingar av befintliga digitala tjänster inom en rad olika områden.

En hel del förslag handlar om mer utvecklade och lättanvända söktjänster för hitta fram till rätt tjänsteman i staden. Det borde även gå att boka tid eller telefonmöten med stadens tjänstemän via söktjänsten, menar en förslagsställare.

Socialtjänsten är ett annat område där nya digitala tjänster föreslås.  Här handlar det om allt från möjlighet för barn att självständigt ta direktkontakt med socialtjänsten via chatt-kanaler till digitala tjänster där man enkelt och överskådligt kan se exakt var i beslutskedjan ens ärende befinner sig.

Här är några av stockholmarnas digitaliseringsförslag sorterade efter ämnesområde:

 

Sport, fritid:

• Vinter-app som visar skridskotider och skidföre på allmänna anläggningar.

• Badplatsapp som visar vattentemperaturer och badmöjligheter på ett snyggt och lättillgängligt sätt.

• App som visar utbudet av träningsaktiviteter dag för dag.

• En bättre tjänst för att bokning av stadens idrottsanläggningar.

• Skulle vilja en tjänst där man kan se vilka tider som det är mest belastning på exempelvis simhallar, så jag kan välja andra tider.

• Pushnotiser om aktiviteter för ungdomar/fältassistenter.

Hemtjänst, omsorg:

• App för att lätt komma i kontakt med hemtjänsten för ändring av tid och liknande.

• App där man kan se var hemtjänsten befinner sig så att man vet när de kommer.

• Tjänst där man kan se kötiden till äldreboenden utan att behöva ringa.

• Samlingsapp för hemvårdstjänster.

• App där man kan se när hemtjänsten kommer.

• En app för äldre där de kan välja den mat som skall köras ut till dem via hemtjänsten.

Socialtjänst:

• Möjlighet för barn att självständigt ta kontakt med socialtjänsten via chatt-kanaler.

• ”Spindeln-i-nätet-tjänst” som kopplar ihop ett behov med stadens utbud av tillgängliga tjänster och bistånd. Om jag exempelvis skriver in ”barn funktionshinder” så får jag upp en förslagslista på olika specialskolor, samtalsstöd och fritidsaktiviteter för funktionshindrade.

• En ”one stop” lösning där man kan se status på sina pågående ärenden samt lätt sammanfattad information om vilket steg i processen man befinner sig. Bra vid längre och mer komplexa flerstegsprocesser.

• Tjänst för att ansöka om ekonomiskt bistånd digitalt.

Miljö:

• En app som mäter ens personliga miljöpåverkan.

• En app som talar om hur stor miljöpåverkan du har, som exempelvis kan visa hur mycket koldioxid som sparas genom att du åker kollektivt istället för bil.

• App som i realtid visar luftkvaliteten i olika delar av Stockholm.

Skola, utbildning:

• En app som kan koppla ihop elever som behöver studie hjälp efter skoltid med lärare.

• De som går i skolan kan ha nytta av en läxhjälps app.

• När gäller barnens gymnasieval skulle behövas bättre digitalt stöd för att få en helhetsbild över alternativen och beslutsstöd för val.

• Möjlighet för både föräldrar och elever att ge betyg på skolor i kommunen.

Kultur:

• 3D besök på museum, exempelvis Vasamuseet, där du kan gå omkring på din dator som om du faktiskt är där men ändå inte. Du kan studera detaljer, läsa information i lugn och ro. I princip alla museum, utställningar eller installationer kan här få en helt ny publik.

• Samlad info med lätt sökfunktion för kulturella evenemang, exempelvis kulturnatten eller vad som händer på de olika biblioteken.

Förslag inom övriga områden:

• Intuitiv söktjänst för att hitta rätt medarbetare i staden. Även möjlighet att boka möte eller telefontid med rätt tjänsteman.

• Bättre söktjänst när man inte vet exakt till vilken person i staden man ska vända sig till.

• En app för att dela info om evenemang i vår stadsdel skulle behövas, tycker jag.

• Jag skulle vilja en app som automatiskt notifierar innan kommunen genomför förändringar i mitt närområde så att man har möjlighet att påverka istället för som nu, när man bara ställa in för fullbordat faktum.

• Skippa webblösningar för stadens tjänster, de fungerar dåligt på smartphone. Skaffa en app-plattform som används för alla appar, samma gränssnitt, support för alla handtag.

• Man skulle kanske utvidga befintliga appar ännu mer med information. Man kan använda kartvyn och peka på olika saker och få ytterligare kunskap om vad som gäller, exempelvis ”denna sopkorg töms två gånger i veckan…” eller ”plaskdammen byter vatten fredagar”.

Trafikapparna stockholmarna helst vill ha: smartare reseappar och snöröjning i realtid

En smartare reseapp står högst upp på listan när stockholmarna skissar upp vilka framtida digitala tjänster de helst vill se i huvudstaden.

Reseappen ska med hjälp av realtidsdata om trafiksituationen ska kunna visa den för ögonblicket bästa rutten förbi t-banestopp och köer – och gör det oberoende av färdsätt.

För tredje året i rad har Stockholms stad låtit Demoskop genomföra en enkätundersökning av hur stockholmarna använder stadens digitala tjänster. I undersökningen kan de 3 000 tillfrågade även redogöra för vilka nya digitala tjänster som de helst skulle vilja se i Stockholm.

I undersökningsresultatet återvinns många hundra smarta förslag och idéer på nya eller vidareutvecklade digitala tjänster i Stockholms stad.

Ett område dominerar starkt bland förslagen – idéer till nya och bättre digitala tjänster inom trafik, kommunikationer och arbetspendling i Stockholm. Här är några exempel:

* Smarta parkeringsappar som guidar användaren till områden där det för ögonblicket finns lediga p-platser – och sedan automatiskt kollar p-reglerna och betalar avgiften där man parkerat.

* Trafik- och ruttplaneringsappar specialiserade för cyklister som ger realtidsinformation om trafikhinder, väglag och halkbekämpningsläget på olika vägsträckor.

* Appar där man i realtid kan följa var snöröjning på gångvägar och gator och som visar antal timmar sedan senaste snöröjning på olika gatusträckningar.

* Ljusskyltar på t-baneperronger som visar hur många människor det är i varje vagn på det tåg som är på väg in så att resenärerna kan söka sig mot de vagnar där det finns mest plats.

Men det finns en tjänst som höjer sig över alla de övriga och som väldigt många stockholmare sätter överst på önskelistan: en smartare reseapp.

(Klicka för större bild)

De reseappar som skissas upp i förslagen bygger på realtidsinformation av hur trafikströmmarna i staden ser ut för ögonblicket. Apparna hjälper användaren att snabbast ta sig från punkt A till punkt B genom att undvika köer eller tillfälliga trafikstopp i kollektivtrafiken. Apparna uppdaterar rutten kontinuerligt – även under resans gång – alltefter hur trafiksituationen utvecklas. Rutterna i apparna byggs upp av alla tillgängliga transportmedel – kollektivtrafik, hyrcyklar, bil, taxi eller gångtrafik.

Idéerna och förslagen ansluter i långa stycken till den utveckling av så kallade Mobility as a Service-tjänster (MaaS) som just nu pågår i många storstäder, bland annat Stockholm.

Även här är grundprincipen att reseappen hjälper användaren att ta fram den för ögonblicket bästa rutten till färdmålet baserat på alla tillgängliga färdmedel. Och att det sedan även går att boka och betala för samtliga resor som ingår i rutten direkt i reseappen.

De smartare reseapparna som föreslås stockholmarna i undersökningen förutsätter även realtidsdata av hur trafikströmmarna i Stockholm ser ut i varje givet ögonblick. I Slakthusområdet pågår just nu ett försök där flera olika sensornät mäter alla typer av trafikströmmar i realtid.

Försöket leds av Stockholms stad inom ramen för EU-projektet GrowSmarter. Syftet är bland annat att utveckla analysmetoder av realtidsdata från trafikströmmar som i framtiden kan användas i exempelvis nästa generations reseappar.

När det gäller smartare parkeringstjänster pågår det högintressanta tester i Stockholm just nu. I Årsta testar trafikkontoret ett nytt parkeringssystem med en mätbil utrustad med laserskanner (Lidar) och ett kamerainläsningssystem. När mätbilen åker runt på gatorna registrerar laserskannern alla lediga p-platser. Informationen skickas vidare till en app där alla bilister i området kan se var det för ögonblicket är störst chans att hitta lediga p-platser.

Här är några av stockholmarnas idéer och förslag till nya digitala tjänster inom kommunikations- och trafikområdet:

 

Smartare reseappar med realtidsinfo:

• En reseapp med realtidsinformation för alla färdmedel som hjälper oss att ta oss fram genom staden.

• App för alla typer av resor (bil, cykel, till fots, kollektivt) med realtidsbaserad trafikinformation. Det vore intressant för vardagligt användande.

• Bättre ”framkomlighetsappar” med realtidsinfo.

• App som visar alternativa resvägar när det uppstår problem i kollektivtrafiken.

• En live-uppdaterad reseapp med trafikstatus (för både bil och cykel)

• Jag vill ha en trafikinformationstjänst som är helt inriktad på vägledning. Hur kan jag spara tid, minimera resursåtgång, reducera köer och utnyttja befintliga resurser optimalt. Tjänsten är sannolikt en kombination av app, webb och informationstavlor. Idag kan jag använda SLs app för att hitta en väg med kollektivtrafiken med fokus på optimering av restid. Men jag vill se ett större grepp som inkluderar andra sätt att förflytta sig, delning av resurser och liknande.

• App som visar ”äkta” realtidsinformation för kollektivtrafiken. Idag fungerar inte detta ens vid hållplatser och perronger.

• Mobilapp där man kan välja lämpligaste färdväg med hänsyn till aktuellt trafikläge.

• Reseapp som visar miljösmartaste sättet att ta sig från punkt A till punkt B.

• Aktiva ”ping” i mobilen direkt vid förseningar i kollektivtrafiken förutsatt att man har skrivit in vilka bussar/tåg/tunnelbanor man avser att åka den dagen.

 

Ruttplaneringsappar med trafikinfo för cyklister:

• App för cyklister som fungerar ungefär som Trafiken.nu fungerar för bilister. Cyklisterna kan lägga in standardrutter i appen och få push-meddelanden om trafiksituation och trafikhinder på sträckan. Kan exempelvis vara glas i körbanan, felfungerande trafikljus m.m.

• App som visar trafikflöden för cykel och begränsning av hastigheter på cykeltrafiken.

• Realtidsbaserad ruttplaneringsapp med fokus på cykelvägar och cykeltrafik.

• App för att planera cykelrutt.

 

Smarta parkeringsappar:

• App som känner av var jag parkerar och automatiskt sköter om betalningen av p-avgifter.

• Appar som visar var man kan parkera i Stockholm (med liveuppdatering av lediga p-platser)

• Parkeringsapp som kan känna av var jag parkerar och automatiskt meddela om det är tillåtet, om det är en avgift, om det kommer att bli städgata inom 24h och liknande.

• Lösning för parkering där en app känner av var man parkerat, automatiskt kollar av mot aktuella p-regler och sedan även sköter eventuell betalning per automatik.

• App som visar var det finns lediga parkeringsplatser på gatorna.

• App som hittar lediga p-platser och där man ser vad det kostar att parkera.

• Tjänst som ger översikt av lediga garageplatser i innerstan och på korttidsuthyrning av sådana.

 

Snöröjning:

• App som visar snöröjning på gångvägar och gator i realtid.

• Kartapp med stadens gatunät som visar antal timmar sedan senaste snöröjning.

• Snörobotar och soprobotar som städar och röjer dygnet runt för oss cyklister och gångtrafikanter.

• En app där man kan rapportera när det akut blivit mycket halt på en plats där många gångtrafikanter rör sig så att den snabbt kan halkbekämpas. Det skulle spara en del benbrott på äldre personer.

 

Smarta trafikljus:

• Ljusskylt som visar sekunder kvar för rött ljus vid korsningar med trafikljus så man vet nyttan med att stänga av motorn för dem som inte har el- eller hybrid-bil.

• Synka trafikljusen så att trafiken flyter på bättre.

 

Övrigt – trafik, kommunikationer:

• Tjänst på t-baneperronger som visar hur många människor det är i varje vagn på det tåg som är på väg in, så att man kan söka mot de vagnar där det finns mest plats.

• Självkörande bussar i bostadsområden som går att enkelt kalla till sig via en app.

• Laddare till gadgets i lokaltrafiken.

• Bättre systemstöd för lokaltrafiken för att samordna ersättningstrafik vid tågstopp.

• Släckning av gatubelysning när ingen vistas på platsen.

• Säkra cykelställ som funkar med hjälp av mobilen eller visakort.

• App som visar var jag hittar en ledig laddare till min el-bil.

(Del 2 – Stockholmarnas digitaliseringsförslag – inte bara smarta reseappar) 

AI-system förutspår läckage Stockholms va-nät

Stockholm Vatten och Avfall testar AI för att förutspå läckage i va-nätet. Det inledande pilotförsöken har varit framgångsrika. Nu planerar Stockholm Vatten och Avfall att se över hur de kan gå vidare i större skala.

– Piloten är genomförd och gav de resultatet vi hade hoppats på, så nu vill vi skala upp projektet. AI-teknik i rörbranschen är något som ännu inte finns, men det finns ett stort intresse för lösningarna, berättar Åsa Lindblom, it-chef för Stockholm Vatten.

Det AI-baserade systemet gör beräkningar utifrån stora mängder data om alla rör i Stockholm Vatten och Avfalls ledningsnät. Det handlar om vilken dimension av rör det är, när de anlades, vilket material det är gjorda av. Det tas även med i beräkningarna vilken jordmån som finns runt omkring rören samt historiska väderförhållanden och därtill nuvarande tryck.

Projektledare är en tidigare student från KTH, David Rehn. Stockholm Vatten och Avfall fick kontakt med honom via ett tidigare examensjobb i samband vid planering av en dagvattenmässa. Han var intresserad av att testa AI i rörbranschen.

Många leverantörer vill samarbeta med Stockholm Vatten och Avfall i frågan. För några veckor sedan kom ett samtal från ett företag i Silicon Valley som hört talas om AI-projektet.

– Det här är ett typiskt exempel på hur teknik kan hjälpa oss att arbeta smartare. Istället för att tekniker ska åka runt och leta efter läckor, kan vi nu hänvisa dem direkt till rätt område.

En förlängning av arbetet skulle kunna vara att installera ytterligare sensorer i nätet och analyser kontinuerlig data.

– Det här är digitalisering, när även vår ledningsgruppen sitter och diskuterar hur vi kan utveckla verksamheten med stöd av teknik, avslutar Åsa Lindblom.