Aktuellt

2018

augusti

“AI kommer att ta större plats i vår vardag”

Igår besökte Louise Callenberg Googles Digitalakademi och berättade om arbetet med att göra Stockholm till världens smartaste stad. Hon berättade hur AI kommer att ta en allt större plats i vår vardag – och hur kommunikationsrobotar kan hjälpa långtidssjuka barn att hålla kontakten kompisarna i skolan.

Louise Callenberg är enhetschef på Stockholms stads avdelning för digital utveckling och en av dem som leder digitaliseringsarbetet i Stockholms stad. Hon fokuserade sitt framträdande på stadens huvudsakliga mål – att livskvaliteten för stockholmarna ska bli så bra som möjligt. För att konkretisera hur, tog Louise upp flertalet exempel på tjänster som finns till för stadens invånare.

Bland annat berättade hon hur Stockholms stad jobbar med digitala inköp i hemtjänsten. Detta för att personalen ska kunna spendera sin tid med brukaren, istället för i en matbutik. Det innebär större delaktighet och valfrihet för brukaren, som själv kan välja varor genom en ipad.

Ett annat exempel var hur vi arbetar med en kommunikationsrobot för barn som inte kan delta fysiskt i undervisningen i skolan. Genom en ipad kan eleven på distans styra robotens ögon för att se vad som händer i klassrummet, robotens mun som högtalare för att prata och robotens öron för att höra vad som sägs. Roboten är även enkel att ta med ut på rast, eller till matsalen.

Hon avslutade med att prata framtid och om nästa steg för staden. Hon delade med sig av spaningar om hur AI kommer att ta större plats i vår vardag – och rekommenderade ungdomar att utbilda sig till programmerare.

“Trots att Stockholm är topp 5 bland europeiska städer vad det gäller personer med specialistkompetens inom it, så är det det mest efterfrågade yrket”, säger Louise Callenberg.

Missade du Louise denna gång har du chansen att höra samma föreläsning 12/9.

Hon kommer att även att hålla föreläsningar specifikt inriktade på hur AI ska hjälpa Stockholm att bli världens smartaste stad den 30/8 samt 25/9.

 

Ta på dig VR-glasögonen och upplev Stockholms framtid!

På Kulturhusets entréplan ligger “Stockholmsrummet”. Där berättas det om den växande staden, om framtidens Stockholm och om vägen dit. Genom 3D-bord och VR-glasögon kan besökare se nya bostadsområden medan de fortfarande byggs – eller innan de ens är påbörjade.

Just nu visas de nya bostadsområdena på Kistaäng och Årstafältet i virtual reality-version .Genom att “ta en promenad” på gatorna får man en bra känsla för hur det kommer att se ut när det är färdigt.

Förutom det kan man se hur utbyggnaden av tunnelbanan är planerad att bli, genom en karta över de nya utbyggda linjerna. Det finns även möjlighet att slå sig ner i en fåtölj och lyssna på stadens egna podcast Stockholm Växer, eller se en enorm modell av staden som byggs upp under ett stort glasgolv.

Just nu pågår temautställningen “Grönare Stockholm”.

Läs mer om Stockholmsrummet.

Sommarläger i Nordens Silicon Valley

Ungdomarna arbetar ivrigt under ledning av mentorerna.

I Nordens egna Silicon Valley, Kista, pågår ett sommarläger. Det handlar varken om fotboll eller segling – här lär sig ungdomar istället att skapa en prototyp med digital teknik. På lördag är det avslutning och då ska fontänen i Grönlandsparken tas över. Vattenstrålarna ska i olika formationer och röra sig i takt till musik.

Lägret anordnas av Inicio, en organisation som vill ge ungdomar en förståelse för digitalisering och framtida studier eller yrkesval. Inspiration tillsammans med teknik är deras röda tråd. Oavsett vilket yrke man väljer kommer tekniken att spela en stor roll. Rinkeby/Kista stadsdelsförvaltning är med och finansierar lägret.

Lägrets deltagare är 12-13 år gamla och kommer från olika skolor runt om i Stockholm, framförallt Kista och Rinkeby. Mentorerna är studenter från KTH, många av dem är här på utbytesår. Mentorskapet handlar inte bara om att dela med sig av tekniska färdigheter, utan också om värderingar kring teknik och om social hållbarhet. Bör vi till exempel samla in all data vi kan?

I labbet där lägret hålls är KTH-professorn Mark Smith på plats de flesta av dygnets timmar. Han vill låta studenter testa direkt i praktiken vad de lär sig i teorin. Han brinner för digitalisering och för få folk att förstå hur den kan förenkla deras vardag. Den smarta staden kräver smarta människor.

På lördag är lägret slut, efter 11 intensiva dagar i labbet. På lördag klockan 12.00 presenteras också resultatet vid fontänen i Grönlandsparken. Varje elev har gjort två kretskort – ett som ska styra vattenstrålens form, och ett som ska se till att de rör sig i takt till musiken. Delarna som behövts har designats och skrivits ut  i 3D-skrivare.

3D-skrivare och kretskort förbereder fontänshowen.  

Marianne och Mikalea från Inicio samt Marc från KTH.

Smarta städer pratar med varandra

När det gäller Smarta städer brukar Seoul räknas som en av de smartaste städerna i världen, där ny teknik används för att förbättra vardagen för människorna. Under måndagen fick Stockholms stad besök av en delegation från Seoul stad för att de ville veta mer om hur vi i Stockholm arbetar med att skapa den smarta staden.

-Koreanerna var framför allt intresserade av vårt förändringsarbete och hur vi arbetar med kommunikation och utbildning för att presentera de positiva effekterna av smarta lösningar och hur vi får medarbetare och medborgare att använda dem, berättar Claes Johannesson, projektledare för Smartstad-projektet i Stockholms stad. Teknik i alla ära men det är när den ger ett mervärde för människan som den gör skillnad.

Datorspelsteknik utvecklar visualisering av planerade bostadsområden

Kidega Carlsson och Katarina Persson, visualiseringsexperter på stadsbyggnadskontoret.

Tekniken för att visualisera planerade bostadsområden vid samråd med medborgarna utvecklas snabbt. Från ritningar och frigolitmodeller till virtual reality där man själv kan vandra runt bland planerade byggnader.
I dag jobbar stadsbyggnadskontorets visualiseringsexperter med samma utvecklingsplattformar som används av datorspelsutvecklare.

Visualisering inom stadsbyggnad och arkitektur lånar idag en hel del verktyg och kunskaper från datorspelsvärlden när planerade byggnader och bostadsområden ska gestaltas på ett realistiskt sätt inför exempelvis samråd med medborgarna. Det gäller inte minst spelvärldens utvecklingsplattformar, de så kallade spelmotorer som dataspelsindustrin använder för att utveckla nya speltitlar.

– Man ser hur allt fler branscher tar hjälp av spelteknik. Det har blivit väldigt populärt bara under det senaste året. Och det är inte bara inom arkitektur och stadsbyggnad. Även många teknik- och industribolag använder sig av spelmotorer för att visualisera sin teknik, säger Kidega Carlsson, som tillsammans med kollegan Katarina Persson är visualiseringsexperter på Stadsbyggnadskontoret.

De är själva exempel på kopplingarna mellan dataspelsutveckling och visualisering inom stadsbyggnad. Katarina Persson är utbildad datorspelsutvecklare i grunden medan Kidega Carlsson har sin bakgrund som 3D-grafiker och arkitekt.

Deras arbete handlar om att visualisera och konkretisera Stockholms stads detaljplaner så att stockholmarna – när det drar ihop sig till samråd och medborgardialoger – kan göra sig en realistisk bild av hur ett planerat bostadsområde kommer att se ut.

– Vi är ofta med genom hela processen när nya områden planeras, från starten ända till det färdiga samrådsmaterialet, säger Kidega Carlsson.

VR 360-bild på Spångadalen.

Det är svårt att föreställa sig hur ett nytt bostadsområde kommer att se ut bara genom att titta på vanliga ritningar, det kräver förkunskap och erfarenhet. Därför jobbar Katarina Persson och Kidega Carlsson mycket med olika former av 3D-grafik, ofta med inslag av vanligt foto, och virtual reality, för att visualisera planerade bostadsområden.

– Man förstår ett byggprojekt på ett helt annat sätt än om man tittar på ritningar och vanliga bilder. Du kan vandra runt i ett område och välja själv vad du vill titta närmare på, säger Katarina Persson.

Katarina jobbar just nu med en visualisering av ett område i Skarpnäck som heter Rustmästaren. Hon har gjort solstudier i en 3D-modell av området för att se hur skuggorna faller in på innergårdarna. Nu har hon precis lagt in hela 3d-modellen av området i program som heter Cityplanner som ska användas i ett kommande samråd.

Den spelmotor som Katarina och Kidega använder när de arbetar med 3D-modellerna heter Unreal Engine. Det som är spelmotorns styrka är man kan testa olika scenarier i realtid, menar Katarina Persson.

– Den lämpar sig väldig bra exempelvis för visualisering av arkitektur, säger hon.

Kidega Carlsson jobbar med ett område i Hässelby strand som heter Riddersvik.

– Det är flera kvarter där som ska visualiseras för VR 360-bilder, säger han.

VR 360 är en ”light-version” av virtual reality där 3D-modellerna visas i 360-gradersbilder. Kidega ser många fördelar med VR 360. Arbetsprocessen blir kortare eftersom man endast renderar ut stillbilder i 360, jämfört med Virtual Reality som inkluderar interaktivitet.  VR 360 kräver ingen specifik hårdvara eller app utan kan upplevas direkt via webbläsaren i mobil eller dator, vilket gör att tekniken kan nå ut till fler.

Det senaste i utvecklingen av stadsbyggnadskontorets VR 360-bilder är att ”smälta ihop” 3D-modeller med vanliga fotografiska 360-bilder av de omgivande miljöerna. Katarina visar en 360-kamera som används för att ta bilder på de platser där 3D-modellerna visas.

– Det ger en intressant kombination 360-foton och datorgenererade 3D-modeller, säger Kidega Carlsson.

* Vad blir nästa steg för att visualisera planerade byggnader och bostadsområden?

– När den här tekniken fått mer fotfäste, kommer vi att se mer augmented reality och mixed reality där 3D-modeller av planerade byggnader via en mobil eller surfplatta visas på plats i den miljö där där de ska byggas, säger Kidega Carlsson.

 

Här kan du se hur tre aktuella områden i Stockholms stad ser ut i VR 360 (klicka i 360 graders-bilderna för att ”se dig omkring”):

* Skärholmen

* Årstafältet

* Spångadalen

Fler fick ostörd nattsömn – första testet av smarta inkontinensskydd genomfört på Axgården

Fler fick sova hela natten utan att väckas av nattpersonalen och antalet urinläckage halverades.

Det ett par resultat från de allra första testerna av smarta inkontinensskydd inom Stockholms stads äldreomsorg.

Det nu avslutade testet av smarta inkontinensskydd genomfördes som ett inspirationsprojekt på Axgårdens vård- och omsorgsboende i Fruängen. Inspirationsprojekt är Stockholms stads modell för att i ett tidigt skede testa och utvärdera nya digitaliseringstjänster i liten skala och sedan skala upp de som skapar mest medborgarnytta.

Den aktuella typen av smarta inkontinensskydd är en ny produkt som fortfarande är under utveckling hos leverantören Abena. De tidiga testerna på Axgården är de första som genomförts i Sverige.

Inom Stockholms stads vård och omsorg används inkontinensskydd för omkring 10 miljoner kronor årligen.

De smarta inkontinensskydden har en slags enkla inbyggda sensorer som håller koll på hur pass fyllda med vätska de är. Inkontinensskyddet har också en löstagbar bluetooth-sändare som via leverantörens system skickar informationen från sensorerna till en mobilapp som vård- och omsorgspersonalen använder.

Fördelen med denna typ av inkontinensskydd är att det blir lättare för personalen att med hjälp av informationen i appen byta skydden redan innan brukaren själv känner av att de är fuktiga. En annan stor fördel är att personalen inte behöver störa brukarnas nattsömn för att kontrollera om inkontinensskydden behöver bytas.

De smarta inkontinensskydden testades på två avdelningar på Axgården. Totalt 10 brukare deltog i försöket. Här är några av resultaten:

* Inkontinensskydden upplevdes i högre grad som torra vid byte (95 procent för smarta inkontinensskydd, jämfört med 75 procent för vanliga skydd).

* Antal läckage utanför skydden halverades.

* Brukarna fick i genomsnitt mer än två nätter fler per vecka utan byten, vilket innebär minst sex timmars oavbruten sömn.

* De smarta inkontinensskydden kräver betydande omläggningar i personalens arbetsrutiner.

Rekommendationen i slutrapporten från Axgårdens tester är att gå vidare och genomföra en större utvärdering av smarta inkontinensskydd i större skala.