Aktuellt

2018

september

En robot som kollega

Kulturförvaltningen i Stockholms stad fått en ny kollega. Roboten Marvin är stadsbibliotekariens förlängda arm på kontoret i Rinkeby.

Marvin är en mycket enkel robot, uppbyggd av mycket enkel teknik. Den består av en ipad som fästs i en arm på hjul. Genom datorns piltangenter kan Stadsbibliotekarien Daniel Forsman kan styra honom via piltagenterna på sin ipad.

Marvin kan köras runt i kulturförvaltningens lokaler utan problem och hans synfält styrs av hur ipaden vrids. Förutom ipadens kamera används även högtalaren och mikrofonen.

-Du väljer vem du vill titta på, till skillnad från när du närvarar via Skype. Därför påminner det mer om att vara i rummet, interaktionen gör att det liknar det fysiska mötet, berättar Daniel Forsman som tillträdde som stadsbibliotekarie i augusti.

Marvin är parkerad på kontoret i Rinkeby, och har välkomnats med stor nyfikenhet från kollegorna. Framförallt har han väckt mycket tankar på olika håll; hur kan han användas i andra delar av verksamheten?

-Min arbetsplats är där jag behövs, säger Daniel Forsman och förklarar att som chef för stadsbiblioteken så kan det vara lite överallt. Han menar att samma behov av att kunna närvara på distans finns inom många organisationer, inte minst inom Stockholms stad. Exempelvis hos elever som inte kan delta fysiskt i skolundervisningen.

Som stadsbibliotekarie är Daniel Forsmans huvuduppdrag att driva utvecklingen av biblioteken så att de motsvarar stockholmarnas behov. Ofta handlar det om att förstå de behov och beteendemönster som redan finns och sedan överraska medborgare med tjänster de inte visste att de behövde, menar Daniel Forsman.

-Bilden av bibliotek är ofta nostalgisk och traditionell. Frågar man vad folk vill ha kommer de att svara; fler böcker, ett café eller längre öppettider. Men ett biblioteks främsta uppgift är att vägleda människor som behöver information. Eftersom tillgängligheten på information idag är större blir den uppgiften ännu mer viktig, förklarar Daniel Forsman.

En annan uppgift för biblioteken är att utjämna skillnader i samhället, bland annat genom att motverka digitalt utanförskap. På biblioteket ska man få närma sig och prova teknik.

Arbetet med roboten och digital närvaro vid möten är ett steg i den utvecklingsprocess som driver samhället framåt. De som växer upp nu tycker inte att det är konstigt att se saker genom en skärm, de känner ingen skillnad mellan att vara online eller offline. Och det är deras framtid vi förbereder för, förklarar Daniel Forsman.

-När jag funderar över framtiden tänker jag saker som; vad händer om man lär Marvin gå i trappor, och förflytta sig längre sträckor? Eller om man sätter tekniken på drönare? avslutar Daniel Forsman.

Robotgräsklippare underlättar Östermalms parkarbete

På utvalda platser på Östermalm pågår ett test av robotgräsklippare. Syftet är att se hur det fungerar att låta dem klippa svåråtkomliga grönområden.

Johanna Hellkvist är utbildad trädgårdsmästare och jobbar som samordnande parkarbetare på Östermalm. Hon har själv en robotgräsklippare hemma i trädgården, men det är första gången hon stöter på en i yrkeslivet.

-Gräsmattan blir finare och vi slipper klagomål,säger Johanna och skrattar, när jag frågar vad hennes spontana tankar kring testet är.

Hon berättar att de ofta får klagomål på att vanliga gräsklippare för mycket oväsen och att gräset borde klippas oftare. Hon tar även upp ett annat problem med dem – miljöfaktorn. De vanliga gräsklipparna körs på bensin och diesel, medan robotgräsklipparen går på el.

-Det är redan tillräckligt med avgaser inne i stan, menar Johanna Hellkvist.

Parkarbetarnas arbete underlättas av robotgräsklipparna eftersom de klipper svåråtkomliga områden, till exempel i en rondell och i en kraftig lutning vid Floras kulle i Humlegården. Besvärliga ställen, där den vanliga klipparen inte kommer in eller riskerar att välta, måste annars klippas med trimmer. Det är något som tar mycket tid, berättar Johanna Hellkvist.

Johanna poängterar att robotgräsklipparna inte kan ersätta parkarbetarna, men däremot ger det möjlighet att fokusera på andra arbetsuppgifter. Att klippa alla gräsmattorna på hela Östermalm, från Ekhagen till Djurgården, tar cirka tio arbetsdagar.

-Att rensa ogräs i parkerna är ett exempel på något som vi alltid hamnar efter med. Nu kan vi lägga mer tid på det och även på att beskära buskar. Detta i kombination med att gräset även blir finare när de sköts av robotar gör att parkerna upplevs som mycket finare, säger hon.

Nackdelarna med robotgräsklipparna hittills har varit att nyfikna stockholmare har tryckt på “stopp-knappen”, vilket får dem att börja tjuta. Det har även grävts upp styrlinor i marken. När detta sker meddelas parkarbetarnas arbetsledare genom en app och kan kalla på hjälp.

Johanna hoppas att robotgräsklippare kan börja användas på fler ställen och är glad över att fått vara en del av testet.

-Det känns spännande att få vara med och utvärdera, avslutar Johanna.

Här testas systemen som hittar lediga p-platser i Årsta

Mätbilen registrerar var de lediga p-platserna finns – och medverkar samtidigt i parkeringsövervakningen, berättar Detlev Hülsebusch och Johannes Mark från Parkling. Bakom dem trafikkontorets Thomas Sjöström, projektledare för testerna av nya parkeringssystem i Årsta.

Runt en tredjedel av stockholmsbilisternas körtid går åt till att leta lediga p-platser.

I Årsta testar trafikkontoret just nu helt nya system som ska hjälpa bilister att minska körtiden och snabbare hitta lediga p-platser via en app.

Just den här veckan testas det tyska startup-företaget Parklings system. Deras eldrivna mätbil kretsar runt på gatorna i Årsta utrustad med laserskanner och ett kamerainläsningssystem som både registrerar lediga p-platser – och samtidigt medverkar i parkeringsövervakningen.

Trafikkontorets tester är en del av EU-projektet Civitas Eccentric. Testerna syftar till att få fram system som hjälper bilisterna i ytterstaden att minska den körtid som går åt för att åka runt och leta lediga parkeringsplatser. Det handlar också om testa tekniska lösningar som delvis kan automatisera parkeringsövervakningen i de stora ytterstadsområden där Stockholms stad infört avgifter för gatuparkering.

 

Grönmarkerade gator

Detlev Hülsebusch, VD på Parkling, visar parkeringsappen som företaget tagit fram för testerna i Årsta. Appen visar alla gator i som ingår i testområdet i olika färger. På grönmarkerade gator är det just för ögonblicket störst chans att hitta lediga p-platser.

(Klicka för större bild)

Appen kan även ta fram rutter till de närmst belägna grönmarkerade gatorna i området där man befinner sig. Klickar man på en gata får man upp ett statistikfönster som visar hur tillgången på lediga p-platser ser ut på olika klockslag under dygnet. Rödmarkerade gatustäckor i appen betyder att det för tillfället är parkeringsförbud.

Även information om var man inte kan parkera är viktig i en app för att snabbt hitta en ledig p-plats, förklarar Detlev Hülsebusch.

 

Bra information

– Då behöver man överhuvudtaget inte köra in och leta i områden där det ändå är parkeringsförbud. Allt som kan bidra till att minska den tiden är bra information, eftersom cirka 30 procent av körtiden i städer består i att söka en ledig parkeringsyta, säger han.

All data om lediga p-platser som visas i appen kommer från en laserskanner – även kallad Lidar – i Parklings mätbil. Laserskannern registrerar mellanrummen mellan parkerade bilar. Är mellanrummen tillräckligt stora och finns på en plats där parkering för tillfället är tillåten, då rapporterar det in i systemet som en ledig p-plats.

– I det här testet använder vi en enda laserskanner och bara en mätbil. Men den typen hårdvara har blivit så billig att man i ett utbyggt system kan förse befintliga fordonsflottor, exempelvis sopbilar eller bussar, med laserskanner som registrerar lediga parkeringsytor, säger Detlev Hülsebusch.

Parkeringssystemet som testas i Stockholm är en vidareutveckling av ett liknande system som Parkling nyligen byggt upp i Berlin. Där pekar de första småskaliga mätningarna mot att systemet kan minska körtiden för att hitta en p-plats med mellan 60 och 80 procent, uppger Detlev Hülsebusch.

På taket på Parklings mätbil finns även ett kamerasystem som läser in registreringsnumret på parkerade bilar. Det används för den andra delen i trafikkontorets tester. Det handlar om att ta fram ett system för automatiserad parkeringsövervakning som ett komplement till dagens manuella p-övervakning.

 

Kan kontrollera 600-800 fordon i timmen

– Tekniken bör i realtid kunna ge besked om områden och gator med många felparkerade fordon. Det innebär att personella resurser inte behöver läggas på områden och gator där rättparkeringsfrekvensen är hög, säger Thomas Sjöström är projektledare för trafikkontorets tester i Årsta.

I Årsta finns också Trafikkontorets nyaste parkeringsautomater där man knappar in registreringsnumret på sin bil när man betalar p-avgift, vilket är en grundförutsättning för att ett system för automatiserad parkeringsövervakning ska kunna fungera, förklarar Thomas Sjöström.

Johannes Mark från Parkling berättar att deras mätbil under testerna kunnat kontrollera mellan 600 och 800 parkerade fordon i timmen.

Så fort registreringsnumret lästs in av mätbilen kontrollerar systemet i realtid i trafikkontorets parkeringsavgiftssystem att p-avgiften är betald. Systemet kollar även registreringsnumret mot databas där man se att fordonet står på en plats där gatuparkering är tillåten.

 

Innovationstävling

– Den här informationen skickas vidare till den ordinarie p-övervakningen som kan styra in sin personal till de områden som för tillfället har högst andel felparkerade fordon, säger Detlev Hülsebusch.

Testerna i Årsta är resultatet av en innovationstävling som trafikkontoret drog igång förra hösten. De deltagande leverantörerna gavs fria händer att utveckla de nya parkeringssystemen. I februari utsåg utsåg en tävlingsjury två vinnare bland de totalt 12 tävlingsbidragen – förutom Parkling även det holländska företaget Brickyard.  Det är dessa båda företags system som testas i Årsta under hösten.

 

Kör du bil i Årstaområdet och vill vara med och testa den nya tekniken? Läs vidare här.

Unikt samarbete ska utveckla äldreomsorgen i Stockholms stad

Stureby vård- och omsorgsboende har blivit ett centrum för utveckling av nya digitala tjänster inom Stockholms stads äldreomsorg. Med en digital ledare i täten drivs ett samarbete som gynnar många olika parter – men framförallt gynnar det dem äldreomsorgen finns till för: de boende.

-Jag har fått en unik möjlighet, ibland får jag nypa mig själv i armen. Det är så unikt, det finns ingen annanstans.

Hanne Rönnback är lyrisk när hon pratar om sitt jobb, och hon har rätt. Verklighetslabbet är unikt. På Stureby vård- och omsorgsboende, där Hanne är enhetschef, utvecklas nya tjänster och produkter enligt brukarnas behov.

Verklighetslabbet är ett samarbete med Karolinska Institutet och entreprenörer. Det fungerar som ett paraply, under vilket det pågår en rad olika projekt. T.ex. så ska det precis byggas en “dinner-dome” där de boende kan sitta framför en stor, välvd, skärm när de äter middag. På skärmen kan en strand eller kanske en motorcykeltur projiceras. Genom denna lösning ska brukaren ges känslan av miljöombyte och uppleva en ökad livskvalitet.

-Med små medel kan vi höja livskvaliteten för dem som är i slutet av livet, menar Hanne Rönnback.

Pö om pö plockas nya utvecklingsprojekt in i Verklighetslabbet, alla med syfte att stödja kärnverksamheten. Tanken är att personalen och de boende ska vara med i en utveckling av tjänster och produkter, så att entreprenörer tillsammans med forskare och studenter kan få fram hur behov kan tillgodoses och sprida det inom stadens vård och omsorg.

Hanne intresserade sig för digitalisering i mitten av 90-talet, och var med redan under digitaliseringen av patientdokumentation. Hon brinner för att se till att även äldreomsorgen hänger med i den digitaliseringsutvecklingen, även om det är ett område som generellt är ganska konservativt.

Intresset för arbetet är stort, och studiebesök kommer såväl från andra verksamheter inom Stockholms stad, som från andra kommuner och till och med andra länder. Hanne Rönnback delar mer än gärna med sig av sina erfarenheter.

-Det är häftigt att få vara med och påverka, att få driva utveckling framåt och göra det bättre för dem vi är till för, avslutar Hanne Rönnback.

Läs mer om Verklighetslabbet.

Skolplattform Stockholm skapar översikt

Inför höstterminen har Stockholms stads nya skolplattform öppnat för alla användare. Läraren Linnéa Hägglund på Östermalmsskolan ser många pedagogiska och tidssparande vinster med plattformen. Att det strulat lite i början är barnsjukdomar och kommer att gå över menar hon.

Linnéa Hägglund är utvecklingslärare med uppdrag att arbeta med Office 365 och digitalisering på Östermalmsskolan där hon undervisar i svenska, NO och teknik i årskurs 4-6. Office 365 har skolans elever arbetat med sedan 2017. Nu har de börjat använda fler funktioner som kommer med skolplattformen.

– Eleverna har tagit emot Office 365 positivt. De tycker om att arbeta med digitala online lösningar eftersom allt material finns på ett ställe och de kan göra materialet till sitt eget genom att ändra typsnitt, lägga till bilder eller rita i anteckningarna. Det är också en stor vinst att eleverna kan komma åt sitt arbetsmaterial hemifrån.

 

1 till 1 på mellanstadiet

På Östermalmsskolans årskurs 4-6 arbetar alla elever med Office365.

– Vi har ambitionen att vara 1 till 1 på hela mellanstadiet men vi saknar 25 datorer så eleverna i årskurs 4 får dela på datorer just nu. Men det kommer att åtgärdas när fler enheter levereras, säger Linnéa.

I införandet av skolplattformen har det varit lite barnsjukdomar, men Linnéa är tydlig med att kollegorna på skolan har fått information och att man väntar in att funktionerna ska komma igång.

– För mig som utvecklingslärare är det viktigt att sitta lugnt i båten. Alla stora IT-projekt kan ha problem i starten, men uppgifterna kan lösas på andra sätt under den här tiden. Jag tror att skolplattformen kommer bli ett kraftfullt och tidsbesparande verktyg när alla funktioner är på plats.

Skolplattformen – ett verktyg för formativ bedömning

Genom skolplattformen kommer allt arbetsmaterial och alla uppgifter finnas samlade på ett ställe. Läraren kommer att få en tydligare överblick över elevernas lärandeprocess genom att kunna följa den i realtid i sin dator.

– Jag ser skolplattformen som ett kraftfullt verktyg för formativ bedömning eftersom jag kan få en överblick över elevernas arbetsprocess. Jag kan följa dem i deras framsteg och kan ge kommentarer direkt när jag ser något. Den underlättar även för dem att se sina framsteg genom att de kan gå tillbaka och titta på gamla kommentarer och arbeten.

Underlättar administrativa uppgifter

Linnéa tycker att skolan och samhället har digitaliserats snabbt och menar att både barn och vuxna förväntar sig att kunna hålla kontakten digitalt och vill att det ska gå fort och utan krångel.

– Skolplattformen underlättar det administrativa arbetet som man som lärare måste göra. Eftersom allt är på ett ställe så behöver man inte klicka sig mellan olika sidor och allt sparas automatiskt. Det sparar tid för lärare, elever och vårdnadshavare.

Underlättar föräldraansvaret

Skolplattformen underlättar för föräldrar att ta sitt föräldraansvar genom att de har all information på en plats istället för att få ett mejl som försvinner i inkorgens flöde.

– Eftersom föräldrarna fick informationen så här redan när eleverna började årskurs fyra är de väldigt inne på att hitta den online och de uppskattar det. Förut när vi skrev veckobrev var det lättare att informationen tappades bort.

En annan vinst för föräldrarna är att barnen kan visa upp vad de gjort i skolan eftersom det finns samlat på skolplattformen med åtkomst hemifrån.

Calle Hedrén

calle.hedren@stockholm.se